Plats- chefen på plats sång i

hytten 

A mAgAzine en tiDning for fÖr employees AnstÄllDA 

viD volvo At lAstvAgnAr the tuve plAnt umeÅ 

europeAn mAnufActuring 

volvo volvo trucks 

#2 2011 

stArtklAr hyBriD 

I juni börjar serieproduktion 

av Volvos nya 

hybridlastbbil. Sid 11. 

viktigt meD nÖJD kunD 

Volvo vill ha de nöjdaste 

kunderna av alla lastbilstillverkare. 

Sid 14. 

mÅngfAlD ger kvAlitet 

Volvo Lastvagnar, Umeå, 

arbetar målinriktat med 

fabrikens mångfaldsfrågor. 

fleXiBlA roBotAr 

Nu fokuserar Hyttfabriken 

i Umeå på den flexibla 

robotlinjen. Sid 24. 

Platschefen 

på plats 

sång i 

sid 4

en tiDning fÖr AnstÄllDA 

viD volvo lAstvAgnAr, umeÅ 


volvo trucks 

Innehåll 

#2 2011 

3. OK från Lloyds 

4. Mona Edström-Frohm 

platschef i Umeå 

5. Ställ inte in 

avdelningsmötena 

10. Porträttet: 

William Frank 

18. Kostnads- och 

flödesanalyser 

22. Nya VGAS: 

tyck till om allt 

24. Kapacitet 2010 

30. Strategidag 

på Måleriet 

34. Nya restauranten 

har tjuvstartat 

38. Kort & Gott 

40. Mitt Jobb: 

Michael Isaksson 

HYTTEN 

Hytten är en intern tidning 

för anställda inom Volvo 

Lastvagnar, Umeå 

Ansvarig utgivare: 

Thor Persson 

Redaktör: 

Thor Persson tel. 7320, 

thor.persson@volvo.com 

Redaktionsråd: 

Thor Persson, 

Denny Westerlund 

Foto: Gösta Wendelius, 

Denny Westerlund 

Layout: Ordbanken 

Tryck: Original, Umeå 

Utgivningsdag: 29/4 2011 

2 Hytten #2 2011 

leDAre 

Vilken otrolig förändring! 

FRÅN AUSTRALIEN med 30 graders sommarvärme till Umeå med minus 25 graders vinterkyla, 

var en omställning som heter duga. Att sedan gå runt i fabriken och se den förändring som skett 

under de senaste åren var – och är – omtumlande. Vilket fantastiskt jobb ni har gjort!!! 

Det mest påtagliga är alla de processförändringar som genomförts med ny presslinje, en helt ny 

hyttsammansättning (BIW), ny tätningslinje, förändrad montering och en helt ny verksamhet med 

målning av plastdetaljer. Det är också imponerande att se hur projekt och pågående produktion 

kan samsas om utrymmet för att göra det så bra som möjligt för samtliga inblandade. 

Lika roligt som att se de fysiska förändringarna, lika roligt är det att träffa tidigare och 

nyanställda kollegor och medarbetare. Många medarbetare har varit uppsagda och är nu tillbaka, 

en del har hunnit prova på andra arbetsgivare, men ändå bestämt sig för att fortsätta hos Volvo 

när möjligheten erbjöds. Jag drar slutsatsen att Volvo uppfattas som en mycket bra arbetsgivare. 

Fabriksledningen har precis utvärderat Affärsplanen, tertial 1 och också beslutat om aktiviteter 

för tertial 2. De prioriterade aktiviteterna i affärsplanen är: 

• Volvo Production System, VPS, med extra fokus på processäkerhet 

• Flexibilitet 

• Kompetens 

När det gäller VPS tycker vi att det finns ett stort engagemang, samtidigt som vi behöver 

involvera fler medarbetare och också kompetensutveckla på alla nivåer. 

5S behöver extra fokus genom fortsatt arbete med pilotprojekten 

och en allmän uppryckning när det gäller ordning 

och reda i fabriken. Detta för att bidra till en säker och trevlig 

arbetsmiljö, likväl som en kvalitetssäkrad verksamhet. 

Flexibilitet handlar om flexibel arbetstid, VAT-avtalet och 

visstidsanställda. Det justerade VAT-avtalet utvärderas 

och kommer att ligga till grund för fortsatta diskussioner. 

För visstidsanställda arbetare har avtalet förlängts året ut. 

Visstidsanställda tjänstemän är föremål för diskussioner. 

Kompetensutveckling har hittills inriktats på 

ledare, när det gäller nya VGAS introduktionsprogram 

och feedback-övningar. Tertial 2 innefattar 

fortsatt utbildning för ledare, identifiering 

av kritiska kompetenser och gapanalyser. 

Det är verkligen roligt att vara tillbaka och 

vara en del av fabrikens framtid. En framtid 

som vi tillsammans påverkar. 

Vi har en ”ny” fabrik, kunniga medarbetare, 

strategier och mål för vår verksamhet. 

Nu är det upp till oss! 

Vi ska visa resultat – leverera hytter 

i tid, till rätt kvalitet och rätt kostnad! 

Jag ser fram emot att åstadkomma 

detta tillsammans med er! 

MONA EDSTRÖM-FROHM, 

PLATScHEF 

VOLVO LASTVAgNAR UMEå

– Man ska inte skämmas för att medge ett fel, 

det betyder bara att man är klokare idag än igår. 

OK från Lloyds 

bäddar för ett nytt 

ISO-certifikat 

Det stora hindret för fortsatt 

ISO-certifikat för kvalitet och 

miljö undanröjdes vid Lloyds 

senaste uppföljningsrevision i 

Umeå. 

Den sk Major Nc, dvs första 

och sistabits-kontrollen i Presslinjen, 

var OK. 

– grundorsaksanalys och 

korrigerande åtgärder har 

genomförts på ett effektivt 

sätt, sade Lennart Levin, Lloyds. 

Vid besöket i Umeå för en tid sedan granskades även 

analyser och planer på öppna avvikelser, sk Minor NC. 

I de flesta fall konstateras att grundorsaksanalyser och 

korrigerande åtgärder är effektivt genomförda. 

– Er internrevisor i Umeå ha på ett föredömligt 

sätt tydliggjort vilka problemställningar som 

grundorsaksanalysen förväntas ge svar på. Några av 

avvikelserna har inte analyserats fullt ut av ansvariga 

eller att åtgärdsprogram ännu inte fått ett effektivt 

genomslag, menade Lennart Levin. 

STÖRSTA BRISTEN vid detta besök konstateras 

inom området tillverkning av Motor-kåpa och 

Front, samt processer nedströms utmed Mainline i 

Karossfabriken (UB). 

– Genom att anläggningen är helt ny förväntar jag 

mig en bättre ordning och reda, I materialflödet till 

Abraham Lincoln 

Motorkåpa noterade jag att förstärkningsbalken var 

nedsmutsad och sannolikt kan leda till en sämre 

kvalitet i svetsprocessen, menade Lennart Levin, 

som här öppnade en sk Minor NC. 

Sammantaget noterades Umeå för 

följande avvikseler vid denna uppföljnings-revision: 

• 1 st Major NC stängdes. 

• 10 st Minor NC stängdes 

(8 kvarstår öppna från föregående 18) 

• 1 ny Minor NC öppnad 

– Det här innebär att de öppna avvikelserna 

ska granskas vid nästa besök från vårt nya 

certifieringsföretag Bureau Veritas, hälsar Christer 

Norman, vår internrevisor och den som var värd 

för Lloyds-besöket. l 

Lennart Levin från Lloyds tackades för alla tillfällen han 

varit på hyttfabriken i Umeå och gjort kvalitetsrevisioner. 

Nu byter Volvo Lastvagnar revisionsbyrå och i framtiden 

kommer Bureau Veritas att utföra ISO-revisionerna, fr.v: 

Staffan Lindqvist, Christer Norman, Jörgen Bäckman, 

Magnus Jonsson och Lennart Levin. 

A en mAgAzine tiDning fÖr for AnstÄllDA employees 

At viD the volvo tuve lAstvAgnAr, plAnt umeÅ 

europeAn europeAn mAnufActuring 

mAnufActuring 

volvo trucks 

Kalle Fahlström i sin hörna. 

Nya tag i 

Kalles Hörna 

”Kalles Hörna”, har länge 

funnits som begrepp i 

Monteringen. Där har 

Kalle Fahlström reparerat 

monteringsmaterial som 

skadats – material som 

reparerats med hjälp av 

hela delar plockade från 

kasserat material. 

Vid Lloyds revision 

visade det sig att det kan 

vara svårt att veta att rätt 

rätt utgåva använts. 

– Detta reservdelsförråd 

var inte styrt och 

därför fanns det risk att 

vi inte skulle få sista 

utgåvan på det material 

som reparerades, säger 

Staffan Lindqvist från 

kvalitetsavdelningen. 

– När vi inte reparerar 

som vi gör har vi större 

möjlighet att finna felkällan 

och kan åtgärda 

felet snabbare, menar 

Staffan och fortsätter: 

För Kalle Fahlström 

har anmärkningen på 

”Kalles hörna” varit 

positiv. 

– Nu vet de flesta att 

jag inte reparerar allt som 

är fel, därför tror jag att 

man är mera aktsam om 

materialet, säger Kalle. 

– Med mindre 

material i min hörna har 

det också blivit mycket 

trivsammare… 

#2 2011 Hytten 3




volvo trucks 

Mona har tagit ledningen i Umeå 

Det händer mycket när 

Mona Edström-Frohm 

är i farten – hon drar sig 

inte heller för att använda 

händerna... 

Apropå händer – Mona har 

tagit med sig den goda 

vanan från Australien att 

alltid hälsa på varandra, 

gärna med ett rejält 

handslag. Det har både 

chefer och medarbetare 

fått lära sig under de 

inledande veckorna. 

Här hälsar Mona på 

produktionsledaren 

Anders Lundgren. 

4 Hytten #2 2011 

Snabba steg i korridoren, klackar som 

smattrar mot golvet och sedan dyker 

hon upp i dörröppningen med ett skratt, 

alltid med ett leende på läpparna… 

– Hello, I´m back!!! 

Mona Edström-Frohm är tillbaka i Umeå 

efter tre år i Australien. Nu i rollen som 

platschef för hyttfabriken. 

– Det är jättekul att vara hemma 

igen. Det jag längtade mest efter var 

mina barn och alla gamla goda vänner, 

säger Mona med ännu ett leende. 

Mona Edström-Frohm började som personalchef 

på hyttfabriken i Umeå i början av 2000-talet och 

de sista åren innan hon flyttade till ”down under” 

var hon produktionschef i Umeå. 

I Australien blev Mona platschef för monteringsfabriken 

Wacol i Brisbane, den enda fabrik 

inom Volvo som bygger både Volvo- och Macklastbilar 

inom samma väggar. 

– Det var som att börja om från början. Ett 

nytt språk, en ny kultur, inget nätverk, utan det var 

bara att kämpa på och lära sig nya saker. En viktig 

lärdom för mig, menar Mona. 

I SIN PROFESSIONELLA ROLL som platschef i 

Australien har hon också skaffat sig massor av nya 

erfarenheter. Två olika lastbilsmärken i en och 

samma fabrik är bara det en utmaning i sig. 

FAKTA: MONA EDSTRÖM-FROHM 

Ålder: 55. 

Familj: Maken Peter och två vuxna barn 

Bor: På Sofiehem idag och Umedalen imorgon 

Intressen: Mat och motion 

Aktuell: Ny platschef vid Volvo Lastvagnar, Umeå 

– Det viktigaste är att jag fått ett helhetsperspektiv 

på Volvo, från ax till limpa. Eftersom jag satt med i 

ledningen på marknadssidan i Australien lärde jag mig 

också mycket om hur viktigt det är med relationer 

till våra lastbils-kunder. En annan ny erfarenhet var 

rollen som platschef med ansvar för alla funktioner i 

fabriken. Ibland är man väldigt ensam på toppen och 

då gäller det att ha duktiga medarbetare sig… 

Vad har då Mona Edström-Frohm tagit med sig 

från Australien hem till Sverige..? 

– Först och främst är det samarbete. Vi måste 

hjälpa och stötta varandra, oavsett var vi finns i 

organisationen. Vi ska ha ett gemensamt mål, där alla 

medarbetare känner att det är viktigt att vi når det 

målet. Tillsammans ska vi leverera ett resultat, arbeta 

på rätt sätt och följa de intentioner som finns i The 

Volvo Way, säger Mona och fortsätter av bara farten: 

– Vi har en uttalad strategi i Volvo Production 

System och för mig handlar VPS mycket om attityder 

och beteenden. Självklart måste vi förstå själva VPSsystemet, 

men det viktigaste är att vi har tydliga roller 

och ansvarsområden… 

MONA EDSTRÖM-FROHM fortsätter att med inlevelse 

beskriva och berätta hur hon tänker, vad hon känner 

och vad som är viktigt för att nå framgång som ett 

företag och en arbetsplats. 

– Vi måste ta tillvara på den kunskap och erfarenhet 

som finns inom organisationen. Det handlar om 

att involvera varje medarbetare. Det ska finnas ett 

engagemang, där alla vill bidra och nå resultat tillsammans, 

säger Mona, och blir plötsligt lite allvarsam. 

– Vi får inte bli offer för omständigheterna. Vi ska 

ha initiativet. Det värsta jag vet är att vara offer, jag 

hoppas det har märks..? Vi ska vara ON (på) – och 

inte OFF (av), fastslår Mona och slår handen i bordet. 

VAD ÄR DET DÅ VI SKA fokusera extra på vid hyttfabriken 

i Umeå, undrar vi..? 

– Först ska vi avsluta våra stora projekt, t ex 

Kapacitet 2010 och TV 3 i Monteringen. Nu är det 

dags att leverera det vi har lovat. Vi ska också skapa 

en tydlig organisation med tydliga roller och ansvar, 

men också skapa engagemang och drivkraft. Och då 

måste vi börja med oss själv. Som slutord kan jag säga 

– vi ska ta initiativet!!! 

Mona Edström-Frohm är tillbaka – i gammalt gott 

slag och med ännu fler erfarenheter i bagaget – och 

nu… l

Mona Edström-Frohm är tillbaka i Umeå 

efter tre år som platschef för Wacol-fabriken 

i Brisbane, Australien. Nu är Mona ny 

platschef vid Volvo Lastvagnar, Umeå. 

– Ljuset faller alltid på dig själv 

Doris grahn, lokalvårdare i Umeå 




volvo trucks 

#2 2011 Hytten 5




volvo trucks 

25 punkter 

om information 

ALLMÄNNA SLUTSATSER 

• Ledare och medarbetare 

vill ha avdelningsmöten 

varje vecka. 

• Möteslokalerna bör ses 

över. Alla ledare har inte 

tillgång till lokaler med 

dator och kanon. 

• En fast, gemensam 

agenda för avdelningsmötet 

skulle förenkla för 

ledarna att förbereda och 

genomföra sina möten. 

• En eventuell ledarutbildning 

bör ta upp hur 

ledarna kan förbättra sitt 

ledarskap. Utbildningen 

bör vara praktisk, snarare 

än teoretisk. 

• Ledarna har brist 

på tid, både när det 

gäller att förbereda sig 

för avdelningsmötena 

och för hur mycket de 

hinner visa sig ute i 

verksamheten. 

• Feedbacken kan bli 

bättre både hos ledare 

och medarbetare. 

• Ledarna bland tjänstemännen 

verkar ha en 

annan situation än 

ledarna i produktionen. 

• Det är viktigt 

att tydliggöra vad 

stödfunktionerna kan 

erbjuda för hjälp till 

ledarna, alla ledare 

känner inte till det idag. 

Se även ytterspalten 

på sid 7! 

6 Hytten #2 2011 

Ställ inte in våra avdelningsmöten! 

– Ställ inte in våra avdelningsmöten! 

Den vädjan kommer från både 

medarbetare och chefer/ledare 

vid Volvo Lastvagnar, Umeå. Det 

önskemålet är kanske det tydligaste 

budskapet från den enkät som gjordes 

bland alla medarbetare vid hyttfabriken i 

Umeå under hösten. 

– Ja, de allra flesta vill ha ett möte en 

gång i veckan, säger Ida Fredriksson, 

projektledare. 

