Ladda hem (pdf) - Svensk Gastroenterologisk Förening

svenskgastroenterologi.se

Ladda hem (pdf) - Svensk Gastroenterologisk Förening

gastrokuriren

Gastrokuriren

tidskrift för svensk gastroenterologisk förening

Nummer 2 • År 2012 • Volym 17


SWE/118/14Mar2012

Välkommen till vår monter och lär dig

ännu mer om Humira ® vid behandling

av ulcerös kolit och Crohns sjukdom

Kom till vår monter

och erhåll ditt eget

exemplar av

Leading Change in IBD

JCC Vol 6 Supp 2 Feb 2012

D.Hommes et al, S Travis et al,

R Pannaccione et al, S.Gosh et al,

och E Louis et al.

Välkomna till vår

monter, monter, monter, lika lika lika trivsam trivsam trivsam

som lärorik.

Välkomna till monter nummer 12

under Gastrodagarna!

HUMIRA ® , Rx, F, (adalimumab), L04AB04, SPC 2012-03-30. Indikationsområden: Reumatoid artrit. Polyartikulär juvenil

idiopatisk artrit. Psoriasisartrit. Ankyloserande spondylit. Crohns sjukdom. Ulcerös kolit. Psoriasis. HUMIRA ® fi nns

som injektionsvätska, lösning, förfylld injektionspenna/spruta, 40 mg. För fullständig information om indikationer,

kontraindikationer, försiktighet, biverkningar, pris och dosering, se Fass.se.

Abbott Scandinavia AB, Box 1498, 171 29 Solna. Tel: 08-546 567 00. www.abbott.se

Var med och samla in

pengar till Mag-Tarmfonden

genom att

aktivera dig, hämta

din din stegräknare

stegräknare

i vår monter.

Välkommen till

Abbotts symposium:

SYMPOSIUM: 8 Maj 17.00–18.00

TOPIC: Evolving treatment

perspective in IBD, learnings

from Clinical trials

SPEAKER : Brian Feagan

MODERATOR : Stefan Lindgren


Gastrokuriren

Tidskrift för

Svensk Gastroenterologisk Förening.

Utkommer med 5 nummer per år.

ansvarig utgivare:

Bodil Ohlsson

Skånes universitetssjukhus, Malmö

Sektionen för medicinsk gastroenterologi

205 02 Malmö

Tel. 040-33 10 00

bodil.ohlsson@med.lu.se

redaktör:

Charlotte Höög

Gastrocentrum Medicin

Karolinska Universitetssjukhuset

171 76 Stockholm

Tel. 08-517 700 00

charlotte.hoog@ki.se

produktion:

Mediahuset i Göteborg AB

layout:

Gunnar Brink

gunnar@mediahuset.se

tryck:

Åkessons Tryckeriaktiebolag, Emmaboda

Distribueras som posttidning

ISSN 1651-0453

Omslagsbild: iStockphoto.com

utgivningsplan 2012:

Manusstopp Utgivningsdag

Nr 3: 7 maj 19 jun

Nr 4: 6 sep 16 okt

Nr 5: 26 okt 5 dec

innehåll:

Vetenskaplige sekreteraren har ordet ..........3

Gastrokliniken i Malmö .............................5

Hedersföreläsare vid Gastrodagarna ..........11

Scholarship vid Mayo-kliniken ................. 17

SGF:s Gastroskola 2012 ..........................18

SGFs styrelse 2012 ..................................21

SYG-spalten ............................................23

Abstrakt Gastrodagarna 2012 ..................25

FSGS sidor ................................................ 45

SEGPs sidor .............................................49

MILJÖMÄRKT ÅKESSONS TRYCKERI

LICENSNUMMER 341093

MILJÖMÄRKT ÅKESSONS TRYCKERI

LICENSNUMMER 341093

Nr 2 • 2012 • Volym 17

MILJÖMÄRKT ÅKESSONS TRYCKERI

LICENSNUMMER 341093

vetenskaplige sekreteraren har ordet

Hej, alla Gastrovänner!

Det är med spänning jag som ”förstaklassare” i SGF:s styrelse ser fram

emot våren och den examen som Gastrodagarna innebär. Ett knappt

år har nu gått sedan jag valdes till vetenskaplig sekreterare på årsmötet

i Umeå och detta år har inneburit en hel del insikter. Vi är alla medlemmar i

en förening som nu med god fart är på väg mot sin 60-åriga födelsedag nästa

år, där man i annalerna kan se att vi aldrig låtit oss stelna i en och samma form.

Trender kommer och går, men det är tydligt att vi nu måste vara öppna för

samarbeten och initiativ som involverar andra nationella föreningar för att

inte gå miste om resurser. Bland annat erbjuds allt oftare möjligheter att ta en

aktiv roll inom den europeiska gastroenterologin via UEGF, eller UEG (United

European Gastroenterology) som organisationen, när ni läser denna tidning, bytt

namn till. För att svara upp mot våra egna och andras förväntningar på oss, är

det därför dags att vi börjar diskutera en viss omformning av hur styrelsen sätts

samman ur rollfördelningssynpunkt. Vi uppmanar nu så många som möjligt

av våra medlemmar att komma till årsmötet i Malmö vid Gastrodagarna där vi

avser ha en punkt under övriga frågor för diskussion av detta ämne innan ett

förslag med så bred majoritet som möjligt kan läggas fram för stadgeändringar

2013. Kom och delta på spelplanen, både yngre och mer ”ärrade” medlemmar, så

vi fortsätter att vara ett lika bra eller ännu bättre samspelt lag. Styrelsen kommer

även att lägga fram ett förslag till förändring av Gastrodagarnas format från 4 till

3 dagar inför 2013 års möte i Örebro. Detta kan fortsatt ge lika mycket vetenskap

och utbildning, men med ett något mindre intrång i vår vardag som gör mötet

lättare att försvara långsiktigt.

Årets Gastrodagar går av stapeln i Malmö där den lokala organisationskommittén

under ledning av Klas Sjöberg tillverkat ett program som kommer att kunna

attrahera alla med gastroinriktning i vardagen. Åter finns en dag med endoskopin

i fokus där vi bland annat kan se fram emot en session med live-endoskopi från

Skånes Universitetssjukhus moderna endoskopienhet under ledning av Ervin

Toth. I övrigt kommer ni att märka att uppdelningen i programmet mellan de

inslag som SGF respektive FSGS/SEGP arrangerar försvunnit. Vi har uppfattat

att intresset för de olika programpunkterna styrs av hur attraktiva de är för den

enskilde, oavsett yrkeskategori, och därför inte behöver öronmärkas som speciellt

ägnade för läkare eller sjuksköterskor. Våra hedersföreläsare presenteras på annan

plats i detta nummer av Gastrokuriren, men det är glädjande att internationellt

framstående kollegor utan tvekan tackar ja till att besöka vårt möte och dela

med sig av sin kunskap. Variationen i deras ämnen känns även i år bra; akut

och kronisk pancreatit, trombotisk leversjukdom, dyspepsi och PPI-behandling

samt kapselendoskopi både i backspegeln, nuet och en vision för framtiden.

I övrigt kan noteras att vi i år haft ett glädjande stort antal ansökningar till Magtarmfonden.

Stipendiaterna kommer som traditionen bjuder att presenteras vid

fondens egen session under Gastrodagarna. Jonas Halfvarson, från Universitetssjukhuset

i Örebro, presenterar då också resultat från den forskning som fondens

medel bidragit till att möjliggöra i hans forskning. Mag-tarmfonden är ett bra

exempel på ett lyckat och modernt samarbete där

Mag- och tarmförbundet, läkemedelsindustrin och

SGF alla ser nyttoaspekter från olika infallsvinklar

och samarbetar på ett sunt vis.

Jag vill slutligen ännu en gång slå ett slag för

årsmötet. Kom och tyck till om vår framtid!

Hälsningar

Hans Törnblom

Gastrokuriren 2 • 2012 3


Den gamla nobelprisbelönade*

substansen azatioprin nu här

med förnyad styrka!

Två unika högre

styrkor 75 mg och 100 mg

Färre tabletter per dag – ordinera

Immunoprin och förenkla

medicineringen för dina patienter

*1988 belönades Gertrude B Elion och George H. Hitchings med Nobelpriset

i medicin för de 6 läkemedel som de upptäckt. Azatioprin, det första immunhämmande

läkemedlet vid transplantation, var ett av dem.

Förkortad förskrivningsinformation, för mer information se produktresumén på www.fass.se.

Immunoprin (azatioprin) immunsuppressivt medel ATC kod L04AX01 (Rx, F). Indikationer: svår aktiv reumatoid artrit som inte kan kontrolleras med mindre toxiska substanser (sjukdomsmodifierande

antireumatiska läkemedel, DMARD) svår eller måttligt svår inflammatorisk tarmsjukdom (Crohns sjukdom eller Ulcerös colit), systemisk lupus erytematosus, dermatomyosit och

polymyosit, autoimmun kronisk aktiv hepatit, polyarteritis nodosa, autoimmun hemolytisk anemi, kronisk refraktär idiopatisk trombocytopen purpura, Immunoprin är indicerat i kombination

med andra immunosuppressiva ämnen som profylax mot transplantatavstötning. Kontraindikationer: Överkänslighet mot den aktiva substansen azatioprin, 6-merkaptopurin (metabolit av

azatioprin) eller mot något av hjälpämnena. Svåra infektioner, svårt nedsatt lever- eller benmärgsfunktion, pankreatit, alla levande vacciner, särskilt BCG, smittkoppor, gula febern. Varningar

och försiktighet: Det finns möjliga risker med behandling av Immunoprin filmdragerade tabletter. De ska därför inte förskrivas om inte patienten kan kontrolleras på lämpligt sätt för toxiska

effekter under behandlingstiden. Under de första åtta behandlingsveckorna ska en komplett blodstatus, inklusive blodplättar, tas minst en gång i veckan. Graviditet och amning: Immunoprin får

inte användas vid graviditet utan noggrann utvärdering av risker och nytta. Amning och samtidig behandling med azatioprin är kontraindicerad. För aktuella priser se www.tlv.se eller

www.fass.se. Datum för översyn av produktresumén 2010 12 03.

