Var finns jobben?

empajoh

Var%2Bfinns%2Bjobben_2016_02

Var finns jobben?

Bedömning för 2016 och en långsiktig utblick


Text

Catarina Annetorp Hörnsten

Julia Asplund

Karin Berglind

Håkan Gustavsson

Andreas Mångs

Text- och bildredigering

Marcus Löwing

Eftertryck tillåten med angivande av källa.

2016–02–03


Var finns jobben?

Bedömning för 2016 och en långsiktig utblick

Innehåll

Var finns jobben? ....................................................................................................................... 2

Stark jobbtillväxt inom tjänsteområdena ............................................................................. 2

Mycket stor brist på lärare och vårdpersonal....................................................................... 6

Många yrken med goda möjligheter på längre sikt............................................................. 11

Många faktorer påverkar arbetsgivarnas möjligheter att rekrytera ................................. 13

Gemensamma nämnare för brist- respektive överskottsyrken ......................................... 14

Administration, ekonomi och juridik ..................................................................................... 16

Bygg och anläggning .................................................................................................................17

Data/IT ..................................................................................................................................... 19

Försäljning, inköp och marknadsföring ................................................................................. 20

Hotell, restaurang och storhushåll ......................................................................................... 21

Hälso- och sjukvård ................................................................................................................. 23

Industriell tillverkning ............................................................................................................ 25

Installation, drift och underhåll .............................................................................................. 27

Kultur, media och design ........................................................................................................ 28

Naturbruk ................................................................................................................................. 30

Naturvetenskapligt arbete ....................................................................................................... 31

Pedagogiskt arbete ................................................................................................................... 32

Service- och säkerhetsarbete ................................................................................................... 33

Socialt arbete ............................................................................................................................ 34

Tekniskt arbete ........................................................................................................................ 35

Transport .................................................................................................................................. 36

Om Var finns jobben? och Yrkeskompassen ......................................................................... 38

Bilaga 1: Bristindex per yrke ................................................................................................... 40

Bilaga 2: Yrkesprognoser på fem och tio års sikt ................................................................... 45


Var finns jobben?

Bedömning för 2016 och en långsiktig utblick

Var finns jobben?

Arbetsförmedlingens rapport ”Var finns jobben?” är en del av Arbetsförmedlingens yrkesprognoser.

Rapporten beskriver jobbmöjligheterna inom olika yrkesområden ur två perspektiv

– dels redovisas den förväntade sysselsättningsutvecklingen för de olika områdena,

dels speglas konkurrensen om de lediga jobben med hjälp av Arbetsförmedlingens

bristindex. Avsikten är att ge en bred bild av utvecklingen på arbetsmarknaden ur ett yrkesperspektiv.

Stark jobbtillväxt inom tjänsteområdena

Fortsatt stark arbetsmarknad

Jobbtillväxten på den svenska arbetsmarknaden fortsätter att vara stark. Under 2015 ökade

antalet sysselsatta i åldersgruppen 16-64 år med 63 000 personer jämfört med året innan. 1

Efterfrågan på arbetskraft är omfattande och sysselsättningen steg på bred front i ett såväl

branschmässigt som geografiskt perspektiv. Sammanlagt var närmare 4,7 miljoner personer

sysselsatta under 2015. 2 Jobbtillväxten fördelade sig mycket jämnt mellan könen. Som

andel av befolkningen är dock männens deltagande i arbetslivet alltjämt något högre än

kvinnornas.

God utveckling av den inhemska ekonomin ger fler jobb även 2016

Fjolårets goda jobbtillväxt bedöms fortsätta även under 2016. Arbetsförmedlingen bedömer

att sysselsättningen kommer att stiga med 68 000 personer i åldersgruppen 16-64 år under

innevarande år, vilket innebär en ökning på 1,5 procent. 3 I Arbetsförmedlingens intervjuundersökning

hösten 2015 – där förmedlingen intervjuat 10 000 arbetsställen i det privata

näringslivet och verksamheter inom landets samtliga kommuner och landsting – framgick

att både offentliga och privata arbetsgivare planerar för fler anställda under 2016 än under

året innan. Optimismen var även denna gång allra tydligast hos de arbetsgivare som är beroende

av utvecklingen i den inhemska ekonomin. Detta medför att det även fortsättningsvis

är inom områdena privata respektive offentliga tjänster som sysselsättningen bedöms

utvecklas starkast. Inom området privata tjänster väntas de delar vars verksamheter främst

riktar sig mot hushållen vara de som uppvisar starkast jobbtillväxt.

Även under 2016 är det således utvecklingen av den inhemska ekonomin som främst kommer

att driva på jobbtillväxten. Hushållen får en fortsatt relativt god inkomstutveckling vilket

skapar förutsättningar för en fortsatt god ökning av den privata konsumtionen. Också

den offentliga konsumtionen väntas öka i god takt under 2016. Denna utveckling drivs dels

av den demografiska utvecklingen som både innebär fler barn i skolan och fler äldre, dels

av den stora ökningen av antalet asylsökande under 2015. Även utvecklingen inom byggområdet

ger ett tydligt bidrag till den inhemska ekonomin samtidigt som en sammantaget något

starkare internationell konjunktur gynnar ett så exportberoende land som Sverige.

Också det fortsatt stora antalet lediga platser som anmäls till Arbetsförmedlingen samt det

mycket låga antalet varslade talar för en fortsatt god jobbtillväxt. Sammantaget innebär

detta att det finns mycket goda förutsättningar för en mycket bred sysselsättningstillväxt

1

Arbetskraftsundersökningarna, SCB. I åldersgruppen 15-74 år steg sysselsättningen med 65 000 personer jämfört

med året innan.

2

Arbetskraftsundersökningarna, SCB. I åldersgruppen 15-74 år uppgick sysselsättningen till drygt 4,8 miljoner

personer.

3

I åldersgruppen 15-74 år bedöms sysselsättningen stiga med 75 000 personer under 2016.

2


Var finns jobben?

Bedömning för 2016 och en långsiktig utblick

under 2016. Läs mer om Arbetsförmedlingens bedömningar av utvecklingen på arbetsmarknaden

och i ekonomin i Arbetsförmedlingens rapport Arbetsmarknadsutsikterna hösten

2015.

Fortsatt många rekryteringar

Den goda jobbtillväxten innebär även av att antalet rekryteringar på arbetsmarknaden fortsätter

att vara stort. Under 2015 skedde drygt 1,4 miljoner rekryteringar i åldersgruppen 16-

64 år på arbetsmarknaden. Arbetsförmedlingen bedömer att antalet rekryteringar kommer

att överstiga 1,4 miljoner även under 2016. Detta innebär att det kommer att finnas ett

mycket stort antal jobböppningar på arbetsmarknaden även under 2016. Som arbetssökande

är det viktigt att ta vara på dessa möjligheter genom att vara aktiv i sitt sökande. Ett

aktivt arbetssökande inom ett brett fält av yrken och inom ett brett geografiskt område ökar

möjligheten att snabbare finna ett arbete.

Tjänsteinriktade yrkesområden får starkast jobbtillväxt

I ett yrkesperspektiv blir jobbtillväxten bred även under 2016. Allra starkast jobbtillväxt

väntas inom yrkesområdena tekniskt arbete (ett område som främst inrymmer ingenjörer)

respektive data/IT. Områdena gynnas både av att aktiviteten i den inhemska ekonomin blir

god och av den stigande optimismen inom de exportberoende delarna av arbetsmarknaden.

De bägge områdena får således draghjälp av den starka utvecklingen inom såväl den privata

som offentliga tjänstesektorn, den fortsatt höga aktiviteten inom byggverksamheten och en

ökad efterfrågan på industrins produkter. Denna utveckling gynnar i stort sett samtliga kategorier

av ingenjörer samt IT-specialister såsom utvecklare, testare och IT-arkitekter – yrkesgrupper

som under lång tid varit eftertraktade på arbetsmarknaden. Under 2016 blir

således jobbtillväxten för arbetskraft med eftergymnasiala utbildningar med inriktning mot

dessa yrkesområden mycket god.

Också de offentliga arbetsgivarna planerar för fler anställda under 2016. Den demografiska

utvecklingen gör att sysselsättningen stiger i mycket god takt inom området pedagogiskt

arbete. Även inom områdena hälso- och sjukvård respektive socialt arbete väntas sysselsättningen

stiga påtagligt. En bidragande orsak till att sysselsättningen väntas stiga inom dessa

områden är också den stora ökningen av antalet asylsökande under 2015. De offentliga arbetsgivarna

har goda ekonomiska förutsättningar att växa, vilket är en avgörande faktor för

deras möjligheter att utöka sin personalstyrka. För områdena pedagogiskt arbete respektive

hälso- och sjukvård väntas dock en god jobbtillväxt hos såväl offentliga som privata huvudmän.

Sysselsättningstillväxten inom områdena pedagogiskt arbete, hälso- och sjukvård

samt socialt arbete avser framför allt personer med eftergymnasiala utbildningar. Bland de

yrken som väntas växa finns bland annat lärare, sjuksköterskor, läkare, tandläkare samt

kuratorer och socialsekreterare. Även yrkesgruppen undersköterskor – med en utbildning

på gymnasienivå – väntas uppvisa en god jobbtillväxt. I takt med att efterfrågan på arbetskraft

inom dessa yrkesområden fortsätter att öka stärks arbetsmarknaden för allt fler yrkeskategorier.

Även under 2016 väntas således bland annat barnskötare och personliga assistenter,

samt i viss mån även vårdbiträden, att få draghjälp av den allmänt höga efterfrågan

på arbetskraft inom nämnda yrkesområden. Även arbetsmarknaden inom yrkesområdet

administration, ekonomi och juridik gynnas såväl av den goda aktiviteten i den inhemska

ekonomin som av de offentliga arbetsgivarnas goda ekonomiska förutsättningar.

3


Var finns jobben?

Bedömning för 2016 och en långsiktig utblick

Förändring av antalet sysselsatta 4 inom yrkesområden under 2016

Yrkesområde

Förändring

Tekniskt arbete

Data/IT

Pedagogiskt arbete

Hotell, restaurang och storhushåll

Naturvetenskapligt arbete

Administration, ekonomi och juridik

Hälso- och sjukvård

Försäljning, inköp och marknadsföring

Bygg och anläggning

Service- och säkerhetsarbete

Socialt arbete

Industriell tillverkning

Transport

Installation, drift och underhåll

Kultur, media och design

Naturbruk

Totalt

Anm. I totalen ingår även sysselsatta inom området chefer och verksamhetsledare samt sysselsatta utan uppgift

om yrke. 4

Källa: SCB, Arbetsförmedlingen.

Den privata konsumtionen fortsätter att utvecklas starkt. Detta skapar fler jobb inom bland

annat områdena hotell, restaurang och storhushåll respektive försäljning, inköp och marknadsföring.

Jobbtillväxten bli särskilt tydlig inom området hotell, restaurang och storhushåll.

Utvecklingen innebär en fortsatt god efterfrågan på bland annat kockar, bagare och

servitörer. Utsikterna är även goda för ett flertal olika kategorier av säljare – även om delar

av handeln fortsätter att präglas av effektiviseringar, vilket håller tillbaka sysselsättningstillväxten

något för vissa yrkeskategorier. Också delar av yrkesområdet service- och säkerhetsarbete

gynnas av den starka utvecklingen av den privata konsumtionen.

Den fortsatt starka byggkonjunkturen och den utbredda optimismen hos byggarbetsgivarna

innebär fler jobb inom yrkesområdet bygg och anläggning. Aktiviteten är hög inom alla delar

av byggområdet vilket leder till ökad sysselsättning för flertalet byggyrken. Samtidigt har

4

Arbetsförmedlingens yrkesområdesprognoser är indelade i en femgradig skala där en starkt ökande sysselsättning

innebär en jobbtillväxt på 2,0 procent eller mer. En förändring på 1,9-0,5 procent benämns ökande sysselsättning.

Om antalet sysselsatta väntas förändras med 0,4 till -0,4 procent benämns detta som en oförändrad

sysselsättning. På motsvarande sätt benämns en utveckling där sysselsättningen faller med 0,5 till 1,9 procent

som en minskande sysselsättning. En utveckling där sysselsättningen faller med 2,0 procent eller mer benämns

som en starkt minskande sysselsättning.

4


Var finns jobben?

Bedömning för 2016 och en långsiktig utblick

yrkesområdet bygg och anläggning en internationell prägel och inslaget av utländsk arbetskraft

är stort. Detta innebär att den höga aktiviteten inom byggsektorn inte får fullt genomslag

i sysselsättningsstatistiken. Även om efterfrågan på byggarbetskraft är god kan det för

den som är nyutbildad i vissa fall vara svårt att få tag på en lärlingsplats. Lärlingarnas situation

har dock förbättrats något på senare tid och situationen skiljer sig åt mellan olika delar

av landet.

Efter en lång period av mycket svag sysselsättningsutveckling väntas en viss jobbtillväxt

inom yrkesområdet industriell tillverkning under 2016. Utvecklingen påverkas av en sammantaget

något starkare internationell konjunktur. De hittillsvarande skillnaderna mellan

olika yrken inom området bedöms dock i huvudsak bestå. Medan jobben fortsätter att

minska för vissa kategorier av montörer och operatörer väntas efterfrågan på mer kvalificerad

arbetskraft stiga. Detta gynnar yrkesgrupper såsom CNC-operatörer, svetsare, verktygsmakare,

verkstadsmekaniker samt olika typer av plåtslagare. Då allt fler manuella moment

fasas ut fortsätter således den strukturella förändringen av yrkessammansättningen

mot ett allt större inslag av yrken med högre kvalifikationsgrad inom området.

Även inom yrkesområdet transport väntas en viss jobbtillväxt. Området har nära kopplingar

till utvecklingen inom många andra delar av arbetsmarknaden. Den höga aktiviteten inom

byggområdet, handeln samt inom hotell och restauranger bidrar till en ökad efterfrågan på

transporter. Till detta kan också läggas att den stigande aktiviteten inom de exportberoende

delarna av arbetsmarknaden ökar behovet av transporttjänster. Också hushållens ökade efterfrågan

på olika typer av resor och kollektivtrafik leder till ett ökat behov av arbetskraft

inom området. Även inom transportområdet finns ett relativt stort inslag av utländsk arbetskraft.

I likhet med byggområdet får därför inte den ökade efterfrågan på transporttjänster

fullt genomslag i sysselsättningsstatistiken. Allt som allt innebär detta att det blir något

fler jobb för bland annat lastbilsförare och bussförare men även för yrken såsom truckförare,

transportledare och lagerarbetare.

Bred jobbtillväxt både inom yrken med krav på längre utbildning och yrken på gymnasial

nivå

Ur ett yrkesperspektiv blir jobbtillväxten bred under 2016. Detta innebär ökad sysselsättning

både inom yrkesområden som domineras av yrken med krav på längre utbildning och

inom områden som består av yrken som vanligtvis kräver en utbildning på gymnasial nivå.

Starkast arbetsmarknad väntas dock för yrkesområden där merparten av de ingående yrkena

vanligtvis förutsätter en eftergymnasial utbildning.

Arbetsgivarna höjer kompetenskraven

Antalet yrken med mycket låga eller helt utan formella krav på utbildning är begränsat. Exempel

på enskilda yrken med begränsade formella krav på utbildning finns emellertid inom

bland annat områdena hotell, restaurang och storhushåll samt service- och säkerhetsarbete.

Många gånger rekryteras emellertid arbetssökande med längre utbildningar till yrken med

formellt sett lägre utbildningskrav. Detta gäller inom alla yrkesområden. I takt med att en

allt större andel av arbetskraften har en utbildning på eftergymnasial nivå höjer således

även arbetsgivarna sina kompetenskrav vid rekryteringar till yrken som vanligen endast

kräver en utbildning på gymnasienivå. På motsvarande sätt höjs ofta kraven vid rekryteringar

till yrken med mycket låga eller helt utan formella krav på utbildning.

5


Var finns jobben?

Bedömning för 2016 och en långsiktig utblick

Trots den breda ökningen av sysselsättningen förblir arbetsmarknaden svag inom yrken

med begränsade formella utbildningskrav. Möjligheterna för dem utan fullföljd gymnasieutbildning

måste därför generellt sett anses som mycket begränsade. Arbetssökande utan

fullföljd gymnasieutbildning – vilket är den lägsta utbildningsnivå som vanligen krävs vid

rekryteringar – får därmed fortsatt mycket svårt att få ett varaktigt fotfäste på arbetsmarknaden.

Personer utan gymnasieutbildning utgör samtidigt en stor andel av de inskrivna arbetslösa

på Arbetsförmedlingen. 5

Mycket stor brist på lärare och vårdpersonal

Stark efterfrågan men ingen generell brist på arbetskraft inom privat sektor

Trots en mycket stark efterfrågan på arbetskraft är det fortfarande ingen generell brist på

arbetskraft i privat sektor. Andelen privata arbetsgivare som i Arbetsförmedlingens intervjuer

med 10 000 arbetsställen hösten 2015 angav att de upplevt svårigheter att rekrytera

uppgick till 28 procent. Jämfört med samma undersökning våren 2015 är detta en ökning

med 4 procentenheter. Bristen på arbetskraft ligger nu något över det historiska genomsnittet

men jämfört med liknande konjunkturlägen tidigare har rekryteringsproblemen endast

ökat i begränsad omfattning. 6 Det finns således inget som indikerar att de privata arbetsgivarnas

möjligheter att rekrytera har påverkat sysselsättningstillväxten inom det privata näringslivet

under 2015 eller åren närmast dessförinnan. Arbetsförmedlingens undersökning

visar också att det fortfarande endast råder marginella skillnader i löneförändringar mellan

de privata arbetsgivare som upplevt brist på arbetskraft och de som inte upplevt motsvarande

brist. Det betyder att bristen på arbetskraft inte gett några effekter på lönebildningen.

Det finns flera bidragande orsaker till att rekryteringsproblemen inom den privata sektorn

hittills varit begränsade. En viktig faktor är att efterfrågan på arbetskraft till stor del har

återfunnits inom de delar av området privata tjänster där det inte ställs så höga utbildningskrav.

Jobben har dessutom främst uppstått i de tre storstadsregionerna, där tillgången på

arbetskraft är god. En ytterligare orsak är de ökade inslagen av utländsk arbetskraft, särskilt

inom branscher som byggverksamhet och transport. Det har även blivit vanligare att lägga

ut uppdrag på företag i andra länder, till exempel inom områdena IT respektive teknik. Det

sker också en viss arbetskraftsinvandring inom ett antal bristyrken på arbetsmarknaden.

Andra förklaringar kan vara att arbetsgivare lättare når den arbetskraft de önskar rekrytera,

till exempel genom sociala medier. Dessutom finns det fortfarande många arbetslösa som

söker de lediga jobben.