Totalt 1.134 medarbetare och 66 chefer har svarat 

på en enkät som handlar om hur den interna 

kommunikationen fungerar i allmänhet och 

avdelningsmöten i synnerhet. 

En rad omständigheter som t ex projektinstallationer, 

höga volymer, störningar av olika 

slag, har gjort att produktionen har prioriterats 

och avdelnings- och gruppmöten har fått stryka 

på foten. Allt för att hytterna ska kunna levereras i 

rätt tid till våra monteringsfabriker. 

Normalt finns ett avdelningsmöte inplanerat i 

vår OMS-struktur i hyttfabriken en gång i veckan, 

och alla är rörande överens om att mötet borde 

genomföras. Men ibland tvingas ledningen ställa in 

för att säkra hyttleveranserna till våra kunder. 

– Ett möte varje vecka är viktigt för att ledaren 

regelbundet ska få träffa sina medarbetare och 

för att medarbetarna ska få information som de 

efterfrågar. Avdelningsmötet är enda tillfället för 

många ledaren att träffa sina medarbetare och 

därför är det viktigt att det genomförs, annars 

är risken stor att medarbetarna blir utan viktig 

information som berör deras arbete, förklarar Ida 

Fredriksson. 

FLER HJÄLPMEDEL TILL MÖTEN 

Nära hälften av ledarna vill också att resurserna 

till avdelningsmötena ses över och förbättras. Det 

gäller framför allt att det ges tid så att mötena 

överhuvudtaget genomförs. En tredjedel av 

ledarna vill att mötena ska vara obligatoriska, 

oavsett hur produktionsläget ser ut. 

Ledarna vill även att lokalerna där mötena 

genomförs förbättras och att de får fler 

hjälpmedel, som dator och OH-kanon. 

Så här nöjda ser Ida Fredriksson och Thor Persson ut, 

när de presenterat Idas projektarbete som handlar om 

intern kommunikation på Volvo Lastvagnar i Umeå. 

Medarbetarna efterfrågade mer information från 

företagsledningen, något som 97 procent av ledarna 

säger att de informerar om under avdelningsmötet. 

– Men det är klart, när avdelningsmötena ställs 

in får inte medarbetarna ta del av information från 

företagsledningen. Det kan vara en orsak till att de 

efterlyser denna information. 

BRIST PÅ TID 

Många chefer/ledare upplever att de har brist på tid. 

De har många möten och det är inte alltid de hinner 

förbereda sig inför avdelningsmötet. Ledarna tror 

att mötena skulle förbättras om de hade mer tid till 

förberedelser och mer informationsunderlag. 

– Tidsbristen kan också bidra till att ledarna inte 

hinner visa sig ute i verksamheten så mycket som 

ledarna och medarbetarna vill, menar Ida Fredriksson. 

Undersökningen visade också att feedback är 

viktigt, det gällde både ledare och medarbetare. 

– Både ledare och medarbetare kan bli bättre på 

att ge feedback till varandra, något som tydligt kom 

fram i enkäten, säger Ida vidare. 

Feedback är ett sätt att utveckla verksamheten, då 

både medarbetare och ledare kan lyfta upp åsikter 

och förbättringsförslag till varandra. Avdelningsmötet 

är ett tillfälle, då det kan finnas möjlighet att ge 

feedback till varandra, det är ännu en anledning till att 

avdelningsmötet inte bör ställas in. 

– Volvo kommer att genomföra utbildningar för 

samtliga chefer under våren, och det visar väl hur 

viktigt det är med att ge feedback till varandra, säger 

Thor Persson, informationschef i Umeå, som har 

beställt undersökningen ”Intern Kommunikation”.

– Vi har två öron och en mun, 

alltså ska vi lyssna dubbelt så mycket som vi pratar. 

LEDARNA VILL UTVECKLA SITT LEDARSKAP 

Många ledare efterfrågade också en utbildning inom 

ledarskap. De ville lära sig om hur de kan förbättra 

sitt ledarskap och utvecklas i sin kommunikation med 

medarbetarna. 

– Samtidigt verkar ledarna ha en bra kunskap om 

hur de vill vara som ledare, kommunicerande, ärliga 

och tydliga, så den teoretiska grunden finns. Det kan 

vara svårt att omvandla kunskapen till praktik, därför 

Epicteus, grekisk filosof 

bör utbildningen vara mer praktiskt än teoretiskt 

inriktad, menar Thor Persson. 

Ida Fredriksson, som arbetat med enkätundersökningen, 

och som också besökt avdelningsmöten, 

samt genomfört djupintervjuer med ett antal ledare/ 

chefer, vill passa på att tacka alla medarbetare. 

– Ja, det har varit en mycket intressant tid på 

Volvo och jag vill verkligen tacka alla som svarat 

på enkäten! l 

Ida Fredriksson, som vi tidigare presenterat i Hytten, är här i full färd med att följa upp svaren 

som kom ifrån den enkät våra chefer och medarbetare fick svara på strax innan årsskiftet. 

Här ser vi Ida intervjua Stefan Johansson, produktionsledare på Monteringen. 




volvo trucks 

LEDARNAS ÅSIKTER 

• Alla ledare tycker att 

feedback är viktigt. 

• En tredjedel har inte tid 

att kommunicera. 

• Alla försöker engagera 

sina medarbetare. 

• 98 % anser att avdelningsmötena 

är viktiga. 

• En tredjedel saknar 

lämpliga möteslokaler. 

• Tre fjärdedelar tycker 

att avdelningsmötet 

borde vara en gång/vecka. 

• Alla förbereder sig för 

avdelningsmötet, men i 

olika utsträckning. 

• Två femtedelar tror 

att mer förberedelsetid 

skulle ge bättre möten, 

en tredjedel vill ha 

obligatoriska möten. 

MEDARBETARÅSIKTER 

• En tredjedel vänder sig 

till sin närmaste ledare 

när information saknas. 

• Tre fjärdedelar har 

förtroende för sin 

närmaste ledare. 

• Nio av tio medarbetare 

söker upp den information 

de saknar. 

• Fyra femtedelar tycker 

att avdelningsmötet är 

viktigt. 

• Två tredjedelar tycker 

att avdelningsmötet 

borde äga rum varje 

vecka. 

• Sju av tio tycker att 

närmaste ledare är 

mycket bra eller bra på 

att kommunicera. 

• Fyra femtedelar känner 

att de kan vända sig till 

sin närmaste ledare när 

de har frågor, problem 

och dylikt. 

#2 2011 Hytten 7

A en mAgAzine tiDning for fÖr AnstÄllDA employees 

viD volvo lAstvAgnAr, At the tuve plAnt umeÅ 


volvo trucks 

Trainee-program för framtidens behov 

“Development Program for 

young professionals”! 

Ja, så heter det nya globala 

trainee-programmet som syftar 

till att utbilda unga ingenjörer till 

duktiga produktionstekniker och 

blivande ledare inom det globala 

industrisystemet. 

– Vi behöver få in fler 

medarbetare med akademisk 

utbildning i vår organisation, 

säger Lars Edberg, HR-chef i 

Umeå. 

På hyttfabriken i Umeå finns fyra unga 

ingenjörer anställda. Dessa är Milad 

Talebian på Ekonomi, Ludvig Marnell 

på Logistik, Björn 

Landström, Teknik/ 

Monteringen) och 

Niclas Ögren, Teknik 

(DO 2). Kvartetten 

kommer att presenteras 

närmare i kommande 

nummer av i Hytten. 

Lars Edberg, HR-chef i Umeå 

enkÄt 

Vad tycker du är viktigast i vår Affärsplan? 

Anders Eriksson 

DO5 segment 10 

– Det viktigaste måste 

nog vara att vi kan leverera 

hytterna i rätt tid till våra 

kunder och att vi även 

levererar hytter utan fel. 

8 Hytten #2 2011 

Linda Persson 

DO5 segment 8 

– Har vi bara en process 

som fungerar utan störningar 

så blir allt mycket enklare. Vi 

slipper vänta på hytter och vi 

slipper arbeta övertid. 

Syftet med trainée-programmet är att 

utveckla strategiska kompetenser inom det 

globala industrisystemet (GM) och säkra 

framtida nyckelpositioner och att utbilda 

potentiella ledarförmågor. 

EN TRIO PÅ BESÖK 

Häromdagen tog Volvo Lastvagnar i 

Umeå emot tre andra ungdomar som alla 

ingår i GM:s traineeprogram. Det innebär 

att de under cirka fem veckor kommer 

att lära sig så mycket som möjligt av 

hyttverksamheten i Umeå. 

– Vi visste att det tillverkades hytter 

i Umeå, men att ni hade en sådan avancerad 

anläggning hade vi inte en aning 

om, säger Sophie Lantsoght från Gent 

i Belgien efter den första rundturen i 

hyttfabriken. 

Ungdomarna kommer att få stifta 

bekantskap med många av våra tekniker 

och ingenjörer under sin vistelse här i 

Umeå och den viktigaste av dem alla fick 

de träffa redan under introduktionen, 

nämligen Gösta Nyström. Inte personligen, 

men i alla fall historien om denne 

framgångsrike entréprenör som skapade 

hyttfabriken i Umeå. l 

Christer Tegman 

DO4 Frontluckan 

– Vi måste bli en säker leverantör. 

Särskilt nu då volymerna 

går upp. Då måste vi 

kunna leverera, annars väljer 

kunderna ett annat märke. 

Bengt-Arne Johansson 

DO3 segment 1 

– Får vi en riktigt säker process, 

så får vi också rätt 

kvalitet, eftersom vi slipper 

forcera hytterna. Det gynnar 

ju ekonomin också. 

På bilden ser vi 

den unga trion 

som ska vara 

i hyttfabriken 

i Umeå under 

fem veckor. De 

tre ungdomarna 

ingår i ” 

Development 

Program 

for Young 

Professionals”, 

dvs det nya 

traineeprogrammet. 

Överst på 

bilden, Cedric 

Depreeuw, 

Gent, Belgien, 

Frida Schildauer 

Tuve, Göteborg 

och längst 

fram, Sophie 

Lantsoght, Gent 

Belgien. 

Erik Olofsson 

Produktionsledare DO3 

– Mångfalden är viktigast. Kan 

vi forma grupper med män och 

kvinnor, olika nationaliteter och 

kulturer, då kan vi också dra 

nytta av allas erfarenheter.

– Med mångfald skapas de vackraste gobelängerna, 

alla trådar är lika mycket värda, oavsett färg. 

För att komma igång med arbetet med att förbättra mångfalden på Volvo Lastvagnar i 

Umeå anlitades Aleksandra Holm och Karin Russberg-Koritz som experter på området. 

Efter seminariet i Aulan kommer säkert både våra chefer, ledare och medarbetare att starta 

ett förändringsarbete... 

Mångfald föder framgång 

I framtiden kommer mångfald att bli en allt 

större framgångsfaktor. 

Det hoppas vår lokala mångfaldsgrupp 

vid Volvo Lastvagnar, Umeå, som består av 

representanter från både företaget och de 

fackliga organisationerna. 

Både föreläsningar och utbildningar 

finns i planerna för de kommande åren.. 

Den 30 mars i år togs det första steget för att 

öka medvetenheten om vad mångfald och ett 

inkluderande ledarskap innebär. Aleksandra Holm och 

Karin Koritz Russberg, HR-chefer inom GM resp IM, 

genomförde en utbildning i Diversity and inclusive 

Leadership (DIL) på hyttfabriken i Umeå. 

Målgruppen var ledningsgruppen, chefer på olika 

nivåer, HRBP samt deltagare i Mångfaldsgruppen. 

– Genom att öka medvetenheten och förståelsen 

för kulturella och individuella olikheter kan vi skapa 

förutsättningar för en inkluderande arbetsmiljö, där 

Maya Angelou, amerikansk författare 

individer kan växa och utvecklas. På så sätt stärks 

både den egna och företagets konkurrenskraft, 

menade Alexandra Holm. 

SKAPA FÖRSTÅELSE FÖR MÅNGFALD 

Syftet med utbildningen var att skapa en 

gemensam förståelse vad mångfald och 

inkluderande står för. Inte minst att göra ledare 

medvetna, men också förse dem med den 

information som krävs för att effektivt stödja 

mångfaldssträvanden. 

– Vi måste stödja och hjälpa ledare att förstå 

sin roll, när det handlar om att skapa ett klimat för 

mångfald och inkluderande, menade Karin Koritz 

Russberg. 

Det går utmärkt att koppla ihop mångfald och 

ett inkluderande ledarskap med organisationens 

prestation, som t ex ökad produktivitet och 

effektivitet. 

Det är viktigt att så många som möjligt 

får förståelse för hur mångfald är kopplat till 

företagets ökade konkurrenskraft.... l 




volvo trucks 

PÅ NYA JOBB 

Patrick Olney har utsetts 

till ny vd för Volvo 

Construction Equipment, 

VCE. Patrick Olney som 

efterträder Olof Persson 

(ny vd för AB Volvo) har 

en omfattande erfarenhet 

från tillverkningsindustrin 

där han arbetat 17 år. 

Han tillträder sin nya 

tjänst den 1 maj i år. 

Magnus Brömster är 

ny driftchef för Karossfabriken 

i Umeå (DO 3). 

Maria Bergström har 

anställts som ekonom 

vid Volvo Lastvagnar, 

Umeå. 

Jorunn Larsen är ny 

företagssköterska på 

Företagshälsovården 

(FHV) efter Berit Berggren 

som gått i pension. 

Conny Nordin är ny 

verksamhetsplanerare 

inom Planering, Logistik. 

Erik Andersson och 

Fredrik Karlsson har 

båda anställts som 

produktionstekniker 

inom Teknik. 

Fredrik Ragnarsson 

har fått jobb som 

Fogningstekniker och 

Örjan Eskilsson som 

gemoteritekniker inom 

Teknik. 

André Olsson är ny 

produktionsledare på 

Måleriet (DO 4). 

Hanna Stegmans har 

fått jobb som beredare 

inom EML (European 

Manufacturing Logistics). 

#2 2011 Hytten 9




volvo trucks portrÄttet 

10 Hytten #2 2011 

Wille lämnar det fackliga 

engagemanget efter 35 år! 

– Alla klubbordföranden borde få 

ha det fantastiska stöd jag haft! 

Orden är William Franks. 

Han är avgående IF Metallordförande 

på vårt företag. Från 

april lämnar han över ratten till 

efterträdaren Jan-Olof carlsson. 

Vi pratar om en facklig bana 

som nästan är 35 år över en 

kopp kaffe. Det blir snack om 

förhandlingar, stridsfrågor och 

den stora passionen utanför det 

fackliga livet – bilarna… 

– Det vete gudarna vad det var som gjorde 

att jag blev fackligt engagerad. Ursprungligen 

var det så att jag blev flyttad till karossfabriken, 

UB, 1977. Och två kontakt-ombud 

skulle utses. Det blev jag och 

Ove Lundström. 

Så småningom bildades 

en gruppstyrelse. 

– Sedan blev jag 

nominerad som suppleant 

(ersättare) i klubbstyrelsen, och 

snart fortsatte jag som ordinarie. 

Sedan skedde flera förändringar. 

Mats Lindberg hette Metallklubbens 

ordförande på den tiden. Men han 

blev ombudsman i avdelningen och så 

småningom riksdagsman. 

– Då Mats slutade blev Stig-Erik 

Renkonen ordförande och jag vice och 

ingick även i förhandlingskommittén. 

Roland Wikström (som var Metalls 

studieorganisatör) såg till att jag fick en 

gedigen facklig utbildning! 

När Stig-Erik blev tjänsteman i mitten 

av 80-talet kom den nye ordföringen 

följdriktigt att bli William Frank. 

I OTAKT MED TAKTEN 

– Det är många viktiga 

frågor som varit 

aktuella under åren, en stor fråga var den 

om ”glidande takt” på företaget. Kaross 

var emot, och det var allt annat än rolig 

diskussion. 

William ställdes utanför klubbstyrelsen 

med knapp marginal efter en omröstning 

men var tillbaka igen efter ett år. 

– Andra stora och viktiga frågor handlade 

om nya arbetssätt med lagarbete. 

Någon mentor i ordets direkta 

bemärkelse har ”Wille” inte. 

– Men visst finns det vissa herrar man 

minns, till exempel Mats Lindberg då det 

gällde förhandlingsteknik. ”Anteckna alltid 

då du förhandlar”, lärde han mig och det har 

jag vunnit i alla fall en central förhandling 

på! 