Sandoz A/S, Edvard Thomsens Vej 14, DK-2300 Köpenhamn S, Danmark.

a Novartis company

Fler godkända indikationer, 9 st

• profylax mot transplantatavstötning

• svår aktiv reumatoid artrit

• svår eller måttligt svår inflammatorisk

tarmsjukdom

• systemisk lupus erytematosus

• dermatomyosit och polymyosit

• autoimmun kronisk aktiv hepatit

• polyarteritis nodosa

• autoimmun hemolytisk anemi

• kronisk refraktär idiopatisk trombocytopen

purpura

www.sandoz.com

SE-2-2012-2-77


gastrokliniken i malmö

Gastrokliniken i Malmö

– värd för årets Gastrodagar

Det är Gastrokliniken vid Skånes Universitetssjukhus

– SUS – som står värd för

årets Gastrodagar.

Det är en nyskapad klinik som bildades

som en självständig enhet efter det att

man slagit ihop sjukhusen i Malmö och

Lund för att skapa SUS.

LEAN-arbete löper som en ledstjärna

genom verksamheten.

Jan Lillienau är klinikchef för Gastrokliniken

på SUS. Han tillträdde denna

post den 1 september 2011, vilket var det

datum då kliniken föddes.

Jan hade då tillsammans med andra medarbetare

verkat för att skapa kliniken sedan

våren 2008. Han var då verksamhetschef för

Kliniken för gastroenterologi och nutrition

i Lund.

– Jag ville att kliniken skulle få det namn

som ändå alla kommer att kalla den, därför

fick den heta Gastrokliniken, förklarar han.

Inte gäst i annan verksamhet

Gastrokliniken är en klinik som finns lokaliserad

på två platser: Sjukhusen i Lund och

Malmö.

Jan har ansvar för verksamheten, all personal

och ekonomin. Det är viktigt för att

kunna skapa en bra gastroenterologisk verksamhet,

understryker han.

– Att man inte är en gäst i andras verksamheter

– vilket ofta är fallet med mindre

internmedicinska specialiteter, som gastroenterologi.

När man – som Gastrokliniken på SUS

– har detta ansvar, är det också viktigt att

det löper hela vägen ner i organisationen, så

att alla bidrar till att utveckla verksamheten,

fortsätter han.

Process som kom nedifrån

Här arbetar cirka 30 läkare, inklusive ST.

Klinikens vårdavdelning – i dagligt tal

kallad Gastro 6 – är lokaliserad i Malmö.

Det var ett beslut som Jan, som själv arbetade

i Lund, tog redan från början.

– Huvudskälet till det var att det finns ett

större behov av slutenvård i Malmöområdet.

Här finns också en närhet till kirurgiska klinikens

kolorektalteam, som också är förlagt

till Malmö.

Enhetschef Jenny Wibacke och klinikchef Jan Lillienau.

Det tredje skälet var att det finns en möjlighet

att vårda patienter på KAVA i Lund

– som är bemannad av gastroenterologer

året om.

– Det borgar för en patientsäker vård för

dem som söker i Lund, och den avdelningen

fanns ju redan på plats där.

Jan är noga med att framhålla att sammanslagningen

var en process som kom

nedifrån.

– Det var ingen pålaga uppifrån – Malmö

och Lund arbetade tillsammans fram förslaget,

och presenterade det sedan för respektive

sjukhusledningar.

Det har inneburit att det generellt sett

har varit en ganska smärtfri sammanslagning,

enligt Jan.

Arbetar för universitetet

Klas Sjöberg är överläkare och docent samt

ställföreträdande klinikchef vid Gastrokliniken.

Klas träder in för Jan när han är borta,

och sitter även med i ledningsgruppen för

Gastrokliniken.

– Jag och Jan arbetar parallellt, men det

är tveklöst han som drar det största lasset,

säger Klas.

Han arbetar också halvtid med undervisning

på universitetet.

– Jag har ansvaret för läkarutbildningens

termin 6 – som är terminen för invärtesmedicin.

Det är Bodil Ohlsson som har

ansvaret för själva gastroenterologin under

terminen, fortsätter han.

Kliniskt arbetar Klas 25%. Han förklarar

att han har viss gastrojour dagtid – denna

uppgift turas samtliga läkare om att utföra

– och även mottagning.

Gastrokliniken SUS förfogar över 15

vårdplatser. Det finns drygt sexhundratusen

personer i upptagningsområdet – och

man betjänar även södra delen av landet

för regionsjukvård.

– Det innebär att de patienter som vårdas

här i allmänhet är ganska sjuka, säger han.

Forskar på autoimmun sjukdom

De två vanligaste diagnoserna för patienterna

på avdelningen är alkoholrelaterad

cirrhos och Crohns sjukdom.

– Vi samarbetar med Bäckenbottencentrum

– en kirurgisk specialistgrupp som

handlägger fistlar m.m. De är mycket framstående

inom sitt område, och även de har

regionsjukvård, fortsätter Klas.

Gastrokuriren 2 • 2012 5


gastrokliniken i malmö

Hans forskning handlar om mekanismer

som leder till att autoimmun sjukdom

uppkommer. Tillsammans med Lina Vigren

som arbetar i Trelleborg, forskar Klas även

på kollagen kolit.

– Det som är speciellt för Gastrokliniken

är att vi har den blandade verksamhet som

ska finnas på ett universitetssjukhus – sjukvård,

forskning och undervisning. På kliniken

arbetar professorerna Stefan Lindgren

och Bodil Ohlsson. Professor Åke Nilsson

är dessutom fortfarande aktiv i Lund.

“Rätta till” skev metabolism

Jan uttrycker en stark önskan om att Gastroklinikens

forskning ska växa sig stark i

framtiden, och han tror att det också finns

goda möjligheter till det.

– Vi arbetar med att optimera de gamla

läkemedlen azatioprin (AZA) och merkaptopurin

(MP). Det är Ulf Hindorf som

driver det projektet tillsammans med Linköping.

En studie har startats på flera platser

i landet, berättar han.

Syftet är att se om man kan använda dessa

läkemedel på ett mer effektivt sätt. Ungefär

en fjärdedel av de patienter som får dem,

bryter ned dem på ett ofördelaktigt sätt –

s.k. ”skev metabolism”.

Det kan dock rättas till med hjälp av

allopurinol.

– Gör man det, får patienten en mycket

bättre effekt av medicinen. Det är därför ett

mycket spännande forskningsområde – med

mycket stor ekonomisk potential!

Jan förklarar att anti-TNF-läkemedel är

100 gånger dyrare än AZA och MP.

– Det är en stor skillnad. Lyckas man

behålla sju patienter på dessa mediciner,

istället för att sätta in dem på anti-TNF,

motsvarar det kostnaden för en överläkare!

Studien är helt nystartad, så vi får återkomma

till de resultat den kommer att ge.

Riktlinjer för anti-TNF

När det gäller läkemedelsanvändningen

inom Gastrokliniken, så har man strikta

regler för insättning och dosering av anti-

TNF.

– Alla patienter som ska ha dessa, måste

dras i gastrokonferensen som vi har en gång

i veckan, både i Malmö och i Lund. Om det

är ett akut skede, måste en till – erfaren –

gastroenterolog konsulteras och fallet dras

då retroperspektivt i påföljande konferens,

säger Jan.

På SUS har man en stor patientstock som

står på anti-TNF-läkemedel.

Överläkare och docent Klas Sjöberg. – Vi har haft förstående politiker som

ST-läkare Jan Marsal.

insett värdet av dessa behandlingar, och prioriterat

budgetmedel för det. Region Skåne

har varit duktiga på det här! Det innebär

samtidigt att vi har ett stort ansvar för att

använda preparaten inom de riktlinjer som

finns, framhåller han.

Problem vid provrörsbefruktning och

diabetes mellitus

Professor Bodil Ohlsson berättar att hon

för närvarande har två forskningsprojekt.

Ett handlar om gonadotropin-releasing hormone

(GnRH).

– Man känner till att en del kvinnor som

fått provrörsbefruktning blir dåliga i magen,

berättar Bodil.

GnRH finns i hjärnan och har betydelse

för frisättning av könshormoner.

– Jag har beskrivit att det även finns i

tarmen som en signalsubstans. Det jag forskar

på är vad det gör i tarmen – vad det

har för funktion där. Och hur det orsakar

mag-tarmbesvär.

Hon berättar att de har utvecklat en djurmodell

för ändamålet.

– Vi tittar också på komplikationer till

diabetes. Dessa patienter får problem med

försämrad peristaltik – från matstrupen och

nedåt.