Hög och ökande brist på arbetskraft bland de offentliga arbetsgivarna

Samtidigt fortsätter bristen på arbetskraft att stiga bland de offentliga arbetsgivarna. I Arbetsförmedlingens

intervjuer med offentliga arbetsgivare hösten 2015 uppgav 57 procent av

verksamheterna att de upplevt brist på arbetskraft under det senaste halvåret. Detta är en

ökning med 7 procentenheter jämfört med våren 2015 och med hela 10 procentenheter jämfört

med hösten 2014. Höstens bristnivå är den högsta vi uppmätt och den ligger drygt 20

5

Läs mer om utvecklingen av arbetslöshetens sammansättning i rapporten Arbetsmarknadsutsikterna hösten

2015.

6

Avser perioden våren 2000 till och med hösten 2015.

6


Var finns jobben?

Bedömning för 2016 och en långsiktig utblick

procentenheter över det historiska genomsnittet för de offentliga arbetsgivarnas verksamheter.

7

Även om det fortfarande finns skillnader i hur utbredd bristen är hos de olika offentliga

huvudmännen och deras verksamheter så är bilden av stigande rekryteringsproblem i det

närmaste entydig. Störst svårigheter noteras alltjämt inom området hälso- och sjukvård där

i det närmaste samtliga intervjuade verksamheter uppger att de har upplevt brist på personal

under det senaste halvåret. Samtidigt fortsätter rekryteringsproblemen att stiga till nya

toppnivåer inom samtliga delar av utbildningsområdet. I höstens undersökning uppgav

drygt 80 procent av de kommunala verksamheterna inom grundskolan att de haft svårt att

rekrytera under det senaste halvåret. Inom barnomsorgen respektive gymnasieskolan uppgick

motsvarande andelar till närmare 80 respektive 65 procent. Även inom vård och omsorg

fortsätter bristen på arbetskraft att stiga och våra intervjuer visar att drygt 70 procent

av de kommunala verksamheterna inom området har upplevt svårigheter att hitta rätt arbetskraft.

Också detta är den högsta bristnivå som uppmätts.

Rekryteringsproblemen väntas fortsätta öka

I takt med att efterfrågan på arbetskraft fortsätter att vara hög bedömer Arbetsförmedlingen

att bristen på arbetskraft kommer att öka inom allt fler yrken under 2016. Inom det privata

näringslivet väntas dock inte rekryteringsproblemen bli så omfattande att de medfört försämrade

förutsättningar för sysselsättningstillväxten. Rekryteringsproblemen bedöms således

inte bli generella utan fortfarande främst öka inom specifika delar av arbetsmarknaden.

Däremot väntas de redan utbredda rekryteringsproblemen bland de offentliga arbetsgivarna

att tillta ytterligare. Det finns därmed en uppenbar risk att de kommer att påverka

dessa arbetsgivares möjligheter att växa på det sätt man gett uttryck för i våra intervjuer.

Denna risk är uppenbar inom hälso- och sjukvården, utbildningsområdet samt äldreomsorgen.

Goda jobbmöjligheter inom många yrkesområden

Att bristen på arbetskraft har ökat framkommer även tydligt i Arbetsförmedlingens kartläggning

av jobbmöjligheterna inom olika yrken på ett års sikt – det vill säga till och med

hösten 2016. 8 Arbetsförmedlingskontorens bedömningar av jobbmöjligheterna visar nu det

högsta samlade bristindex som vi uppmätt. 9 Jämfört med föregående undersökning – våren

2015 – har bristindex ökat för hela 15 av 16 yrkesområden. Endast området naturbruk avviker

från detta mönster med ett oförändrat bristindex. Störst ökning noteras för området

socialt arbete.

Under det närmaste året bedöms högst bristindex – och jobbmöjligheterna därmed vara

mycket goda – inom områdena pedagogiskt arbete, hälso- och sjukvård samt tekniskt arbete.

För dessa områden noteras även de högsta samlade bristindex som vi uppmätt. Även

inom områdena bygg och anläggning samt data/IT väntas möjligheterna till arbete vara

goda. Detta är samtidigt yrkesområden där sysselsättningen bedöms öka i god fart under

2016. Också för flertalet yrken inom området installation, drift och underhåll väntas jobbmöjligheterna

vara goda under innevarande år. Undersökningen visar således på en mycket

stark arbetsmarknad för ett flertal yrkesområden.

7

Avser perioden våren 2002 till och med hösten 2015.

8

Läs mer om bristindex enligt Arbetsförmedlingens metod på sidan 38 i denna rapport.

9

Nuvarande metodik infördes hösten 2007.

7


Var finns jobben?

Bedömning för 2016 och en långsiktig utblick

Allra högst bristindex noteras för yrkesområden som domineras av yrken där arbetsgivarna

vanligen ställer krav på eftergymnasiala utbildningar. Men jobbmöjligheterna är även goda

för flera områden som mestadels består av yrken där arbetsgivarna vanligtvis kräver en utbildning

på gymnasial nivå. Yrkesområdet bygg och anläggning är det tydligaste exemplet

på detta, men även inom områdena installation, drift och underhåll respektive hotell, restaurang

och storhushåll finns flera yrken med goda jobbmöjligheter.

I likhet med tidigare väntas dock fortsatt sämre jobbmöjligheter för den som söker arbete

inom området kultur, media och design. Där väntas konkurrensen om de lediga jobben vara

hård eller mycket hård för samtliga ingående yrken under det närmaste året. Även inom

flera av de övriga yrkesområdena återfinns enskilda yrken där konkurrensen om de lediga

jobben blir hård, eller annorlunda uttryckt – där det är överskott på arbetskraft. Nedan

återfinns en sammanställning över de yrken där det råder störst brist respektive överskott

på arbetskraft eller annorlunda uttryckt de yrken med minst respektive störst konkurrens

om jobben. Sammanställningen är uppdelad efter yrkenas kvalifikationsnivå. 10

10

I bilaga 1, på sidan 40 finns en detaljerad förteckning över bristindex för samtliga yrken som ingår i Arbetsförmedlingens

bedömningar.

8


Var finns jobben?

Bedömning för 2016 och en långsiktig utblick

Yrken på högskolenivå där det råder störst brist på arbetskraft

(minst konkurrens om jobben) under 2016

Sjuksköterskor, psykiatrisk vård

Operationssjuksköterskor

IT-arkitekter

Sjuksköterskor inom akutsjukvård

Förskollärare

Geriatriksjuksköterskor

Civilingenjörer, bygg och anläggning

Barnsjuksköterskor

Mjukvaru- och systemutvecklare

Distriktssköterskor

Specialpedagoger

Röntgensjuksköterskor

Civilingenjörer, elkraft

Sjuksköterskor (grundutbildade)

Läkare

Byggnadsingenjörer och byggnadstekniker

Socialsekreterare

VVS-ingenjörer

Barnmorskor

Civilingenjörer, elektronik och teleteknik

Yrken på högskolenivå där det råder störst överskott på arbetskraft

(hårdast konkurrens om jobben) under 2016

Fotografer

Journalister

Informatörer

Ljudtekniker

Fartygsbefäl

Biologer

Banktjänstemän

Yrken inom övriga utbildningsnivåer där det råder störst brist på arbetskraft

(minst konkurrens om jobben) under 2016

Kockar

Lastbilsmekaniker

Byggnadsplåtslagare

VVS-montörer

Golvläggare

Murare

Telefonförsäljare

Verktygsmakare

Installationselektriker

Bagare/konditorer

Bilmekaniker

Betongarbetare

Glasmästare

Kranförare

Styr- och reglertekniker

Träarbetare/snickare

Undersköterskor

Plattsättare

Styckare

Målare

Yrken inom övriga utbildningsnivåer där det råder störst överskott på arbetskraft

(hårdast konkurrens om jobben) under 2016

Vaktmästare

Försäljare, dagligvaror

Försäljare, fackhandel

Matroser

Brevbärare

Administratörer och sekreterare

Lagerarbetare

Vårdbiträden

Montörer, metall-, gummi- och plastprodukter

Parkarbetare

Källa: Arbetsförmedlingen. Yrkesindelningen är baserad på kvalifikationsnivå enligt SSYK96.

9


Var finns jobben?

Bedömning för 2016 och en långsiktig utblick

Bristen på lärare och vårdpersonal ger ökade jobbmöjligheter inom andra yrken

De allt större svårigheterna att rekrytera pedagoger samt personal till vård och omsorg har

medfört att arbetsgivarna breddat sin efterfrågan till att även avse andra yrkesgrupper. Den

allt mer utbredda bristen på pedagoger och vårdpersonal har således gett draghjälp åt andra

yrken. Arbetsförmedlingen noterar bland annat successivt allt bättre jobbmöjligheter för ett

antal yrken inom området socialt arbete. Såväl personliga assistenter, elevassistenter,

barnskötare som vårdbiträden har under de senaste åren noterat allt bättre möjligheter till

arbete. Även fritidsledare har sannolikt fått draghjälp av samma orsaker.

Sedan föregående undersökning har även jobbmöjligheterna för socialsekreterare, biståndsbedömare

och kuratorer förbättrats påtagligt. De yrkesverksamma inom dessa yrken

har en liknande utbildningsbakgrund och därmed även i hög grad en gemensam arbetsmarknad.

Det finns flera orsaker till denna utveckling. Den ovan nämnda demografiska utvecklingen

påverkar naturligtvis arbetsgivarnas behov även av dessa yrkesgrupper. Kortsiktigt

har även det stora antalet asylsökande inneburit en ökad efterfrågan på dessa grupper.

Begränsade jobbmöjligheter trots utbildning

Trots goda jobbmöjligheter inom allt fler yrken, finns det yrken där arbetsmarknadsläget

inte förbättras nämnvärt. Detta innebär att även vissa arbetssökande med gymnasieutbildning

– vilket är den lägsta utbildningsnivå som vanligen krävs vid rekryteringar – kommer

att möta en arbetsmarknad med hårdare konkurrens om jobben. Ofta handlar det om arbetssökande

som har en inriktning på sin utbildning som inte passar behoven på arbetsmarknaden.

Det kan dock även handla om arbetssökande med högskoleförberedande program

inom gymnasiet som sin högsta fullföljda utbildning. Det vill säga arbetssökande som

saknar en specifik yrkesutbildning. Det är dock mycket viktigt att betona att en fullföljd

gymnasieutbildning – oavsett inriktning – ökar jobbmöjligheterna mycket kraftigt jämfört

med möjligheterna för en arbetssökande som saknar fullständiga gymnasiebetyg.

Utöver detta kan jobbmöjligheterna också vara begränsade efter vissa eftergymnasiala utbildningar.

Detta gäller främst vissa utbildningar inom humaniora, samhällsvetenskap, kultur

eller media. Även om detta i många fall är ett övergående problem för den enskilde, kan

fasen innan man är etablerad på arbetsmarknaden i vissa fall bli utdragen. Denna situation

förklaras av att utbildningsvolymerna i vissa fall är större än de behov som finns på arbetsmarknaden.

Att det är många som genomgår utbildningar på eftergymnasial nivå bidrar

således till att vissa nyexaminerade möter en kärv arbetsmarknad inom sitt målyrke. Det

skall dock understrykas tydligt att jobbmöjligheterna generellt sett ökar ju högre utbildning

den arbetssökande har.

Krympande skillnader i jobbmöjligheter mellan erfarna och nyutbildade

Även om rekryteringsproblemen inom det privata näringslivet har fortsatt att öka under det

senaste året är bristen på arbetskraft fortfarande inte generell. Arbetsgivarnas svårigheter

att rekrytera avser i flera fall dessutom enbart erfaren arbetskraft, medan tillgången på nyexaminerade

generellt bedöms bli tillräcklig. Att det förekommer brist på erfaren arbetskraft

samtidigt som det råder överskott på nyexaminerade är inte ovanligt. 11

11

Läs mer om skillnaderna mellan nyutexaminerade och yrkeserfarna för olika utbildningsgrupper i SCB:s rapport

Arbetskraftsbarometern 2015.

10


Var finns jobben?

Bedömning för 2016 och en långsiktig utblick

I takt med att efterfrågan på arbetskraft fortsätter att vara hög och bristen på arbetskraft

stiger ytterligare väntas dock dessa skillnader att krympa. Arbetsgivarna anpassar således

sina anställningskrav till hur den tillgängliga arbetskraften ser ut. Inom vissa yrkesområden

är emellertid redan idag efterfrågan på arbetskraft så omfattande och bristen så uttalad att

dessa skillnader måste betraktas som små. Detta gäller främst yrken inom områdena pedagogiskt

arbete, hälso- och sjukvård, tekniskt arbete samt data/IT. Detta är områden som

företrädesvis består av yrken som vanligen ställer krav på eftergymnasial utbildning. Även

inom områdena bygg- och anläggning respektive installation, drift och underhåll är jobbmöjligheterna

i flera fall så goda att även nyutbildade möter en stark efterfrågan. För flera

yrken inom dessa områden krävs dock att lärlingsperioden (färdigutbildning) är avslutad.

Många yrken med goda möjligheter på längre sikt

Lärare och vårdpersonal – yrken med mycket goda jobbmöjligheter även på sikt

På längre sikt – fem och tio år framåt – skapar kommande pensionsavgångar behov av

många rekryteringar. Detta tillsammans med att många yrkesområden väntas fortsätta växa

också på längre sikt innebär ett stort behov av arbetskraft. Inom flera yrkesområden bedöms

dock arbetsgivarnas möjligheter att tillsätta kommande vakanser begränsas av att utflödet

från utbildningssystemet inte överensstämmer med behoven på arbetsmarknaden. Detta

beror på ett bristande intresse för vissa utbildningar medan andra utbildningar endast har

ett begränsat antal studieplatser. Inom dessa områden är det alltså risk för brist på arbetskraft.

Enligt vår bedömning är situationen särskilt svårlöst i de fall orsaken är ett bristande

intresse för att utbilda sig mot ett visst yrkesområde. Under de senaste åren har både antalet

studieplatser och intresset för ett antal utbildningar som leder till yrken där det under lång

tid har varit brist på arbetskraft ökat. Detta kommer i flera fall att hålla tillbaka bristen på

arbetskraft något på längre sikt.

Också i detta längre tidsperspektiv återkommer flera av de yrken som redan idag har goda

eller mycket goda jobbmöjligheter. För bland annat ett flertal läraryrken respektive yrken

inom hälso- och sjukvården väntas således goda möjligheter till arbete även på fem och tio

års sikt. Även ingenjörer och IT-specialister tillhör yrkesgrupper med goda möjligheter till

arbete också på sikt. De långsiktiga jobbmöjligheterna är goda också för ett stort antal yrken

som vanligtvis kräver en utbildning på gymnasienivå. Bil- och lastbilsmekaniker, CNC-operatörer,

kockar, undersköterskor och ett flertal byggyrken är några exempel på yrken med

goda möjligheter till arbete på fem och tio års sikt.

Nedan redovisas en sammanställning över yrken och grupper av yrken som bedöms ha stor

brist respektive stort överskott på arbetskraft på fem och tio års sikt. Precis som i ovan redovisade

beskrivning av jobbmöjligheterna på ett års sikt likställs brist på arbetskraft med

goda möjligheter till arbete också i detta längre perspektiv. För en fullständig förteckning

över prognoserna på fem och tio års sikt, se bilaga 2.

11


Var finns jobben?

Bedömning för 2016 och en långsiktig utblick

Yrken och grupper med stor brist på arbetskraft på 5 och 10 års sikt

Högskolenivå

Övriga utbildningsnivåer

Förskollärare och fritidspedagoger

Bil- och lastbilsmekaniker

Gymnasielärare

Ingenjörsyrken

IT-yrken

Läkare

Lärare i grundskolan

Sjuksköterskor

Specialpedagoger

Tandläkare

Bussförare

CNC-operatörer

Flertalet byggyrken

Kockar

Lokförare

Maskinreparatörer

Tandsköterskor

Undersköterskor

Yrken och grupper med överskott på arbetskraft på 5 och 10 års sikt

Högskolenivå

Övriga utbildningsnivåer

Banktjänstemän

Ekonomiassistenter

Biologer

Handläggare/utredare, offentlig förvaltning

Informatörer

Journalister

Personaltjänstemän

Försäljare, dagligvaror och fackhandel

Köks- och restaurangbiträden

Löne- och personalassistenter

Vissa maskinoperatörsyrken

Montörsyrken

Källa: Arbetsförmedlingen

Risk för särskilt stor brist på arbetskraft i regioner med svag befolkningstillväxt

Även om befolkningstillväxten i riket varit god under senare år är de regionala skillnaderna

stora. Det finns således en påtaglig risk att bristen på arbetskraft blir särskilt stor i regioner

som idag har en svag utveckling av befolkningen i arbetsför ålder (16-64 år) – detta då befolkningsutvecklingen

är avgörande för den långsiktiga tillgången på arbetskraft. En viktig

orsak bakom de senaste årens goda befolkningstillväxt är en ökad nettoinvandring. Mycket

talar dessutom för att nettoinvandringen kommer att kvarstå på en hög nivå under kommande

år. Hittills har dock invandringen främst inneburit ett tillskott till arbetskraften i

storstadsområdena och övriga större städer medan glesbygd och mindre orter endast får en

liten del av denna förstärkning. Den ojämna regionala fördelningen av tillväxten för befolkningen

i yrkesaktiva åldrar riskerar således att på sikt medföra betydande svårigheter att

rekrytera i regioner med en svag utveckling av tillgången på arbetskraft. Även om den ökade

invandringen innebär att effekterna av kommande generationsväxling mildras jämfört med

tidigare beräkningar väntar således stora utmaningar i de delar av landet där befolkningstillväxten

är svag. Arbetsförmedlingen bedömer därför att det kommer att kvarstå stora problem

att tillsätta tjänster inom vissa yrken och att problemen förblir särskilt stora i vissa

regioner.

Gymnasieprogram som leder till hög sannolikhet för etablering på arbetsmarknaden

På basis av Arbetsförmedlingens långsiktiga yrkesprognoser går det även att identifiera ett

antal yrkesprogram inom gymnasieskolan där sannolikheten är god att man relativt snabbt

12


Var finns jobben?

Bedömning för 2016 och en långsiktig utblick

etablerar sig på arbetsmarknaden efter en fullföljd utbildning. Arbetsförmedlingen bedömer

att följande fyra yrkesprogram innebär goda möjligheter till arbete inom naturliga

målyrken efter avslutad utbildning: 12





Bygg- och anläggningsprogrammet

Fordons- och transportprogrammet

Industritekniska programmet

Vård- och omsorgsprogrammet

Att Arbetsförmedlingen lyfter fram dessa yrkesprogram beror på att möjligheterna att etablera

sig på arbetsmarknaden bedöms som goda eller mycket goda på fem och tio års sikt

inom flera av programmens vanliga målyrken. Exempel på sådana yrken är anläggningsarbetare,

lastbilsmekaniker, CNC-operatör och undersköterska.