– Jag minns också alla beslut genom 

åren som fått fabriken att växa, varav en 

del inte var 

självklara.. 

Många har 

noterat 

att flera 

politiska 

inriktningar 

på vänstersidan 

finns 

representerade 

i den 

fackliga 

verksamheten 

på 

Volvo. Där William Frank – facklig profil. 

är Willes åsikt klar: 

– Jag menar att vi bör välja den bäste 

som finns för ett uppdrag, oavsett om han 

eller hon har en annan politisk uppfattning. 

Det är medlemmarna som väljer och 

därmed medlemmarna som bestämmer. 

Är det någon som har förhandlingserfarenhet 

så är det William Frank: 

– Man måste lära känna den man ska 

förhandla med. 

En del, särskilt förr, förväntade sig ett 

högt tonläge. 

– Och då gällde det att 

kunna skälla tillbaka, ler Wille. 

– Men jag upplever att 

förhandlings-arbetet innebar att 

man kunde göra upp förut och 

företagets representanter stod för 

lösningarna som tagits fram. 

Idag är det svårt att hitta fram till 

ett avgörande även i små frågor. 

– Jag menar att en platschef eller 

personalchef måste fråga sig varför han 

eller hon sitter i en förhandlingsgrupp, 

säger fackordföranden, som menar att allt 

för många beslut nu fattas i Göteborg. 

Fritiden, som nu växer blir välfylld. 

– Jag har två hus att underhålla och vi 

gillar livet i husvagn. 

Som för övrigt dras av en BMW X5 4,0 D 

med 306 dieselhästar, en bil som inte är så 

vanlig på våra vägar som är ett uttryck för 

William Franks stora motorintresse som 

började med en röd PV Sport 1965. 

Wille är gift och har 

två sedan länge utflugna 

barn. l

em–nytt 

Ny hybrid i serieproduktion 

I slutet av juni startar serieproduktionen av Volvos nya hybridlastbil 

i gent. Hybriden är resultatet av ett utvecklingsarbete som startade 

2006, då Volvo tog ett strategiskt beslut att hitta lösningar 

för att sänka förbrukningen av fossila bränslen i sina lastbilar. 

– DEN STÖRSTA UTMANINGEN låg 

i att integrera en elektrisk maskin 

och ett litiumjonbatteri med hög 

spänning (600 V) med en standarddrivlina 

för diesel, och kunna 

köra båda var och en för sig och i 

kombination, säger projektledare 

Thierry Perret. 

Mitt i projektet inträffade finanskrisen 

och arbetet försenades 

men nu närmar sig produktionsstarten 

i juni. Volvo Lastvagnar är 

tidigt ute med en standardiserad 

parallellhybridteknik för tyngre 

distributionslastbilar. 

– Vi har lärt oss mycket 

om den nya teknologin under 

projektets gång. Inte bara inom 

konstruktion och produktion 

utan också inköp och eftermarknad, 

säger Thierry Perret. 

Drivlinan består av en vanlig 

dieselmotor som kan köras på 

förnybart bränsle, för körning 

långa sträckor, och en elmotor, 

som lämpar sig för körning med 

många stopp och starter. 

– Svårigheten för oss var 

att dimensionera och reglera 

systemet rätt, med helt ny teknik 

för en lastbilsmiljö, säger Peter 

Franzén, projektchef på Volvo 

Powertrain. 

Batteriteknik var ett nytt 

område och den intensiva utvecklingen 

på området krävde ett tätt 

samarbete både inom AB Volvo 

och med leverantörer. 

– Vi har dragit nytta av ett 

parallellt utvecklingsarbete inom 

Volvo Bussar och har samarbetat 

tätt med Volvo 3P för att få plats 

med de nya komponenterna på 

bilarna, säger Peter Franzén. 

BILEN HAR TESTATS på provbanor 

och i olika fältprov spridda 

i Europa. Och kunderna är 

mycket nöjda, inte minst med 

bränslebesparingen, som ligger i 

nivå med uppsatta mål. 

– Alla vet idag att detta är en 

teknik för framtiden, säger Miguel 

Hallgren, produktchef FL, FE och 

SITJN cOPPENS 

Här har stora delar av projektteamet 

för den nya hybridlastbilen i Gent 

samlats. Global Manufacturings 

projektledare, Yossefe Laghzaoui, är 

nummer tre från höger. 

VM. Genom att industrialisera 

hybridtekniken, stärker vi vår 

image och visar att vi vill ta vårt 

ansvar för klimatfrågan globalt. 

Produktionsstart och lansering 

sker vecka 23. Bilarna byggs enligt 

ett fiskbenskoncept, med förmonterade 

moduler som monteras på 

line, och som ställde höga krav 

på ergonomin. Säkerheten var en 

annan viktig fråga. Hur monterar 

man en 400 eller 600 volts 

elmotor på ett säkert sätt? 

– Vi har organiserat en speciell 

utbildning för våra medarbetare 

i att arbeta med hybridtekniken, 

säger Yossefe Laghzaoui, projektledare 

Global Manufacturing. Vi 

har analyserat riskerna och fokuserat 

på att garantera säkerheten 

på utsatta operationer. Miljövinsterna 

med den nya drivlinan har 

motiverat våra medarbetare att 

arbeta hårt för att få det att fungera 

bra. l 

FLORENCE OPPENHEIM 

A en mAgAzine tiDning for fÖr employees AnstÄllDA 



volvo trucks 

Positiv trend 

håller i sig 

Läget inom EM-fabrikerna 

är stabilt, med bra 

balans mellan orderingång, 

produktion och 

leveranser. Starten på 

2011 har gått väldigt bra 

och EM-chefen Jan Ohlsson 

är nöjd med att den 

positiva utvecklingen från 

hösten 2010 håller i sig. 

– Vi ser att vi har 

kunnat stabilisera våra 

nyckeltal (KPI:er) i produktionen 

även i de högre 

takterna, säger han. 

Leveransprecisionen 

blir bättre och bättre och 

nivån på Direkt OK, det 

vill säga antalet bilar som 

går direkt igenom fabriken 

utan avvikelser, visar 

en positiv utveckling. 

– Materialsituationen 

är också bättre nu vilket 

är en förutsättning för att 

kunna skapa stabilitet i 

produktionen. 

När detta skrivs, har 

EM tagit igen släpet i 

produktionen och ligger 

enligt plan. Och när Jan 

Ohlsson summerar första 

kvartalet 2011, konstaterar 

han att totalresultatet 

är riktigt bra. 

– Vi fortsätter att 

skörda resultaten av alla 

våra kapacitetsprojekt 

och ser att de ger ett 

bra bidrag till företagets 

produktivitet. 

Ett intensivare förbättringsarbete 

inom VPS 

börjar också ge resultat. 

– Nu ser vi framåt 

mot nästa steg, ytterligare 

en takthöjning i produktionen 

i Kaluga och Gent 

efter semestern 2011. 

FLORENCE OPPENHEIM 

#1 2011 Hytten 11




volvo trucks 

Deltagarna i utvecklingsprogrammet. 

Program ska 

utveckla unga 

VOLVO LASTVAGNAR 

driver ett utvecklingsprogram 

för unga professionella 

för att säkerställa 

tillgången och kvaliteten 

på företagets framtida 

ledare och skapa en gemensam 

GM-kultur. 

Programmet pågår 

från februari 2011 till 

februari 2012. Deltagarna 

består av akademiskt 

utbildade ingenjörer, 

logistiker och Business 

Controllers som är 

anställda på våra fabriker 

i Australien, Belgien, 

Brasilien och Sverige. 

Av över 3 000 

sökande har 18 deltagare 

valts ut till programmet. 

De har alla maximalt två 

års arbetslivserfarenhet 

eller är unga akademiker 

med hög ledarskapspotential. 

Det intensiva utvecklingsprogrammet 

innehåller praktik på 

produktionsanläggningarna 

i Tuve, Umeå och 

Gent. De kommer också 

att delta i gemensamma 

moduler med teambuilding- 

och utbildningsinslag. 

l 

VERA BOSTIJN 

12 Hytten #2 2011 

Håll kunderna nöjda! 

– NÖJDA KUNDER VILL köpa våra 

produkter igen, säger Claes Nilsson, 

chef för Europadivisionen. 

En bra kundnöjdhet påverkar 

även imagen, alltså vad lastbilskunder 

i stort tänker om våra 

produkter. Med en bra image kan 

vi ta mer betalt för våra lastbilar. 

Varje år görs undersökningar 

för att mäta kundnöjdhet och 

image, med enkäter till de egna 

kunderna och i branschen som 

helhet. 

– Inför kundenkäten har vi 

alltid som mål att vara bättre än 

förra året, säger Claes Nilsson. 

Undersökningen för branschen, 

HTS (Heavy Truck Survey), 

baseras på intervjuer med 

FAKTA: KUNDNÖJDHET OcH IMAgE 

Kundnöjdhet – baseras på de egna kundernas erfarenheter 

och upplevelser i förhållande till vad de har förväntat sig. 

Image – baseras på den känsla som alla märkens lastbilskunder 

har om respektive märke. 

En viktig faktor för om ett företag kan vara lönsamt är att dess 

kunder är nöjda. Nöjda kunder återkommer gärna, och de sprider 

bra reklam. I Volvo Lastvagnars affärsplan finns målet att ha högst 

kundnöjdhet bland lastbilstillverkarna. 

LENA M FREDRIKSSON 

kunder hos alla lastbilstillverkare. 

– Resultatet får inte spridas 

utanför företagen, säger Gunnel 

Eriksson, Manager Market Intelligence. 

Men vi kan berätta så 

mycket som att kunderna tycker 

att vi har en bra produkt och att 

personalen är både kunnig och 

serviceinriktad. Något som kan 

förbättras är bilden som andra 

märkens kunder har av vår bränsleekonomi 

– de känner inte till hur 

bra vi faktiskt är. 

ATT FÖRBÄTTRA KUNDNÖJD- 

HET och image är något som alla 

tillverkare ständigt arbetar med. 

Därför gäller det att förbättra sig 

på många olika sätt. 

Europadivisionens 

chef Claes Nilsson 

berättar att målet för 

den årliga kundenkäten 

alltid är att 

vara bättre än förra 

året. 

– En viktig del är kommunikation, 

säger Claes Nilsson. Om 

något blir felaktigt eller försenat 

måste vi direkt informera om det 

i alla led. Kunden måste snabbt få 

veta om exempelvis en leverans är 

försenad. 

Inom produktion handlar det 

framför allt om att det är bra 

kvalitet på produkterna och att 

leveranstiderna hålls. 

ÅR 2010 BLEV region Norden utsedd 

till Årets region inom Volvo 

Lastvagnar. Utnämningen baseras 

på många olika mätetal, varav 

kundnöjdhet är ett. 

– Kundnöjdhet är viktigt, säger 

Hans Börjesson, Nordenansvarig. 

Olika tillverkares produkter blir 

mer lika varandra, och då blir 

kundernas upplevelse allt mer 

avgörande för om de köper av oss 

eller ej. 

Därför arbetar Region Norden 

nu med fyra fokusområden inom 

kundnöjdhet. 

– Vi ska skapa en kundfokuserad 

kultur hos medarbetarna, ta 

vara på feedback från kunderna, 

förbättra hanteringen av när en 

kund får problem med sin lastbil 

utanför området där bilen är köpt, 

och säkerställa att reparationer ska 

bli korrekt utförda med en gång, 

säger Hans Börjesson. Då blir 

mycket vunnet. l 

LENA M FREDRIKSSON


FAKTA: STEPHAN TENgBERg 

Ålder: 52. Jobb: Chef för Manufacturing Quality. 

Fritidsintressen: Segling och skidåkning. 

Favoritresmål: För skidåkning: Sölden i Österrike, 

för segling: den svenska västkusten. 

intervjun 




volvo trucks 

Volvo Lastvagnar nådde 2010 bättre kvalitet än någonsin 

tidigare. Stephan Tengberg, chef för Manufacturing 

Quality, är medveten om vikten av hög kvalitet. 

Varför är kvalitet så viktigt? 

– Det är något som kunden 

förväntar sig ska finnas 

där. Om det inte finns blir 

kunden missnöjd. Utan 

kvalitet skulle vi inte 

rankas bland de bästa 

inom image och 

kundtillfredsställelse, 

vilket skulle påverka 

vår möjlighet att sälja 

våra produkter. Bra 

kvalitet är basen för att 

lyckas. 

Vad görs inom 

Volvo Lastvagnar för 

att nå bättre kvalitet? 

– Vi fokuserar på en 

mängd områden. Till 

exempel på att förbättra 

kvaliteten på nya produkter. 

Det handlar om 

att hela kedjan; Volvo 

3P, Powertrain och vår 

egen organisation, ska 

bidra för att bli bättre 

när vi tar fram nya 

produkter. Vi bygger 

också in en sorts filter 

i våra produktionssystem 

i samband 

med produktionsstart 

av en ny produkt, för 

att minimera avvikelser 

som kan påverka 

slutkund. Vi kallar det 

MCQP, Manufacturing 

Change Quality 

Process, och det går 

ut på att bygga 

upp en organisationsstruktur 

med tydlig rollfördelning och en 

effektiv beslutsstruktur. 

Vad görs i den rullande verksamheten 

med redan inarbetade 

produkter? 

– Vi arbetar mycket med 

verktygen i VPS, som till stor del 

är till för att processäkra fabrikerna 

och underlätta för montörerna 

att utföra sitt arbete så bra och 

säkert som möjligt, till exempel 

genom minskad variantspridning 

för montör, kitting och ständiga 

förbättringar. 

Finns det fler exempel? 

– Ja, massor. Vi strävar efter 

ett standardiserat arbetssätt 

och att minska möjligheten för 

variation på våra produkter. Vi 

försöker också komma närmare 

kunden, bland annat genom 

att analysera kundklagomål 

och införa förbättringar i vår 

produktionsprocess baserat på 

avvikelser som rapporterats in 

från marknaden. Vårt kvalitets- 

och miljöledningssystem ger oss 

möjlighet att beskriva våra arbetssätt/processer 

och på så sätt få en 

gemensamhet mellan fabrikerna. 

FFC, Future Factory Concept, 

består av fem hörnstenar som var 

och en beskriver vår strategiska 

inriktning och ligger som bas för 

vårt arbetssätt i tillverkning. 

Kvalitet har sedan starten varit 

ett kärnvärde för Volvo. Förknippar 

kunderna Volvo med 

kvalitet, och är det en orsak till 

att de köper en Volvo? 

– Kunder förknippar absolut 

Volvo med kvalitet, och jag tror 

att det finns många som väljer 

en Volvo på grund av vår goda 

kvalitet. Men kvalitet är ett 

mycket stort område och kan 

gälla såväl en specifik egenskap 

hos lastbilen som bra bränsleförbrukning, 

körbarhet, komfort 

eller hög up-time, alltså tillgänglig 

tid för åkaren. 

Vad är det viktigaste ur kundens 

perspektiv? 

– Att vi sätter ihop en 

produkt som stämmer med 

kundens specifikationer, att alla 

funktioner är ok och att den 

är hel och ren och levereras 

när den ska. Det är vårt sätt 

att leva upp till kvalitetskriterierna. 

En av modulerna inom VPS 

kallas Built in quality. Hur kan 

VPS användas för att stödja och 

förbättra produktkvaliteten? 

– En del har vi redan påpekat 

och VPS täcker ju alla våra 

processer inom tillverkning. VPS 

eller Lean Production är inte bara 

ett sätt att förädla tillverkningsprocessen 

utan påverkar även 

andra områden, som exempelvis 

produktutveckling. Ett stort fokus 

för oss inom tillverkning är att 

göra det enkelt för operatören så 

att han eller hon endast ges möjlighet 

till att göra rätt från början. 

Då kan man i högre utsträckning 

säkra processerna och bygga 

produkter på ett sätt. l 


#2 2011 Hytten 13




volvo truck 

14 Hytten #2 2011 

ArBetA smArt 

3TOP Snabba puckar med Kaizen 

Fördelar med 

Blitz Kaizen 

• Alla engageras. 

• Alla kan bygga vidare 

på sina idéer. 

• Omedelbart resultat. 