Det är en typisk diabetesåkomma. Precis

som att dessa patienter får problem med

njurar och ögon, får de problem med magen

också, fortsätter Bodil.

– Den andra delen av min forskning

handlar alltså om hur hormonförändringar

påverkar mag- tarmkanalen. Jag har tre doktorander

på området, som alla har passerat

halvtidskontrollen: Oskar Hammar, Rita

Gustafsson samt Hillevi Pendleton, och två

post-doc: Bodil Roth och Elin Sand.

Anamma ett österländskt sätt att se på

världen

Jan Marsal är ST-läkare på Gastrokliniken,

SUS Lund. Parallellt arbetar Jan också med

forskning. Han är intresserad av IBD.

– De områden jag försöker adressera är

IBD-sjukdomarnas patogenes, respektive

resolution samt slemhinneläkning. I princip

delar jag min tid mellan klinik och forskning,

säger Jan.

Detta intresse tändes efter en föreläsning

om tumörimmunologi under grundutbildningen.

– Jag blev fascinerad av immunsystemets

komplexitet. Immunsystemet har en intrikat

nätverkskonstruktion och för att förstå

den måste man lämna sitt västerländska linjära

sätt att tänka, dvs. med raka orsaks- och

verkansamband. Istället får man anamma

mer österländska sätt att beskriva världen

– med cirkulära orsakssamband, och se på

kroppens olika system som en balans mellan

olika poler.

– En förändring eller påverkan har ofta

fyra eller fem mätbara konsekvenser som

sinsemellan kan vara till synes kontraproduktiva.

Jag försöker tänka på det som förskjutningar

i balansförhållanden snarare än

att räkna ettor och nollor, förklarar han.

I sin forskning har Jan ägnat sig mycket

åt praktiska frågor.

– Det handlar om att bygga upp en infrastruktur

för translationell forskning.

Läkemedel i fas 3

Jan disputerade 2004, och hans avhandling

handlade om hur leukocyter trafikerar

kroppen och vilka molekyler som styr denna

trafikering.

– Specifikt kan man säga att vi bidrog till

att klarlägga funktionen av en chemokine

receptor, nämligen CCR9. Den är viktig

för att lymfocyter ska ta sig från blodet till

tarmväggen.

Upptäckten är kliniskt intressant. Jan

berättar att ett läkemedelsföretag i USA har

6 Gastrokuriren 2 • 2012


gastrokliniken i malmö

tagit till sig kunskapen och utvecklat ett

läkemedel som blockerar CCR9.

– Det befinner sig just nu i fas III-prövningar

för Crohns sjukdom.

Den forskningen bedrevs i musmodeller.

– Nu har jag övergått till mänsklig vävnad,

och försöker applicera den grundvetenskapliga

forskningsmetodiken för att förstå de

kliniska IBD-sjukdomarna, berättar han.

Det är därför som Jan har lagt mycket

möda på att skapa den infrastruktur som

krävs för detta ändamål.

– Tillsammans med min gamla handledare

– professor William Agace här i Lund

– planerar vi att anlägga ett translationellt

laboratorium här. Vi letar finansiärer – och

samtal pågår med intressenter.

Det handlar om att ha en endoskopienhet

nära kopplad till laboratoriet, så att denna

kan försörja det med human vävnad – till

skillnad från det traditionella tillvägagångssättet,

där man mest använder sig av cellulära

system och djurmodeller, förklarar Jan.

LEAN-arbete ger minskade vårdtider

Jenny Wibacke är enhetschef för Gastro

avdelning 6 på SUS Malmö.

– Det är en rent medicinsk gastroenterologisk

avdelning. I stor utsträckning en

vårdavdelning, men vi håller på att utveckla

– och har redan en liten del – elektiv verksamhet,

berättar Jenny.

Hon har cirka 35 anställda.

– När gastroavdelningarna i Malmö och

Lund slogs ihop fick vi ett nytt uppdrag:

Vi blev den enda slutenvårdsavdelningen,

förklarar hon.

Det innebar att Jenny började arbeta med

att titta på de flöden som de hade genom

avdelningen, eftersom hon förstod att fler

aktörer skulle komma att vilja lägga in

patienter hos dem.

– Jag och den medicinskt ansvarige läkaren

gick en LEAN-utbildning. Vi fick då en

del verktyg att arbeta med.

Det handlade om dagliga styrmöten,

visualisering och hur man arbetar med systematiska

förbättringar.

– I princip är det vad vi har genomfört,

och vi har sett att medelvårdtiden har

minskat – beroende på att vi nu arbetar mer

effektivt och mer medvetet.

Förbättringsmöte

Teamet står i centrum av organisationen och

teamarbetet har blivit mer synligt, fortsätter

Jenny.

– Dagligen har vi styrmöten. Då samlas

teamet framför flödestavlan och går igenom

Framför flödestavlan. Fr v: Catharina Tollstam Persson, sekreterare, Anna Leuhusen, ssk,

Sara Persson, ssk, Camilla Stark, ssk och Heidi Lindros, ssk.

Riskbedömningen som görs på alla patienter

visualiseras och hålls aktuell med hjälp av Lego.

vem som ska göra vad, samt vad som ska ske

med patienten. Redan första dagen ska det

finnas ett planerat datum då patienten ska

skrivas ut. Vid samma tillfälle går vi också

igenom vad som skett hittills – ställer frågor

om vad vi gjorde igår som påverkade flödet,

och utvärderar vad som var bra och vad som

inte var så bra.

– Det som kan göras bättre skrivs upp

på en gul Post-It-lapp som sätts upp på en

särskild tavla.

Varannan vecka har man sedan ett

förbättringsmöte. Alla Post-It-lappar tas

då upp och diskuteras. Man har dock en

begränsning – max fem förändringar får

vara på gång samtidigt.

– Vid nästa möte – som alltså äger rum

två veckor senare – så är kanske problemet

löst, eller så kanske delmål har nåtts, eller

också så har det inte fungerat alls. Men när

det väl är löst, så hamnar det på meritlistan

istället, förklarar Jenny.

Metoden gör att arbetet blir konkret och

att alla blir engagerade.

När de går hem, utvärderar personalen hur

dagen har varit.

Utvärderar arbetsdagen

Riskbedömningar ska göras på samtliga

patienter när det gäller fall, nutrition och

trycksår. Om man finner att det finns en

ökad risk för något av detta, ska en vårdplan

upprättas inom 24 timmar.

– Vi har valt att bygga riskbedömningen

i Lego! Detta för att visualisera arbetet, så

att alla enkelt hela tiden kan se det, fortsätter

Jenny.

Dessutom finns det en statistiktavla på

avdelningen.

– Där lyfter vi fram medelvårdtider,

hur många som skrivs ut till helgen osv.

En gång i månaden går vi igenom tavlan

och diskuterar trender – som läkemedelskostnader,

för att ta ett exempel. Om vi

ser att dessa stiger, ställer vi oss frågan vad

det beror på.

När personalen går hem för dagen, är det

sista de gör att sätta dit en Smiley-gubbe

som antingen är glad, neutral eller ledsen

för att beskriva hur de tycker dagen har

varit.

Gastrokuriren 2 • 2012 7


gastrokliniken i malmö

Läkarna Carl-Axel Cronberg och Ulrik Overgaard samt sjuksköterska Johanna Falk framför

förbättringstavlan.

– Syftet med det är att kunna följa hur

arbetet går, men också att personalen ska

göra en reflektion över hur dagen har varit.

Skänker värdeskapande tid

Flödestavlan har inneburit att teamet har

fått en starkare position, förklarar Jenny.

Här samlas hela teamet varje dag kl. 09:20.

Man kallar dessa möten för PULS-möten.

Anna Leuhusen är sjuksköterska och

omvårdnadsledare. Hon ansvarar också för

koordineringen av vårdplatser, samt är den

som håller i PULS-mötena.

– Vi har haft dessa möten under snart ett

år, och de är jättebra, anser hon.

På mötena kan Anna få ut information

om de patienter som ska läggas in. Själv tar

hon också in information – t.ex. om hur de

har det i teamet, samt vilka patienter som

är tänkta att skrivas ut.

– Den dagliga möjligheten till kommunikation

– och den överblick den skapar

– hade vi inte innan vi började med dessa

möten, berättar sjuksköterska Camilla Stark.

Hon förklarar att det innebär att man vet

vad som är aktuellt och viktigt, samt vad

som är planerat för dagen.

Anna understryker att mötena inte är till

för att ”kasta ut” patienter.

– De är till för att skänka värdeskapande

tid – på ett så effektivt sätt som möjligt – för

patienten, säger hon.

Vårdtiden har, tack vare det här arbetssättet,

minskat och man har lyckats minska

den med upp till 50%.

Mottagning

Vårdavdelningen ligger i Malmö, men mottagning

har man i både Lund och Malmö.

– Det finns inga planer på att de ska försvinna

– och inte endoskopienheterna som

finns på båda sjukhusen heller. Verksamheten

och sjukhusen kräver att de finns kvar,

säger Jan.

Vi träffar Ingrid Lindborg, sjuksköterska

och enhetschef för Gastroklinikens mottagning

i Malmö.

– Det är en liten, nätt mottagning. Här

arbetar 3,5 sjuksköterskor, 1 undersköterska

och 5 sekreterare, berättar Ingrid.