Även om ovan nämnda yrkesprogram bedöms innebära särskilt goda möjligheter att etablera

sig på arbetsmarknaden är en fullföljd gymnasieutbildning – oavsett gymnasieprogram

– viktigare än valet av specifik utbildning. Ur ett utbildningsperspektiv är en fullföljd

gymnasieutbildning den tydligaste skiljelinjen mellan goda och mindre goda jobbmöjligheter

och det är en i det närmaste nödvändig förutsättning för att vara gångbar på arbetsmarknaden.

I ljuset av detta är det oroväckande stora andelar av varje årskull som lämnar

gymnasieskolan varje år utan fullständiga betyg. 13 Många av dessa fullföljer dock sin utbildning

efter hand.

Många faktorer påverkar arbetsgivarnas möjligheter

att rekrytera

Höjda kompetenskrav inom många yrken

Vid sidan av den allmänna tillgången på arbetskraft finns det fler faktorer som påverkar hur

arbetsgivarna upplever sina möjligheter att rekrytera. En faktor är att arbetsgivarna i vissa

fall ställer allt högre kompetenskrav i samband med rekryteringar – en utveckling som pågått

länge. En orsak till detta är att arbetskraften i allt högre utsträckning består av personer

med längre utbildningar vilket gör det möjligt för arbetsgivarna att höja kompetenskraven.

Detta kan få till följd att antalet yrkesverksamma inom ett yrke ökar medan ett annat närliggande

yrke krymper. Exempel på detta är undersköterskor respektive vårdbiträden samt

förskollärare respektive barnskötare. I båda dessa fall förklaras den långsiktiga utvecklingen

av arbetsgivarnas ambition att höja kompetensen hos sina medarbetare. Kortsiktigt

kan dock jobbmöjligheterna öka även inom yrken som långsiktigt uppvisar en svag utveckling.

När tillgången på arbetskraft inom närliggande men mer kvalificerade yrken är liten,

kan detta öka efterfrågan även på yrken med en lägre kvalifikationsgrad.

Det finns också exempel på yrken där det finns många arbetssökande samtidigt som det

råder brist på arbetskraft. Dessa yrken brukar benämnas paradoxyrken. Paradoxsituationen

beror ofta på att de arbetssökandes kompetenser inte matchar arbetsgivarnas krav. Exempel

12

Dessa fyra program är ett urval av de totalt tolv nationella yrkesprogrammen inom gymnasieskolan. Utöver de

tolv nationella yrkesprogrammen finns även sex högskoleförberedande program. Läs med om programmen inom

gymnasieskolan via skolverket.se.

13

Läs mer om studieresultat inom gymnasieskolan i Skolverkets rapport Vad ungdomar gör efter gymnasieskolan

– en registerstudie, rapport 411, 2014.

13


Var finns jobben?

Bedömning för 2016 och en långsiktig utblick

på detta är CNC-operatörer och svetsare. Även faktorer som arbetsmiljö och anställningsvillkor

kan påverka hur arbetsgivarna upplever tillgången på arbetskraft. Ett sådant exempel

kan vara yrket telefonförsäljare.

Vid sidan av att vissa yrken uppvisat en svag utveckling under lång tid så har även arbetsinnehållet

inom vissa yrken förändrats över tid. För bland annat administratörer och sekreterare

samt löne- och personalassistenter har arbetets innehåll ändrats successivt genom att

nya uppgifter lagts till yrkena medan andra fasats ut. Motsvarande exempel finns inom flertalet

yrkesområden. Arbetssökande som inte besitter de färdigheter som arbetsgivarna efterfrågar

kan då ha svårt att hitta ett arbete samtidigt som arbetsgivarna i vissa fall kan

uppleva att de har svårt att hitta arbetskraft som uppfyller deras krav.

I många fall tillkommer också krav på olika mjuka kompetenser när en arbetsgivare ska

rekrytera, där den vanligaste som lyfts fram är social kompetens. Två exempel på yrken som

i allt högre grad har kommit att beröras av detta är vaktmästare och lastbilsförare. För båda

grupperna har det bland annat tillkommit ökad kundkontakt. Detta ställer nya krav på arbetskraften.

Grundläggande IT-kompetens är dessutom ett generellt krav på arbetsmarknaden.

Även körkort kan i många fall vara en merit som stärker chanserna att få ett arbete.

Gemensamma nämnare för brist- respektive överskottsyrken

Bristyrken kräver ofta eftergymnasial utbildning

Det finns flera gemensamma nämnare för brist- respektive överskottsyrken, det vill säga

yrken med goda respektive mindre goda jobbmöjligheter. Detta gäller såväl under det närmaste

året som på fem och tio års sikt. För yrken med brist på arbetskraft gäller generellt att

kraven på utbildning är högre, och då ofta på eftergymnasial nivå. Detta berör både vissa

teoretiskt inriktade högskoleutbildningar och en rad utbildningar med tydliga målyrken.

Längre utbildning innebär även generellt sett större möjligheter till ett arbetssökande över

ett bredare fält av yrken, ofta innefattande yrken inom flera olika yrkesområden.

Brist på arbetskraft inom yrken på gymnasial nivå omfattar enbart yrken med bakgrund i

gymnasieskolans yrkesprogram. På motsvarande sätt förenas många överskottsyrken av att

de istället endast kräver utbildningar på gymnasienivå och många gånger utan yrkesspecifik

inriktning. För en arbetssökande är en fullföljd gymnasieutbildning i det närmaste nödvändig

för att vara gångbar på arbetsmarknaden. En fullföljd gymnasieutbildning är dessutom

en nödvändig plattform för fortsatt utbildning.

Många yrken med brist på arbetskraft förenas också av för små utbildningsvolymer. Detta

gäller bland annat utbildningar inom IT, många ingenjörsutbildningar, flertalet lärarutbildningar

samt många utbildningar inom området hälso- och sjukvård. Det finns dock olika

anledningar till att utbildningsvolymerna är för små. En viktig orsak är att ungdomarna

uppvisar ett för litet intresse för vissa utbildningar, exempelvis olika högskoleingenjörsutbildningar

och lärarutbildningar. För att det skall vara möjligt att öka antalet examinerade

från dessa utbildningar måste således intresset hos de unga öka. Detta är ett svårlöst problem

som bland annat kräver stora informationssatsningar. I andra fall kan intresset hos de

unga visserligen finnas men utbildningsplatserna vara för få. Ett exempel är läkarutbildningen

– även om antalet platser inom denna utbildning har ökat på senare år. Gemensamt

14


Var finns jobben?

Bedömning för 2016 och en långsiktig utblick

för många yrken med brist på arbetskraft är också att de återfinns inom expansiva områden

på arbetsmarknaden.

På motsvarande sätt har många överskottsyrken kopplingar till krympande delar av arbetsmarknaden.

Här återfinns bland annat yrken präglade av strukturförändringar, exempelvis

vissa tillverkningsyrken, vissa yrken med administrativ inriktning samt vissa yrken inom

drift och underhåll. Flera av överskottsyrkena är också vanliga genomgångsyrken, det vill

säga yrken som är attraktiva ingångsjobb för de som ska etablera sig på arbetsmarknaden

och skaffa sig arbetslivserfarenhet. Att många söker denna typ av yrken gör att konkurrensen

om de lediga jobben blir hård – även om vissa av yrkena är stora och det sker många

rekryteringar till dem under ett år. Här återfinns bland annat vissa yrken inom områdena

hotell, restaurang och storhushåll respektive försäljning, inköp och marknadsföring. Bland

överskottsyrkena finns emellertid även exempel på yrken som är attraktiva som alternativa

yrken för den som blivit arbetslös inom sitt tidigare yrke. Exempel på detta finns inom området

installation, drift och underhåll. Även detta ökar konkurrensen inom dessa yrken.

Flertalet nu aktuella brist- respektive överskottsyrken har uppvisat samma mönster även i

ett längre perspektiv. Bland de mer utpräglade överskottsyrkena återfinns också yrken som

under lång tid kännetecknats av hög arbetslöshet, medan motsatt situation råder för merparten

av bristyrkena. Detta understryker vikten av ett brett arbetssökande – både yrkesmässigt

och geografiskt.

15


Var finns jobben?

Bedömning för 2016 och en långsiktig utblick

Administration, ekonomi och juridik

Stora skillnader i jobbmöjligheter

Yrkesområdet administration, ekonomi och juridik består av flera olika yrken. En del av

yrkena har höga kompetenskrav motsvarande långa eftergymnasiala utbildningar. För

andra yrken är gymnasial utbildning tillräcklig. Omkring 70 procent av dem som arbetar

inom yrkesområdet är kvinnor. Området är det största på arbetsmarknaden och sysselsätter

omkring en halv miljon personer. Under 2016 väntas antalet sysselsatta öka.

Det är stora skillnader i jobbmöjligheter mellan de olika yrkena inom området. Allmänt gäller

att möjligheterna till jobb är betydligt bättre för dem som har yrkeserfarenhet än för

nyexaminerade. Utbildningskraven har successivt ökat i flera av yrkena, vilket innebär att

de som nyrekryteras ofta har eftergymnasial utbildning medan de äldre inom yrket kan ha

kortare utbildningsbakgrund.

Medicinska sekreterare

Redovisningsekonomer

Speditörer

Studie- och yrkesvägledare

Controllrar

Revisorer

Försäkringstjänstemän

Jurister

Värdepappersmäklare

Löne- och personalassistenter

Handläggare/utredare, offentlig förvaltn

Personaltjänstemän

Ekonomiassistenter

Administratörer och sekreterare

Bristindex på ett års sikt inom

administration, ekonomi och juridik

Heldragna linjer = balansintervall

1 2 3 4 5

Bristindex

Källa: Arbetsförmedlingen hösten 2015

Medicinska sekreterare väntas ha den starkaste arbetsmarknaden under det närmaste året

och det kommer att finnas goda möjligheter till jobb. Även redovisningsekonomer och speditörer

bedöms ha goda jobbmöjligheter.

För många av yrkena inom området bedöms det vara balans på arbetsmarknaden mellan

efterfrågan på arbetskraft och tillgången på arbetssökande. Detta gäller studie- och yrkesvägledare,

controllrar, revisorer, försäkringstjänstemän, jurister, värdepappersmäklare,

löne- och personalassistenter samt handläggare och utredare inom offentlig förvaltning.

Personaltjänstemän kommer däremot att möta hård konkurrens om jobben på arbetsmarknaden.

Intresset för yrket är stort, vilket innebär att många utbildar sig och vill arbeta inom

området. Även administratörer och sekreterare samt ekonomiassistenter kommer att möta

hård konkurrens om jobben. Den tekniska utvecklingen och digitaliseringen har rationaliserat

bort en del av arbetsuppgifterna för dessa yrkesgrupper.

16


Var finns jobben?

Bedömning för 2016 och en långsiktig utblick

Goda jobbmöjligheter för redovisningsekonomer på längre sikt

Redovisningsekonomer väntas ha goda jobbmöjligheter även på fem och tio års sikt. Arbetsmarknaden

väntas vara i balans för revisorer, jurister, controllrar och försäkringstjänstemän.

Detta innebär medelgoda möjligheter till jobb. Konkurrensen om jobben bedöms däremot

bli hård för personaltjänstemän, handläggare och utredare inom offentlig förvaltning,

administratörer och sekreterare samt löne-, personal- och ekonomiassistenter. Detta beror

både på att det kommer att finnas många nyutbildade och på fortsatta rationaliseringar i

yrken med administrativt innehåll.

Bygg och anläggning

Goda eller mycket goda jobbmöjligheter inom så gott som samtliga yrken

Gemensamt för yrkena inom bygg och anläggning är att det vanligtvis krävs en gymnasial

yrkesutbildning samt en lärlingsperiod (färdigutbildning) för att få jobb. Bristen på utbildad

och erfaren personal är omfattande. Inom områdets samtliga yrken (undantaget grovarbetare)

väntas liten eller mycket liten konkurrens om de lediga jobben under 2016. Många av

yrkena inom området är dock små – mätt i antalet sysselsatta. Det gäller exempelvis kranförare,

glasmästare och isoleringsmontörer, där bristen är liten mätt i antal personer, men

ändå i högsta grad bekymmersam för arbetsgivarna.

Byggkonjunkturen har varit stark under lång tid. Den starka utvecklingen bedöms fortsätta

även under 2016. Antalet sysselsatta inom yrkesområdet bygg och anläggning väntas därmed

fortsätta att öka. Bostadsbyggandet ökade starkt 2015 och väntas fortsätta att öka under

2016. Även byggandet av lokaler och anläggningar väntas öka. Det finns fortsatt stora

renoveringsbehov, framför allt inom hyresbeståndet, som bidrar till en fortsatt stark utveckling.

Byggverksamheten har en internationell prägel med ett stort inslag av utländsk arbetskraft

som jobbar i Sverige. Det kan vara både arbetstagare som utstationeras 14 till Sverige och

utländska företag som utför arbeten i Sverige. Det finns också många utländska egenföretagare

som utför arbeten i Sverige. Detta påverkar sannolikt såväl bristtal som sysselsättningsstatistik

påtagligt. Det är inom byggverksamhet som den största andelen av de utstationerade

i Sverige återfinns.

Rekryteringsproblemen inom bygg och anläggning ligger trots allt på en relativt låg nivå,

med tanke på den höga aktiviteten i branschen. Bristen är dock utbredd, men det är framför

allt utbildad och erfaren arbetskraft som efterfrågas. Inom flera yrken kan det fortsatt vara

svårt att få tag på lärlingsplats till exempel för träarbetare och VVS-montörer. Lärlingarnas

situation har dock förbättrats något på senare tid, men situationen skiljer sig åt mellan olika

delar av landet.

14

En utstationerad arbetstagare är en person som skickas till ett annat land av sin arbetsgivare för att arbeta där

under en begränsad tid. Utstationeringar registreras i Arbetsmiljöverkets utstationeringsregister.

17


Var finns jobben?

Bedömning för 2016 och en långsiktig utblick

VVS-montörer

Golvläggare

Murare

Betongarbetare

Glasmästare

Kranförare

Plattsättare

Träarbetare/snickare

Målare

Isoleringsmontörer

Takmontörer

Anläggningsarbetare

Anläggningsmaskinförare

Grovarbetare inom bygg och anläggning

Bristindex på ett års sikt inom

bygg och anläggning

Heldragna linjer = balansintervall

1 2 3 4 5

Bristindex

Källa: Arbetsförmedlingen hösten 2015

I takt med att byggandet fortsätter att öka, ökar efterfrågan på yrkesarbetare i byggbranschen.

Samtidigt är tillgången på arbetskraft för liten inom många yrken och därmed blir

jobbmöjligheterna goda. För färdigutbildade yrkesarbetare blir jobbmöjligheterna goda eller

mycket goda. Allra starkast arbetsmarknad möter VVS-montörer, golvläggare, murare,

betongarbetare, glasmästare och kranförare. Inom dessa yrken blir det mycket goda jobbmöjligheter.

Den starka byggkonjunkturen har även påverkat grovarbetarnas arbetsmarknad i positiv

riktning. Grovarbetare behöver inte ha någon särskild utbildning, men jobbmöjligheterna

är bättre för personer som har körkort och erfarenhet. Efterfrågan på yrkesgruppen har ökat

i takt med att konjunkturen förstärkts ytterligare. Konkurrensen om jobben blir ändå hård,

eftersom det finns många som kan ta de lediga jobben.

Goda jobbmöjligheter för utbildade byggarbetare på fem och tio års sikt

På fem och tio års sikt blir jobbmöjligheterna goda för utbildade byggnadsarbetare inom de

flesta yrkena inom området. Det finns ett fortsatt stort behov av nya bostäder, framför allt i

storstäderna. Behovet ökar också i takt med att befolkningen ökar. Det finns också stora

renoveringsbehov av befintliga byggnader. Även när det gäller infrastruktur finns behov av

såväl renovering av befintliga anläggningar som nybyggnad och utbyggnad.

Goda jobbmöjligheter väntas inom nästan alla yrken inom bygg och anläggning. Målare och

träarbetare bedöms möta en arbetsmarknad i balans. Det beror framför allt på att många

utbildas inom dessa yrken. Det blir således goda jobbmöjligheter för murare, plattsättare,

betongarbetare, golvläggare, VVS-montörer, takmontörer, anläggningsarbetare, isoleringsmontörer,

glasmästare och kranförare. Inom dessa yrken utbildas för få för att motsvara

efterfrågan, som ökar i takt med det ökande byggandet. Samtidigt kan det även på fem och

tio års sikt vara svårt att få tag på lärlingsplats inom vissa yrken.

18


Var finns jobben?

Bedömning för 2016 och en långsiktig utblick

Data/IT

Mycket goda jobbmöjligheter för kvalificerad IT-personal

Jobbtillväxten inom IT-yrkena blir fortsatt stark. Uppemot hälften av de sysselsatta inom

området arbetar inom näringsgrenen information och kommunikation, som bland annat

inkluderar IT-konsultföretag och företag inom dataprogrammering. IT-yrken blir allt viktigare

på arbetsmarknaden i takt med att digitaliseringen ökar. IT-kompetens efterfrågas därmed

inom de flesta branscher, inte minst inom finansiell verksamhet och företagstjänster,

men även i relativt hög utsträckning inom industri, handel och offentliga tjänster.

Inom de flesta yrkena i området efterfrågas eftergymnasial utbildning, gärna i kombination

med erfarenhet. Personer med praktisk erfarenhet från den verksamhet som IT-systemen

används i är eftertraktade. Arbetsgivarnas kompetenskrav är höga och de har ofta svårt att

få tag på personer med önskad kompetens. Många rekryterar arbetskraft från utlandet, eller

utlokaliserar arbetsuppgifter till andra länder. Av de som är arbetslösa inom IT-området

saknar många aktuell erfarenhet, eller har en utbildningsinriktning som inte motsvarar arbetsgivarnas

efterfrågan.

IT-arkitekter

Bristindex på ett års sikt inom data/IT

Heldragna linjer = balansintervall

Mjukvaru- och systemutvecklare

Testare och testledare

Systemförvaltare/systemadministratörer

Drifttekniker, IT

Helpdesktekniker/supporttekniker

1 2 3 4 5

Bristindex

Källa: Arbetsförmedlingen hösten 2015

Efterfrågan på kvalificerad IT-personal fortsätter att öka framöver. Detta innebär att jobbmöjligheterna

blir goda även för nyexaminerade. För dem som har utbildning och erfarenhet,

men som inte arbetat inom området de senaste åren, kan det dock bli besvärligare att

hitta arbete. Det väntas bli mycket liten konkurrens om jobben inom de yrken där utbildnings-

och erfarenhetskraven i de flesta fall är höga: mjukvaru- och systemutvecklare, testare

och testledare samt IT-arkitekter. Liksom tidigare blir bristen mest utpräglad när det

gäller utbildad och erfaren arbetskraft och den kan ofta gälla relativt smala kompetenser

såsom specifika programspråk eller verktyg. För att kunna arbeta som till exempel IT-arkitekt

krävs en gedigen yrkeserfarenhet. Systemförvaltare och systemadministratörer väntas

möta liten konkurrens om jobben det kommande året.