Blitz Kaizen är ett snabbt, strukturerat, kraftfullt och tvärfunktionellt 

förbättringskoncept med ett mycket specifikt mål. Skillnaden 

mellan denna och andra förbättringsprocesser ligger i Kaizens 

fullständiga fokus på implementering inom en kort tidsperiod. 

En Blitz Kaizen (eller sk Kaizen Event) tar mellan en och fem 

dagar i anspråk och betraktas inte som ett projekt. Mycket viktigt 

är att alla berörda deltagare är inblandade. 

OLIKA VARIANTER AV BLITz KAIzEN förekommer, 

exempelvis Station-by-station, 5S, Poka Yoke, Standardised 

Work, Improvement Day och så vidare. 

Inom Volvo Europa Truck ligger fokus tills vidare på 

Station-by-station. 

Konceptet har lånats från Volvo Trucks i Curitiba, 

samt från Renault Trucks, och har tillämpats 

enligt behov för lokala förhållanden i Gent. 

Processstegen består av: 

• Bildande av ett tvärfunktionellt team. 

• Kartläggning av AS IS-läge. 

• Formulering av TO BE-läge. 

• Beslut om handlingsplan. 

• Implementering och dokumentation. 

”Hållbarhet” är nyckelbegreppet när det gäller att 

driva processen. Det är ju viktigt att hålla takten. 

Alla yrkeskunskaper som krävs inom ett tvärfunktionellt 

team, inklusive produktionstekniker, 

logistiker, arbetsledare, operatörer och en VPS-koordinator, 

måste tillvaratas. 

EN FLyTTBAR TAVLA används i verkstaden för att 

kartlägga AS IS-läget. Tavlan beskriver den rådande 

situationen och underlättar kommunikationen med 

de berörda montörerna. Alla förslag, anmärkningar 

och idéer noteras och möjliga handlingar och förbättringar 

diskuteras. 

I samband med formuleringen av TO BE-läget 

ritas det föreslagna upplägget på papper för att tillse 

att allt material ryms inom arbetsstationens yta och 

minimera gångdistansen för montören. Alla vagnar, 

avfallstunnor och liknande tilldelas bestämda platser. 

Alla komponenter levereras genom ett tvålådssystem 

vilket gör att två lådor av varje slag alltid 

finns inom arbetsstationen. På detta sätt utgör en 

tom låda (= förpackning) en signal om att en ny 

skall levereras. Konceptets införande innebär att 

olika satser/förpackningar får övervägas om allt skall 

rymmas så effektivt som möjligt inom arbetsstationen. 

Aktiviteten innefattar också den ergonomiska 

aspekten och buffertstorleken. 

NÄR TO BE-LÄGET HAR FASTSTÄLLTS är det viktigt 

att implementera och dokumentera de olika 

handlingarna så fort som möjligt. I detta avseende 

kommer den så kallade Kaizen Shop till sin fulla 

nytta. Alla bra förbättringsförslag dokumenteras 

och, om möjligt, standardiseras för de efterföljande 

stationerna. 

Vissa regler har etablerats för att göra hela 

processen hållbar. Alla delar levereras genom ett 

tvålådssystem (2-BIN), standardsignaler utnyttjas 

för tomma materialställ, inget material får placeras 

i gångarna, 5S-reglerna tillämpas enligt standardhandboken, 

och uppläggning och dokumentation 

uppdateras vid jämna mellanrum. Uppföljningar har 

integrerats i 5S-kontrollerna och -redovisningarna 

som utförs varje vecka. 

RESULTATEN FRAMGÅR KLART i form av förbättrad 

ergonomi och säkerhet, minskning i pågående 

arbete, mindre buffertar, förbättrad off-line mate- 

rialtillgång och en enorm ökning i antalet förbättringsförslag. 

– I och med införandet av Blitz Kaizen har allting 

fått en bestämd plats och det är bättre ordning 

på arbetsstationerna. Resultatet har blivit en bättre 

arbetsmiljö. Alla bidrar och resultaten syns direkt.

Kristin Peerlinck, logistiktekniker, Mario De Leenheer, gruppledare, Wim Rasschaert, gruppledare, Christa Van der Sypt, som jobbar som koordinator 

för Materialhanteringen i Gent och Christian Mouton, gruppledare, diskuterar det optimala upplägget för allt material på en station. 

Alla stödjer Blitz Kaizenprocessen, även om den kräver en hel del 

arbete och tid, eftersom vi får ett så pass bra utbyte, säger teamledaren 

Christian Mouton. 

– Idag är Blitz Kaizen Station-by-station igång i vår hyttinredningsavdelning 

men avsikten är att på sikt införa det i de andra 

avdelningarna. För närvarande hålls fyra Blitz Kaizen-events varje 

vecka på fy ra olika arbetsstationer i hyttinredningen. Detta gör att 

alla arbetsstationer bör kunna behandlas till augusti som avslutning 

på första omgången. Andra omgången börjar först efter semesteruppehållet 

i augusti eftersom processen måste utföras kontinuerligt, 

förklarar Koen Leemans, VPS-koordinator. 

ATT DET GÖR VPS mycket påtagligt är huvudanledningen bakom 

Blitz Kaizens framgång enligt Koen Leemans. 

– Vi börjar på morgonen och försöker bli klara till kvällen. På 

detta sätt får alla montörer möjlighet att göra en insats och resultatet 

framgår omedelbart. Alla engageras i processen och personalen 

utmanas också att bygga vidare på sina egna idéer. Redan från början 

har vi fått mängder av förfrågningar från personal som vill ha en 

Blitz Kaizen-event på sina arbetsstationer, säger Koen Leemans. l 

RONALD VAN SCHEPDAEL 




volvo trucks 

STIJN cOPPENS 

#2 2011 Hytten 15


viD volvo lAstvAgnAr umeÅ 


volvo trucks 

– It´s really nice to be back... 

16 Hytten #2 2011 

Philip Mabe, teknikchef 

från Volvo Lastvagnars 

fabrik New River Valley 

i USA hälsade på i ett 

vintrigt Umeå för ett par 

månader sedan – när 

snön fortfarande låg vit 

på marken. Philip har 

varit projektledare för nya 

Mainline – den flexibla 

robotlinjen – och nya 

Sidolinjen. 

I 18 månader – under perioden 2007 till 

2009 – fanns han på plats för att hjälpa till 

med det stora kapacitetsprojektet på Volvo 

Lastvagnars hyttfabrik i Umeå. 

Han heter Phil Mabe, en amerikan som 

till vardags hör hemma i Volvo Lastvagnars 

fabrik New River Valley i Dublin, södra 

Virginia. 

För en tid sedan var han tillbaka på 

hyttfabriken i Umeå igen. 

– It´s really nice to be back, Umeå har 

blivit mitt andra hem, säger Phil med ett 

leende. 

I arton månader under åren 2007 och 2009 arbetade 

Phil Mabe som projektledare i det stora projektet 

”Kapacitet 2010”, en investering på cirka 1,6 miljarder 

kr i ökad kapacitet på hyttfabriken i Umeå. Han var 

ansvarig för både nya Mainline och alla delkompletter, 

dvs sidolinjen, men också de stationer som bygger tak, 

ryggar, golvhalvor och motorkåpa. 

För en tid sedan var han tillbaka på Umeåfabriken. 

Den här gången hade han med sig några av 

sina kollegor från New River Valley, allt i syfte för att 

se och lära. 

– Umeå har alltid varit ledande inom Volvo 

Lastvagnar, när det gäller att utveckla och 

implementera Body-in-White-tillverkning. Här finns 

mycket kunskap att hämta, som jag vill ta med mig 

hem till New River Valley för kommande projekt i 

USA, förklarar Phil Mabe. 

HÖGTEKNOLOGISK HyTTFABRIK 

Hyttfabriken i Umeå är har ett rykte om sig att 

vara ”High-Tech”, och hyttverksamheten har 

genomgått en otrolig utveckling under de senaste 

fem-sex åren. Först ett helt nytt måleri med senaste 

appliceringsteknik inom grund- och täcklackmålning. 

Därefter den stora satsningen på att öka 

kapaciteten till 75.000 hytter per år i två-skift. 

Idag finns en helt ny Kaross-fabrik på plats med 

en avancerad Mainline som kan tillverka alla 

hyttmodeller i en och samma robotlinje. Vi ska heller 

inte glömma bort den nya presslinjen…

– Amerika är det enda land där man byter bil 

snabbare än man byter däck. 

– Umeå har en mycket avancerad anläggning med hög 

automation. Nya Mainline har t ex 220 robotar jämfört 

med 71 robotar hemma i New River Valley. Cykeltiderna 

i varje station är också mycket lägre i Umeå, menar Phil 

Mabe. 

Phil Mabe hann finns sig väl tillrätta under Umeåvistelsen. 

Visserligen hade han kvar familjen i USA, men 

då och då kom de på besök till Umeå. 

– Min fru hade sitt jobb och barnen var ju tvungna att 

fortsätta gå i skolan i USA. Det var kul att få visa Umeå 

när dom var på besök i Sverige.. 

Hans teknik-kollegor i Umeå försökte ta hand om 

honom på bästa sätt och han har definitivt skaffat sig 

vänner för livet. 

– De tog hand om mig både på jobbet och fritiden. 

Jag blev hembjuden till deras familjer och fick chansen 

att både fiska, jaga och köra snöskoter, det var fantastiskt 

roligt och spännande, något som jag verkligen gillade… 

KULTURELLA SKILLNADER 

Efter 18 månader i Umeå har Phil Mabe konstaterat att 

det finns en del kulturella skillnader. 

– Ja, när ni ska fatta beslut i Sverige är ni väldigt måna 

om att alla ska vara överens, dvs ni vill nå konsensus i 

nästan alla frågor. Utanför jobbet är ledighet och semester 

mycket viktigt för svenskarna, alla pratar och tycks längta 

efter det. Ni är också väldigt angelägna om att värna om 

en god miljö, tycker Phil Mabe i sin snabbanalys. 

Han är väldigt glad och nöjd över sin tid på 

hyttfabriken i Umeå. Phil Mabe själv har bidragit starkt 

till att projektet har blivit en stor framgång. Kollegor som 

Jan-Åke Hedlund, Roger Jonsson, Håkan Sundberg, Håkan 

Knutsson, Anders Innala, David Law, Josef Stenman, 

Håkan Valdemarsson, Lars-Ove Karlsson, Melker 

Sundberg and många, många andra, intygar samtliga att så 

är fallet. 

– Ja, Phil har med sitt goda teknikkunnande och sin 

professionella ledarstil gjort att våra kontinenter kommit 

varandra närmare ur ett Volvo perspektiv. Inte minst med 

tanke på att vi ska rulla ut vår nya teknologi globalt på 

fabriker runt om i världen, säger Håkan Sundberg. 

VÄRLDENS MEST AVANCERADE 

Phil Mabe är övertygad om att Volvo står sig mycket 

stark inom det teknologiska kunnandet inom dagens 

lastbilsindustri. 

– Den nya flexibla robotlinjen, dvs Mainline, som vi 

byggt i Umeå är den mest avancerade i hela världen, det 

lovar jag, säger en nöjd OPhil Mabe och hälsar till alla 

medarbetare på hyttfabriken i Umeå: 

– Tack för gott samarbete, numera är Umeå mitt andra 

hem och min andra arbetsplats. Lycka till i framtiden..! l 

Patrick O´Duffy 




volvo trucks 

Kommentarer från arbetskamraterna 

Hytten bad några av Phil Mabes arbetskamrater på 

Hyttfabriken i Umeå, teckna ner några spontana rader 

om sin arbetskamrat från New River Valley, Virginia. 

Jan-Åke Hedlund, 

tekniker och 

projektledare 

Melker Sundberg, 

inköp, Volvo 3P 

Roger Jonsson, 

tekniker och 

projektledare 

– Phil Mabe har både positiva och negativa erfarenheter 

av vårt land. Positivt är raggmunkar, 

årstiderna, den fina isoleringen i våra byggnader, 

explosionen av växtlighet på våren, naturen och 

allemansrätten. 

– Negativt var vinter-mörkret, skatterna, 

bensinpriserna, svensk radiotjänst, idiotin att ha 

fyrhjulsstyrning på alla kundvagnar så att de 

inte går att dra när det lutar. 

– Under åren 2003 till 2006 jobbade jag 

i Greensboro, USA, och har lite erfarenhet av 

amerikaner i allmänhet. Phil är en fantastisk 

kollega på många sätt. Han är en stor lyssnare och 

en bra analytiker, tekniskt mycket kompetent och 

öppen för nya lösningar och förslag. 

– Dessutom är han effektiv och kreativ, 

intresserad av jakt och fiske, samt driver ett 

jordbruk hemma i Virginia. 

Kort sagt – Phil är en mycket sympatisk och 

i många stycken något av en ”o-amerikansk” yankee. 

– Jag kom in i projekt ”Kapacitet 2010” under 

hösten 2008, och i en grupp under Phils ledning 

och insåg direkt att han var en riktigt bra kille. 

Trots att utmaningarna var enorma så lyckades 

han behålla ett lugn och en korrekt attityd som 

imponerade. 

– Resultatet blev ett tajt sammansvetsat team 

och en sann vänskap. Jag är mycket tacksam för den 

tiden, alla lärde vi oss jättemycket under Phils vingar. 

#2 2011 Hytten 17




volvo trucks 

Plats för någon slags bildtext... 

Fanny Brodin, 

examensjobbare från 

Handelshögskolan i Umeå, 

har fått i uppdrag att sätta 

prislappar på olika moment 

såsom förflyttningar 

och lagerhållning i det 

pågående pilotprojektet på 

driftområde 2. Fanny har 

tagit fram en modell för hur 

kostnader kan beräknas i 

ett produktionsflöde. 

18 Hytten #2 2011 

Fanny räknar med kostnader 

Snart kan vi ta reda på vad alla 

aktiviteter i produktionen egentligen 

kostar..? 

Inom driftområde 2 pågår ett pilotprojekt, 

som bl a innehåller olika värdeflödesanalyser. 

Fanny Brodin, som är examensjobbare 

från Handelshögskolan i Umeå, 

har fått i uppdrag att sätta prislappar på 

de olika moment såsom förflyttningar 

och lagerhållning i pilotprojektet. 

– Jag har tagit fram en modell 

för hur kostnader kan beräknas i ett 

produktionsflöde, berättar Fanny. 

Hur kan man då göra en modell för att beräkna 

kostnader, undrar du säkert. 

Jo, först gör man en värdeflödesanalys i 

form av en så kallad Value Stream Map (VSM) 

vilket är en av de huvudsakliga verktygen inom 

VPS. En sådan analys är viktig, eftersom den visar 

materialflödet på ett enkelt och tydligt sätt. 

Alla aktiviteter i flödet, dvs hur en maskin används, 

hur länge en artikel ligger i lagerlager eller hur 

truckförflyttningarna ser ut, ritas in som symboler på 

en karta. 

– Utifrån fakta och data länkat till varje symbol 

härleds sedan kostnaderna, förklarar Fanny Brodin. 

DE KOSTNADER SOM RÄKNAS är kostnader för 

personal, truck, emballage och kapitalbindning. När 

analyserna är gjorda kan man både se hur flödet 

faktiskt ser ut, hur lång ledtid en artikel har, hur stor 

andel av den tiden som faktiskt skapar värde för 

kunden, var kostnaderna finns någonstans samt vilka 

volymvärden vi har i flödet. 

– Vi har alltså skapat en mer fullständig bild över 

hur vi producerar. 

Thomas Lindberg, produktionstekniker på DO 2 

och Tomas Lundberg, logistikutvecklare och Matheus 

Pinotti Moreira från Tactica har hjälpt Fanny Brodin 

att kartlägga flödena för totalt fem (5) artiklar som

– Folk förstår inte att sparsamhet är en inkomstkälla. 

går igenom 

pilotprojektet 

på Detaljavdelningen. 

Därefter 

gjorde Fanny själv 

kostnadsberäkningarna. 

I modellen har vi följt Förstärkning 

B-stolpe Komplett med artikelnummer 

1095353. Analysen visar nuläget, så som 

det såg ut innan pilotprojektet startade. 

– Det har redan genomförts stora 

förbättringar sedan flödet ritades, och det 

ska bli väldigt roligt att se hur flödet ser ut 

när det allt är klart, menar Fanny. 