LEAN-arbetet som präglar arbetet på

vårdavdelning Gastro 6 kommer att implementeras

även på mottagningen, fortsätter

hon.

– Vi är tre sjuksköterskor, som delar på

cirka 600 patienter, både IBD-patienter och

leverpatienter. Av IBD-patienterna, så är det

de som står på behandling med tiopuriner

och anti-TNF och av leverpatienterna är det

de med AIH och levertransplanterade som

dominerar, berättar Ingrid.

Cirka 200 av dessa är knutna till Ingrid.

Som patientansvarig sjuksköterska har

hon cirka en tredjedel IBD-patienter och

två tredjedelar leverpatienter. För hennes

kollegor Helena Mårtensson och Camilla

Granqvist är däremot den övervägande delen

IBD-patienter.

– Vi arbetar i team, i nära samarbete med

patientansvarig läkare, dietist och kurator

när det behövs. Patienter knutna till oss

sjuksköterskor kan lätt komma i kontakt

med oss, förklarar hon.

Nätverk för sjuksköterskor

Alla tre sjuksköterskorna har alltså både

IBD- och leverpatienter.

– Detta för att vi inte ska bli så sårbara.

Vid behov – t.ex. om en av oss har semester

– ska en av mina kollegor kunna ta hand om

mina patienter, förklarar Ingrid.

Hon berättar också att man nu skapat

ett nätverk för sjuksköterskor som arbetar

inom gastroenterologi i Region Skåne. Det

är relativt nystartat, och hittills har man

hunnit med att ta del av varandras PM och

broschyrer med patientinformation.

– I höst ska vi fördjupa oss i olika ämnen

som nutrition, compliance och empowerment.

Det finns väldigt mycket för oss att

göra – och väldigt mycket vi har att lära,

konstaterar hon.

Det är tio doktorer som träffar sina patienter

på mottagningen. De servas av den undersköterska

som är anställd här.

Enhetschef Ingrid Lindborg, ssk och hennes kollegor Helena Mårtensson och Camilla Granqvist.

8 Gastrokuriren 2 • 2012


gastrokliniken i malmö

Dessutom bedriver man forskning, både

inom leversjukdom och inom IBD.

Stor endoskopienhet

Endoskopienheten i Malmö hör till Gastrokliniken.

Här utför man mellan fem och sextusen

endoskopier per år, och är därmed en av de

största i Skandinavien.

Överläkare Ervin Toth, som har lett

endoskopiverksamheten under de senaste

åtta åren, berättar att det rör sig om cirka

2 500 gastroskopier, 2 000 koloskopier, 500

tunntarmsendoskopier (kapsel och ballong),

400 ERCP samt 300 endoskopiska

ultraljud.

– Ultraljuden är de som ökar mest – i

princip har vi sett en fördubbling de senaste

åren, säger han.

Enheten är centrum i södra Sverige för

tunntarmsendoskopier, endoskopiskt ultraljud

och endoskopisk submukös dissektion

(ESD) i tjocktarmen.

– ESD innebär att vi kan ta större och

mer avancerade polyper och tumörer, jämfört

med tidigare metoder, förklarar Ervin.

Fast placerade gastroenterologer

På enheten finns fyra fast placerade gastroenterologer,

och de svarar för cirka 80% av

alla endoskopier som genomförs. Dessutom

har man lyckats integrera andra specialister

– kirurger, vuxen- och barngastroenterologer

– i arbetet.

– Modellen med fast placerade gastroenterologer

som utför merparten av endoskopierna,

är fortfarande unik för Sverige.

Arbetssättet borgar för hög tillgänglighet

och kvalitet, anser Ervin.

Han berättar att han satt med i expertgruppen

för ESGE som tog fram europeiska

riktlinjer för kolonkapselendoskopi.

– De kommer att publiceras i nästa

nummer av Endoscopy.

Kapselendoskopi är huvudinriktningen

för enhetens internationellt uppmärksammade

forskning, fortsätter han.

Centre of Excellence

Olympus Europa har utnämnt enheten till

Centre of Excellence. Invigningen är planerad

till maj, men den kommer också att

uppmärksammas på Gastrodagarna.

– Vi har flera aktiviteter inplanerade då:

En post-graduate-kurs, live-endoskopi och

ett studiebesök här, berättar Ervin.

Endoskopienheten blir det andra Centre

of Excellence som finns i Skandinavien.

– Utnämningen innebär att vi blir resurs-

centrum för Olympus när det gäller integrerad

endoskopiverksamhet, förklarar Ervin.

– Vi får modern utrustning, säker och

spårbar hygien, bättre ergonomi och förbättrade

rapportsystem – med bild- och

videodokumentation. Allt detta leder till en

förbättrad kvalitet, arbetsflöde och patientsäkerhet,

summerar han.

Får ta emot studiebesök

och testa nyheter

Ervin framhåller att utnämningen är ett

resultat av hela personalens arbete.

– Endoskopi är ett teamarbete. Hela

enheten har alltid arbetat innovativt och

målmedvetet för att bli en av de bästa inom

området.

En hel del av det som krävs för att uppnå

kraven fanns redan på enheten. Olympus

har sedan kompletterat utan kostnad.

– För vår del är motprestationen att specialister

från hela Norden ska kunna komma

till oss för att specialstudera nya tekniker

och metoder. Vi åtar oss också att testa nya

endoskop och utrustning – och det är inte

något som vi upplever som betungande,

utan istället glädjande och stimulerande,

fortsätter Ervin.

Överläkare Ervin Toth.

Endoskopi är ett teamarbete. Hela enheten har alltid

arbetat innovativt och målmedvetet för att bli en av

de bästa inom området.

Välkomna till Malmö!

Ervin Toth är endoskopiansvarig i SGF:s

styrelse.

– Min målsättning har alltid varit att –

tillsammans med de andra medlemmarna

i endoskopiutskottet – verka för att förbättra

svensk endoskopi. Gastrodagarnas

rika endoskopiprogram 2012, gläder jag mig

mycket över. Det visar att vi kommit en bra

bit på den vägen, avslutar han.

Bodil Ohlsson är som bekant även SGF:s

ordförande.

– Jag tycker det är väldigt kul att Gastrodagarna

är i Malmö när jag samtidigt är

föreningens ordförande, berättar hon.

– Vi har arbetat väldigt mycket både med

programmet – och med arrangemangen

runt!

Per Lundblad

Fotnot 1: I Gastrokuriren 5/2009 finns ett längre

reportage om Endoskopienheten i Malmö.

Tidningen kan läsas på SGF:s hemsida:

www.svenskgastroenterologi.se

Fotnot 2: Vid KAVA i Lund arbetar gastroenterologer

tillsammans med kirurger – ett reportage

om verksamheten där finns i Gastrokuriren 5/2008.

Gastrokuriren 2 • 2012 9


Advancing the Art of Endoscopy

Olympus nya generation endoskop och videoprocessorer - EVIS EXERA III.

• Förbättrad möjlighet till diagnos

- Mycket hög bildkvalitet (2:a generationens HD) och ljusstarkare NBI (Narrow Band Imaging)

- Funktioner för Dual Focus och Pre Freeze

• Förenklat handhavande

- Ergonomisk design och OneTouch Connector

- Passive Bending, HighForce Transmission, Innoflex och UPD-3 förenklar koloskopiundersökningen

för både läkare och patient

Med EVIS EXERA III introducerar Olympus en ny generation av endoskop och videoprocessorer. Systemet har

Sverigepremiär på Gastrodagarna i Malmö, 8-11 maj. Läs mer och håll dig uppdaterad på www.olympus.se


hedersföreläsare vid gastrodagarna

George Webster – årets Bengt Ihre-föreläsare

Dr George Webster is a consultant Gastroenterologist

and Hepatologist at University College

Hospital in London, where he is clinical

lead of the hepatopancreaticobiliary unit. The

unit is one of the largest centres for pancreaticobiliary

medicine in the UK, performing more

than 1000 ERCPs and EUS per year. He trained

in gastroenterology, hepatology and interventional

endoscopy in London and Sydney,

and completed a reasearch fellowship in the

immunopathogensis of hepatitis B. He commenced

his current post at UCL in 2003. His

group was the first in the UK to report the clinical

features and treatment response in a series

of patients with autoimmune pancreatitis and

IgG4 related disease, and he has an ongoing

research interest in this area. Other research

areas include PSC, and endoscopic advances

in the early diagnosis of pancreaticobiliary disease,

including cholangioscopy. He has published

> 40 original papers, 15 chapters and

reviews, and is also the coauthor of the Oxford

Handbook of Gastroenterology and Hepatology.

He is actively involved in endoscopic

training, and is director of the annual London

Live Endoscopy Course.