19


Var finns jobben?

Bedömning för 2016 och en långsiktig utblick

Arbetsmarknaden för drifttekniker och helpdesk- och supporttekniker väntas vara i balans

det kommande året. Den tekniska utvecklingen har under flera år medfört ett minskat behov

av deras tjänster, samtidigt som arbetsuppgifterna har blivit mer avancerade. För helpdesk-

och supporttekniker ökar jobbmöjligheterna för personer med god teknisk kompetens,

som efterfrågas inom andra och tredje linjens support. Inom första linjens support är

kompetenskraven lägre, vilket innebär att det är många som konkurrerar om de lediga jobben.

God förmåga att kommunicera och bemöta kunder är också viktiga och efterfrågade

egenskaper inom yrket.

Brist även på fem och tio års sikt

Behovet av att rekrytera dataspecialister väntas fortsätta att öka och ligga på en hög nivå

under de kommande tio åren. Yrkeskåren är ung, vilket innebär att pensionsavgångarna blir

små. Antalet personer som utbildar sig inom IT har ökat de senaste åren och väntas fortsätta

att öka. Ökningen blir dock inte tillräcklig för att behoven på arbetsmarknaden ska kunna

fyllas. Konkurrensen om jobben för dataspecialister blir liten på fem och tio års sikt.

För datatekniker bedöms konkurrensen om jobben bli hård på fem och tio års sikt. Behovet

av yrkesgruppen väntas bli oförändrat. Samtidigt ökar antalet utbildade. Det väntas därför

finnas gott om personer med rätt kompetens som söker dessa arbeten även på fem och tio

års sikt.

Försäljning, inköp och marknadsföring

Fler jobb under 2016…

Yrkesområdet försäljning, inköp och marknadsföring är ett av de största yrkesområdena på

arbetsmarknaden sett till antalet sysselsatta – över en halv miljon personer arbetar inom

området. En gemensam nämnare för de yrken som ingår är att arbetsgivarna ställer krav på

säljkompetens. Omkring 70 procent av dem som arbetar inom yrkesområdet har som högst

gymnasieutbildning. Högst utbildningsnivå bland de yrkesverksamma inom området återfinns

bland marknadsförare och marknadsanalytiker och därefter fastighetsmäklare. Lägst

utbildningsnivå återfinns bland försäljare inom dagligvaror och bilförsäljare. De största yrkena

inom området är försäljare inom fackhandel och företagssäljare och den vanligaste

branschen yrkena återfinns inom är handeln.

Efterfrågan på yrkena inom området försäljning, inköp och marknadsföring beror i stor utsträckning

på utvecklingen för den privata konsumtionen. Därtill påverkar också utvecklingen

för företag som riktar sig mot andra företag, särskilt inom branschen finansiell verksamhet

och företagstjänster. Detta gäller främst efterfrågan på företagssäljare, marknadsanalytiker

och marknadsförare samt inköpare. Arbetsförmedlingens bedömning är att antalet

sysselsatta inom försäljning, inköp och marknadsföring kommer att öka under 2016. Ökningarna

beror på att både den privata konsumtionen utvecklas i god takt och att det allmänna

konjunkturläget förbättras.

20


Var finns jobben?

Bedömning för 2016 och en långsiktig utblick

Bristindex på ett års sikt inom

försäljning, inköp och marknadsföring

Heldragna linjer = balansintervall

Telefonförsäljare

Marknadsanalytiker och marknadsförare

Företagssäljare

Inköpare

Bilförsäljare

Fastighetsmäklare

Resesäljare

Banktjänstemän

Försäljare, fackhandel

Försäljare, dagligvaror

1 2 3 4 5

Bristindex

Källa: Arbetsförmedlingen hösten 2015

…och förbättrade jobbmöjligheter

Sedan våren 2015 har jobbmöjligheterna inom yrkesområdet förbättrats. Även om jobbmöjligheterna

inom området som helhet kan beskrivas som balanserade varierar de mellan

olika yrken. Samtidigt måste bristen inom försäljning, inköp och marknadsföring betecknas

som låg jämfört med övriga yrkesområden. Att bristen är låg beror på att tillgången på personal

i huvudsak är god. Flera av yrkena som ingår har inga särskilda utbildningskrav, vilket

leder till att fler personer kan konkurrera om jobben.

Jobbmöjligheterna bedöms vara bäst för telefonförsäljare. Utöver dessa har också marknadsanalytiker

och marknadsförare, företagssäljare samt inköpare goda jobbmöjligheter.

Fastighetsmäklare och resesäljare befinner sig i gränslandet mellan balans och hård konkurrens.

Samtidigt är det hård konkurrens om jobben för banktjänstemän och därtill

mycket hård konkurrens för försäljare inom fack- respektive dagligvaruhandeln. Trots att

konkurrensen om jobben är hård kommer det fortfarande att ske många rekryteringar eftersom

personalomsättningen inom dessa yrken är stor. Detta innebär att det ändå kommer

att finnas gott om jobböppningar inom dessa yrken.

Arbetsmarknadsutsikterna på fem och tio års sikt

Företagssäljare väntas ha goda jobbmöjligheter på fem och tio års sikt. För marknadsanalytiker

och marknadsförare samt inköpare bedöms arbetsmarknaden bli balanserad. På fem

och tio års sikt väntas hård konkurrens om jobben för fastighetsmäklare, banktjänstemän

och för försäljare i dagligvaru- respektive fackhandeln. Jobbmöjligheterna påverkas bland

annat av fortsatt ökad e-handel.

Hotell, restaurang och storhushåll

Stark ökning av jobben inom hotell, restaurang och storhushåll...

Yrkesområdet hotell, restaurang och storhushåll är förhållandevis litet sett till antalet sysselsatta.

En gemensam nämnare för de yrken som ingår är att arbetsgivarna ställer krav på

god service. Det dominerande yrket inom området är köks- och restaurangbiträden. De

flesta i yrkesområdet har som högst en gymnasieutbildning. Många av yrkena är vanliga

21


Var finns jobben?

Bedömning för 2016 och en långsiktig utblick

ingångsyrken för personer som är nya på arbetsmarknaden. Detta medför att det finns

många jobböppningar. Samtidigt är jobbmöjligheterna bättre för personer som har utbildning

och erfarenhet inom yrket. Den vanligaste branschen att jobba inom i området är hotell-

och restaurangverksamhet.

Efterfrågan på personal inom hotell, restaurang och storhushåll påverkas i stor utsträckning

av hushållens konsumtion och av turismens utveckling, vilka båda väntas utvecklas i positiv

riktning under 2016. Det allmänt förstärkta konjunkturläget medför dessutom en ökad efterfrågan

från företag i form av ett ökat affärsresande och ökad efterfrågan på konferensverksamhet,

vilket leder till ett ökat behov av personal inom området. Yrkesområdet är personalintensivt,

vilket innebär att en ökad efterfrågan ger stora utslag på antalet sysselsatta.

Arbetsförmedlingens bedömning är att antalet sysselsatta inom hotell, restaurang och storhushåll

kommer att öka starkt under 2016.

Kockar

Bristindex på ett års sikt inom

hotell, restaurang och storhushåll

Heldragna linjer = balansintervall

Bagare/konditorer

Servitörer

Bartendrar

Baristor/cafebiträden

Receptionister

Köks- och restaurangbiträden

1 2 3 4 5

Bristindex

Källa: Arbetsförmedlingen hösten 2015

…och jobbmöjligheterna ökar

Sedan våren 2015 har bristen inom yrkesområdet som helhet ökat. Under 2016 kommer det

att vara mycket goda jobbmöjligheter för kockar samt bagare och konditorer. Bäst väntas

arbetsmarknaden bli för kockar med utbildning och yrkeserfarenhet. Har man specialkompetens,

exempelvis inom olika typer av kök, ökar jobbmöjligheterna ytterligare. Därtill blir

jobbmöjligheterna under 2016 goda för servitörer, speciellt dem som har erfarenhet. För

bartendrar är arbetsmarknaden balanserad medan det kommer att vara hård konkurrens

om jobben för baristor och cafébiträden, receptionister samt köks- och restaurangbiträden.

Samtidigt kommer det att finnas många jobböppningar inom dessa yrken eftersom personalomsättningen

är stor.

Arbetsmarknadsutsikterna på fem och tio års sikt

På fem och tio års sikt väntas det vara goda jobbmöjligheter för kockar och bagare och konditorer.

Detta hänger samman med att efterfrågan väntas öka i snabbare takt än tillgången

på personal. Samtidigt väntas arbetsmarknaden att vara i balans för servitörer och bartendrar

medan det blir hård konkurrens om jobben för köks- och restaurangbiträden.

22


Var finns jobben?

Bedömning för 2016 och en långsiktig utblick

Hälso- och sjukvård

Stort yrkesområde med stora personalbehov

Hälso- och sjukvård är ett stort yrkesområde. Totalt arbetar närmare en halv miljon personer

inom området. Antalet sysselsatta har ökat under lång tid och bedöms fortsätta att öka

under 2016. Den stora bristen på arbetskraft inom flera yrken riskerar dock att utgöra ett

hinder för den framtida sysselsättningstillväxten.

Befolkningen kommer att växa starkt under kommande år. Detta ökar efterfrågan på hälsooch

sjukvård. Allra mest kommer antalet barn och ungdomar samt antalet äldre öka. Äldre

personer har ofta ett större behov av sjukvård än övriga åldersgrupper. Även efterfrågan på

äldreomsorg ökar då antalet äldre blir fler. Detta betyder att behovet av personal inom

hälso- och sjukvården samt äldreomsorgen kommer att öka under kommande år. Eftersom

det redan i dag råder brist på flera yrkesgrupper inom området riskerar bristen att förvärras

ytterligare.

Mycket stor brist på högskoleutbildad arbetskraft

Jobbmöjligheterna är goda eller mycket goda för de flesta hälso- och sjukvårdsyrken. De

goda möjligheterna till jobb väntas bestå under kommande år. Den gynnsamma arbetsmarknadssituationen

inom yrkesområdet medför att jobbmöjligheterna är goda för såväl

yrkeserfarna som nyexaminerade, även om arbetsgivarna helst anställer personer med yrkeserfarenhet.

Goda jobbmöjligheter för de arbetssökande betyder samtidigt att personalförsörjningen

är bekymmersam för arbetsgivarna. Bristen på arbetskraft är många gånger

stor.

Gemensamt för flertalet bristyrken är att de kräver utbildning på eftergymnasial nivå. Ett

undantag är undersköterskor, där en omvårdnadsutbildning på gymnasial nivå är tillräcklig.

Bristen på undersköterskor kommer att öka kraftigt under kommande år.

Det har varit brist på arbetskraft inom flera hälso- och sjukvårdsyrken under lång tid. Bristen

beror i några fall på en för liten utbildningsvolym kombinerat med stora pensionsavgångar.

För andra yrken förklaras bristen till stor del av bristande intresse för yrket – detta

gäller exempelvis undersköterskor.

Allt fler svenska ungdomar studerar på vårdutbildningar utomlands. Detta gäller framför

allt utbildning till läkare, men även exempelvis till tandläkare. Dessutom tillkommer ett inflöde

av utrikes födda med utländska utbildningar. Trots detta bedöms bristen på arbetskraft

i dessa yrken kvarstå.

Kvinnorna är i majoritet inom yrkesområdet, endast läkaryrket har en helt jämn könsfördelning.

De flesta i ett hälso- och sjukvårdsyrke arbetar inom kommuner och landsting. En

av fem arbetar på ett företag med privat huvudman.

23


Var finns jobben?

Bedömning för 2016 och en långsiktig utblick

Bristindex på ett års sikt inom

hälso- och sjukvård

Heldragna linjer = balansintervall

Sjuksköterskor, psykiatrisk vård

Operationssjuksköterskor

Sjuksköterskor inom akutsjukvård

Geriatriksjuksköterskor

Barnsjuksköterskor

Distriktssköterskor

Röntgensjuksköterskor

Sjuksköterskor (grundutbildade)

Läkare

Barnmorskor

Psykologer

Undersköterskor

1 2 3 4 5

Bristindex

Källa: Arbetsförmedlingen hösten 2015

Bristindex på ett års sikt inom

hälso- och sjukvård (forts)

Heldragna linjer = balansintervall

Tandsköterskor

Apotekare

Tandläkare

Receptarier

Optiker

Tandhygienister

Skötare

Arbetsterapeuter

Fysioterapeuter/sjukgymnaster

Veterinärer

Logopeder

Dietister

1 2 3 4 5

Bristindex

Källa: Arbetsförmedlingen hösten 2015

Sjuksköterskor, både specialistutbildade och grundutbildade, har det allra mest gynnsamma

arbetsmarknadsläget under det närmaste året. Det har varit brist på sjuksköterskor

under lång tid och arbetssökande har mycket goda jobbmöjligheter. Bristen på sjuksköterskor

har ökat. Även läkare och psykologer har en mycket stark arbetsmarknad med mycket

goda möjligheter till arbete.

Samtliga tandvårdsyrken – tandläkare, tandsköterskor och tandhygienister – möter en arbetsmarknad

med goda jobbmöjligheter. Även för apotekare och receptarier kommer möjligheterna

till jobb att vara goda. Detsamma gäller för optiker. Arbetsterapeuter bedöms

också ha goda jobbmöjligheter det närmaste året. Behoven av rehabiliteringsinsatser ökar i

takt med ett ökat antal äldre.

24


Var finns jobben?

Bedömning för 2016 och en långsiktig utblick

Möjligheterna till jobb är goda för undersköterskor och har gradvis förstärkts under lång

tid. Jobbchanserna ökar ytterligare för dem som har körkort eftersom många undersköterskor

arbetar inom kommunernas omsorgsverksamhet. Även skötare har goda möjligheter till

jobb.

Yrkesområdet innehåller även några yrken där det råder balans mellan utbud och efterfrågan.

Dessa är fysioterapeuter, logopeder, dietister och veterinärer, vilka alla är yrken med

krav på eftergymnasial utbildning.

Goda möjligheter till jobb i framtiden för hälso- och sjukvårdspersonal

Bristen på arbetskraft består inom yrkesområdet även på fem och tio års sikt trots ett utökat

antal utbildningsplatser. Till viss del beror detta på långa utbildningstider.

Både specialistutbildade och grundutbildade sjuksköterskor väntas ha fortsatt goda eller

mycket goda möjligheter till jobb på både fem och tio års sikt. Även jobbmöjligheterna för

läkare väntas bli fortsatt goda. Möjligheterna till jobb bedöms även vara goda för psykologer,

tandläkare, tandhygienister, receptarier, arbetsterapeuter och skötare.

Undersköterskor kommer att ha mycket goda möjligheter till jobb på tio års sikt. Det låga

intresset bland ungdomar för vård- och omsorgsprogrammet på gymnasiet, stora pensionsavgångar

bland de yrkesverksamma samt ett växande antal äldre bedöms medföra en fortsatt

och ökande brist på undersköterskor. Även tandsköterskor väntas ha mycket goda jobbmöjligheter

till följd av stora pensionsavgångar och alltför små utbildningsvolymer.

För apotekare, veterinärer, optiker och fysioterapeuter förväntas efterfrågan på arbetskraft

vara i balans med utbudet på lång sikt.

Industriell tillverkning

Goda jobbmöjligheter för många tillverkningsyrken

Yrkesområdet industriell tillverkning omfattar ett stort antal yrken. Vanligtvis krävs en

gymnasial utbildning, ofta från det industritekniska programmet. För hälften av yrkena

inom området bedöms liten eller mycket liten konkurrens. Dessutom väntas arbetsmarknaden

vara i balans för ett flertal yrken inom tillverkningsarbete under det närmaste året.

Endast inom ett fåtal yrken väntas en hård konkurrens om jobben. För yrkesområdet sammantaget

väntas goda jobbmöjligheter under det närmaste året. Antalet sysselsatta inom

industriell tillverkning bedöms öka svagt under 2016.

25


Var finns jobben?

Bedömning för 2016 och en långsiktig utblick

Bristindex på ett års sikt inom

industriell tillverkning

Heldragna linjer = balansintervall

Byggnadsplåtslagare

Verktygsmakare

Styckare

Tunnplåtslagare

Slaktare

Grovplåtslagare

Verkstadsmekaniker

CNC-operatörer

Processoperatörer, kemisk basindustri

Svetsare

Gjutare

Låssmeder

1 2 3 4 5

Bristindex

Källa: Arbetsförmedlingen hösten 2015

Bristindex på ett års sikt inom

industriell tillverkning (forts)

Heldragna linjer = balansintervall

Maskinoperatörer, sten o cement

Bergarbetare, gruva

Maskinoperatörer, kemisk ind

Maskinoperatörer, trävaruind

Fordonsmontörer

Maskinoperatörer, gummi o plast

Processoperatörer, trä o papper

Maskinoperatörer, grafisk ind

Montörer, el- och teleutrustning

Maskinoperatörer, livsmedelsind

Processoperatörer vid stål- och metall

Montörer, metall o plast

1 2 3 4 5

Bristindex

Källa: Arbetsförmedlingen hösten 2015

Byggnadsplåtslagare väntas fortsatt ha mycket goda jobbmöjligheter, yrkesgruppen är liten

och konkurrensen om jobben har varit mycket liten under en längre tid. Även verktygsmakare

bedöms ha mycket goda jobbmöjligheter det kommande året. Detta gäller framför allt

verktygsmakare med erfarenhet.

En annan liten yrkesgrupp inom yrkesområdet är tunn- och grovplåtslagare. Dessa bedöms

ha goda jobbmöjligheter det kommande året och möta en liten konkurrens om jobben. Detsamma

gäller verkstadsmekaniker, svetsare och CNC-operatörer.

Samtliga grupper av maskinoperatörer, förutom maskinoperatörer inom livsmedelsindustrin,

väntas möta en arbetsmarknad i balans. Maskinoperatörer inom livsmedelsindustrin

bedöms istället möta en hård konkurrens om jobben. Detsamma gäller montörer inom metall

och plastindustrin och processoperatörer vid stål och metallverk vilka också möter en

arbetsmarknad där konkurrensen om jobben är hård det kommande året.

26


Var finns jobben?