NU SKA VI FÖLJA B-STOLPENS VÄG från 

godsmottagning till att den svetsas fast i 

Volvo-hytten. 

Det är alltid kunden som styr flödet, så 

flödet avslutas med en intern kund som i 

detta fall är Sidolinjen. 

De har en takttid på B-stolpen på 2,5 

minuter och det är en OSV-truck som 

levererar ut den. Sedan är det bara att 

följa artikeln bakåt i flödet. Trianglarna är 

lagersymboler och siffrorna under lagren 

visar hur många artiklar som ligger i lagret. 

Tidslinjen 

visar hur länge de olika 

aktiviteterna tar för en artikel. 

– Vi kan exempelvis se att vi lagrar 

artikeln i genomsnitt 13 dagar i förrådet 

efter godsmottagningen, påpekar Fanny och 

pekar med fingret på kartan. 

En VSM-analys värderar också om tiden 

skapar värde för kunden eller inte. 

– Totalt är det faktiskt bara nio (9) 

sekunder i flödet, då vi gör någonting som 

verkligen skapar värde för kunden. 

Den andra tiden går mest åt till att lagra 

artikeln, förklarar Fanny. Hon tillägger att 

detta är ett hårt sätt att bedöma vilken typ 

av aktiviteter som skapar värde eller inte då 

VSM-verktyget grundar sig i produktion. 

Logistikaktiviteter såsom ompackning 

är nödvändiga icke-värdeskapande aktiviteter 

men i den bästa av världar ska vi inte 

behöva göra det. 

Här är hela gruppen som arbetat med VSM-kartläggningen av B-stolpe-förstärkningen, 

fr.v: Thomas Lundberg, Thomas Lindberg, Fanny Brodin och Matheus Pinotti Moreira. 

cicero 


viD volvo lAstvAgnAr,umeÅ 


volvo trucks 

Så här ser B-stolpeförstärkningarna 

ut 

För att 

räkna med rätt 

kostnader behöver vi 

föra in en del information 

och data i modellen, som t ex 

artikelnummer, avdelningsnummer 

och typ av emballage. Med hjälp av den 

informationen räknas timkostnader ut. 

I FÄLTEN UNDER ”Artikelkostnad” i modellen 

multipliceras helt enkelt timkostnader 

med tiden, dvs antalet timmar som 

respektive aktivitet tar. Då kan vi se att de 

största kostnaderna är personal-kostnader i 

samband med förädling. 

– En mer nedbruten analys visar att den 

tiden i det här fallet mestadels går ut på att 

hämta ingående material, bygga pall och 

ställa om maskinen, förklarar Fanny vidare. 

Att göra en nulägesanalys är ett bra sätt 

för att få en helhetsförståelse för hur flödet 

ser ut, hur lång tid det tar och vad det kostar. 

Poängen är att man sedan kan använda 

modellen för att göra framtidslägen och se 

hur kostnader förändras om man exempelvis 

börjar kit-packa en artikel, minskar lager 

eller ändrar batchstorlekar. 

– Jag tror att ni i Umeå kan få stort 

nytta av min beräkningsmodell, slutar Fanny 

Brodin – med ett stort leende. 

Modellen med de VPS-principer som 

den vilar på har också enorm potential för 

att skapa en tvärfunktionell förståelse för 

materialflöden och förbättringsmöjligheter 

som är länkade till dem. Det är därför ett 

taktiskt verktyg som kan hjälpa chefer att 

koppla affärsmål till operationella aktiviteter 

samt prioritera handlingsalternativ och 

investeringar. l SE ÄVEN NÄSTA UPPSLAG t 

#2 2011 Hytten 19




volvo trucks 

Värdeflödesanalyser och kostnader i 

En gång i veckan levereras 

den ingående artikeln från 

bandpressen till ett förråd. 

Siffror 

in i 

minsta 

detalj 

Faktisk tid 

Ekonomisk tid (h) 

Information 

Artikel 

Avdelning 

Emballage 

Antal Emballage 

Antal artiklar i transport 

Volymvärde 

Artikelkostnad 

Personal 

Truck 

Emballage 

Kapitalbindning 

Totalt 

20 Hytten #2 2011 

Bandpressen 

En gång 

per vecka 

213 s 

0,06 

1619645 

9110 

S4 

2 

1200 

- 

0,01545 

0,00355 

- 

- 

0,019 

Förråd: 

10570 

12 dgr 

288 

1619645 

9110 

S4 

18 

- 

54118,4 

- 

- 

0,4929459 

0,0117817 

0,5047277 

FAKTA OM TABELLEN FÖRKORTNINgAR 

Personal: (Direkt lön/tim x antal tim)/antal artiklar 

Truckhantering: (Internhyra/tim + underhållskostnad/tim x antal tim)/antal artiklar 

Emballage: (Internhyra/tim + ythyra/tim x antal tim x antal emballage)/antal artiklar 

Kapitalbindning: (Lagerränta/tim x antal tim x volymvärde)/antal artiklar 

3 h 

0,014 

1619645 

9110 

S4 

1 

600 

- 

0,00721 

0,001120 

- 

- 

0,008330 

30 min 

0,5 

1619645 

9110 

S4 

0 

- 

0 

- 

- 

0 

0 

0,00000 

Artikeln 

hämtas 

från förrådet 

och körs till en 

materialgård 

där den 

hämtas 

upp av en 

operatör. 

Materialgård: 

0 

26 s 

0,0072 

1619645 

9270 

S4 

1 

600 

- 

0,003708 

0 

- 

- 

0,003708 

6 h 

6 

1619645 

9270 

S4 

1 

- 

3072 

Artikeln bearbetas och 

förädlas i flikviken. 

Buffert: Flikvik: PIA: 

449 

1 

- 

- 

- 

0,010051 

0,00024545 

0,01029645 

9 s 

0,0025 

1619645 

9270 

S4 

1 

600 

- 

0,0012875 

0 

- 

- 

0,0012875 

23 s 

0,00639 

1619645 

9270 

S4 

1 

- 

5,12 

1,97451 

- 

0,00642259 

- 

1,98093259 

4 s 

0,0011 

1619645 

9270 

S3 

- 

- 

- 

- 

- 

- 

- 

0 

202 min 

3,368 

1095353 

9270 

S3 

1 

- 

6640,71 

10 s 

0,0028 

1095353 

9110 

S3 

1 

450 

6640,71 

20 m 

- 

0,001922667 - 

- 

0 

- 

0,007539369 - 

0 

0,000398004 - 

0 

0,007937373 0,001922667 0 

TT: Takttid LT: Ledtid 

UH: Underhåll 

VA: Value Added Time 

NVA: Non-value Added Time 

VA %: Value Added Time i %. 

Från flikviken 

flyttas artikeln 

vidare till det 

andra förrådet i 

värdekedjan. 

Yta 

Detalj: 0 

0,3333 

1095353 

9110 

S3 

0 

- 

0 

79 s 

0,022 

1095353 

9110 

S3 

1 

450 

- 

0,015106667 

0,002346667 

- 

- 

0,017453333

– Det är mycket jobb med kvitton, men det är coolt. 

Man ska ha koll på sin ekonomi. 

bilder och siffror 

3 h 

3 

1095353 

9110 

S3 

0 

- 

0 

- 

- 

0 

0 

0 

Artikeln hämtas ur förrådet och 

körs till en ompackningsyta, 

där den packas om från standardpall 

till small box, dvs de 

blå eller grå Volvo-lådorna. 

Avlämn 

plats: 0 

40 s 

0,011 

1095353 

9110 

S3 

1 

450 

- 

Förråd: 

2550 

4 dgr 

96 

1095353 

9110 

S3 

5 

- 

37714,5 

154 s 

0,0428 

1095353 

9110 

S3 

1 

450 

- 

Ompackning: 

1 

5 s 

0,0014 

1095353 

9110 

S3 

1 

- 

- 

Artikeln transporteras 

tillbaka till förråd igen. 

PIA: 431 Förråd: 

450 

38 min 

0,007553333 - 

0,029389333 0,4326 - 

0,033188889 - 

0,001173333 - 

0,004565333 - 

- 

0,005155556 - 

- 

0,189195294 - 

0,00140714 0,004225531 - 

0,059743 

- 

0,011344522 - 

- 

7,44484E-05 - 

0,001099 

0,008726667 0,200540 0,033954667 0,43400714 0,00429998 0,038344444 0,060842 

0,63 

1095353 

9110 

SB 

12 

- 

6374,49 

167 s 

0,0464 

1095353 

9110 

SB 

12 

432 

- 

9,3 h 

9,3 

1095353 

9110 

SB 

12 

- 

6655,5 

37 s 

0,0103 

1095353 

9110 

SB 

12 

432 

- 

UMBförråd: 

259 

5,4 h 

5,4 

1095353 

9110 

SB 

7 

- 

3830,61 

0,07367361 - 

0,001144444 - 

- 

0,035158 

- 

0,000638 

0,008511806 0,035797 

Sidoline 

TT=1,25 

Varje halvtimme 

18 min 

0,19 

1095353 

9110 

SB 

1 

36 

36 

1,630833 

0,253333 

- 

- 

1,884167 

Darin 

Från förrådet körs 

artiklarna till ett 

UBM-förråd innan 

de slutligen levereras 

till sidolinjen som är 

beställare. 

VA= 

LT= 17 d 8 h 

2 min 47 s 

TOTALT 

118411,33 

4,16012708 

0,27238867 

0,80668842 

0,02558129 

5,264785 




volvo trucks 

Artiklarna finns 

nu i plockläge 

för operatören 

vid sidolinjen, 

som är den sista 

aktiviteten 

i materialflödet. 

Ledtider 

NVA 17 d 8 h 2 min 43 s 

VA 4 s 

LT 17 d 8 h 2 min 47 s 

VA (%) 0,0002670 % 

Personalkostnad/timme 

9110 309 

9270 309 

Artikelpris/styck 

1619645 5,12 

1095353 14,79 

Truckkostnad/timme 

Mot Skjutvikt 

stativ OSV 

Hyra 46 23 7,4 

UH 25 25 25 

Totalt 71 48 32,4 

Emballagekostnad/timme 

Std Krage Small Kitpall 

box vagn 

Hyra 0,0021 0,001 0,0009 0 

Ythya 0,13 0 0,024 1,148 

Totalt 1,1321 0,001 0,0249 1,14924 

Övrig information 

Hyrkostnad, 

kvadratmeter/timme: 0,13 

#2 2011 Hytten 21




volvo trucks 

Nya VGAS 

i korthet 

KONKRETA 

FÖRÄNDRINGAR 

• Vi mäter engagemang 

istället för nöjdhet 

• Påståenden istället för 

frågor 

• Reviderade formuleringar 

som tydligare 

skall hänvisa till 

närmaste team eller 

platsledningen 

• Globala och externa 

normer att jämföra 

med 

• Fylligare rapport och 

ökade möjligheter att 

använda den 

• Ökad öppenhet kring 

resultatet. Platschefen 

kan se allt från hela 

Volvo Lastvagnar, 

Umeå, ner till den 

enskilda gruppen. 

• Rapporten föreslår 

en färdig analys 

av resultatet och ger 

konkreta förslag för 

uppföljning och 

förbättringsarbete 

Viktiga datum 

18/4-13/5. VGAS öppen 

V 17-18. Utbildning av 

chefer i VGAS-teori 

V 21-22. Utbildning av 

chefer i VGAS-praktik 

6/6. Ledarna får tillgång till 

resultatet 

V 23. Ledningsgruppen ger 

sin syn på resultatet 

V 23-26. Ledarna planerar 

för återkoppling av resultatet 

och arbetet i grupperna. Bör 

påbörjas innan semestern. 

22 Hytten #2 2011 

Arbetet med – och 

intresset för – VGAS 

angår alla i VolvomedarbetareHyttfabriken. 

– Tyck till om allt, 

som du tycker är viktigt på jobbet 

Du har väl inte glömt att svara på 

frågorna i VgAS – Volvo group Attitude 

Survey – som nu pågår för fullt..? 

Sista chansen att lämna dina 

synpunkter är den 13 maj. 

– Syftet med VgAS är att skapa ett 

underlag för att vi tillsammans, aktivt, 

ska kunna arbeta med förbättringar, 

säger Lena Lejon, ansvarig för VgAS 

vid Volvo Lastvagnar, Umeå. 

Som de flesta vet genomförs den nya VGASundersökningen 

under perioden 18 april -13 maj. 

Kom ihåg att huvudsyftet är inte undersökningen 

i sig och själva mätningen. Istället är det är våra 

aktiviteter som mellan mätningar som ska leda till 

förbättringar. 

– Vi har ett gemensamt ansvar för att svara 

på mätningen och framför allt arbeta aktivt med 

utfallet under resten av året, säger Lena Lejon. 

FLERA FÖRDELAR MED NyA VGAS 

Vad är då fördelarna med nya VGAS..? 

Jo, vi får i resultaten konkreta förslag på hur vi 

kan arbeta med frågor som ökar engagemanget 

hos medarbetarna. Den nya VGAS-leverantören 

Kenexas verktyg är modernt och lätthanterligt och 

stöttar arbetet med resultatet. Dessutom är det 

en fördel att det finns 14 miljoner svar i Kenexas 

svarsbank som vi kan jämföra våra resultat med. 

– Ledarna och grupperna får mer användbara 

analyser och jordnära råd om hur man kan jobba 

för att öka engagemanget, dvs vad som är viktigt 

just för sin egen grupp eller arbetslag, tillägger 

Lena Lejon. 

VI MÄTER ENGAGEMANGET 

En av nyheterna i nya VGAS är att istället för 

”nöjda medarbetare” (ESI) kommer vi att mäta 

”medarbetarnas engagemang”, som redovisas i 

form av EEI (Employee Engagement Index). 

Medarbetar-engagemang är en kombination 

av “nöjdhet”, åtagande, stolthet, lojalietet, en 

Tala om vad som är bra, tala om vad som kan bli bättre. 

Man tala med varandra om VGAS även när man slår sig 

ner i den nya restauranten 

stark känsla av personligt ansvar, och en vilja att vara 

företrädare för företaget. 

– En annan nyhet i VGAS är att istället för att 

svara på frågor får medarbetaren ta ställning till 69 

olika påståenden, berättar Lena Lejon. 

Som medarbetare på Volvo Lastvagnar, Umeå, har 

alla ett ansvar att svara på VGAS och därmed ge sin 

syn på vad som man tycker är viktigt på jobbet. Det är 

också viktigt att delta i arbetet med själva resultatet. 

– Ja, vi vill ju tillsammans hitta vägar till ständiga 

förbättringar, hitta nya idéer som alla kan bidra till att 

föra in i verksamheten. 

Alla chefer har också ett ansvar, inte minst att ta 

aktiv del av resultatet i VGAS, men också tolka vad 

som kommer fram. 

– Det är jätteviktigt att chefen genomför 

en väl förberedd återkoppling av resultatet till 

sina medarbetare och sedan tillsammans med 

medarbetarna väljer ut två-tre prioriterade frågor att 

arbeta med. Gemensamma aktiviteter landar i en 

handlingsplan, för att därefter genomföras och följas 

upp, slutar Lena Lejon. l

Nu är det dags för årets VGAS-enkät och 

vår VGAS- ansvarige Lena Lejon visar upp 

postern som ska få oss att komma igång. 

– Alla har rätt att få höra min åsikt. 

Madonna 




volvo trucks 

Det handlar om 

engagemang 

DÄRFÖR MÄTER VI 

ENGAGEMANG 

Engagemang påverkar 

vårt beteende. Forskning 

visar att engagerade 

medarbetare tenderar att: 

• Stanna kvar längre hos 

arbetsgivaren 

• Ha god närvaro 

• Når bättre 

kundtillfredsställelse 

• Ge bättre service 

• Vara mer produktiva 

• Vara mer målinriktade 

FYRA FRÅGOR MED 

ENGAGEMANG 

Fyra frågor som har 

störst samband med 

medarbetarengagemang 

bygger tillsammans 

medarbetarindex: 

Employment Engagement 

Index - EEI 

1) Överlag är jag mycket 

nöjd med mitt (Volvo 

bolag) som arbetsplats. 

(Nöjdhet) 

2) Jag skulle rekommendera 

(Volvo bolaget) som 

en bra plats att arbeta på. 