Key publications:

1. Endoscopic diagnosis of biliary tract disease.

Kalaitzakis E, Webster GJ. Curr Opin

Gastroenterol 2012 Feb 17

2. Diagnostic and therapeutic utility of single-operator

peroral cholangioscopy for

indeterminate biliary lesions and bile duct

stones. Kalaitzakis E, Webster GJ, Oppong

KW, Kallis Y, Vlavianos P, Huggett M, Dawas

M, Lekharaju V, Hatfield A, Westaby D, Sturgess

R. Eur J Gastro Hepatol 2012 (In Press)

3. Clinical profile of autoimmune pancreatitis

and its histological subtypes: an international

multicenter survey. Kamisawa T,

Chari ST, Giday SA, Kim MH, Chung JB, Lee

KT, Werner J, Bergmann F, Lerch MM, Mayerle

J, Pickartz T, Lohr M, Schneider A, Frulloni L,

Webster GJ, Reddy DN, Liao WC, Wang HP,

Okazaki K, Shimosegawa T, Kloeppel G, Go

VL. Pancreas. 2011;40(6):809-14

4. Endoscopic Retrograde Cholangiography

Does Not Reliably Distinguish IgG4-Associated

Cholangitis From Primary Sclerosing

Personen bakom hedersföreläsningen – Bengt Ihre

Bengt Ihre (1902–1993) var medicinsk gastroenterolog,

och tillsammans med bl.a. Nanna Svartz

var han med och bildade Svensk Gastroenterologisk

Förening (SGF) på 50-talet. Han var också

en av SGF:s första ordförande.

Bengt Ihre var en föregångare när det gällde

behandling av koliter i Sverige.

Från början hade han ställt in sig på att bli

röntgenolog. Men efter att ha fått kontakt med

professor Hilding Berglund, började Bengt Ihre

istället på medicinkliniken på St Eriks Sjukhus

i Stockholm. 1939 disputerade han där. I sitt

avhandlingsarbete kunde han visa att patienter

med duodenalsår hade högre syrahalt än

patienter med ventrikelsår.

Bengt Ihre intresserade sig för behandling av

magsår, och var en av de första i landet som började

med gastroskopi. Dessutom var han även en

föregångare för den psykosomatiska medicinen.

Efter slutet av andra världskriget inledde

Cholangitis or Cholangiocarcinoma. Kalaitzakis

E, Levy M, Kamisawa T, Johnson GJ,

Baron TH, Topazian MD, Takahashi N, Kanno

A, Okazaki K, Egawa N, Uchida K, Sheikh K,

Amin Z, Shimosegawa T, Sandanayake NS,

Church NI, Chapman MH, Pereira SP, Chari

S, Webster GJ. Clin Gastroenterol Hepatol.

2011;9(9):800-803

5. Autoimmune pancreatitis/IgG4-associated

cholangitis and primary sclerosing cholangitis--overlapping

or separate diseases?

Webster GJ, Pereira SP, Chapman RW. J Hepatol.

2009 Aug;51(2):398-402

6. Presentation and management of posttreatment

relapse in autoimmune pancreatitis/immunoglobulin

G4-associated

cholangitis. Sandanayake NS, Church NI,

Chapman MH, Johnson GJ, Dhar DK, Amin

Z, Deheragoda MG, Novelli M, Winstanley A,

Rodriguez-Justo M, Hatfield AR, Pereira SP,

Webster GJ. Clin Gastroenterol Hepatol. 2009

Oct;7(10):1089-96

7. The utility of IgG4 immunostaining in the

diagnosis of pancreatic and extrapancreatic

involvement in autoimmune pancreatitis.

MG Deheragoda, NI Church, M Rodriguez-Justo,

P Munson, N Sandanayake, EW

Seward, K Miller, M Novelli, SP Pereira, ARW

Hatfield, GJM Webster. Clin Gastroenterol

Hepatol 2007 5(10):1229-34

Bengt Ihre ett fördjupat samarbete med England,

bl.a. med Sidney Truelove i Oxford. Detta

samarbete inriktade sig på tarmsjukdomar som

ulcerös kolit och Crohns sjukdom.

Under slutet av 50-talet startade Bengt Ihre

en tarmklinik på St Eriks sjukhus, med inriktning

mot det vi idag kallar IBD. På kliniken samverkade

de mediciniska gastroenterologerna

nära med kirurgerna – bl.a. rondade man varandras

patienter. Det var unikt vid denna tid.

Medicinkliniken hade också en psykiatriker

anställd, som skulle hjälpa de patienter som

hade behov, även det var unikt.

Bengt Ihre var även näringsfysiolog, och

han skrev diethandledningar tillsammans

med en dietist. Dessa tillämpades på kliniken,

så att sammansättningen av kosten skulle bli

optimal för patienten. Också det var unikt på

50-talet.

Per Lundblad

Gastrokuriren 2 • 2012 11


hedersföreläsare vid gastrodagarna

Peter Bytzer – årets Franz Bárány-föreläsare

Peter Bytzer MD PhD

Professor of Medicine

University of Copenhagen

Department of Medicine,

Divison of Gastroenterology

Køge University Hospital

Denmark

• Graduated medical school, Odense University

1981

• PhD in medical gastroenterology, Odense

University 1993

• Consultant physician, Glostrup University

Hospital, Copenhagen

• Head, Dept. Medical Gastroenterology,

Glostrup University Hospital, Copenhagen

1999–2007

• Head, Dept. Medical Gastroenterology, Køge

University Hospital, Copenhagen 2007– present

• Professor of Medicine, Copenhagen University

2007– present

• Governing Board for EAGE (European Association

for Gastroenterology and Endoscopy),

2005–2011

Franz Bárány (FB) föddes i Wien 1914 och var son

till Robert Bárány som tilldelades Nobelpriset i

medicin samma år. År 1917 flyttade familjen till

Sverige och FB växte upp i Uppsala. Efter att ha

börjat läsa på KTH ändrade FB inriktning och

utbildade sig till läkare.

• Governing Board for the Scandinavian Association

for Digestive Endoscopy, since 2005–

2009

• Governing Board for the United European

Gastroenterology Federation, 2007

• Editorial Board for Clinical Gastroenterology

and Hepatology, World Journal of Gastroenterology,

Advances in Therapy, World Journal of

Gastrointestinal Pharmacology and Therapeutics,

Gastroenterology Research and Practice,

World Journal of Gastrointestinal Endoscopy,

Scandinavian Journal of Gastroenterology

• President for the Danish Society for Gastroenterology

and Hepatology 2009– present

• President for The Medical Society of Copenhagen

2010– present

Dr. Bytzer has given numerous national and

international lectures on a variety of topics in

gastroenterology, with a focus on endoscopy,

gastro-oesophageal reflux disease, Barrett’s

oesophagus, dyspepsia, Helicobacter pylori

infection, and gastrointestinal complications

associated with diabetes mellitus. He has published

numerous abstracts, letters, and editorials,

and more than 150 full-length articles in such

journals as Alimentary Pharmacology & Therapeutics,

American Journal of Gastroenterology,

Annals of Internal Medicine, Archives of Internal

Medicine, British Medical Journal, Endoscopy,

European Journal of Gastroenterology & Hepatology,

Gastroenterology, Gut, Lancet, New England

Journal of Medicine, and Scandinavian Journal of

Gastroenterology. He has also served as reviewer

for more than 25 international medical journals.

H-index: 37

Dr. Bytzer’s professional memberships include

the American Gastrointestinal Association

Efter några kortare vikariat, bl.a. som provinsialläkare,

startade FB sin medicinska bana på

Medicinkliniken vid S:t Eriks sjukhus1944. FB

disputerade 1955 på diabetesneuropati och

hans avhandling bar titeln ”Abnormal vascular

reactions in diabetes mellitus”.

Så småningom kom dock FB att mer intressera

sig för gastroenterologi och fick tjänst vid

Bengt Ihres klinik på S:t Eriks sjukhus. Där vårdades

bl.a. patienter med svår inflammatorisk

tarmsjukdom. Gastroenterologi var en eftersatt

specialitet vid den tiden och kliniken fungerade

närmast som en riksklinik för dessa patienter.

FB efterträdde Bengt Ihre vid dennes pensionering

1967.

Utbildning kom att bli en hjärtefråga för FB.

De läkare som rekryterades till kliniken fick en

gedigen gastroenterologisk utbildning och

klinken hade en hög disputationsfrekvens. FB

(fellow), the Danish Society of Internal Medicine,

the Danish Society of Gastroenterology, and the

European Association of Gastroenterology and

Endoscopy.

Dr. Bytzer earned his medical degree and his

Doctor of Philosophy in medical gastroenterology

at Odense University Medical School in

Odense, Denmark. He attended postgraduate

medical and scientific training at both Odense

University Hospital and Glostrup University Hospital,

Denmark, as well as at the Nepean Hospital,

Sydney, Australia.

Selected Bibliography

1. Bytzer P, Hansen JM, Schaffalitzky de Muckadell

OB. ’Empiric H2-blocker therapy or prompt

endoscopy in the management of dyspepsia?’

Lancet 1994;343:811-6

2. Lassen AT, Pedersen FM, Bytzer P, Schaffalitzky

de Muckadell OB. ’Helicobacter pylori test-anderadicate

versus prompt endoscopy for management

of dyspeptic patients: a randomised

trial’ Lancet 2000;356:455-60

3. Bytzer P, Hallas J. ’Drug-induced symptoms of

functional dyspepsia and nausea. A symmetry

analysis of one million prescriptions’ Aliment

Pharmacol Ther 2000;14:1479-84.

4. Madsen LG, Wallin L, Bytzer P. ’Identifying

response to acid suppressive therapy in functional

dyspepsia using a random starting day

trial – Is gastro-oesophageal reflux important?’

Aliment Pharmacol Ther 2004;20:423-30

5. Reimer C, Søndergaard B, Hilsted L, Bytzer P.

‘Rebound acid hypersecretion induces acidrelated

symptoms in healthy volunteers after

withdrawal of proton pump inhibitor therapy.