Bedömning för 2016 och en långsiktig utblick

Brist på kvalificerade industriarbetare på fem och tio års sikt

Inom flera industriyrken väntas förhållandevis stora pensionsavgångar framöver. Samtidigt

har intresset bland unga att välja en gymnasieutbildning med inriktning mot industrin under

lång tid varit svalt. För flera av yrkena inom yrkesområdet är rekryteringsbasen teknikeller

industritekniska programmet där Teknikcollege är ett värdefullt tillskott. Nuvarande

utbildningsvolymer bedöms ändå inte vara tillräckliga för att möta behovet av kvalificerade

yrkesarbetare inom industrin på fem och tio års sikt. Exempel på yrken där utbudet av arbetskraft

är för lågt i förhållande till efterfrågan är verktygsmakare, svetsare och CNC-operatörer.

Flera av dessa yrken karaktäriseras dessutom av ökade kompetenskrav – återkommande

krav hos arbetsgivarna är goda kunskaper i matematik och IT.

Samtidigt kommer arbetssökande inom industriyrken där utbildningskraven är lägre, till

exempel olika kategorier av montörer och maskinoperatörer, att möta en något kärvare arbetsmarknad

de kommande tio åren. Maskinoperatörer inom trävaruindustri, gummi- och

plastindustri samt kemisk industri och fordonsmontörer bedöms dock möta en arbetsmarknad

i balans på fem och tio års sikt. För övriga maskinoperatörs- och montörsyrken bedöms

konkurrensen om jobben däremot bli hård.

Installation, drift och underhåll

Fortsatt goda jobbmöjligheter

Yrkesområdet installation, drift och underhåll består av ett tiotal yrken. Flera av dessa påverkas

av utvecklingen inom industrin medan andra har en starkare koppling till byggverksamhet.

Samtliga yrken inom området, undantaget vaktmästare, förutsätter normalt en yrkesförberedande

gymnasieutbildning. Vaktmästare är också det enda yrket inom området

som inte bedöms ha goda eller mycket goda jobbmöjligheter det kommande året. Sammantaget

väntas jobbmöjligheterna inom yrkesområdet vara goda under året medan antalet sysselsatta

bedöms vara oförändrat på ett års sikt. Sysselsättningen inom området hålls bland

annat tillbaka genom att tillgången på utbildad och erfaren arbetskraft är för liten.

Bristindex på ett års sikt inom

installation, drift och underhåll

Heldragna linjer = balansintervall

Lastbilsmekaniker

Bilmekaniker

Styr- och reglertekniker

Installationselektriker

Maskinreparatörer

Larmtekniker

Distributionselektriker

Fastighetstekniker

Lackerare

Elmontörer

Drifttekniker vid värme- och vattenverk

Vaktmästare

1 2 3 4 5

Bristindex

Källa: Arbetsförmedlingen hösten 2015

27


Var finns jobben?

Bedömning för 2016 och en långsiktig utblick

Lastbilsmekaniker har fortsatt mycket goda jobbmöjligheter vilket i hög grad beror på att få

utbildar sig till yrket. Även bilmekaniker kommer ha mycket goda jobbmöjligheter det kommande

året.

För fastighetstekniker, styr- och reglertekniker, maskinreparatörer, larmtekniker, lackerare,

distributionselektriker och drifttekniker vid värme och vattenverk förväntas goda möjligheter

till arbete det kommande året. Detta gäller även för installationselektriker och elmontörer.

För dessa yrkesgrupper gäller att personer med erfarenhet och utbildning har

bättre jobbmöjligheter inom respektive yrke. För lärlingar inom el kan det, liksom tidigare,

vara svårt att få en lärlingsplats.

För vaktmästare råder det alltjämt mycket hård konkurrens om de lediga jobben. Detta förklaras

av att det inom yrket vanligtvis inte ställs några särskilda krav på utbildning och att

det därmed finns många sökande till varje ledigt jobb. Körkort och kunskap om el- eller

VVS-teknik innebär i allmänhet högre jobbchanser för sökande inom yrket.

Goda jobbmöjligheter för mekaniker på fem och tio års sikt

För bil- och lastbilsmekaniker väntas en arbetsmarknad med goda jobbmöjligheter där konkurrensen

om jobben är liten på fem och tio års sikt. Detta gäller också maskinreparatörer

och distributionselektriker. För installationselektriker väntas långsiktigt en arbetsmarknad

i balans.

Kultur, media och design

Hård konkurrens om jobben

Intresset för att arbeta inom kultur, media och design är mycket stort. Det är betydligt fler

som utbildas inom yrkesområdet än som efterfrågas på arbetsmarknaden. Konkurrensen

om de lediga jobben är därför ofta mycket hård.

Det är många gånger viktigt att ha både spetskompetens och bredd för att kunna försörja

sig inom ett kulturyrke. Det är vanligt med korta uppdrag och tidsbegränsade anställningar.

Många inom yrkesområdet är egna företagare som frilansar. Det är också vanligt att kombinera

flera olika uppdrag eller att ha en anställning även utanför kulturområdet. Arbetsgivarna

anlitar ofta personer som de redan känner till. Detta betyder att nyexaminerade kan

ha svårt att etablera sig inom yrket. Sammantaget är jobbmöjligheterna inom kultur, media

och design mycket begränsade.

Könsfördelningen är relativt jämn inom yrkesområdet som helhet. Utbildningsnivån är generellt

hög och ungefär två av tre sysselsatta har eftergymnasial utbildning.

28


Var finns jobben?

Bedömning för 2016 och en långsiktig utblick

Bibliotekarier

Bristindex på ett års sikt inom

kultur, media och design

Heldragna linjer = balansintervall

Ljudtekniker

Informatörer

Journalister

Fotografer

1 2 3 4 5

Bristindex

Källa: Arbetsförmedlingen hösten 2015

Strukturförändringarna i mediebranschen fortsätter och journalister kommer att möta en

fortsatt mycket hård konkurrens om jobben under det närmaste året. Traditionell pappersmedia

minskar medan digitala och sociala medier växer starkt. Kunskaper om journalistiskt

arbete på flera olika plattformar förbättrar möjligheterna till arbete. Det är därför bra att

kunna arbeta både med bild, ljud och webb samt att kunna skriva och redigera i olika medieformat.

Även fotografer kommer att möta en mycket hård konkurrens om jobben. Jobbmöjligheterna

kan vara något bättre för fotografer som arbetar med rörlig bild.

Det kommer att vara fortsatt hård konkurrens om jobben för bibliotekarier under det närmaste

året. Efterfrågan på bibliotekarier påverkas bland annat av hur många kommuner och

skolor som har ett bemannat bibliotek. Kunskaper inom IT och digitala medier samt erfarenhet

av pedagogiskt arbete förbättrar möjligheterna till jobb.

Informatörer kommer också att möta hård konkurrens om jobben. Kunskap om digital

kommunikation och erfarenhet av webbpubliceringsverktyg förbättrar jobbmöjligheterna.

Ljudtekniker kommer att möta hård konkurrens om jobben det närmaste året. Jobbmöjligheterna

är något bättre för ljudtekniker med erfarenhet av liveljud medan konkurrensen är

större för de ljudtekniker som inriktat sig mot musikproduktion.

Journalister kommer att ha mycket svårt att få jobb

Det kommer att vara fortsatt stor konkurrensen om de lediga jobben inom området kultur,

media och design även under kommande år. Journalister kommer att möta mycket hård

konkurrens om jobben på fem och tio års sikt. Informatörer bedöms möta hård konkurrens

på arbetsmarknaden.

För bibliotekarier väntas däremot medelgoda jobbmöjligheter, det vill säga det kommer att

vara balans mellan efterfrågan på arbetskraft och utbudet. Medelåldern i yrket är hög. Jobbmöjligheterna

påverkas därför positivt av att många går i pension samtidigt som antalet

utbildningsplatser har minskat något under senare år. Det finns även politiska signaler om

behovet av att stärka biblioteksverksamheten under de kommande åren.

29


Var finns jobben?

Bedömning för 2016 och en långsiktig utblick

Naturbruk

Balans på arbetsmarknaden för jord- och skogsbruksyrken

Yrkesområdet naturbruk innefattar både yrken med krav på gymnasial och eftergymnasial

utbildning. Merparten av dem som arbetar inom området är män. Flera av yrkena, i synnerhet

de som kräver eftergymnasial utbildning, är små. Sysselsättningen inom området har

minskat under en längre tid. Inom såväl jordbruket som skogsbruket har lönsamhetsutvecklingen

varit svag under flera år. Sysselsättningen inom yrkesområdet bedöms fortsätta

att minska.

Arbetsmarknaden är i balans för de flesta yrkena inom naturbruk. Kompetenskraven inom

många av yrkena stiger och utbildning och erfarenhet blir allt viktigare. Antalet arbetstillfällen

varierar stort med årstiderna. Under sommarsäsongen pågår skördar samt skogsplantering

och -avverkning. Att rekrytera arbetskraft från utlandet har blivit allt vanligare,

framför allt inom skogsbruket.

Skogsmaskinförare

Bristindex på ett års sikt inom naturbruk

Heldragna linjer = balansintervall

Maskinförare, lantbruk

Skogsarbetare

Skogsmästare

Djuruppfödare/djurskötare

Lantmästare

Agronomer

Jägmästare

Trädgårdsarbetare

Parkarbetare

1 2 3 4 5

Bristindex

Källa: Arbetsförmedlingen hösten 2015

Starkast blir arbetsmarknaden för skogsmaskinförare, där konkurrensen om jobben är liten.

Det har under flera år varit brist på arbetskraft. Maskinförare inom lantbruket samt

skogsarbetare möter en arbetsmarknad i gränslandet mellan liten konkurrens och balans.

Djuruppfödare och djurskötare bedöms möta en balanserad arbetsmarknad. De som är inriktade

mot lantbrukets djur har något bättre jobbmöjligheter än de med inriktning mot

smådjur. För de yrken inom området som kräver eftergymnasial utbildning, yrken som

också är mycket små – skogsmästare, jägmästare, lantmästare och agronomer – väntas det

bli balans mellan utbud och efterfrågan. För trädgårdsarbetare och parkarbetare bedöms

konkurrensen om jobben bli hård. Inom dessa yrken anställs ofta personer utan särskild

utbildning, även om arbetsgivarna framför allt efterfrågar utbildad arbetskraft. Säsongsanställningar

är vanligt, men möjligheterna till anställning över hela året ökar för personer

med utbildning.

30


Var finns jobben?

Bedömning för 2016 och en långsiktig utblick

Goda möjligheter för skogsmaskinförare även på fem och tio års sikt

Också på fem och tio års sikt bedöms jobbmöjligheterna för skogsmaskinförare bli goda.

Skogsmästare samt djuruppfödare och djurskötare väntas däremot möta en balanserad arbetsmarknad.

Naturvetenskapligt arbete

Naturvetarnas arbetsmarknad i balans

De naturvetenskapliga yrkena utgör endast en mindre del av arbetsmarknaden för dem med

en naturvetenskaplig utbildning. Flera av yrkena inom området är mycket små. Personer

med en naturvetenskaplig utbildning arbetar ofta inom andra yrkesområden och många

gånger i yrken där möjligheterna till jobb kan vara större.

De naturvetenskapliga yrkena återfinns inom många delar av arbetsmarknaden, exempelvis

inom industri, företagstjänster, forskning samt offentlig verksamhet såsom hälso- och sjukvård.

För yrkesområdet som helhet bedöms arbetsmarknaden vara i balans under det närmaste

året, men arbetsmarknadsläget varierar en del mellan olika yrken. Sammantaget bedöms

antalet sysselsatta inom naturvetenskapligt arbete öka under det kommande året.

Biomedicinska analytiker

Bristindex på ett års sikt inom

naturvetenskapligt arbete

Heldragna linjer = balansintervall

Miljö- och hälsoskyddsinspektörer

Geologer

Kemister

Fysiker

Biologer

1 2 3 4 5

Bristindex

Källa: Arbetsförmedlingen hösten 2015

Alltjämt goda jobbmöjligheter för biomedicinska analytiker

Biomedicinska analytiker har under flera år haft goda jobbmöjligheter eftersom alltför få

har utbildat sig till yrket. Även under det kommande året kommer biomedicinska analytiker

ha goda jobbmöjligheter. En annan yrkesgrupp inom området där jobbmöjligheterna bedöms

som goda under det kommande året är miljö- och hälsoskyddsinspektörer.

För geologer, fysiker och kemister väntas däremot en balanserad arbetsmarknad, medan

biologer möter hård konkurrens om jobben på ett års sikt. Biologernas jobbmöjligheter påverkas

i hög grad av utbildningsinriktning och yrkeserfarenhet. Dessutom behövs ofta kunskaper

inom teknik.

31


Var finns jobben?

Bedömning för 2016 och en långsiktig utblick

Mycket goda jobbmöjligheter för biomedicinska analytiker på längre sikt

Bristen på biomedicinska analytiker kommer att öka på fem och tio års sikt då många går i

pension samtidigt som för få väljer att utbilda sig till yrket. Detta innebär att jobbmöjligheterna

kommer att vara mycket goda för biomedicinska analytiker på fem och tio års sikt.

Biologer väntas däremot möta en kärv arbetsmarknad med hård konkurrensen om jobben

även i det längre perspektivet. Kemister bedöms å andra sidan fortsätta att möta en arbetsmarknad

i balans även på lång sikt.

Pedagogiskt arbete

Mycket goda jobbmöjligheter för lärare

Totalt arbetar över 300 000 personer inom yrkesområdet pedagogiskt arbete. Antalet sysselsatta

bedöms öka i god takt och jobben väntas öka både hos offentliga och privata huvudmän.

Lärarbristen börjar nu bli betydande på samtliga utbildningsnivåer och kan begränsa

sysselsättningstillväxten inom yrkesområdet.

Nästan alla yrken inom området pedagogiskt arbete kräver högskoleutbildning. Omkring

80 procent av dem som arbetar inom yrkesområdet finns i offentlig verksamhet, främst

inom kommunerna. Mer än 70 procent är kvinnor.

Behovet av arbetskraft inom det pedagogiska området är stort. Det kommer dessutom att

öka ytterligare under kommande år i takt med att antalet barn och ungdomar blir allt fler.

Samtidigt är tillgången på lärare och pedagoger för liten för att motsvara behoven. Jobbmöjligheterna

bedöms därmed vara mycket goda eller goda för samtliga yrken inom det pedagogiska

området. Jobbmöjligheterna är goda för såväl yrkeserfarna som nyexaminerade,

även om arbetsgivarna helst anställer personer med yrkeserfarenhet. Många arbetsgivare

har svårt att hitta personal med rätt kompetens. Bristen på lärare bedöms öka.

Bristindex på ett års sikt inom

pedagogiskt arbete

Heldragna linjer = balansintervall

Förskollärare

Specialpedagoger

Gymnasielärare i yrkesämnen

Lärare i grundskolans senare år

Lärare i grundskolans tidigare år

Fritidspedagoger

Gymnasielärare i allmänna ämnen

Lärare i estetiska och praktiska ämnen

Trafiklärare

Universitets- och högskolelärare

1 2 3 4 5

Bristindex

Källa: Arbetsförmedlingen hösten 2015

Förskollärare och specialpedagoger har den allra starkaste arbetsmarknaden. Det betyder

att det kommer att vara mycket goda jobbmöjligheter under det närmaste året. Förutom

32


Var finns jobben?

Bedömning för 2016 och en långsiktig utblick

stora barnkullar gynnas förskollärarnas arbetsmarknad dessutom av kommunernas ambition

att öka andelen pedagogiskt utbildade inom barnomsorgen. Specialpedagogernas höga

medelålder – omkring hälften kommer att gå i pension under de närmaste tio åren – tillsammans

med regeringens satsningar för att möjliggöra fler anställda specialpedagoger på

skolorna kommer att öka jobbmöjligheterna ytterligare för denna yrkesgrupp. Men detta

betyder också att arbetsgivarna kommer att ha fortsätt svårt att rekrytera förskollärare och

specialpedagoger och det kommer att råda brist på dessa.

Även gymnasielärare i yrkesämnen, lärare i grundskolan samt fritidspedagoger har mycket

goda möjligheter till arbete. Pensionsavgångarna bland gymnasielärare i yrkesämnen kommer

att vara mycket stora under kommande år samtidigt som intresset för yrket är litet.

Intresset för att utbilda sig till lärare i grundskolan är också litet samtidigt som elevkullarna

växer år från år.

Gymnasielärare i allmänna ämnen och lärare i praktiska och estetiska ämnen samt trafiklärare

kommer att möta en arbetsmarknad med goda möjligheter till arbete. Även universitets-

och högskolelärare väntas ha goda möjligheter till arbete – skillnaderna är dock stora

mellan olika ämnesområden och högskolor i landet.

Efterfrågan på lärare och pedagoger växer starkt under kommande år

Antalet barn i förskoleåldrarna har ökat under det senaste decenniet och bedöms fortsätta

att växa starkt under de närmaste tio åren. Även antalet barn i grundskolan ökar kraftigt

under kommande år. Antalet ungdomar i gymnasieåldrarna ökar nu återigen efter att ha

minskat under några år. Uppgången kommer att fortsätta i tilltagande takt. Detta betyder

att behovet av personal inom området pedagogiskt arbete ökar kraftigt på både fem och tio

års sikt.

Det växande behovet av lärare och pedagoger tillsammans med ett svagt intresse för lärarutbildningarna,

låg examinationsgrad och stora pensionsavgångar väntas leda till mycket

liten konkurrens om jobben på tio års sikt för flertalet yrkesgrupper inom det pedagogiska

området.

Service- och säkerhetsarbete

Fler jobb inom service- och säkerhetsarbete…

Yrkesområdet service- och säkerhetsarbete är ett heterogent område som rymmer allt ifrån

hudterapeuter till poliser. Det i särklass största yrket som ingår är städare. De flesta som

arbetar i yrkena inom området har som högst en gymnasieutbildning. De vanligaste

branscherna att arbeta inom för yrkesverksamma i området är finansiell verksamhet och

företagstjänster samt offentlig förvaltning.

Efterfrågan på vissa av yrkena som ingår i service- och säkerhetsarbete styrs av den privata

konsumtionens utveckling, medan andra har en tydligare koppling den offentliga sektorns

utveckling. Därtill ingår också yrken som återfinns brett på arbetsmarknaden och därmed

är mindre känsliga för utvecklingen för en viss del av ekonomin, till exempel städare. Arbetsförmedlingens

samlade bedömning är att antalet sysselsatta inom service- och säkerhetsarbete

kommer att öka under 2016. Detta grundas på att både den privata och offentliga

konsumtionen väntas öka, bland annat till följd av de stora befolkningsökningarna i landet.

33


Var finns jobben?