(Referens) 

3) Jag tänker sällan på att 

söka mig ett annat jobb 

utanför Volvokoncernen. 

(Behålla) 

4) Jag är stolt över 

att arbeta för (enhet). 

(Stolthet) 

#2 2011 Hytten 23




volvo trucks 

Peter Norrman, 

Underhållsledare 

Förebyggande 

underhåll 

För att att nya Mainline 

ska fungera, krävs det ett 

förebyggande underhåll. 

– Alla måste kunna 

analysera sin del av Mainline 

så att rätt åtgärder 

görs, säger Peter Norrman, 

underhållsledaren. 

Underhåll i Karossfabriken 

(UB) har också 

börjat med ett helgskift 

för att ytterligare 

förbättra det förebyggande 

underhållet. 

Det gäller för ”Kapacitet 

2010” att – trots 

daglig produktion 

under veckorna och 

projektinstallationer på 

helgerna – planera in det 

förebyggande underhållet. 

– Det känns mycket 

positivt med helgskiftet, 

men det är inte helt 

enkelt. Det krävs dialog 

och noggrann planering, 

menar Peter Norrman. 

– Alla inblandade 

måste ha lite skinn på 

näsan för att klara den 

ständiga dialogen åt alla 

håll för att arbetet skall 

flyta på... 

Det handlar om att 

tillsammans ta steg för 

steg framåt, även om 

vägen ibland kan kännas 

lite krokig... 

24 Hytten #2 2011 

kApAcitet 2010 

Nu ligger fokus på 

den flexibla robotlinjen 

Nu ligger allt fokus på den flexibla 

robotlinjen – nya Mainline – i Karossfabriken 

i Umeå. Det är tre områden 

som har extra uppmärksamhet: 

• Varje station på robotlinjen ska 

klara två minuters cykeltid för att få ut 

rätt volym. 

• Högsta möjliga kvalitet 

• En hög tillgänglighet i 

anläggningen 

– Det går bättre och bättre för 

varje dag, intygar Peter Norrman, 

underhållsledare på nya Mainline. 

Den nya robotlinjen – Mainline – är en stor 

del i projekt ”Kapacitet 2010”, som nu är inne 

i en överlämnandefas till produktion. Det görs 

ett mycket bra jobb från alla medarbetare som 

är kopplade till Mainline, både inom produktion, 

underhåll och teknik. 

– Vi har fortfarande en bit kvar att gå, men vi 

är definitivt på rätt väg. Det är väl inte varje dag vi 

sätter nya produktionsrekord, men de kommer allt 

oftare. Och då gäller för oss att uppmärksamma de 

framsteg som vi gör, menar produktionsledaren Johan 

Eriksson, som betonar vikten av samarbete mellan just 

produktion, underhåll och teknik. 

VAD GÖR VI DÅ för att förbättra cykeltiden, kvaliteten 

och tillgängligheten..? 

Ja, om vi börjar med cykeltiden finns ett antal 

robotstationer som inte varit OK. En sådan är borrstationen 

(Mainline 5). Här har våra egna processkötare 

gjort en förbättring av cykeltiden med nära 50 sekunder 

på de tyngsta Volvo-hytterna och då ska vi 

veta att den riktiga cykeltiden ska vara 120 sekunder! 

Arbetet med att korta cykeltiderna i varje station pågår oförtrutet, fr.v: Björn Andersson, delansvarig 

för delkompletter, Peter Norrman, Underhållsledare och Peter Johansson, delansvarig för Mainline.

– Det är imponerande. De har löst 

problemen utan att tillföra ny utrustning. Våra 

tidigare leverantörer investerade i ny utrustning, 

när de inte hittade någon annan lösning för 

att sänka cykeltiden. Det är otroligt roligt att 

våra egna medarbetare kliver fram och hittar 

en lösning på ett långvarit problem, berömmer 

Peter Norrman. 

Nu har vi ständig uppföljning med dags- och 

veckorapporter som visar brist av material, tider 

för laddnimng av fixturer och stopp på linjen. 

– Det gör vi för att vi i processteamet ska 

jobba med rätt saker, menar Peter. 

FÖRBÄTTRINGSARBETET med att 

minska cykel-tiderna har resultaterat i att 

produktionsrekord slagits på löpande band. 

Ett bevis på att det går bättre och bättre dag för 

dag. I skrivande stund ser produktionsrekorden 

på nya Mainline ut så här: 

Förmiddag: 21,1 hytter/tim – OEE: 70,5 % 

Eftermiddag: 20,6 hytter/tim – OEE: 68,8 % 

Högsta timtakt enskild timme: 32 hytter 

Rekord sett över ett dygn: (skift 1 och skift 2 

tillsammans): 19,6 hytter/h 

Tim och ett OEE-tal på 65,3 %. 

– Rekordet på 32 hytter på en enskild timme 

är faktiskt två hytter bättre än vad som är 

teoretiskt möjligt, hur det nu kan bli så. Vi vet 

att det finns potential i den nya robotlionjen, 

filosoferar Johan Eriksson, produktionsledaren. 

NÄR DET GÄLLER ATT FÖRBÄTTRA kvaliteten 

pågår ett intensivt arbete för att lösa ut 

både gamla och nya kvalitetsproblem. 

Kvalitetsfrågorna tas upp varje dag på det sk 

08-mötet på morgonen. 

Här är är det dagliga gnetet från tekniker, 

ledare och alla medarbetare inom produktion 

och underhåll viktigt och avgörande för att 

lyckas. 

– Vi ser förbättringar hela tiden, men vi 

är inte nöjda än, erkänner Peter Norrman, 

som menar att en hög tillgänglighet är starkt 

beroende av det dagliga gnetet. 

– Det låter lätt, men alla måste vara engagerade 

och strukturerade för att kunna följa upp 

saker på ett effektivt sätt. Vi har haft en lång 

uppförsbacke, men nu känner jag att det börjar 

vända och att det arbete som läggs ner börjar ge 

resultat, säger Peter Norrman stolt. l 

– Jag är en man med fasta principer, 

den första är att vara flexibel. 

Everett Dirksen, amerikansk politiker 

Johan Eriksson, Jonas Sundling och Stefan Eklund 

står framför den station på Mainline som varit föremål 

för arbetet med att korta cykeltider. Den cykel som syns 

på bilden har inget med förbättringsarbetet att göra. 




volvo trucks 

Mainline 

ska leverera 

– Mainline ska leverera 

alla hytter som produktionen 

behöver. Det 

säger Johan Eriksson, 

produktionsledare 

på nya Mainline, som 

under vintern fått hjälp 

av gamla FH-systemet 

för att klara de dagliga 

balanserna. 

– Vi har själva valt 

att använda FH-linjen 

för installationer och 

intrimning. Men gamla 

FH-linjen har också 

räddat oss flera gånger... 

Nu pågår arbetet med 

att ordinarie produktion 

ska ta över nya Mainline. 

– Det känns rikigt bra. 

Vi är överens om vad 

som återstår att göra och 

vem som ska göra vad, 

förklarar Johan, som även 

påpekar det svåra med att 

tillverka hytter samtidigt 

som projektinstallationer 

pågår. 

Johan Eriksson 

filosoferar vidare: 

– Med viss ödmjukhet 

tittar jag ut över ett 

myller av robotar och 

produktionsutrustning. 

Vilken utveckling! 

Den ger oss också ett 

ansvar, inte bara att 

förvalta, utan också 

att fortsätta driva 

utvecklingen framåt. 

Johan Eriksson, 

Produktionsledare 

#2 2011 Hytten 25




volvo trucks 

Volvo 

Production 

System 

Volvo Production System 

(VPS) består av tre lika 

viktiga delar: vision, 

principer samt verktyg 

och tekniker. 

VISION 

Vi möter varandra med 

respekt, är engagerade 

och motiverade och 

arbetar systematiskt med 

ständiga förbättringar. 

PRINCIPER 

Innehåller de principer 

vi ska följa för att nå vår 

vision. 

VERKTYG & TEKNIKER 

Olika verktyg och 

tekniker som kan 

hjälpa oss i vårt 

förbättringsarbete i 

enlighet med våra 

principer och vår vision. 

Pyramiden visar principerna 

i VPS. De baseras på vår 

företagskultur, våra värderingar 

och mål, så som de 

beskrivs i The Volvo Way. 

Grundtanken i The Volvo 

Way är att tillvara varje 

medarbetares vilja och 

förmåga att förbättra vårt 

sätt att arbeta. Därigenom 

får också var och en möjligheter 

att utvecklas i sin 

yrkesroll. 

26 Hytten #2 2011 

– Det finns alltid plats 

Förbättringsarbetet fortsätter oförtrutet 


I årets Affärsplan bestämde vi att 

VPS – Volvo Production System – är 

vårt fokuserade område för att nå en 

processäkerhet i världsklass. 

Många har hört av sig och vill veta 

mer om vad VPS står för. 

De flesta är medarbetare som ännu 

inte hunnit gå igenom vår två dagar 

långa VPS-utbildningen. 

De flesta är överens om att Volvo bygger världens 

bästa lastbilar. Något som ska vi vara stolta över, 

men för att ska vi behålla den positionen får vi 

inte slappna av. 

Vi möter ständigt nya utmaningar från både 

kunder och konkurrenter över hela världen. 

Ska vi fortsätta att vara framgångsrika måste 

alla i vårt företag ta en aktiv del i vårt ständiga 

förbättringsarbete. 

Vi som jobbar på Volvo Lastvagnar, Umeå, har 

en oerhört viktig roll i det arbetet. 

VPS VISAR VÄGEN 

Volvo Production System (VPS) hjälper oss att 

mäta, analysera och förbättra våra processer på 

ett strukturerat sätt. VPS visar också att vi kan 

dela goda erfarenheter och dra nytta av synergier 

genom att använda samma metodik inom hela 

vårt globala industrisystem. 

Införandet av ett globalt system vid alla våra 

fabriker kommer att hjälpa oss att nå en högre 

kvalitet och nöjdare kunder. Vi kommer att kunna 

jobba effektivare och förbättra hela vårt arbetssätt, 

samtidigt som vi skapar en tryggare och säkrare 

arbetsmiljö. 

– Framgång skapas av människor och 

lagarbete. Allas bidrag är mycket viktiga, säger Per 

Fredriksson, produktionschef vid hyttfabriken i 

Umeå. 

Framgång skapas inte bara av principer. VPS 

har gjort att ge fler människor får möjlighet att 

förverkliga goda idéer och utveckla sin kompetens. 

– Därför är det viktigt att alla medarbetare har 

förståelse för vad vi håller på med och att alla vill 

Per Fredriksson, produktionschef vid Volvo Lastvagnar, 

Umeå, menar att det är viktigt att alla är med och bidrar i 

förbättringsarbetet. 

vara med och bidra, menar Per Fredriksson. 

Genom att arbeta enligt VPS kommer vi att kunna: 

• effektivisera våra flöden 

• nå en högre kvalitet 

• förbättra vår arbetsmiljö 

• minska lagerhållningen 

• leverera som avtalat 

• eliminera slöseri 

I vårt arbete med Affärsplanen har fabriksledningen 

beslutat att jobba med 17 olika VPS-moduler, där 

varje modul har en egen ägare. I varje modul har ett 

antal övergripande aktiviteter identifierats och som 

tillsammans ska leda till att vi når högsta möjliga 

processäkerhet vid hyttfabriken i Umeå. 

– Det är aktiviteterna som det allra viktigaste. 

Inom varje område ska vi hitta de rätta aktiviteterna 

för att driva förbättringar i vår verksamhet, både i stort 

och smått, menar Per Fredriksson. 

Varje driftområde och dess tvärfunktionella 

ledningsgrupper arbetar med aktivitetsplaner (STMsteps 

to milestone) som detaljerat beskriver vägen 

fram i vårt gemensamma VPS-arbete. 

– Det här är ett systematiskt sätt att arbeta med 

förbättringar. Vi gjorde en nystart sedan vi varit 

i Tuve-fabriken och gjort en benchmarking. Det 

gav oss många bra idéer och vi kunde få fart på 

vårt förbättringsarbete igen, slutar Per Fredriksson, 

produktionschef.. l

– Det är viktigt att förbättra sig, 

viktigare än att besegra en meningsmotståndare. 

för förbättringar... 

Maxwell Maltz, amerikansk plastikkirurg 




volvo trucks 

Våra VPSprinciper 

VPS bygger på principerna 

i VPS-pyramiden. 

THE VOLVO WAY 

Utgör grunden för företagets 

syn på ledarskap, 

miljö och hälsa. 

KUND 

Alla – interna och externa 

– som är beroende av 

vårt jobb är våra kunder. 

Vårt viktigaste mål är att 

alltid förse våra kunder 

med rätt kvalitet vid rätt 

tidpunkt. 

INBYGGD KVALITET 

Kvalitetskultur: planering, 

säkring och en strävan 

mot noll defekter 

JUST IN TIME 

Att leverera rätt 

produkter och tjänster, 

i rätt antal, vid rätt 

tidpunkt. Detta genom 

flexibla personalsystem, 

kontinuerliga flöden, rätt 

materialhantering och ett 

sugande materialflöde i 

processen. 

LAGARBETE 

Organisationsupplägg och 

hur samarbete ska ske. 

PROCESSTABILITET 

Standardiserat arbete, 

underhållssystem, 

utjämnad produktion, 

små serier. 

STÄNDIGA FÖRBÄTTRINGAR 

Förbättringsarbete 

sker hela tiden 

och förbättringar 

standardiseras. 


(VPS) består av tre lika 

viktiga delar: vision, 

principer samt verktyg 

#2 2011 Hytten 27




volvo trucks 

7De sju 

slöserierna 


anger sju slöseri-punkter: 

Lagerhållning 

Onödiga buffertar med 

artiklar som inte är i bearbetning. 

Ger längre ledtider 

och bundet kapital. 

Transporter 

Förflyttning av artiklar 

och ingående material ska 

ha ett minimum med 

kontinuerliga flöden. 

Överproduktion 

Låser upp produktionskapacitet, 

ger lagerhållning. 

Väntetider 

Produktionskapacitet 

utnyttjas inte till fullo 

på grund av flaskhalsar. 

Kontinuerligt balanserat 

flöde med minimala 

störningar är önskvärt. 

Onödiga processer 

Moment och arbetsrutiner 

som inte skapar värde 

för produkt och kund. 

Förflyttningar 

Onödiga förflyttningar 

av personal och verktyg 

på grund av undermålig 

layout på arbetsstation. 

Defekter 

Brister i kvalitet på inkommande 

material eller 

skapade i egen process. 

28 Hytten #2 2011 

Hela arbetslaget 

vet var 

skåpet ska stå 

Nu ska det bli ordning och reda med 

förbrukningsmaterialet på hyttfabriken. 

Nu går det inte längre att hämta ut 

material och lagra lite extra på sitt eget 

arbetsställe. 

– Alla sk ekorrförråd ska bort. Nu 

får varje arbetslag ta eget ansvar och 

hämta ut t ex de handskar de behöver 

för stunden ur sitt eget materialskåp. 

Och det är bara en ansvarig som har 

tillgång till skåpen, hälsar Per Olofsson. 

I arbetet med Affärsplanen och våra VPS-moduler 

finns en modul som heter ”Materialförsörjning”. I 

denna modul är en av aktiviteterna till förbättringar 

att se över hur vi jobbar med förbrukningsmaterial. 

Genom åren har vi noterat att förbrukningen av 

vissa artiklar har varit större än det borde vara, samt 

att förbrukningen varit ojämn över året. 

– Vår uppgift har varit att ta fram nytt 

system på hur vi försörjer produktionen med 

förbukningsmaterial, säger Per Olofsson, som arbetat 

fram rutinerna tillsammans med Förrådsgruppen. 

De inom förrådsgruppen som arbetar med 

materialskåp består av, förutom Per Olofsson, Hans 

Lindbäck, Rakel Fahlström, Maria Hellström och 

Kjell-Ove Martinsson. 

DRyGT HÄLFTEN AV MATERALSKÅPEN PÅ PLATS 

I dagsläget har Volvo Lastvagnar, Umeå, materialskåp 

till 58 % av alla kostnadsställen i produktion och 

underhåll. Materialskåpen inventeras (huvudsakligen) 

och fylls på av personal från förrådsgruppen. 