A randomised, placebo-controlled, doubleblind

withdrawal trial‘ Gastroenterology

2009;137:80-7

Personen bakom hedersföreläsningen – Franz Bárány

har medverkat till utgivning av ett flertal gastroenterologiska

läroböcker.

FB hade ett stort engagemang i patienternas

såväl somatiska som psykiska välbefinnande.

Hans intresse för den psykosomatiska delen av

området ledde till skapandet av en psykosomatisk

enhet med ett team innefattande psykolog

och kuratorer. Denna integration av medicin

och psykiatri var banbrytande för sin tid.

Efter sin pensionering som klinikchef vid S:t

Eriks sjukhus 1979 blev FB ombedd att komma

till Huddinge sjukhus för att bygga upp den

gastroenterologiska verksamheten där.

Förutom sitt breda gastroenterologiska och

internmedicinska kunnande blev FB känd för sin

stora humanism och empati. Frans Bárány förblev

aktiv inom undervisning och forskning ända fram

till sin bortgång 1997.

Charlotte Höög

12 Gastrokuriren 2 • 2012


hedersföreläsare vid gastrodagarna

Professor Rami Eliakim graduated from the

Faculty of Medicine at Hebrew University

Hadassah Medical School in 1979, became certified

in Internal Medicine 1985 and in Gastroenterology

and Hepatology 1987. He fulfilled his

research fellowship at Washington University

Hospital between 1987 and 1989. Rami Eliakim

has been an associated professor in Medicine

since 2001.

Rami Eliakim was the president of the Israel

Gastroenterological Association (IGA) for three

Rami Eliakim

– årets Lennart Wehlinföreläsare

years and has also been the head of both the

GI Board Examinations Committee and the IBD

section of IGA. He is currently the head of the

Advanced Technologies section of IGA.

In ECCO (European Crohn’s and Colitis Organisation)

Rami Eliakim has been active in the

Member Education Committee and is currently

part of the Member Guidelines Committee in

both ECCO and WGO (World Gastroenterology

Organisation). He is also a member in several

editorial boards of peer review papers e.g. Gas-

trointestinal Endoscopy, Journal of Crohn’s &

Colitis and World Journal of Gastroenterology.

Research interests are:

1. IBD-animal models, genetics, therapy and

nicotine.

2. Research, development and clinical applications

of various capsule endoscopes.

Professor Rami Eliakim has published over

250 peer reviewed articles, book chapters and

books.

Personen bakom hedersföreläsningen – Lennart Wehlin

Endoskopisk Retrograd Cholangio-Pancreaticografi,

ERCP, beskrevs första gången 1970 i

Gastrointestinal Endoscopy av japanen I. Oi. En

av dem som omedelbart fascinerades av denna

nya teknik, var röntgenologen Lennart Wehlin

vid Malmö Allmänna Sjukhus. Tre år tidigare

hade han själv företagit en studieresa till Japan

i syfte att lära sig mera om gastrokamera och

flexibel gastroskopi.

Att med endoskopisk teknik få möjlighet

till direkt röntgenologisk kartläggning av gall-

vägarna och pankreas blev en oemotståndlig

lockelse för Lennart Wehlin, som inte vilade på

hanen. Då han i början av 1970-talet påbörjade

inlärningsprocessen stod han själv i begrepp

att fylla 50 år! Någon läromästare fanns inte

att tillgå. Dagens gastroenterologer bör även

betänka, att de första duodenoskopen var

försedda med sidooptik, liten bildvinkel och

begränsad bildyta. Att med dessa i dagens ljus

mycket primitiva duodenoskop kunna lokalisera

och kanylera Papilla Vateri var ingen lätt uppgift.

Det krävdes mycken träning och avsevärd

skicklighet för att uppnå en hög procentsats

lyckade kanyleringar av det eller de avsedda

gångsystemen.

Inte nog med att själva ERCP-tekniken var

svår. Som så många andra pionjärer rönte även

Lennart Wehlin stora problem med att få tid och

plats för den nya verksamheten. Det dröjde flera

år innan metoden blev riktigt accepterad. Med

åren steg dock efterfrågan på ERCP i regionen

så mycket, att Lennart till slut kom att syssla uteslutande

därmed. Talrika svenska och utländska

endoskopister reste till Malmö för att dra lärdom

av hans erfarenheter och kunnande.

Midsommardagen 1983 avled Lennart Wehlin

i hjärtinfarkt vid blott 61 års ålder. Någon ro

eller tid för ett eget avhandlingsarbete fick han

aldrig. Listan över hans publikationer på det

endoskopiska området är inte lång. Hans stora

pionjärinsatser låg på det praktiska planet, både

som skicklig endoskopist och som uppskattad

läromästare.

Som autodidakt utvecklade Lennart Wehlin

stor skicklighet i en då helt ny och ännu idag

erkänt svår endoskopisk teknik, som sedan dess

fått sin kanske största betydelse som terapeutiskt

alternativ vid obstruerande hinder i gallvägarna

och pancreasgångarna. I sitt testamente

inrättade Lennart Wehlin en föreläsningsfond

som skulle täcka kostnader för en utländsk gäst

till kommande årsmöten för Svensk Förening

för Gastrointestinal Endoskopi. År 1983, några

månader efter Lennarts bortgång, hölls Svensk

Förenings för Gastrointestinal Endoskopi årsmöte

i Trelleborg. Där togs beslutet att hedra

hans minne med en årligen återkommande föreläsning,

som skulle bära hans namn.

Jean Cronstedt och Ervin Toth

Gastrokuriren 2 • 2012 13


SU-8000

Full-HD processor

Super-CCD-chip

Dicom

Kompakt design

Automatisk bildoptimering

Bild i Bild funktion

Doppler – Power/Colour

Intern lagring av bilder

Frekvensomfång

5–12 MHz

KOMPETENT

KRAFTFULL

KOMPAKT

FUJIFILM SU-8000

Tydligare bild och automatisk fokusering

RING OSS FÖR EN DEMONSTRATION!

Andreas Lindberg

070–492 7300

Niklas Hjelmqvist

070–695 68 77

Gastro by Kungshusen

Kungshusen Medicinska AB · Kärnbogatan 8A-B · 647 30 Mariefred

Telefon 0159–120 20 · info@kungshusen.se · www.kungshusen.se

Vi erbjuder

nya möjligheter!

SU-8000 erbjuder ett verktyg som kompromisslöst säkerställer diagnostiken i alla

situationer där högsta kvalité är minsta kravet. ZONE: optimerad bild med högre

frekvens och automatisk fokusering.

Kombinera SU-8000 med Fujifi lms Full-HD-processor och ultraljudsendoskop

med Super-CCD-chip. Med detta system erbjuds ett verktyg som säkerställer

diagnostiken utan kompromisser i alla lägen.

EG-530UR2

radiellt ultraljudsgastroskop med 360° scanningsfält.

Scanning: 360 °

Frekvenser: 5 - 7.5 - 10 - 12 MHz

Ytterdiameter: 11.4 mm

Vinkling: Upp/ner- 180/90° Vä/hö- 100/100°

Arbetskanalens diameter: 2.2 mm

EG-530UT2

ultraljudsvideoendoskop med longitudinell elektronisk

scanning.

Scanning: 110 °

Frekvenser: 5 - 7.5 - 10 - 12 MHz

Ytterdiameter: 13.4 mm

Vinkling: Upp/ner- 160/160° Vä/hö- 120/120°

Arbetskanalens diameter: 3.8 mm

Skopet är mycket lämpligt för FNA.


modern hedersföreläsare ercp vid gastrodagarna

Dominique Valla was trained in hepatology in

Hôpital Saint Luc, Montréal (Québec, Canada),

and in Hôpitaux de Paris (France). He has been

a professor of hepatology since 1991 (University

Pierre et Marie Curie until 1993, then University

Paris-Diderot), and head of Liver Unit, Hôpital

Beaujon, Clichy since 1999. His research work

has been made at Institut de Recherche Clinique

André Viallet, Montréal, and INSERM Unit

U24 (Clichy), then U773, CRB3 (Paris). In 2001, he

co-founded and coordinated the European network

for vascular liver diseases (VALID) which

run the EU funded EN-Vie Project on Budd-

Chiari syndrome and portal vein thrombosis.

In addition to a career long interest in various

rare liver diseases, his main topics for clinical

research have been portal hypertension and

complications of cirrhosis. He also produced

studies on viral hepatitis and metabolic liver dis-

Personen bakom hedersföreläsningen – Ulrika Broomé

Ulrika Broomé föddes 1952 i Stockholm och studerade

till läkare på Karolinska Institutet. Hon

kom tidigt att intressera sig för kronisk leversjukdom

och 1992 lade hon fram sin avhandling vid

Karolinska Institutet med titeln ”Liver disease

and ulcerative colitis with special references

Dominique Valla

– årets årets Ulrika Brooméföreläsare

ease. He has authored articles, chapter of books

and delivered conferences in several countries

on these topics. Most of his studies have been

clinical or translational.

Selected references:

1. Kouroupi E, Kiladjian JJ, Chomienne C, Dosquet

C, Bellucci S, Valla D, Cassinat B. The JAK2 46/1

haplotype in splanchnic vein thrombosis. Blood

2011;117:5777-8.