Bedömning för 2016 och en långsiktig utblick

Bristindex på ett års sikt inom

service- och säkerhetsarbete

Heldragna linjer = balansintervall

Soldater

Poliser

Väktare

Frisörer

Brandmän

Städare

Fotterapeuter

Hudterapeuter

Renhållnings- och återvinningsarbetare

Massörer

1 2 3 4 5

Bristindex

Källa: Arbetsförmedlingen hösten 2015

…men fortsatt balanserad arbetsmarknad

Sedan våren 2015 har också bristindex för service- och säkerhetsarbete ökat, även om arbetsmarknaden

för området som helhet fortsatt kan beskrivas vara i balans. Under 2016

väntas det vara mycket goda jobbmöjligheter för soldater och därtill goda jobbmöjligheter

för både poliser och väktare. Ett flertal yrken bedöms ha en balanserad arbetsmarknad –

frisörer, brandmän, städare, fotterapeuter och hudterapeuter. Samtidigt väntas det vara

hård konkurrens om jobben för renhållnings- och återvinningsarbetare samt för massörer.

Arbetsmarknadsutsikterna på fem och tio års sikt

På fem och tio års sikt väntas det vara fortsatt goda jobbmöjligheter för poliser. Brandmän

och väktare bedöms möta en arbetsmarknad i balans.

Socialt arbete

Fortsatt stora skillnader beroende på utbildning

Yrkesområdet socialt arbete innehåller såväl yrken som kräver högskoleutbildning som yrken

med krav på gymnasieutbildning – då ofta från vård- och omsorgsprogrammet. Området

omfattar mestadels yrken som traditionellt återfinns inom den offentliga sektorn. De

senare årens tillväxt av privata aktörer har dock gjort att allt fler inom yrkesområdet arbetar

hos privata arbetsgivare.

Arbetsmarknaden inom området socialt arbete fortsätter att vara betydligt starkare för yrken

med krav på längre utbildning. Samtidigt har jobbmöjligheterna blivit bättre för yrken

där utbildningskraven är lägre. Detta gäller framför allt vårdbiträden och barnskötare, anledningen

är den utbredda bristen på förskollärare och undersköterskor. Sammantaget väntas

goda jobbmöjligheter inom yrkesområdet. Arbetsförmedlingen bedömer att antalet sysselsatta

kommer att öka under det kommande året.

34


Var finns jobben?

Bedömning för 2016 och en långsiktig utblick

Socialsekreterare

Bristindex på ett års sikt inom socialt arbete

Heldragna linjer = balansintervall

Biståndsbedömare

Kuratorer

Behandlingsassistenter

Kriminalvårdare

Personliga assistenter

Elevassistenter

Barnskötare

Fritidsledare

Vårdbiträden

1 2 3 4 5

Bristindex

Källa: Arbetsförmedlingen hösten 2015

För yrkesgrupperna socialsekreterare, biståndsbedömare och kuratorer, vilka alla kräver

högskoleutbildning, bedöms jobbmöjligheterna vara mycket goda under det kommande

året. För behandlingsassistenter, där det också normalt krävs högskoleutbildning, väntas

goda jobbmöjligheter det kommande året. Även för kriminalvårdare, där kravet normalt är

gymnasieutbildning, bedöms jobbmöjligheterna som goda.

För personliga assistenter har arbetsmarknadsläget förbättrats och yrkesgruppen bedöms

nu möta en arbetsmarknad i balans. Även för vårdbiträden och barnskötare har arbetsmarknadsläget

i viss mån förbättrats, men konkurrensen om jobben är alltjämt hård inom dessa

två yrken. Också fritidsledare och elevassistenter fortsätter att möta en arbetsmarknad där

det råder hård konkurrens om jobben.

Det är dock viktigt att påpeka att skillnaden mellan nyexaminerade och yrkesverksamma är

stor och att konkurrensen om jobben är mindre för arbetssökande med yrkeserfarenhet.

Goda jobbmöjligheter inom yrken med krav på längre utbildning

Arbetsförmedlingen bedömer att det kommer finnas goda jobbmöjligheter på fem och tio

års sikt för socialsekreterare, kuratorer och biståndsbedömare. För barnskötare och elevassistenter

förväntas arbetsmarknaden långsiktigt röra sig mot balans.

Tekniskt arbete

Alltjämt stark arbetsmarknad för ingenjörer

Yrkesområdet tekniskt arbete innehåller ett tjugotal yrken där det vanligtvis ställs krav på

högskoleutbildning. Området kännetecknas av att det råder liten, eller mycket liten konkurrens

om jobben för merparten av yrkena. Detta gäller framför allt yrkeserfaren arbetskraft,

men även nyexaminerade möter en god arbetsmarknad.

Jobbmöjligheterna inom tekniskt arbete bedöms som mycket goda det kommande året.

Förbättrade utsikter inom industrin tillsammans med en fortsatt stark konjunktur inom

byggverksamhet bidrar till en starkare efterfrågan på personal inom yrkesområdet, vilket

bidrar till att antalet sysselsatta väntas öka tydligt det kommande året.

35


Var finns jobben?

Bedömning för 2016 och en långsiktig utblick

Civilingenjörer, bygg och anläggning

Civilingenjörer, elkraft

Byggnadsingenjörer och byggnadstekniker

VVS-ingenjörer

Civilingenjörer, elektronik och teletekn

Civilingenjörer, maskin

Maskiningenjörer och maskintekniker

Elingenjörer och eltekniker

Ingenjörer och tekniker inom elektronik

Civilingenjörer, kemi

GIS-ingenjörer

Ingenjörer och tekniker inom gruvteknik

Kemiingenjörer och kemitekniker

Logistiker

Lantmätare

Civilingenjörer gruvteknik och metall

Arkitekter

Bristindex på ett års sikt inom

tekniskt arbete

Heldragna linjer = balansintervall

1 2 3 4 5

Bristindex

Källa: Arbetsförmedlingen hösten 2015

Civilingenjörer inom bygg och anläggning, tillsammans med byggnadsingenjörer och byggnadstekniker

fortsätter att vara mycket attraktiva på arbetsmarknaden och bedöms ha

mycket goda jobbmöjligheter det kommande året. Detsamma gäller för civilingenjörer inom

elkraft, civilingenjörer inom elektronik och teleteknik och civilingenjörer inom maskin.

Även elingenjörer och eltekniker, tillsammans med ingenjörer och tekniker inom elektronik

och teleteknik väntas ha mycket goda jobbmöjligheter det kommande året. Detta gäller

också VVS-ingenjörer men även maskiningenjörer och maskintekniker.

För civilingenjörer och ingenjörer inom gruvteknik väntas jobbmöjligheterna vara goda det

kommande året. Civilingenjörer inom kemi, tillsammans med kemiingenjörer och kemitekniker

bedöms också ha goda jobbmöjligheter. Även GIS-ingenjörer, logistiker och lantmätare

förväntas möta en liten konkurrens om jobben det kommande året. För arkitekter väntas

däremot en arbetsmarknad i balans.

Goda jobbmöjligheter för tekniker även på fem och tio års sikt

Även i det längre perspektivet bedöms utsikterna för yrken inom området tekniskt arbete

vara goda. På fem och tio års sikt förväntas en liten konkurrens om jobben för de flesta yrken

inom detta område. För civilingenjörer med inriktning mot kemi, kemiingenjörer och kemitekniker

samt arkitekter väntar dock en arbetsmarknad i balans.

Transport

Ljusning för transportsektorn…

Transport är ett medelstort yrkesområde. De allra flesta yrkesverksamma inom transport

har som högst gymnasieutbildning. Undantagen är fartygs- och maskinbefäl, flygledare

samt piloter. Högst andel yrkesverksamma med endast grundskoleutbildning återfinns

inom yrkena truckförare och lastbilsförare. Transportområdets största yrke är lastbilsförare

och jobben återfinns främst inom branschen transport. En gemensam nämnare för merparten

av yrkena är att arbetsgivarna kräver olika typer av körkort eller förarbevis.

36


Var finns jobben?

Bedömning för 2016 och en långsiktig utblick

Efterfrågan på yrkena inom transport beror på utvecklingen inom flera olika branscher. Den

goda utvecklingen inom exempelvis byggverksamhet, handel samt hotell- och restaurangverksamhet

bidrar till en ökad efterfrågan på godstransporter under det närmaste året.

Samtidigt fortsätter landets godstransportarbetsgivare att påverkas av konkurrens från utländska

entreprenörer vilket verkar i motsatt riktning. På persontransportsidan bidrar den

goda utvecklingen för privat konsumtion och befolkningsökningen till en ökad efterfrågan

på olika typer av resor och kollektivtrafik. Arbetsförmedlingens sammantagna bedömning

är att antalet sysselsatta inom transport kommer att öka under 2016. Ökningen blir dock

förhållandevis svag.

Lastbilsförare

Lokförare

Bussförare

Taxiförare

Transportledare

Flygvärdinnor

Tågvärdar

Piloter

Maskinbefäl

Flygledare

Godshanterare och expressbud

Fartygsbefäl

Truckförare

Lagerarbetare

Brevbärare

Matroser

Bristindex på ett års sikt inom transport

Heldragna linjer = balansintervall

1 2 3 4 5

Bristindex

Källa: Arbetsförmedlingen hösten 2015

… men fortsatt hård konkurrens om jobben

Sedan våren 2015 har bristindex för transport ökat något men för yrkesområdet som helhet

väntas det fortsatt vara hård konkurrens om jobben. Orsaken är bland annat att vissa av

yrkena har relativt låga utbildningskrav och därmed är det många som kan söka jobb inom

dessa. Det finns dock skillnader mellan yrkena som ingår. För lastbils-, lok- och bussförare

väntas jobbmöjligheterna vara goda. Främst gäller det de förstnämnda. Samtidigt kommer

arbetsmarknaden för taxiförare, transportledare, flygvärdinnor, tågvärdar, piloter och maskinbefäl

att vara i balans. För flygledare, godshanterare och expressbud, fartygsbefäl,

truckförare, lagerarbetare, brevbärare samt matroser väntas det bli hård konkurrens om

jobben under 2016.

Arbetsmarknadsutsikterna på fem och tio års sikt

På fem och tio års sikt väntas det att vara goda jobbmöjligheter för lokförare och bussförare.

Detta hänger bland annat samman med att utvecklingen för kollektivtrafiken väntas vara

fortsatt god tack vare stora befolkningsökningar samtidigt som pensionsavgångarna inom

yrket är stora.

För piloter, taxiförare, lastbilsförare och truckförare kommer arbetsmarknaden istället att

vara i balans, det vill säga den efterfrågan som kommer att finnas kommer att matchas av

ett tillräckligt stort utbud. För fartygsbefäl och matroser blir det hård konkurrens om jobben.

37


Var finns jobben?

Bedömning för 2016 och en långsiktig utblick

Om Var finns jobben? och Yrkeskompassen

Arbetsförmedlingens yrkesprognoser och yrkesinformation

Var finns jobben? innehåller sammanfattningar av Arbetsförmedlingens yrkesprognoser.

Prognoserna redovisas dels som sammanställningar för olika yrkesområden, dels som översiktliga

beskrivningar av konkurrensläget inom enskilda yrken. Avsikten är att ge en bild av

utvecklingen på arbetsmarknaden speglat ur ett yrkesperspektiv. Arbetsförmedlingens yrkesprognoser

täcker de vanligaste yrkena på arbetsmarknaden samt vissa yrken som är på

väg att öka i storlek. 15 Prognoserna beskriver framtidsutsikterna för omkring 200 yrken och

täcker därmed ungefär 80 procent av sysselsättningen på arbetsmarknaden. I Arbetsförmedlingens

webbaserade vägledningstjänst Yrkeskompassen finns detaljerade bedömningar

för enskilda yrken. 16 Via Yrkeskompassen nås även beskrivningar av och information

om olika yrken och utbildningsvägar hämtad från Arbetsförmedlingens övriga yrkesinformation.

Yrkeskompassen är utvecklad i syfte att vara ett stöd för alla som söker arbete men

framför allt för dem som står i begrepp att göra ett yrkesval. Den är också en viktig källa till

information för personer som arbetar med vägledning.

På Arbetsförmedlingens hemsida finns även ett omfattande utbud av ytterligare information

om olika yrken och utbildningar. I Yrken A-Ö finns detaljerade beskrivningar av ett stort

antal yrken – även sådana som inte är med i Yrkeskompassen. I Arbetsförmedlingens yrkesinformation

ingår också de temabaserade beskrivningarna i Inspireras av… Där publiceras

intervjuer med personer som är verksamma inom olika yrken i olika branscher där

yrkena har något gemensamt. Informationen innefattar även ett flertal yrkesfilmer, tester

samt information om hur man startar och driver eget företag.

Kort om Arbetsförmedlingens metod

Arbetsförmedlingens ettåriga yrkesprognoser bygger på arbetsförmedlingskontorens bedömningar

av yrken som är representerade på deras lokala arbetsmarknader. Bedömningarna

har gjorts efter att förmedlingskontoren genomfört intervjuer med 10 000 privata arbetsgivare,

ett antal statliga arbetsgivare samt representanter för olika verksamhetsområden

i landets samtliga kommuner och landsting. Till detta har förmedlingarna även lagt den

kunskap som inhämtas i den dagliga verksamheten.

Bedömningarna är således baserade dels på arbetsgivarnas förväntade rekryteringsbehov,

dels på Arbetsförmedlingens uppskattning av tillgången på lämpliga arbetssökande. Perspektivet

är det kommande året. Utöver detta gör Arbetsförmedlingens analysavdelning en

makroekonomisk analys och branschprognoser som också påverkar bedömningarna för hur

arbetsmarknadsläget inom olika yrken kommer att utvecklas det närmaste året. En utförlig

beskrivning av den senaste prognosen återfinns i Arbetsförmedlingens rapport Arbetsmarknadsutsikterna

hösten 2015, som publicerades den 9 december 2015.

Var finns jobben? och Yrkeskompassen innehåller också långsiktiga utblickar på fem och

tio års sikt. 17 Dessa är framtagna genom analyser och beräkningar av det prognostiserade

utbudet av arbetskraft i olika yrken. Hänsyn har tagits till bland annat pensionsavgångar,

15

Redovisningen av Arbetsförmedlingens yrkesprognoser följer i huvudsak standard för svensk yrkesklassificering

(SSYK 96). Läs mer via www.scb.se/SSYK.

16

www.arbetsformedlingen.se/yrkeskompassen.

17

Arbetsförmedlingens långsiktiga yrkesprognoser uppdateras en gång per år och publiceras i januari-februari

respektive år.

38


Var finns jobben?

Bedömning för 2016 och en långsiktig utblick

utbildningsvolymer, yrkesrörlighet och migration. Till detta har sedan lagts en bedömning

av den långsiktiga utvecklingen på arbetsmarknaden och efterfrågan på arbetskraft inom

olika yrken. De långsiktiga prognoserna avgränsas till de yrken där Arbetsförmedlingen bedömer

att det statistiska underlaget är tillräckligt stort för att möjliggöra de beräkningar

som är nödvändiga. Därmed görs inte långsiktiga prognoser för alla yrken som finns med i

Yrkeskompassen och Var finns jobben?

I arbetet med Arbetsförmedlingens yrkesprognoser ingår även omfattande kontakter med

parterna på arbetsmarknaden. Det samlade resultatet – det vill säga såväl de kortsiktiga

som de långsiktiga bedömningarna – har därefter diskuterats med en expertgrupp kopplad

till Arbetsförmedlingens yrkesprognosverksamhet. Gruppen består av representanter för

arbetsmarknadens parter samt experter vid Statistiska centralbyrån.

Bristindex enligt Arbetsförmedlingens metod

För att illustrera jobbmöjligheterna inom olika yrken använder Arbetsförmedlingen ett

bristindex. Detta index är ett viktat medelvärde av landets arbetsförmedlingskontors bedömningar

för respektive yrke. Bedömningarna graderas enligt följande: 1=stort överskott

på arbetssökande; 2=visst överskott på sökande; 3=balans mellan tillgång och efterfrågan

på sökande; 4=viss brist på sökande och 5=stor brist på sökande. Stort överskott på arbetssökande

är liktydigt med att det är mycket hård konkurrens om de lediga jobben, medan

konkurrensen är mycket liten om det är stor brist på sökande. 18 Vi har därefter klassindelat

bedömningarna enligt följande:

Bedömning

Bristindex

Mycket liten konkurrens om jobben 4,01-5,00

Liten konkurrens om jobben 3,30-4,00

Balans 2,90-3,29

Hård konkurrens om jobben 2,00-2,89

Mycket hård konkurrens om jobben 1,00-1,99

Källa: Arbetsförmedlingen

För de yrken som fått ett bristindex över 4,0 råder således mycket liten konkurrens om jobben

(stor brist på arbetssökande). På motsvarande sätt råder mycket hård konkurrens om

jobben (stort överskott på arbetssökande) om bristindex ligger lägre än 2,0.

Det bör understrykas att mindre skillnader i bristindex mellan olika yrken eller mellan två

olika undersökningstillfällen alltid skall tolkas med försiktighet. Det bör dessutom poängteras

att Arbetsförmedlingens bristindex för olika yrken ofta uppvisar regionala skillnader

samt att det generellt föreligger skillnader i arbetsmarknadsläge för personer med respektive

utan erfarenhet inom de redovisade yrkena.

18

För yrket i fråga multipliceras antalet arbetsförmedlingskontor som redovisar stort överskott med talet 1, antalet

kontor som redovisar visst överskott med talet 2, etc. Därefter divideras summan av dessa produkter med antalet

kontor som inkommit med svar för yrket. Det sker även en viktning av svaren mot antalet förvärvsarbetande

inom respektive yrke inom motsvarande kommun.

39


Var finns jobben?