Dessa materialskåp innehåller förbrukningsmaterial 

såsom exempelvis skyddsmaterial, slippapper, verktyg, 

tejp mm. 

Ordning och reda i materialskåpen har även visat sig ge en bra kostnadsbesparing samt att gruppen 

alltid har till hands det material de behöver. Från vänster ser vi Björn Sandgren, Jonas Ohlsson, 

Kenny Refhagen och Per Olofsson som stolt visar upp den goda ordningen.

– Den vises läppar är som dörrarna till ett skåp. 

Så fort de öppnas väller en skatt ut framför dig. 

– Man kan säga att det är material som 

våra medarbetare kontinuerligt behöver i 

sitt dagliga arbete, och att det är behovet 

som är styrande. Nivåerna i skåpet ska 

vara sådana att de räcker för en veckas 

förbrukning, säger Per Olofsson, och 

förtydligar också att materialskåpen fylls på 

en gång i veckan. 

Antalet artiklar ska bara vara de 

som krävs för utförandet av arbetet 

inom kostnadsställets ansvarsområde 

och all förbrukning från skåpet drabbar 

kostnadsstället, dvs den egna avdelningen. 

Före semestern ska projektet ”Materialskåp” 

vara slutfört. Då ska 100 procent av 

kostnadsställena i produktion försörjs med 

förbrukningsmaterial via materialskåp. 

EN VECKAS FÖRBRUKNING 

Produktion försörjas med förbrukningsmaterial 

via materialskåp, samtidigt som 

alla nivåer är anpassade för en veckas 

förbrukning. 

– Det innebär att ingen får hämta 

ut förbrukningsmaterial via förrådet. 

All inventering och påfyllnad sker via 

förrådsgruppen, och materialet körs ut 

antingen med Tugger-tåg eller via KanBansystem, 

poängterar Per Olofsson. 

Det nya systemet på hur Produktion 

försörjs med förbrukningsmaterial 

innebär att också att kostnaderna mot 

materialskåpet kan följas på ett bättre sätt 

än tidigare, men också utmanas. 

Det innebär att det är bara 

förbruknings-material med artikelnummer 

som finns i skåpen, samtidigt som skåpen 

är låsta när inte uttag eller påfyllnad pågår. 

– Det är viktigt att veta att antalet olika 

artiklar i skåpen är bara de som krävs för 

att vi ska ska kunna göra jobbet inom det 

egna arbetsområdet, slutar Per Olofsson. l 

Förrådsgruppen som arbetar 

med materialskåpen i hyttfabriken är 

fr.v Maria Hellström, Rakel Fahlström, 

Hans Lindbäck och Per Olofsson. 

På bilden saknas Kjell-Ove Martinsson. 

Akhenaton, egyptisk farao. 

A en mAgAzine tiDning for fÖr employees AnstÄllDA 



volvo trucks 

#2 2011 Hytten 29




volvo trucks 

Ronny 

Renman 

som vunnit en 

elgitarr av märket 

Hagström. 

Då undrar avundsjuk 

vän av ordningen, hur 

gick det till? 

– Det var i tidningen 

Dagens Arbete som 

man hade ett inslag från 

Hagströmfabriken där 

man kunde läsa att Elvis 

Presley ägde en gitarr 

från Hagströms. Då hade 

man en fråga där läsarna 

kunde vinna en gitarr från 

fabriken om man svarade 

rätt, säger Ronny. 

Vad var frågan då..? 

– Det man frågade efter 

var: ”När gjorde Elvis 

comeback i TV” och det 

visste jag. 

Vilket år var det då..? 

– Det var 1968, det vet 

väl alla, säger Ronny. 

Ronny Renman 

30 Hytten #2 2011 

Måleriets strategidag 

lyfte fram stort och smått 

Processäkerhet och Volvo Production 

System! 

Det är ledstjärnorna i årets affärsplan 


Processäkerhet är huvudmålet och 

VPS är vårt arbetssätt och verktygslåda. 

För några veckor sedan genomförde 

Måleriets ledning – Driftområde 4 – 

en strategidag för att se hur arbetet 

fortlöper med aktiviteterna i Affärsplanen. 

Som de flesta vet har ledningen i Umeå beslutat 

i Affärsplanen att vi ska jobba med 17 av de 22 

moduler som finns i VPS. I Måleriet har respektive 

processteam aktivt arbetat med att bryta ned både 

fabriks- och måleriledningens förväntningar i egna 

aktiviteter inom varje processteam. 

– I Måleriets ledning och inom varje processteam 

har vi skrivit ned varje enskild aktivitet som ska 

genomföras vecka för vecka. Hela detta arbete 

går under namnet STM, Step to Milestone, dvs 

milstolpe på svenska. I praktiken handlar det om 

att vi visualiserar och arbetar med en veckovis 

handlingsplan, både för hela Måleriet och för 

Lyssna och lär – Mattias Grundström, Dan Granström 

och Fredrik Åström-Kärr visar sitt intresse… 

varje processteam, förklarar Fredrik Åström-Kärr, 

driftchef inom DO 4 (Måleriet). 

DELA MED SIG AV ERFARENHETER 

Syftet med Måleriets strategidag var att resp 

processteam skulle redovisa hur långt man hunnit 

Måleriets ledningsgrupp är samlade på ett och samma ställe. Övre raden, fr.v: Fredrik Åström Kärr, Anders 

Strömdahl, Jonas Nylén, Maria Althin, Dan Granström , Desirée Brömster-Blomqvist och Jonas Hjälten. Nedre 

raden, fr.v: David Gunnarsson, Lars-Erik Persson, Mattias Grundström och Jens Nilsson.

inom sina delaktiviteter, samt dela med sig 

av sina erfarenheter från arbetet med STM. 

Varje produktionsledare presenterade 

senaste fyra månadernas aktivteter på ett 

sk brunpapper. De övriga deltagarna fick 

lyssna, ställa frågor och skriva ner vad dessa 

kunde ta med in i sitt eget arbete. 

– Därefter gjordes vi en sammanställning 

av vad respektive produktionsledare hade 

tagit för lärdom, vilken framgång man 

sett, och om man hade tips och idéer om 

hur man kunde ha gjort annorlunda från 

respektive redovisning, berättar Fredrik 

Åström-Kärr. 

Resultatet av dessa sammanställningar 

diskuterades livligt och varje produktionsledare 

fick också möjlighet att lyfta idéer, 

förslag mm. 

– Produktionsledarna delade med sig 

av många bra erfarenheter och ideer, och 

till slut kunde vi sammanfatta hur vi själva 

kunde förbättra vårt arbetssätt med våra 

förbättringsaktiviteter, säger Fredrik, som 

med glädje kunde notera att det både 

diskuterades och ritades flitigt på stora 

tavlan under hela dagen. 

SAMMANFATTNING I TRE OMRÅDEN 

Diskussionerna kunde till slut sammanfattas 

i tre områden: 

Lärdomar: 

• Att skynda långsamt är en dygd 

• Viktigt att göra saker i rätt ordning 

• Flera informationsblock för arbetslagen 

i samband med förändringar. Inte allt på 

en gång 

David Gunnarsson, produktionsledare 

på Måleriet, visar och berättar om 

förbättringsarbetet i Måleriet. 

Full koncentration i Måleriets förbättringsarbete, fr.v Desirée Brömster-Blomqvist, 

Jonas Hjältén, Lars-Erik Persson, Maria Althin, Mattias Grundström och Jens Nilsson. 

Framgångar: 

• Måleriet har nått långt, även om en del 

inte är i fas. 

• Att Måleriet börjat med möten 

vid teamcornertavlorna. Det är synligt 

hur det går inom resp processteam för 

medarbetarna, samt att man kortat ner 

mötestiden när man har det vid tavlan. 

Tips & Idéer: 

• Tänk igenom aktiviteterna innan man 

faställer aktivitetsplanen (STM) 

• Var inte rädd för att ”stjäla” av andra bara 

du fattar VAD det är du stjäl. 

• Att man repeterar det man ska 

genomföra ut till arbetslagen flera gånger. 

När det är dags för förändringen vet alla 

vad det innebär. 

LÄRDOMAR INFÖR FRAMTIDEN 

Dagen fortsatte sedan med att Måleriet 

gick igenom lärdomar inför planeringen av 

aktivieterna för det andra tertialet (maj-junijuli-augusti). 

En del bra uppslag dök upp för detta, 

enligt Fredrik Åström-Kärr: 

• Genomgång av ledningsgruppens STM 

ska göras i god tid. 

• Tertial 2 är cirka 7-8 veckor kortare än 

T1. Att tänka på vid planeringen. 

• STM-planen för resp processteam 

måste resursäkras i TFLG (Måleriets 

ledningsgrupp). 




volvo trucks 

– Jag är mycket nöjd med dagen. Det är 

viktigt att vi lär av varandra och ser till att vi 

går framåt i samma takt, menar Fredrik. 

Resterande tid av dagen ägnades åt att 

försöka titta in i nästa år, 2012. Hur är ser 

arbetssättet ut då, har ledarrollen förändrats 

mm. 

– En reflektion var att vi har hunnit 

otroligt mycket inom området arbetsätt 

och organisation under 2010, trots att vi 

under samma period hade fullt upp med 

rekryteringar och att säkra produktionsutfall. 

Jag tror inte att vi klarat detta utan arbetet 

med våra systematiska och veckovisa 

aktivitetsplaner, dvs Steps To Milestone, 

slutar Fredrik Åström-Kärr. l 

Fredrik Äström-Kärr, chef för Måleriet 

(DO 4), lägger ut texten på strategidagen 

#2 2011 Hytten 31




volvo trucks 

VISIONEN 

Volvo Lastvagnar 

Umeås vision: 

” Vi möter 

varandra med 

respekt, är 

engagerade, 

motiverade 

och arbetar 

systematiskt 

med ständiga 

förbättringar”. 

VÅRT 

HUVUDMÅL 

Processsäkerhet 

Vi ska arbeta 

enligt VPS och 

upprätthålla en 

processäkerhet i 

världsklass. 

TRE VIKTIGA 

OMRÅDEN 

l VPS – 

Volvo Pro- 

duction System 

l Våra projekt 

(process och 

produkt) 

l Volymflexibilitet 

32 Hytten #2 2011 

ArBetA smArt 

Nu är det driv 

i nya linan för I-brädan 

Nu är den på plats och i full drift, 

den nya Instrumentbräde-linjen i 

Monteringen. 

Den nya I-brädelinjen är en av många 

ombyggnationer i Monteringen som går 

under namnet projekt TV 3. 

– Starten har gått bra, även om vi har 

områden som måste förbättras, säger 

Kent Johansson, projektledare och 

ansvarig tekniker. 

Projekt TV 3 fick köra den temporära I-brädelinjen 

lite längre än planerat, men trots det enkla 

och spartanska upplägget, har det fungerat mycket 

bra och nästan helt utan driftstörningar, 

Nu är den nya I-brädelinjen i drift med nio 

stationer, där varje station är fyra meter. Det finns 

även två el- teststationer för att säkra kvaliteten. 

Instrumentbrädan är en komplex produkt med 

– Jag känner att den här nya lyften inte är riktigt anpassad 

för kortare personer, säger Elin Löfroth som arbetar på 

segment 7 med att lyfta I-brädan på plats i hytten. 

många små detaljer som måste komma på rätt plats, 

och därför krävs det att montören ska kunna rotera, 

höja och sänka I-brädan för att kunna montera med 

bra ergonomi. 

– Det är skönt att få köra igång med en ny arbetsplats. Vad som helst är bättre än den gamla arbetsplatsen, 

det är mycket bekvämare arbetsställningar nu. menar Ann-Sofi Lundsten.

DEN STORA NyHETEN 

är att den nu monteras i 

fasta positioner. Ett enkelt 

tryck på knappen på 

reglagepanelen så ställer 

fixturen in sig i rätt position. 

Det finns fyra sådana 

definierade lägen. 

– Montören kan själv 

finjustera vinkel och 

höjd med knappar på 

reglagepanelen. Montören 

har total kontroll, menar 

Kent. 

Numera hänger I-brädan 

i taket, i en conveyor. Det 

ger Monteringen ett plant 

golv, utan kedjor och räls. 

–Risken att snubbla, 

minskar samtidigt som 

det ger ett snyggt och 

rent intryck, menar Kent 

Johansson – och tillägger: 

– Vi har också byggt bort 

den möjliga sekvensbrytare 

som fanns, att kunna 

leverera fel instrumentbräda 

in i hytten. Att montera när 

brädan går i sidled har heller 

inte varit något problem, 

säger Kent Johansson. 

DEN NyA I-BRÄDELINJEN 

bygger på principerna i 


(VPS). Det finns redan 

förslag som ska göra 

monteringen ännu bättre. 

Numera finns en kopia 

av I-brädelinjen i Gentfabriken 

i Belgien och 

ambitionen är att försöka 

hitta gemensamma lösningar 

för skapa «Best Practise». 

– Montörerna i Gent är 

väldigt nöjda. Vi fick också 

beröm från ledningen för 

samarbetet som vi haft med 

belgarna, poängterar Kent. 

Nu börjar nästa steg att 

optimera och förbättra. 

ständiga förbättringar. l 

Den nya instrumentbrädelinjen är i drift. 

Här ser vi Gaber Beraki montera 

förvaringsfack på I-brädan på station 5. 




volvo trucks 

#2 2011 Hytten 33




volvo trucks 

Nya restauranten har redan 

haft sina första matgäster 

Måndag 2 maj invigs den nya 

restauranten i UB-fabrik 

Då klipper platschefen Mona 

Edström-Frohm bandet som 

förkunnar att den efterlängtade 

restauranten blir officiellt invigd. 

– Då startar vi också 

namntävlingen, vår nya fina 

restaurant måste ju ha ett bra 

namn, säger Sodexo-chefen 

Susanne Huotari, som lovar fina 

priser till vinnaren. 

Nu har visserligen restauranten tjuvöppnat 

sedan ett par veckor tillbaka, men den 2 maj 

är ändå dagen som gäller. Under hela första 

veckan bjuds det förstås på extra god mat 

och en del överraskningar. 

– Ja, vi har Gimobageriet som samarbetspartner 

och då bjuder vi på en lyxig brödbuffé 

och lite annat smått o gott. Det blir 

också några andra överraskningar, säger 

Susanne hemlighetsfullt. 

34 Hytten #2 2011 

Vi vet i alla fall att Norrmejerier bjuder 

på bulle och mjölk under invigningsveckan 

och att det blir en överraskning från GB 

Glass. 

– Nu får du inte fråga om något mer, 

säger Susanne med adress till Hyttenredaktören. 

– Vi har fått en trevlig restaurang, den gamla 

började se rätt så sliten ut, säger en nöjd, men 

hungrig Joakim Svensson från Dörrbanan. 

Den nya restauranten, belägen ovanpå den nya godsmottagningen, 

smygöppnade för några veckor sedan. Måndag den 2 maj sker den officiella invigningen. 

TOPPMODERN RESTAURANT 

Den nya restauranten är toppmodern 

och köksmaskinerna är av senaste snitt. 

Inredningen är ljus och fräsch både i kök och 

matsal. Matsalen har harmoniserande färger 

på väggar, möbler och textilier. 

Möblemanget består av soffor, bardisk 

och vanliga rektangulära bord. 

Sodexo har installerat en obemannad 

betalstation, där kunden/matgästen själv kan 

göra sitt matinköp med Sodexokort, få ett 

kvitto som sedan ska visas upp i kassan. 

150 gäster får plats samtidigt i den nya 

restauranten. Redan under de första 

veckorna har medarbetare och personalen 

själva varit mer eller mindre lyriska över den 

nya restauranten. 

Michael Uhland har varit projektansvarig 

för byggandet av den nya matsalen som nu 

äntligen är klar. 

– Det känns skönt att vi äntligen är klara 

med jobbet, och till sommaren borde man 

kunna sitta ut och äta, det ser jag fram emot, 

menar Michael och blickar ut över den nya 

restaurangen. l

– All glädje utan rotmos är konstlad glädje. 