2. Cazals-Hatem D, Hillaire S, Rudler M, Plessier A,

Paradis V, Condat B, Francoz C, Denninger MH,

Durand F, Bedossa P, Valla DC. Obliterative portal

venopathy: portal hypertension is not always

present at diagnosis. J Hepatol 2011;54:455-61.

3. Rautou PE, Douarin L, Denninger MH, Escolano S,

Lebrec D, Moreau R, Vidaud M, Itzykson R, Moucari

R, Bezeaud A, Valla D, Plessier A. Bleeding in

patients with Budd-Chiari syndrome. J Hepatol

2011;54:56-63.

to primary sclerosing and cholangitis”. Primär

skleroserande cholangit (PSC) blev därefter

hennes huvudintresse forskningsmässigt men

kännetecknande för henne var att hon hade en

mycket bred kompetens inom hela hepatologin.

Ulrika kännetecknades av en stark utstrålning

med stor kreativitet, engagemang och smittande

entusiasm. På hemmaplan var hon känd

för att var en mycket god kliniker, fantastisk

patientdoktor med mycket höga ambitioner

för patientomhändertagande.

Ulrika engagerade sig i utvecklings- och

utbildningsfrågor och var aktiv inom SILK

(Svensk internmedicinsk leverklubb). Hon var

en motor i anordnandet av symposier, kurser

och skapade ”Leverdagen” som framtill 2005

kompletterade programmet på Svenska Gastrodagarna.

Hon var aktiv medlem i SGFs styrelse

som vice ordförande.

4. Plessier A, Darwish-Murad S, Hernandez-Guerra

M, Consigny Y, Fabris F, Trebicka J, Heller J,

Morard I, Lasser L, Langlet P, Denninger MH,

Vidaud D, Condat B, Hadengue A, Primignani

M, Garcia-Pagan JC, Janssen HL, Valla D. Acute

portal vein thrombosis unrelated to cirrhosis: a

prospective multicenter follow-up study. Hepatology

2010;51:210-8.

5. Darwish Murad S, Plessier A, Hernandez-Guerra

M, Fabris F, Eapen CE, Bahr MJ, Trebicka J, Morard

I, Lasser L, Heller J, Hadengue A, Langlet P,

Miranda H, Primignani M, Elias E, Leebeek FW,

Rosendaal FR, Garcia-Pagan JC, Valla DC, Janssen

HL. Etiology, management, and outcome

of the Budd-Chiari syndrome. Ann Intern Med

2009;151:167-75.

Internationellt gjorde Ulrika sig känd som en

framgångsrik forskare inom fältet PSC och IBD

och hon var faktiskt den första som publicerade

PSC som en riskfaktor för dysplasiutveckling i

colonslemhinnan vid IBD. Hon var en uppskattad

och ofta anlitad föreläsare på internationella

kongresser och hennes föredrag präglades av

färgstarka bilder, hög vetenskaplig nivå med

en krydda av humor.

Hennes insats för medicinsk hepatologi i

Sverige är enastående och minnesvärd och

nu fem år efter hennes bortgång finns minnet

av hennes insats levande bland annat genom

hedersföreläsningen på Svenska Gastrodagarna.

Annika Bergquist

Gastrokuriren 2 • 2012 15


• Dosering upp till 4,8g/dag vid försämring

av mild-måttlig ulcerös kolit 1

• Asacol 800mg enterotablett

storförpackning: 180 st (3x60)

1. Asacol ® produktresumé.

Asacol ® Rx (F) (mesalazin), ATC-kod A07EC02. Indikationer: Enterotabletter 400mg och 800mg: Ulcerös kolit. För behandling av mild till måttlig

akut sjukdom. Underhållsbehandling vid remission. Suppositorier: Akut behandling av ulcerös proktit. Rektalsuspension: Lindrig och medelsvår

ulcerös kolit. Proktit och proktosigmoidit. Kontraindikationer: Överkänslighet mot det aktiva innehållsämnet/mot något hjälpämne, se Innehåll på

Fass.se. Känd allergi mot salicylater. Svår leverfunktionsnedsättning. Svår njurfunktionsnedsättning (GFR mindre än 30 ml per minut). För information

om dosering, varningar/försiktighet, biverkningar och pris se www.fass.se. Produktresumé: 2012-01-12.

Gustavslundsvägen 135, 167 51 Bromma

Tel 08 704 77 40 info@tillottsnordic.com

www.tillottsnordic.com

12-03-0017SE


scholarship mayo-kliniken

Scholarship vid Mayo-kliniken i Rochester

2011 tilldelades jag ett så kallat Ful bright

Research Scholarship och tillbringar därför

fyra månader vid Mayo-kliniken i Rochester.

Det är en spännande upplevelse och

jag tänkte dela med mig att ett par intryck.

Mayokliniken är stor. Häromdagen

läste jag på deras hemsida

att de har 57 000 anställda, men

i sanningens namn arbetar en del av dessa

vid två satellitsjukhus i Arizona och Florida.

Mayo planerar också för ett jättesjukhus i

Hyderabad i Indien, och försöker just ny

rekrytera läkare dit. Mayo-sjukhuset ser sig

litet som ett ”world hospital” och en stor

andel av patienterna kommer från länderna

utanför USA. Jag raljerar inte när jag säger

att man ser shejker i foajén litet då och då,

samt säkerhetstjänster som springer runt

och oroar sig för ett stadsöverhuvud som

är här för att få vård. Mayo-kliniken är delägare

i flygplatsen, till stor del för att försäkra

sig om att den alltid är öppen så att man kan

ta emot sina utländska patienter.

Mayo är riktigt ”nice-looking” med all

marmor (en läkarkollega konstaterade: Det

är våra pensionspengar de använt för att

köpa upp all italiensk marmor…). Men bäst

av allt är det stora pianot i lobbyn på huvudbyggnaden.

Varje dag sätter sig folk och

spelar spontant. Men man måste erkänna

att de som spelar inte är några nybörjare...

Både patienter och anställda spelar (man

får spela högst en kvart, sedan måste man

låta någon annan spela). Det är som att gå

på konsert, så jag brukar promenera ned hit

vid 15-tiden för att köpa mig en kopp kaffe

och sitta och lyssna i en av de många fåtöljer

som står utplacerade längs med fönstren.

Människor är väldigt vänliga och uppmuntrande.

Det är rätt många ”good for you”.

Men att vara vänlig är en sak, att svara på

e-mail en helt annan…

Jag är ju här för att bedriva forskning.

Databaserna på sjukhuset är stora och sökbara.

Har man etiktillstånd kan man söka

rätt på väldigt mycket information (och

som vårdpersonal kan man också använda

söksystemet när man jobbar kliniskt). Det

går att söka på symptom, som då markeras

med en viss färg i journaltexten, eller efter

mediciner som markeras med en annan färg

i den löpande texten. Man kan söka på hereditet

och då söker systemet efter uppgifter

som heter något med ”arv”, ”hereditet”,

syster, bror, son, dotter, mor, far etc. Men

för att få tillgång till databaserna måste man

gå kurser. Mina första två veckor gick åt

till bara kurser. Då kändes inte alla kurser

helt relevanta (som vad jag ska göra om det

kommer en tornado), men faktum är att det

kom en tornado till granndelstaten Illinois

idag, och dödade 12 personer…

På Mayo jobbar man också med att implementera

sökalgoritmer. Datorer söker igenom

hela databaser och korsar symptom, laboratorieresultat

och ska på sikt ge förslag på

åtgärder, ex. #Patient vars ”kusin har celiaki”,

lätt sänkt Hb, och thyroideasjukdom” ---->

datorn rekommenderar transglutaminasprov.

Man måste också gå kurser i hur man ska

bevara sitt oberoende gentemot läkemedelsföretagen.

Efter varje kurs är det prov, och

först när man klarat alla proven så aktiveras

ens magnetkort, fram till dess kommer man

helt enkelt inte in på avdelningen…

Vädret är ovanligt milt. Vi hade litet snö i

början av januari men nu är det helt snöfritt,

mildaste vintern sedan 1800-talet! Det ledde

till och med till att organisatörerna av det

årliga skidloppet i Minneapolis (1,5 timmar

härifrån) övervägde att ställa in sitt skidlopp

”City of lakes loppet”. Japp, här finns en del

svenska influenser, det korta skidloppet i

Minneapolis heter just ”korta loppet”!

Naturen utanför Rochester liknar den i

Sverige. En hel del ekar, men inte så mycket

björkar. Stora slätter, men för den som tröttnar

på naturen finns ett av världens största

shoppingcentra i Minneapolis, Mall of

America.

Alla på Mayo jobbar verkligen mot samma

mål: ”needs of the patient comes first”. Även

om sjukvården är hierarkisk (ex. har överläkarna

ett eget fikarum, dit inte underläkarna

kan/får komma in), så är den på ett annat

sätt väldigt jämlik. På flera kliniker tjänar

alla överläkare exakt lika mycket (på öret),

oavsett om de forskar eller inte – för det är

vården av patienter som kommer i första

hand. Utan patienter, inga inkomster...

Jonas F Ludvigsson

PS. för den som är frestad att läsa mer om min

vistelse i USA så har jag satt upp en blogg:

http://jonasludvigsson.wordpress.com/

Gastrokuriren 2 • 2012 17


SGF:s Gastroskola

Kurser i gastroenterologi för ST-läkare

SGF:s Gastroskola 2012

Kurserna i SGF:s Gastroskola motsvarar SK-kurser inom ämnet men är

skräddarsydda för dig som skall bli specialist i gastroenterologi eller kirurgi.