Bedömning för 2016 och en långsiktig utblick

Bilaga 1: Bristindex per yrke

Viktade tal, bedömningen avser arbetsmarknadsläget ett år framåt i tiden. 19

Hösten Våren Hösten Våren Hösten Våren Hösten Våren Hösten

Yrke 2015 2015 2014 2014 2013 2013 2012 2012 2011

Administratörer och sekreterare 2,20 1,64 1,50 1,56 1,51 1,53 1,94 2,01 2,16

Agronomer 3,10 3,10 2,90 2,90 2,90 2,91 2,91 2,95 3,00

Anläggningsarbetare 3,81 3,79 3,74 3,61 3,43 3,63 3,48 3,66 3,77

Anläggningsmaskinförare 3,68 3,43 3,54 3,44 3,36 3,35 3,37 3,46 3,72

Apotekare 3,83 3,79 3,40 3,45 3,37 3,41 3,60 3,80 3,82

Arbetsterapeuter 3,33 3,17 3,19 3,19 3,27 3,07 3,06 2,99 3,03

Arkitekter 3,04 3,03 2,99 2,92 2,90 3,00 2,75 2,98 3,36

Bagare/konditorer 4,09 3,77 3,99 3,80 3,98 3,48 3,61 3,94 3,56

Banktjänstemän 2,52 2,46 2,42 2,86 2,89 2,89 2,45 2,42 2,90

Baristor/cafebiträden 2,83 2,76 2,80 2,23 2,61 3,05 2,54 2,62 2,71

Barnmorskor 4,35 4,32 4,24 4,15 3,95 3,70 3,85 3,92 4,08

Barnsjuksköterskor 4,66 4,33 4,21 4,13 4,38 3,92 3,87 3,83 4,08

Barnskötare 2,58 2,41 1,92 1,95 1,45 1,48 1,75 1,50 1,44

Bartendrar 3,13 3,04 3,05 3,26 3,26 3,14 3,11 3,26 2,86

Behandlingsassistenter 3,62 3,27 3,13 3,25 3,02 2,90 2,96 2,80 2,52

Bergarbetare, gruva 3,20 2,80 3,70 3,70 3,60 3,50 4,60 3,92 3,96

Betongarbetare 4,09 3,99 3,99 3,91 3,62 3,45 3,44 3,86 3,95

Bibliotekarier 2,77 2,55 2,44 2,49 2,77 2,44 2,44 2,56 2,44

Bilförsäljare 3,11 3,14 2,85 2,83 2,88 2,88 2,82 2,90 3,22

Bilmekaniker 4,09 3,90 3,77 3,69 3,59 3,34 3,46 3,55 3,54

Biologer 2,50 2,50 2,50 2,50 2,50 2,50 2,75 2,79 2,86

Biomedicinska analytiker 3,96 3,72 3,68 3,33 3,55 3,57 3,40 3,41 2,93

Biståndsbedömare 4,01 3,57 3,33 3,20 3,23 3,19 3,12 3,01 3,03

Brandmän 3,12 3,12 3,01 3,07 3,02 3,12 3,04 3,02 3,03

Brevbärare 2,14 2,08 2,54 2,69 2,75 2,27 2,83 2,76 2,73

Bussförare 3,33 3,44 3,21 3,01 3,27 3,47 3,64 3,76 3,49

Byggnadsingenjörer och byggnadstekniker 4,49 4,36 4,35 4,23 4,11 4,30 4,04 4,30 4,33

Byggnadsplåtslagare 4,40 4,19 4,30 4,20 4,15 4,15 4,10 4,32 4,45

Civilingenjörer, bygg och anläggning 4,68 4,57 4,51 4,45 4,40 4,32 4,40 4,48 4,43

Civilingenjörer, elektronik och teleteknik 4,35 4,13 4,16 4,05 4,27 4,35 3,95 4,33 4,65

Civilingenjörer, elkraft 4,54 4,46 4,34 4,20 4,37 4,37 4,31 4,47 4,59

Civilingenjörer, gruvteknik och metallurgi 3,50 3,50 4,50 4,50 4,40 4,30 4,51 4,50

Civilingenjörer, kemi 3,91 3,39 3,38 3,22 3,22 2,69 2,79 3,01 3,29

Civilingenjörer, maskin 4,35 4,02 4,01 4,32 4,02 3,85 3,95 4,27 4,23

CNC-operatörer 3,58 3,34 3,39 3,20 3,15 3,07 3,34 3,63 3,73

Controllrar 3,19 3,18 3,16 3,19 3,17 3,17 3,16

Dietister 3,09 3,10 2,97 2,89 2,88 2,69 3,00 2,92 3,01

Distributionselektriker 3,77 3,51 3,73 3,40 3,56 3,49 3,38 3,25 3,27

Distriktssköterskor 4,61 4,32 4,29 4,04 4,17 3,98 3,99 3,82 3,87

Djuruppfödare/djurskötare 3,19 3,25 3,23 3,06 3,01 3,00 3,00 2,97 2,93

Drifttekniker vid värme- och vattenverk 3,42 3,38 3,33 3,21 3,24 3,21 3,30 3,56 3,43

Drifttekniker, IT 3,25 3,19 2,70 2,75 2,75 2,60 2,77 3,09 3,48

Ekonomiassistenter 2,40 2,13 2,64 2,30 2,26 2,29 2,21 2,31 2,43

Elevassistenter 2,81 2,61 2,33 2,44 2,11 2,18 2,46 2,15 2,21

19

Läs mer om bristindex enligt Arbetsförmedlingens metod på sidan 38.

40


Var finns jobben?

Bedömning för 2016 och en långsiktig utblick

Hösten Våren Hösten Våren Hösten Våren Hösten Våren Hösten

Yrke 2015 2015 2014 2014 2013 2013 2012 2012 2011

Elingenjörer och eltekniker 4,22 3,93 3,92 3,89 3,76 3,81 3,83 3,92 3,86

Elmontörer 3,46 3,19 3,24 2,96 3,22 3,11 2,89 3,17 3,11

Fartygsbefäl 2,50 2,50 2,00 2,00 2,00 3,00 2,00 3,00 2,91

Fastighetsmäklare 2,88 2,87 2,82 2,84 2,89 2,89 2,47 2,56 2,54

Fastighetstekniker 3,76 3,93 3,73 3,62 3,40

Flygledare 2,70 2,70 2,00 4,00 4,00 3,00 3,00 3,09 3,09

Flygvärdinnor 3,07 2,99 2,96 3,00 3,00 2,98 2,88 3,00 3,27

Fordonsmontörer 3,02 3,02 3,07 2,57 1,91 1,83 1,74 2,36 2,68

Fotografer 1,00 1,00 1,02 1,00 1,00 1,53 1,09 1,22 1,50

Fotterapeuter 2,94 3,31 3,05 2,93 2,91 2,96 3,00 3,02 2,90

Frisörer 3,27 3,15 3,15 3,15 3,15 2,88 2,54 2,88 2,87

Fritidsledare 2,54 2,86 2,36 2,64 2,46 2,30 2,39 2,42 2,36

Fritidspedagoger 4,15 3,88 3,89 3,85 3,78 3,36 3,62 3,40 3,51

Fysiker 2,90 2,90 3,20 3,30 3,30 3,35 3,35 3,35 3,00

Fysioterapeuter/sjukgymnaster 3,25 3,21 3,12 3,10 3,29 2,98 3,06 3,00 2,97

Företagssäljare 3,42 3,64 3,63 3,58 3,62 3,54 2,97 3,14 3,85

Förskollärare 4,71 4,64 4,47 4,42 4,37 4,34 4,25 4,25 4,27

Försäkringstjänstemän 3,08 2,96 2,90 2,96 3,19 3,04 3,08 2,98 3,13

Försäljare, dagligvaror 1,74 1,63 1,52 1,53 1,86 1,76 1,53 1,66 1,68

Försäljare, fackhandel 1,99 1,76 1,49 1,76 1,58 1,77 1,70 1,64 1,88

Geologer 3,20 3,20 3,20 3,20 3,20 3,20 3,20 3,15 3,00

Geriatriksjuksköterskor 4,68 4,62 4,49 4,24 4,19 4,02 3,93 4,03 4,04

GIS-ingenjörer 3,70 3,61 3,17 3,38 3,47 3,40 3,40 3,60 3,57

Gjutare 3,45 3,08 3,43 3,18 3,04 2,99 2,92 3,02 3,44

Glasmästare 4,04 3,96 3,80 3,84 3,85 3,33 3,28 3,20 3,59

Godshanterare och expressbud 2,67 2,72 2,49 2,63 2,60 2,32 2,63 2,51 2,37

Golvläggare 4,34 4,17 4,12 3,99 3,51 3,98 3,62 3,98 3,99

Grovarbetare inom bygg och anläggning 2,44 1,98 1,98 2,23 1,92 2,09 2,17 2,51 2,57

Grovplåtslagare 3,76 3,67 3,48 3,47 3,45 3,53 3,61 3,60 3,58

Gymnasielärare i allmänna ämnen 3,94 3,78 3,71 3,55 3,47 3,33 3,40 3,08 3,20

Gymnasielärare i yrkesämnen 4,30 4,18 4,09 4,01 4,01 3,83 3,81 3,83 3,98

Handläggare/utredare, offentlig förvaltning 2,95 2,33 2,34 2,38 2,39 2,47 2,42 2,39 2,38

Helpdesktekniker/supporttekniker 3,13 2,54 2,54 2,57 2,60 3,10 3,01 2,97 3,35

Hudterapeuter 2,90 2,79 2,90 2,95 2,94 2,91 2,46 2,86 2,40

Informatörer 2,15 2,12 2,18 2,16 2,20 1,61 1,74 2,34 1,72

Ingenjörer och tekniker inom elektronik

och teleteknik 4,12 3,97 4,00 3,90 3,32 3,84 3,80 3,76 3,76

Ingenjörer och tekniker inom gruvteknik

och metallurgi 3,70 3,70 4,70 4,70 4,60 4,50 4,58 3,71 3,59

Inköpare 3,35 3,01 2,91 3,11 3,01 2,72 3,02 3,07 2,97

Installationselektriker 3,98 3,92 3,78 3,38 3,26 3,18 2,91 3,20 3,08

Isoleringsmontörer 3,90 3,76 3,79 3,37 3,43 3,69 3,27 3,28 3,60

IT-arkitekter 4,76 4,05 4,50 4,65 4,50 4,50 4,48 4,47 4,47

Journalister 1,00 1,00 1,22 1,07 1,09 1,39 1,22 1,31 1,50

Jurister 3,02 3,02 3,05 3,04 3,04 3,01 2,96 3,24 3,10

Jägmästare 2,95 3,19 3,20 3,08 2,98 3,08 3,07 3,29 3,16

41


Var finns jobben?

Bedömning för 2016 och en långsiktig utblick

Hösten Våren Hösten Våren Hösten Våren Hösten Våren Hösten

Yrke 2015 2015 2014 2014 2013 2013 2012 2012 2011

Kemiingenjörer och kemitekniker 3,66 3,30 3,51 3,30 3,14 2,84 2,58 2,73 3,10

Kemister 3,00 3,00 2,90 2,90 2,70 2,75 2,75 2,85 3,00

Kockar 4,74 4,67 4,48 4,55 4,43 4,39 4,17 4,17 4,15

Kranförare 4,02 3,76 3,72 3,63 3,57 3,56 3,40 3,55 3,65

Kriminalvårdare 3,51 3,48 3,06 3,03 3,09 3,14 3,21 3,06 3,11

Kuratorer 4,01 3,29 3,21 3,10 3,11 3,17 3,18 3,13 3,06

Köks- och restaurangbiträden 2,56 2,23 2,25 2,25 2,16 2,12 2,16 2,09 2,19

Lackerare 3,68 3,52 3,54 3,43 3,14 3,23 3,26 3,50 3,55

Lagerarbetare 2,20 1,94 1,78 1,76 1,76 1,75 1,53 1,85 1,90

Lantmästare 3,13 3,07 3,14 3,06 2,99 3,20 3,11 3,15 3,26

Lantmätare 3,66 3,80 3,49 3,33 3,37 3,42 3,33 3,67 3,30

Larmtekniker 3,78 3,63 3,62 3,16 3,44 3,21 3,56 3,69 3,38

Lastbilsförare 3,80 3,60 3,19 3,14 2,97 3,01 2,98 3,16 3,23

Lastbilsmekaniker 4,45 4,35 4,30 4,03 4,05 4,17 4,17 4,21 4,17

Ljudtekniker 2,40 2,52 2,78 2,65 2,65 2,35 2,35 2,25 1,50

Logistiker 3,66 3,19 3,28 3,06 3,11 3,19 3,02 3,48 3,50

Logopeder 3,21 3,18 3,09 3,11 3,21 3,23 3,32 3,14 3,23

Lokförare 3,34 3,54 3,31 3,28 3,18 3,32 3,33 3,58 3,38

Låssmeder 3,41 3,33 3,22 3,28 3,09 3,30 3,05 3,30 3,52

Läkare 4,50 4,54 4,67 4,43 4,44 4,46 4,32 4,18 4,35

Lärare i estetiska och praktiska ämnen 3,65 3,67 3,76 3,84 3,50 3,28 2,75 3,10 3,12

Lärare i grundskolans senare år 4,22 3,96 3,71 3,81 3,38 3,37 3,28 2,91 2,91

Lärare i grundskolans tidigare år 4,16 3,91 3,71 3,73 3,35 3,32 3,49 2,92 2,98

Löne- och personalassistenter 2,96 3,15 3,14 2,87 2,81 3,02 3,37 3,29 3,09

Marknadsanalytiker och marknadsförare 3,53 3,02 3,61 2,92 3,06 2,86 2,22 2,27 2,34

Maskinbefäl, fartyg 3,00 3,00 3,00 3,00 4,00 4,00 4,00 4,00 4,00

Maskinförare, lantbruk 3,29 3,19 3,23 3,11 3,17 3,20 3,27 3,18 3,17

Maskiningenjörer och maskintekniker 4,25 4,08 4,05 3,84 3,69 3,92 3,79 3,98 3,86

Maskinoperatörer, grafisk industri,

pappersvaruindustri 2,88 2,71 2,45 2,67 2,18 2,46 2,65 2,71 2,75

Maskinoperatörer, gummi- och

plastindustri 2,94 2,74 2,49 2,42 2,19 2,28 2,12 2,71 2,84

Maskinoperatörer, kemisk industri 3,17 3,01 2,81 2,70 2,82 2,74 2,87 2,79 2,86

Maskinoperatörer, livsmedelsindustri 2,77 2,61 2,71 2,68 2,66 2,56 2,42 2,54 2,82

Maskinoperatörer, sten-, cement- och

betongvaror 3,25 3,04 3,12 3,05 3,06 3,17 2,88 2,87 2,81

Maskinoperatörer, trävaruindustri 3,08 2,92 2,79 2,81 2,58 2,58 2,19 2,75 2,70

Maskinreparatörer 3,91 3,71 3,73 3,60 3,49 3,39 3,50 3,58 3,64

Massörer 2,52 2,69 2,74 2,62 2,73 2,72 2,32 2,64 2,43

Matroser 2,00 1,42 1,42 1,00 1,00 1,00 1,00 1,00 1,00

Medicinska sekreterare 3,91 3,60 3,86 3,39 3,39 3,45 3,63 3,44 3,23

Miljö- och hälsoskyddsinspektörer 3,43 3,07 3,12 3,29 3,21 3,17 3,12 3,09 3,16

Mjukvaru- och systemutvecklare 4,64 4,50 4,44 4,60 4,66 4,54 4,58 4,53 4,54

Montörer, el- och teleutrustning 2,85 2,85 2,71 2,47 2,48 2,27 2,22 2,15 2,25

Montörer, metall-, gummi- och

plastprodukter 2,30 2,13 2,19 2,29 2,05 2,13 1,90 2,00 2,27

Murare 4,33 3,95 3,83 3,94 3,35 3,39 3,20 3,80 3,77

Målare 3,94 3,70 3,56 3,46 3,40 3,25 3,09 3,21 3,43

42


Var finns jobben?

Bedömning för 2016 och en långsiktig utblick

Hösten Våren Hösten Våren Hösten Våren Hösten Våren Hösten

Yrke 2015 2015 2014 2014 2013 2013 2012 2012 2011

Operationssjuksköterskor 4,79 4,71 4,49 4,26 4,42 4,09 4,05 4,21 4,30

Optiker 3,65 3,29 3,29 3,22 3,14 3,19 3,25 3,28 3,18

Parkarbetare 2,36 2,35 2,32 2,18 2,04 2,37 2,46 2,44 2,13

Personaltjänstemän 2,80 2,41 2,44 2,78 2,81 3,24 2,79 2,89 2,87

Personliga assistenter 3,10 2,71 2,50 2,33 2,44 2,41 2,30 2,11 2,09

Piloter 3,01 2,80 2,82 3,03 3,01 3,01 2,29 3,01 2,95

Plattsättare 3,94 3,71 3,56 3,45 2,96 3,30 3,28 3,62 3,80

Poliser 4,00 4,00 4,00 4,00 4,00 3,00 3,00 3,19 3,19

Processoperatörer vid stål- och metallverk 2,53 2,40 2,91 2,81 2,68 2,76 2,26 3,00 2,89

Processoperatörer, kemisk basindustri 3,51 3,38 3,24 3,26 3,49 3,03 3,13 3,28 3,04

Processoperatörer, trä- pappers- och

massaindustri 2,91 2,94 2,88 2,61 2,57 2,62 2,44 2,73 2,74

Psykologer 4,08 3,71 3,52 3,47 3,44 3,70 3,82 3,51 3,79

Receptarier 3,71 3,70 3,80 3,80 3,80 3,70 3,87 3,79 3,70

Receptionister 2,76 2,62 2,21 2,71 2,80 2,47 2,57 2,45 2,45

Redovisningsekonomer 3,68 3,33 3,37 3,33 3,29 3,29 3,70 3,75 3,33

Renhållnings- och återvinningsarbetare 2,64 2,75 2,76 2,71 2,86 2,74 2,78 2,75 2,56

Resesäljare 2,88 2,73 2,28 2,50 2,31 2,28 2,70 2,74 2,79

Revisorer 3,12 3,17 3,17 3,24 3,21 3,31 3,70 3,82 3,47

Röntgensjuksköterskor 4,57 4,41 4,15 3,84 3,90 3,97 3,90 4,00 3,94

Servitörer 3,74 3,65 3,57 3,79 3,27 3,29 3,09 3,17 3,19

Sjuksköterskor (grundutbildade) 4,51 4,43 4,01 4,01 3,68 3,60 3,29 3,23 3,12

Sjuksköterskor inom akutsjukvård 4,76 4,56 4,45 4,28 4,43 4,01 4,02 4,07 4,07

Sjuksköterskor, psykiatrisk vård 4,82 4,58 4,57 4,25 4,51 4,15 4,04 4,13 4,27

Skogsarbetare 3,25 3,03 3,06 3,10 2,99 3,01 2,76 3,08 2,98

Skogsmaskinförare 3,66 3,63 3,63 3,53 3,56 3,55 3,47 3,66 3,77

Skogsmästare 3,20 3,20 3,22 3,14 3,01 3,14 2,95 3,01 3,15

Skötare 3,52 3,25 3,23 3,06 2,95 2,94 2,94 2,93 2,75

Slaktare 3,77 3,39 3,01 2,99 3,00 3,21 2,96 3,25 3,00

Socialsekreterare 4,45 3,61 3,59 3,21 3,22 3,13 3,15 3,13 3,10

Soldater 4,20 4,00 4,00 3,97 3,86 4,07 4,31

Specialpedagoger 4,60 4,18 4,35 4,18 4,05 3,98 3,80 3,80 3,72

Speditörer 3,45 3,34 3,07 3,14 3,08 3,04 2,96 3,28 3,14

Studie- och yrkesvägledare 3,29 3,12 2,98 2,95 3,36 3,03 3,09 3,29 2,96

Styckare 3,94 3,46 3,40 3,12 3,39 3,19 3,17 3,46 3,42

Styr- och reglertekniker 3,98 3,75 3,89 3,63 3,75 3,33 3,80 3,96 3,97

Städare 3,03 2,52 2,11 2,35 2,01 2,11 2,07 1,72 2,06

Svetsare 3,48 3,25 3,14 2,93 2,94 2,95 3,00 3,23 3,38

Systemförvaltare/systemadministratörer 3,37 3,29 3,29 3,28 3,29 3,28 3,28 3,29 3,28

Takmontörer 3,89 3,97 3,66 3,79 3,62 3,82 3,40 3,76 3,96

Tandhygienister 3,60 3,58 3,60 3,33 3,33 3,27 3,31 3,46 3,35

Tandläkare 3,78 3,80 3,56 3,52 3,45 3,52 3,85 3,72 3,79

Tandsköterskor 3,89 3,94 3,49 3,31 3,20 3,15 3,45 3,15 3,15

Taxiförare 3,26 3,70 3,09 3,20 3,28 3,33 3,58 3,77 3,12

Telefonförsäljare 4,21 3,95 3,85 3,70 3,78 3,57 3,22 3,01 3,26

43


Var finns jobben?