Torsten Ehrenmark 

– Jag är så himla nöjd, det blev ju så fint härinne, 

strålar en glad Anna Eriksson där hon står vid 

kassan och möts av matgäster som för första 

gången besöker restaurangen. 




volvo trucks 

#2 2011 Hytten 35




volvo trucks 

PÅ NYA JOBB 

Mellan 15 februari och 

2 maj har följande fått 

jobb inom produktionen 

(se även sid 9 och 37): 

DRIFTOMRÅDE 2 (DO 2) 

Per Lundgren 

Mattias Kramer 

Markus Sjöberg 

Augustine Joseph 

Erik Ström 

Marie Marklund 

Marine Johansson 

Magnus Luther 


Victor Nensén 

Roland Grundström 

Magnus Edman 

Martin Lundmark 

Joakim Waara 

Anna-Clara Stål 

Simon Wallberg 

Johan Forsén 


MÅLERIET 

Mattias Lindmark 

Andreas Englund 

Marcus Isomäki 

Jonas Westin 

Emil Lindmark 

Patrik Tellne 

Joel Fredriksson 

Linda Hellqvist 

Caroline Severin 

Anna Lindgren 

Marcus Holmlund 

Erik Lundberg 

Kerro Matti 

Elin Hurme 

Nicklas Degerfält 

Nicklas Sörling 

Lars Eriksson 

Frida Olsson 

Elizabeth Barreras 

David Lindström 

Peder Eriksson 

Christoffer Ståhl 

Pontus Nordin 

Viktor Burstedt 

Anders Brus 

Jessica Molin 

Robin Ågerlind 

Johanna Granström 

36 Hytten #2 2011 

Radio Umeå sänder 

från Hyttfabriken i maj 

Nu blir det direktsändning i radio från 

Volvo Lastvagnar, Umeå. 

Under tre dagar vecka 19 sänder 

Radio Umeå direkt från hyttfabriken i 

Umeå. 

– Jag har länge velat komma till vår 

största privata arbetsgivare i Umeå 

och låta Volvo-jobbarna önska sina 

favoritlåtar, säger Robert Jacobsson, 

som äger den lokala radiostationen 

Radio Umeå 102,3 Mhz. 

Radio-sändningen blir vecka 19, dvs tisdag, onsdag 

och torsdag 10-12 maj mellan kl 13.00 och 15.00. 

Under tisdagen sänder Radio Umeå från Karossfavbriken, 

under onsdagen från Måleriet och 

avslutar torsdagen med att vara på Monteringen. 

– Det blir korta intervjuer med medarbetarna 

som också får chansen att önska sina 

musikfavoriter genom att lämna in sina önskemål 

till mig under pågående sändning, berättar 

Robert Jacobsson, som då och då lämnar sin 

hemmastation på Bölevägen, ett stenkast från 

hyttfabriken. 

– Jag har sänt från många arbetsplatser i Umeå, 

och till slut får jag nu den stora äran att gästa 

Volvo, det ser vi fram emot. 

LÅNG ERFARENHET AV RADIO 

Robert Jacobsson har lång radioerfarenhet och 

startade sin första station, Radio Norrsken, i Umeå 

Bölevägen 38 var adressen. Det är härifrån som 

Radio Umeå sänder musik från 60-, 70- och 80-talet. 

Radiohuset på Bölevägen kan inte mäta sig 

med Radiohuset i Stockholm. Radio Umeås 

idylliska villa har ändå mycket att berätta – 

där har det förut funnits en Konsum-butik 

och en advokatbyrå... 

Radio Umeå är granne med hyttfabriken i Umeå, båda 

huserar på Bölevägen. Här har Robert Jacobsson tagit 

en paus i sändandet och vilar ut på Radio Umeås entré 

tillsammans med hunden Bob Marley, som kallas Marley. 

på vintern 1997. Då sände han mellan 10.00 och 

11.00 varje vardag på frekvensen 102,3 MHz från 

gamla Olofsdalsskolan på Mariehem. 

1997 på hösten utökas sändningarna till att 

omfatta sex timmar varje vardag och vid juletid 

1998 togs besut om att flytta Radio Norrsken till 

Gimonäs. 

– Tyvärr blev det inga sändningar och Radio 

Norrsken fick läggas ner. Det blev ett missförstånd 

mellan bolag som skulle sköta uppkopplingen och 

Radio Norrskens samarbetspartner som innebar 

fördubblade sändningskostnader. Det fanns inga 

pengar och det var bara att packa ihop, minns Robert. 

Under 1998 gick två lokala radiostationer ihop, Mick

– Radion är intellektets biograf och hjärtats teater. 

102 och Radio Norrsken, som i det läget bytte namn 

till Radio Umeå, och delade på både lokaler och 

teknik. Den 3 september 1999 startade Radio Umeå 

sina sändningar. 

FÖRLORADE MOT BONNIERS 

Under vintern 2001 ansökte Radio Umeå om en ny 

frekvens från Radio- och TV-verket. Till slut släpptes 

en ny frekvens- 107 MHz – som gick ut på budgivning. 

Vinnare blev Bonniers, Radio Umeå förlorade. 

– Jag var tvungen att göra något. Det fanns inte 

plats för fyra reklamfinansierade stationer i Umeå, 

som alla krigade om ungefär samma lyssnare, förklarar 

Robert. 

Allt slutade med Robert Jacobsson och Radio 

Umeå lade om musikformatet till att spela musik för 

alla i åldrarna 40-60 år. Idag hörs bara musik från 60-, 

70- och 80- talet, förutom några specialprogram med 

dansbandsmusik och country. 

På hösten 2009 köpte Radio Umeå en ny 

programvara. Det innebar att allt spelas via dator och 

väldigt lite direktsänds. 

Under vecka 19 sänder Radio Umeå och Robert Jacobsson 

direkt från Volvo Lastvagnar, Umeå. Då får en del av våra 

medarbetare chansen att välja sina önskelåtar. 

Tor Fuglevik, norsk radioman 

GRANNE MED VOLVO LASTVAGNAR 

– Det kan hända någon gång att det strular till 

sig och då får vi lägga in en CD-skiva och prata 

till, skrattar Robert, som efter Noliamässan 2007 

drabbades av radiotystnad. 

– Jag blev sjuk, och var nästan hemma i ett år 

innan jag kunde jobba till 100 procent igen. För 

mycket stress var orsaken. Lars Magnusson som 

har jobbat åt mig i många år skötte radion den 

här tiden. Men nu jobbar jag full tid igen och det 

känns bra. 

Idag har Radio Umeå flyttat från centrala stan 

och är numera granne med Volvo Lastvagnar på 

Bölevägen. 

– Vi har bytt programvara igen och utökat 

stationen med två mobila sändningsbussar. En 

gammal Chevabuss och en husbil. Det fungerar 

jättebra och det är roligt att kunna sända från olika 

platser i Sverige, inte minst från Volvo Lastvagnar. 

Missa inte Radio Umeå, särskilt inte under 

vecka 19. 102,3 MHz var frekvensen. l 




volvo trucks 

PÅ NYA JOBB 

Mellan 15 februari och 

2 maj har följande fått 

jobb inom produktionen 

(se även sid 9 och 36): 


MÅLERIET 

Kent Kvarsnes 

Nicklas Rönnmark 

Pär Henrik Sjöström 

Joakim Hedman 

Maja Nygren 

Robert Hammarberg 


MONTERINGEN 

Lars Gustafsson 

Simon Strinnlund 

Joakim Berggren 

Jonas Westman 

Angelica Byström 

Camilla Liisdotter 

Nichlas Lundgren 

Emelie Fjällstedt 

Ludwig Andersson 

Torbjörn Johansson 

Sandra Öberg 

INTERN MATERIALHANTERING 

Jonas Hansson 

Ulf Starälv 

André Edberg 

Fredrik Hertzberg 

Mathias Nordenberg 

Bertil Åström 

Anna Eriksson 

Tomas Lindbom 

Angelica Rehn 

Marcus Olsson 

Sara Forsén 

Christoffer Stenmark 

Mattias Pettersson 

Fredrik Nordwall 

Erik Fredriksson 

UNDERHÅLL (TEKNIK) 

Henrik Westerlund 

Staffan Grenholm 

Linus Åhs 

Christoffer Rubinsson 

Urban Lundsten 

Krister Sjöberg 

Christian Lundgren 

Anders Persson 

#2 2011 Hytten 37




volvo trucks kort 

Här poserar Mikael Jakobsson framför en av de truckar 

som han dekorerat. 

Sparkcykel med ett motiv som för tankarna till vad som 

kan drabba den person som lägger vantarna på den… 

Olof Persson ny VD 

Olof Persson, 46, idag vd för Volvo 

Construction Equipment, har utsetts till 

ny vd och koncernchef för Volvo. 

Olof Persson tillträder som vd och 

chef för Volvokoncernen den 1 september 

i år, då Leif Johansson går i pension. 

38 Hytten #2 2011 

& gott 

Bland drakar 

och hajar 

Visste du att Mikael 

Jakobsson, som tillhör 

Materialhanteringen 

och arbetar på 

UCPL (transporter 

av plastartiklar inom 

Måleriet) är en fena på 

att skapa hajar, drakar 

och mycket annat..? 

Jodå, Mikael har 

dekorerat de truckar som används på UCPL med 

alster skapade av en slags foam som används i 

förpackningar. 

På lediga stunder har Mikael skurit ut figurer i 

foam som sedan truckarna dekorerats med. 

Här kan man snacka om kreativitet..! 

Motiverad motivlack 

Staffan Edén, som till vardags arbetar i svetslabbet, har 

fått sin sparkcykel stulen så ofta att han nödgats ta till 

ett nytt grepp för att få behålla sin cykel. 

– Jag har många gånger berövats min sparkcykel 

som jag behöver för att transportera mina verktyg 

mellan olika svetsställen i hyttfabriken. säger Staffan 

med en viss indignation i rösten. 

Problemet har han löst på ett något annorlunda 

sätt. Staffan lät en god vän att motivlackera flaket 

till sparkcykeln i ett skrämmande och avskräckande 

motiv samt att han utrustade cykeln med ett bastant 

kombinationslås. 

Vilket som gjorde största nyttan vet vi inte...? 

– Men det kan vara en bra kombination, säger 

Staffan själv. 

Från den 1 maj går Olof Persson in som vice 

vd och ställföreträdande koncernchef. 

– Under sin tid på Volvo CE har 

han mitt under finanskrisen lyckats 

omstrukturera företaget och göra det till 

ett av de mest framgångsrika inom sin 

bransch både sett till lönsamhet och storlek 

– det är ingen liten 

bedrift, säger Louis 

Schweitzer, Volvos 

styrelseordförande i 

en kommentar. 

Olof Persson, ny VD 

Tommy Hedlund, konsult 

på anläggningsavdelningen, 

förärades dessa antika 

skidor inför årets 

Vasalopp. Tommy passerade 

mållinjen i Mora 

efter sex timmar och nio 

minuter… Kan det vara 

skidornas förtjänst..?

Blodomloppet – och många andra lopp 

Terrängsektionen har funnits med som 

sektion inom Volvos Fritidsklubben i 

många år. På programmet står terräng- 

och asfaltlöpning, men även löpning på 

bana. 

– Lidingöloppet är ett av våra stora mål, 

säger Jörgen Högkvist, ordförande. 

Lidingöloppet på hösten brukar alltid locka ett antal 

intresserade medarbetare från Volvo Lastvagnar, Umeå. 

Till den tävlingen brukar terrängsektionen arrangera en 

samordnad resa för de Volvo-iter som vill delta. 

Jörgen Högkvist, ordförande i Terrängsektionen, 

hittar vi till vardags i Måleriets testlabb. 

– På vårkanten tinar vi löpare fram, och som tur är 

har Dragonens Friidrottshall gjort det enklare för oss att 

springa även på vintern, utan att vara rädd för att halka 

omkull, säger Jörgen. 

– Den 4 april hade vi vår första löparkväll 

tillsammans med IFK Umeå med sikte mot Göteborgsvarvet. 

Många Volvo-medarbetare var med och 

tränade, men vi ser gärna att fler Volvo-tjejer är med, 

uppmanar Jörgen. 

BLODOMLOPPET POPULÄRT 

Blodomloppet brukar vara ett populärt evenemang bland 

Volvo-medarbetarna, liksom Umeälvsloppet som är en 

trevlig stafett är på höstkanten, men med något längre 

sträckor. 

Nytt för i år är Majstafetten med sträckor mellan 

3 km och 5 km, där arrangörens målsättning är 

motionsstafett som passar alla. 

Terrängsektionens egna klubbmästerskap brukar 

anordnas i samband med någon lokal tävling och 

Politiker från Umeå 

kommun kom på sin årliga 

vårbesök för att få hälsa på 

hos kommunens största 

privata arbetsgivare, 

Volvo Lastvagnar i Umeå. 

Efter den sedvanliga 

presentationen av de 

investeringar som 

gjorts i hyttfabriken 

gavs även tillfälle att på 

plats beskåda de olika 

underverken, t ex den nya 

flexibla robotlinjen. 

I och med att mars månad tog sitt slut tog 

också tre av fackklubben IF Metalls frontfigurer 

adjö efter många år i företaget. Ivar Stenberg, 

Curt Norlin och William Frank fick ta emot 

lyckönskningar från fackliga kamrater, 

arbetskamrater och från företagsledningen. 

Jörgen Högkvist har mycket spring i benen, dels 

jobbar han i Måleriets testlabb, dels tränar han och 

leder terrängsektionen inom Volvos fritidsklubb. 

de senaste åren har det varit i samband med 

”Umemilen”. 

– Våra gemensamma träningar brukar vi ha på 

torsdagskvällar på Gammlias milspår. Vi lägger 

också ut löprelaterad information via intranät och 

anslagstavlor och finns det fler funderingar så är alla 

hjärtligt välkomna att höra av sig, avslutar Jörgen 

Högkvist innan han springer iväg till nästa jobb. l 




volvo trucks 

grAttis! 

60 år 

31/5 

Roger Axelsson 

Underhåll UA 

7/6 

Alf Söderlund 

Personalavdelningen 

27/6 

Karl-Gunnar Fahlström 

Materialavdelningen 

50 år 

2/6 

Sven- Olof Lundgren 

Materialhantering 

3/6 

Åke Sjöström 

DO5 Monteringen 

4/6 

Thomas Ruergård 

Kvalitetssamordnare DO2 

11/6 

Per-Erik Lindgren 

DO3 Kaross 

11/6 

Bo-Erik Andersson 

DO5 Monteringen 

12/6 

Leif Bäckman 

Materialhantering 

27/6 

Tord Berglund 

Underhåll UA 

4/7 

Mårten Bergman 

Materialavdelningen 

TACK! 

Tack för uppvaktningen 

vid min pensionsavgång. 

Ivar Stenberg 

#2 2011 Hytten 39




volvo trucks 

FAKTA: MIcHAEL ISAKSSON 

Ålder: 44 år 

Anställningsår: 1995 

Intressen: Fiske, framförallt med flugspö. Det 

finns inget bättre än att åka upp till fjällen eller 

till Öreälven, som också har bra fiskevatten. 

2 

mitt JoBB 

Jag jobbar på Monteringen (DO5) 

i början av monteringslinjen. Vi 

tar fram monteringsunderlag som 

behövs för att montera hytten. 

Spännande – det måste fungera! 

1En signal skickas 

från BU3 (synkrokö), 

som initierar en utskrift i 

skrivaren av en så kallad 

sprintlista. 

3 

Flaggor skrivs ut 

2 som till exempel 

handlar om sekvenser 

för montering och i vilken 

ordning hytterna ska lastas 

ut. 

1 

3Sedan placeras 

plåten i fixturen. 

I stationen finns det två 

fixturer fästa på ett vridbord 

så att ena fixturen befinner 

sig inne i robotburen och 

den andra i det manuella 

laddningsläget. 

5 

A 

Listor innehållande 

4 monteringsinstruktioner 

för varje hytt läggs 

i plastfickor som förvaras 

i fack där de placeras i 

turordning. 

Avs: Hytten, Volvo Lastvagnar AB, Umeå 

Box 1416, 901 24 UMEÅ 

4 

Sedan jämförs 

5 hyttnumret med 

det nummer man fått 

vid utskriften. Stämmer 

dessa kvitteras hytten ut 

och kan levereras till nästa 

station.

Plats- chefen på plats sång i - Ordbanken

Transform your PDFs into Flipbooks and boost your revenue!

Plats- chefen på plats sång i - Ordbanken

Transform your PDFs into Flipbooks and boost your revenue!

Delete template?

Save as template ?