Bedömning för 2016 och en långsiktig utblick

Hösten Våren Hösten Våren Hösten Våren Hösten Våren Hösten

Yrke 2015 2015 2014 2014 2013 2013 2012 2012 2011

Testare och testledare 4,08 4,46 4,48 4,56 4,12 4,56 4,05 4,01 4,32

Trafiklärare 3,60 3,78 3,85 3,49 3,48 3,22 3,19 3,45 3,47

Transportledare 3,25 3,14 3,21 3,15 3,10 3,31 3,05 3,29 3,01

Truckförare 2,47 2,30 2,09 2,02 2,02 1,80 1,84 2,01 2,20

Träarbetare/snickare 3,94 3,72 3,52 3,24 3,26 2,97 2,79 3,53 3,70

Trädgårdsarbetare 2,83 2,74 2,64 2,66 2,55 2,38 2,39 2,43 2,48

Tunnplåtslagare 3,90 3,77 3,69 3,63 3,62 3,58 3,69 3,87 3,77

Tågvärdar 3,02 2,74 2,87 2,70 2,99 2,83 2,76 2,81 3,01

Undersköterskor 3,97 3,77 3,33 3,32 3,10 2,81 2,65 2,33 2,15

Universitets- och högskolelärare 3,31 3,48 3,54 3,29 3,24 3,28 3,11 3,30 3,57

Vaktmästare 1,70 1,67 1,69 1,62 1,62 1,50 1,58 1,87 1,71

Verkstadsmekaniker 3,61 3,39 3,36 3,26 3,13 3,13 3,07 3,18 3,47

Verktygsmakare 4,15 3,83 3,77 3,80 3,83 3,74 3,72 3,67 4,00

Veterinärer 3,24 3,08 3,04 2,95 3,03 3,05 3,19 3,01 3,20

VVS-ingenjörer 4,44 4,27 4,30 4,15 4,12 4,19 4,06 4,31 4,10

VVS-montörer 4,38 4,10 4,08 3,83 3,69 3,69 3,65 3,90 3,92

Vårdbiträden 2,26 2,10 1,99 1,95 1,47 1,57 1,49 1,67 1,40

Väktare 3,86 2,91 2,92 2,92 3,02 2,95 2,81 2,96 3,05

Värdepappersmäklare 3,00 2,87 2,68 2,96 2,99 2,67 2,11 2,10 3,00

Källa: Arbetsförmedlingen

44


Var finns jobben?

Bedömning för 2016 och en långsiktig utblick

Bilaga 2: Yrkesprognoser på fem och tio års sikt

Konkurrens om jobben på fem och tio års sikt Fem års sikt Tio års sikt

Administratörer och sekreterare Hård konkurrens Hård konkurrens

Anläggningsarbetare Liten konkurrens Liten konkurrens

Apotekare Balans Balans

Arbetsterapeuter Liten konkurrens Liten konkurrens

Arkitekter Balans Balans

Bagare/konditorer Liten konkurrens Liten konkurrens

Banktjänstemän Hård konkurrens Hård konkurrens

Barnmorskor Mycket liten konkurrens Mycket liten konkurrens

Barnsjuksköterskor Liten konkurrens Liten konkurrens

Barnskötare Balans Balans

Bartendrar Balans Balans

Bergarbetare, gruva Balans Balans

Betongarbetare Liten konkurrens Liten konkurrens

Bibliotekarier Balans Balans

Bilmekaniker Liten konkurrens Liten konkurrens

Biologer Hård konkurrens Hård konkurrens

Biomedicinska analytiker Mycket liten konkurrens Mycket liten konkurrens

Biståndsbedömare Liten konkurrens Liten konkurrens

Brandmän Balans Balans

Bussförare Liten konkurrens Liten konkurrens

Byggnadsingenjörer och byggnadstekniker Liten konkurrens Liten konkurrens

Byggnadsplåtslagare Liten konkurrens Liten konkurrens

Civilingenjörer, bygg och anläggning Liten konkurrens Liten konkurrens

Civilingenjörer, elektronik och teleteknik Liten konkurrens Liten konkurrens

Civilingenjörer, elkraft Liten konkurrens Liten konkurrens

Civilingenjörer, gruvteknik och metallurgi Liten konkurrens Liten konkurrens

Civilingenjörer, kemi Balans Balans

Civilingenjörer, maskin Liten konkurrens Liten konkurrens

CNC-operatörer Liten konkurrens Liten konkurrens

Controllrar Balans Balans

Distributionselektriker Liten konkurrens Liten konkurrens

Distriktssköterskor Mycket liten konkurrens Mycket liten konkurrens

Djuruppfödare/djurskötare Balans Balans

Drifttekniker, IT Hård konkurrens Hård konkurrens

Ekonomiassistenter Hård konkurrens Hård konkurrens

Elevassistenter Balans Balans

Elingenjörer och eltekniker Liten konkurrens Liten konkurrens

Fartygsbefäl Hård konkurrens Hård konkurrens

Fastighetsmäklare Hård konkurrens Hård konkurrens

Fordonsmontörer Balans Balans

Fritidspedagoger Mycket liten konkurrens Mycket liten konkurrens

Fysioterapeuter/Sjukgymnaster Balans Balans

Företagssäljare Liten konkurrens Liten konkurrens

Förskollärare Mycket liten konkurrens Mycket liten konkurrens

Försäkringstjänstemän Balans Balans

Försäljare, dagligvaror Hård konkurrens Hård konkurrens

Försäljare, fackhandel Hård konkurrens Hård konkurrens

45


Var finns jobben?

Bedömning för 2016 och en långsiktig utblick

Konkurrens om jobben på fem och tio års sikt Fem års sikt Tio års sikt

Geriatriksjuksköterskor Mycket liten konkurrens Mycket liten konkurrens

Glasmästare Liten konkurrens Liten konkurrens

Golvläggare Liten konkurrens Liten konkurrens

Gymnasielärare i allmänna ämnen Liten konkurrens Mycket liten konkurrens

Gymnasielärare i yrkesämnen Mycket liten konkurrens Mycket liten konkurrens

Handläggare/utredare, offentlig förvaltning Hård konkurrens Hård konkurrens

Helpdesktekniker/supporttekniker Hård konkurrens Hård konkurrens

Informatörer Hård konkurrens Hård konkurrens

Ingenjörer och tekniker inom elektronik och teleteknik Liten konkurrens Liten konkurrens

Ingenjörer och tekniker inom gruvteknik och metallurgi Liten konkurrens Liten konkurrens

Inköpare Balans Balans

Installationselektriker Balans Balans

Isoleringsmontörer Liten konkurrens Liten konkurrens

IT-arkitekter Liten konkurrens Liten konkurrens

Journalister Mycket hård konkurrens Mycket hård konkurrens

Jurister Balans Balans

Kemiingenjörer och kemitekniker Balans Balans

Kemister Balans Balans

Kockar Liten konkurrens Liten konkurrens

Kranförare Liten konkurrens Liten konkurrens

Kuratorer Liten konkurrens Liten konkurrens

Köks- och restaurangbiträden Hård konkurrens Hård konkurrens

Lastbilsförare Balans Balans

Lastbilsmekaniker Liten konkurrens Liten konkurrens

Lokförare Liten konkurrens Liten konkurrens

Läkare Liten konkurrens Liten konkurrens

Lärare i estetiska och praktiska ämnen Liten konkurrens Mycket liten konkurrens

Lärare i grundskolans senare år Mycket liten konkurrens Mycket liten konkurrens

Lärare i grundskolans tidigare år Mycket liten konkurrens Mycket liten konkurrens

Löne- och personalassistenter Hård konkurrens Hård konkurrens

Marknadsanalytiker och marknadsförare Balans Balans

Maskiningenjörer och maskintekniker Liten konkurrens Liten konkurrens

Maskinoperatörer, grafisk industri, pappersvaruindustri Hård konkurrens Hård konkurrens

Maskinoperatörer, gummi- och plastindustri Balans Balans

Maskinoperatörer, kemisk industri Balans Balans

Maskinoperatörer, livsmedelsindustri Hård konkurrens Hård konkurrens

Maskinoperatörer, sten-, cement- och betongvaror Hård konkurrens Hård konkurrens

Maskinoperatörer, trävaruindustri Balans Balans

Maskinreparatörer Liten konkurrens Liten konkurrens

Matroser Hård konkurrens Hård konkurrens

Mjukvaru- och systemutvecklare Liten konkurrens Liten konkurrens

Montörer, el- och teleutrustning Hård konkurrens Hård konkurrens

Murare Liten konkurrens Liten konkurrens

Målare Balans Balans

Operationssjuksköterskor Liten konkurrens Liten konkurrens

Optiker Balans Balans

Personaltjänstemän Hård konkurrens Hård konkurrens

Piloter Balans Balans

Plattsättare Liten konkurrens Liten konkurrens

Poliser Liten konkurrens Liten konkurrens

Processoperatörer vid stål- och metallverk Hård konkurrens Hård konkurrens

46


Var finns jobben?

Bedömning för 2016 och en långsiktig utblick

Konkurrens om jobben på fem och tio års sikt Fem års sikt Tio års sikt

Processoperatörer, kemisk basindustri Balans Balans

Processoperatörer, trä- pappers- och massaindustri Balans Balans

Psykologer Liten konkurrens Liten konkurrens

Receptarier Liten konkurrens Liten konkurrens

Redovisningsekonomer Liten konkurrens Liten konkurrens

Revisorer Balans Balans

Röntgensjuksköterskor Liten konkurrens Liten konkurrens

Servitörer Balans Balans

Sjuksköterskor (grundutbildade) Liten konkurrens Liten konkurrens

Sjuksköterskor inom akutsjukvård Liten konkurrens Liten konkurrens

Sjuksköterskor, psykiatrisk vård Mycket liten konkurrens Mycket liten konkurrens

Skogsmaskinförare Liten konkurrens Liten konkurrens

Skogsmästare Balans Balans

Skötare Liten konkurrens Liten konkurrens

Slaktare Balans Balans

Socialsekreterare Liten konkurrens Liten konkurrens

Specialpedagoger Mycket liten konkurrens Mycket liten konkurrens

Styckare Balans Balans

Svetsare Liten konkurrens Liten konkurrens

Takmontörer Liten konkurrens Liten konkurrens

Tandhygienister Liten konkurrens Liten konkurrens

Tandläkare Liten konkurrens Liten konkurrens

Tandsköterskor Mycket liten konkurrens Mycket liten konkurrens

Taxiförare Balans Balans

Testare och testledare Liten konkurrens Liten konkurrens

Truckförare Balans Balans

Träarbetare/snickare Balans Balans

Tunnplåtslagare Liten konkurrens Liten konkurrens

Undersköterskor Mycket liten konkurrens Mycket liten konkurrens

Verkstadsmekaniker Liten konkurrens Liten konkurrens

Verktygsmakare Mycket liten konkurrens Mycket liten konkurrens

Veterinärer Balans Balans

VVS-ingenjörer Liten konkurrens Liten konkurrens

VVS-montörer Liten konkurrens Liten konkurrens

Väktare Balans Balans

47


Var finns jobben?

Bedömning för 2016 och en långsiktig utblick

Förteckning över Arbetsförmedlingens rapportserie

Rapportserie Ura

Ura 2010:1 Generationsväxlingen och regionernas befolkning Rekv nr 803228

Ura 2010:2 Jobb och utvecklingsgarantin Rekv nr 803234

Ura 2010:3 Arbetsmarknadsutsikterna våren 2010 Rekv nr 803238

Ura 2010:4 Regionala arbetsmarknadsutsikter våren 2010 Rekv nr 803239

Ura 2010:5

Ura 2010:6

Generationsväxlingen på arbetsmarknaden

– i riket och i ett regionalt perspektiv Rekv nr 803277

Generationsväxlingen – arbetskraftens förändring per län

(Finns endast i elektroniskt format på arbetsformedlingen.se)

Ura 2010:7 Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2010 Rekv nr 803281

Ura 2011:1

Jobb- och utvecklingsgarantin – en studie av sannolikheten att få

jobb under programtiden Rekv nr 803290

Ura 2011:2 Interna och externa coachningstjänster – en utvärdering av resultatet Rekv nr 803291

Ura 2011:3

Arbetsförmedlingens individuella handlingsplaner

– vem som får och när Rekv nr 803304

Ura 2011:4 En deskriptiv analys av deltagarna i Arbetslivsintroduktion Rekv nr 803307

Ura 2011:5 Arbetsmarknadsutsikterna våren 2011 Rekv nr 803308

Ura 2011:6 Var finns jobben? – Bedömning till och med första halvåret 2012

(Finns endast i elektroniskt format på arbetsformedlingen.se)

Ura 2011:7 Arbetsmarknadspolitiska program. Årsrapport 2010 Rekv nr 803313

Ura 2011:8 Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2011 Rekv nr 803321

Ura 2011:9 Jobbgarantin för ungdomar – en utvärdering om garantin ökar Rekv nr 803320

deltagarnas chans att få ett jobb

Ura 2012:1 Var finns jobben? – Bedömning för 2012 och en långsiktig utblick

(Finns endast i elektroniskt format på arbetsformedlingen.se)

Ura 2012:2 Arbetsmarknadspolitiska program. Årsrapport 2011 Rekv nr 803342

Ura 2012:3 Arbetsmarknadsutsikterna våren 2012 Rekv nr 803346

Ura 2012:4 Var finns jobben? – Bedömning för 2012 och första halvåret 2013

(Finns endast i elektroniskt format på arbetsformedlingen.se)

Ura 2012:5 Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2012 Rekv nr 803358

Ura 2013:1 Var finns jobben? – Bedömning för 2013 och en långsiktig utblick

(Finns endast i elektroniskt format på arbetsformedlingen.se)

Ura 2013:2 Arbetsmarknadspolitiska program. Årsrapport 2012 Rekv nr 803378

Ura 2013:3 Sveriges framtida befolkning – ett regionalt perspektiv Rekv nr 803375

Ura 2013:4 Ungdomar på och utanför arbetsmarknaden

– fokus på unga som varken arbetar eller studerar Rekv nr 803381

Ura 2013:5 Utlandsrekrytering och arbetskraftsinvandring

(Finns endast i elektroniskt format på arbetsformedlingen.se)

Ura 2013:6 Arbetsmarknadsutsikterna våren 2013 Rekv nr 803386

Ura 2013:7 Var finns jobben? Bedömning till och med första halvåret 2014

och en långsiktig utblick

(Finns endast i elektroniskt format på arbetsformedlingen.se)

Ura 2013:8 Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2013 Rekv nr 803393

Ura 2014:1 Var finns jobben? – Bedömning för 2014 och en långsiktig utblick

(Finns endast i elektroniskt format på arbetsformedlingen.se)

Ura 2014:2 Arbetsmarknadspolitiska program. Årsrapport 2013 Rekv nr 803416

Ura 2014:3 Arbetsmarknadsutsikterna våren 2014 Rekv nr 803420

48


Var finns jobben?

Bedömning för 2016 och en långsiktig utblick

Forts Rapportserie Ura

Ura 2014:4 Var finns jobben? – Bedömning till och med första halvåret 2015

och en långsiktig utblick

(Finns endast i elektroniskt format på arbetsformedlingen.se)

Ura 2014:5 Rätt jobb – jobbcoachning i grupp, resultat från ett randomiserat Rekv nr 803423

experiment, slutrapport

Ura 2014:6 Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2014 Rekv nr 803432

Ura 2015:1 Var finns jobben? – Bedömning för 2015 och en långsiktig utblick

(Finns endast i elektroniskt format på arbetsformedlingen.se)

Ura 2015:2 Arbetsmarknadspolitiska program. Årsrapport 2014 Rekv nr 803451

Ura 2015:3 Vad har hänt med rundgången på arbetsmarknaden? Rekv nr 803452

– En undersökning av återkommande arbetslöshet

under perioden 1992-2012

Ura 2015:4 Arbetsmarknadsutsikterna våren 2015 Rekv nr 803457

Ura 2015:5 Effektskattningar av arbetsmarknadspolitiska program – Rekv nr 803456

med fokus på personer med funktionsnedsättning som medför

nedsatt arbetsförmåga

Ura 2015:6 Var finns jobben? – Bedömning till och med första halvåret 2016

och en långsiktig utblick

(Finns endast i elektroniskt format på arbetsformedlingen.se)

Ura 2015:7 Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2015 Rekv nr 803466

Ura 2016:1 Var finns jobben? – Bedömning för 2016 och en långsiktig utblick

(Finns endast i elektroniskt format på arbetsformedlingen.se)

49


URA 2016:1

Var finns jobben?

Bedömning för 2016 och en långsiktig utblick

Om du är intresserad av mer information om framtidsutsikterna för ett

speciellt yrke rekommenderar vi vår webbapplikation Yrkeskompassen.

Se webbplatsen arbetsformedlingen.se/yrkeskompassen.

Där beskriver vi jobbmöjligheterna det närmaste året för nära 200 yrken.

Dessa yrken täcker tillsammans cirka 80 procent av arbetsmarknaden.

För drygt hälften av yrkena bedömer vi även jobbmöjligheterna

de närmaste fem och tio åren.

Arbetsförmedlingen 2016-02. Omslagsbild: Scandinav bildbyrå

Serien URA innehåller två återkommande redovisningar per år av

Var finns jobben? samt prognoser och redovisningar från olika utredningar

som utförs av Arbetsförmedlingen.

Rapporten är en del av Arbetsförmedlingens arbete med yrkesprognoser.

Hälsingegatan 38, 113 99 Stockholm

Telefon 0771-600 000

arbetsformedlingen.se

More magazines by this user
Similar magazines