Nivån är något högre än vid de vanliga SK-kurserna och tonvikt har lagts

på interaktiv undervisning. Kurserna är IPULS-certifierade och kan därför

tillgodoräknas som merit i ST-utbildningen. De är anpassade efter den nya

målbeskrivningen och checklistan för ST-utbildningen i gastroenterologi.

Se även: www.ipuls.se och www.gastroforeningen.se

Kurser VT 2012

Avancerad abdominellt ultraljud för gastroenterologer

Tid: 29–30 mars 2012 (2 dagar). Plats: Sahlgrenska universitetssjukhuset, Göteborg

Antal deltagare: 15 st.

Kursansvarig: Hanns-Ulrich Marschall.

Syfte: Utbildningen är i första hand riktad till gastroenterologer som använder eller är intresserade av att

i framtiden använda transabdominellt ultraljud. Basal kunskap i abdominellt ultraljud samt tillgång till

ultraljudsapparat på hemsjukhuset behövs för att kunna omsätta det man lärt sig.

Sista anmälningsdatum: 2012-03-26 till Hanns-Ulrich.Marschall@gu.se

Kursavgift: 2 500 SEK inkl moms.

Basal utbildning i abdominellt ultraljud för gastroenterologer

Tid: 25–27 april 2012 (3 dagar). Plats: Skånes universitetssjukhus, Malmö.

Antal deltagare: 15 st.

Kursansvarig: Gabriele Wurm Johansson.

Målgrupp: Kursen riktar sig till gastroenterologer som önskar basal kunskap och en första färdighet i

abdominellt ultraljud inför perkutan leverbiopsi, buktappning och diagnostik av gallsten.

Sista anmälningsdatum: 2012-03-01 till Gabriele.WurmJohansson@skane.se

Kursavgift: 4 000 SEK ink moms.

Basal utbildning i abdominellt ultraljud för gastroenterologer

Tid: 30 maj–1 juni 2012 (3 dagar). Plats: Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge, Stockholm.

Antal deltagare: 15 st.

Kursansvarig: Stephan Haas.

Syfte: Kursen riktar sig till blivande gastroenterologer och kirurger som önskar basala kunskapar och färdigheter

i abdominellt ultraljud. Den teoretiska delen avhandlar grundläggande kunskaper om ultraljudsfysik och

organrelaterade föreläsningar (lever med gallblåsa, mjälte, njurar, tarm, pankreas mm) med möjlighet för frågor

och diskussion. Mer än hälften av kursen består av praktiska övningar som kommer att ske i små grupper

(5 deltagare med en handledare vid varje ultraljudsapparat).

Sista anmälningsdatum: 2012-04-01 till Stephan.Haas@karolinska.se

Kursavgift: 4 000 SEK inkl moms.

Guldsponsor Guldsponsor Guldsponsor Silversponsor

SGF:s Gastroskola stöds genom bidrag från Abbott, MSD, Vifor Pharma Nordiska AB samt Olympus.


Kurser HT 2012

Klinisk pankreatologi

Tid: 12–14 september 2012 (3 dagar). Plats: Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge, Stockholm.

Antal deltagare: 25 st.

Kursansvariga: Matthias Löhr, Stephan Haas.

Syfte: Kursen vänder sig till blivande gastroenterologer som vill fördjupa sina kunskaper inom klinisk pankreatologi

(akut och kronisk pankreatit, pankreastumörer samt pankreascancer). Kunskaper inom pankreatologi är

förutsättning för en effektiv handläggning av patienter med pankreassjukdomer och för ett gott samarbete

mellan kirurgi och medicin. Föreläsningar avhandlas av gastroenterologer, kirurger och radiologer som diskuterar

patogenes, etiologi, diagnostik, terapi och komplikationer av pankreassjukdomar. Deltagande vid ERCPundersökningar,

endoskopiskt/abdominellt ultraljud och pankeraskirurgi erbjudes i kursen.

Sista anmälningsdatum: 2012-08-01 till Matthias.Lohr@karolinska.se

Kursavgift: 2 500 SEK inkl moms.

Gastrointestinal endoskopi i praktiken

Tid: 17–21 september 2012 + en individuell kursvecka under hösten 2012 (5+5 dagar).

Plats: Endoskopienheten, Universitetssjukhuset, Örebro.

Antal deltagare: 6 st.

Kursansvarig: Nils Nyhlin.

Målgrupp: Kursen riktar sig till blivande gastroenterologer, kirurger och barnmedicinare som vill fördjupa sina

kunskaper inom gastrointestinal endoskopi. Deltagarna rekommenderas ha en basal endoskopisk kunskap vid

kursstart (gjort minst 50 gastroskopier och 10 koloskopier).

Sista anmälningsdatum: 2012-05-31 till nils_nyhlin@hotmail.com

Kursavgift: 6 000 SEK inkl moms.

Funktionella mag-tarmsjukdomar och gastrointestinala motilitetsrubbningar

Tid: 1–5 oktober 2012 (5 dagar). Plats: Sahlgrenska universitetssjukhuset, Göteborg.

Antal deltagare: 25 st.

Kursansvarig: Magnus Simrén.

Syfte: Kursen syftar till att deltagarna tidigt under sin ST självständigt ska kunna handlägga de vanligaste kliniska

problemen inom funktionella mag-tarmstörningar och gastrointestinala motilitetsrubbningar.

Sista anmälningsdatum: 2012-09-01 till magnus.simren@medicine.gu.se

Kursavgift: 3 000 SEK inkl moms.

Kurs i basal endoskopi

Tid: 12–14 november 2012 (3 dagar). Plats: Skånes universitetssjukhus, Malmö.

Antal deltagare: 15 st.

Kursansvarig: Ervin Toth.

Målgrupp: Kursen riktar sig till ST-läkare som är i starten av sin endoskopiska utbildning. Deltagarna får

introduktion till gastrointestinal endoskopi. Kursprogrammet innehåller både teoretisk och praktisk utbildning, inkl.

simulatorträning och live-demonstrationer.

Sista anmälningsdatum: 2012-05-31 till ervin.toth@med.lu.se

Kursavgift: 4 000 SEK inkl moms.

Introduktion till specialistgastroenterologi

Tid: 3–7 december 2012 (5 dagar). Plats: Skånes universitetssjukhus, Malmö.

Antal deltagare: 25 st.

Kursansvarig: Stefan Lindgren.

Syfte: Kursen syftar till att deltagarna tidigt under sin ST självständigt ska kunna handlägga de vanligaste kliniska

problemen inom gastroenterologin och hepatologin. Kursen baseras på deltagarnas diskussioner av typfall samt

sammanfattningar och översikter från kursens lärare. Som kurslitteratur används den nya svenska läroboken

"Gastroenterologi och hepatologi", utgiven av Liber. Innan kursen får deltagarna förbereda sig med litteraturstudier

och ett diagnostiskt prov. Kursen avslutas med hemtentamensuppgifter.

Sista anmälningsdatum: 2012-10-01 till Stefan.Lindgren@med.lu.se

Kursavgift: 3 000 SEK inkl moms.


Mezavant för behandling av

mild till måttlig ulcerös kolit

Mezavant inducerar och bibehåller

klinisk och endoskopisk remission 1

www.sobi.com

Enterodepottabletter

Mezavant®R x , (F) (mesalazin), enterodepottablett 1200 mg ATC-kod A07ECO2

Indikation: För induktion av klinisk och endoskopisk remission hos patienter med lindrig till måttlig, aktiv ulcerös kolit.

Underhållsbehandling för att bevara remission. Kontraindikationer: Överkänslighet mot salicylater (inklusive mesalazin)

eller mot något hjälpämne i Mezavant. Allvarligt nedsatt njurfunktion (GFR


SIMULAToR-BASERAD ERCP-KURS

21 maj 2012

Skånes Universitetssjukhus Lund

Kursen, som är simulator-baserad, är öppen för kirurger, medicinare

och röntgenologer som avser börja eller nyligen börjat utbildning till

ERCP-ister.

Platsen för kursen är Practicum, Barngatan 2B, Skånes

Universitetssjukhus Lund

Kursavgift är SEK 1500 exkl. moms och innefattar även pauskaffe och

lunch.

Program

09.00-09.30 Kaffe

09.30-09.40 Presentation av Practicum – A Bergenfelz

09.40-10.05 Indikationer och kontraindikationer för ERCP –

P Bergenzaun

10.05-10.30 Teori, anatomi, teknik – PJ Blind

10.30-12.30 Praktisk träning stationsvis i VR-simulatorer och

anatomiska grismodeller – PJ Blind, P Bergenzaun, J Olsson

12.30-13.30 Lunch

13.30-15.00 Praktisk träning som ovan

15.00-15.20 Kaffe

15.20-16.30 Praktisk träning som ovan

16.30-17.00 Debriefing, kursutvärdering, utdelning av kursintyg –

PJ Blind, P Bergenzaun

För ytterligare information samt anmälan (med namn, e-postadress,

arbetsplats och fakturaadress) kontakta Agneta Jacobsson, e-mail

agneta.jacobsson@skane.se eller tel: 046-171494.

Anmälan senast 2012-04-20

Endoskopicentrum, Danderyds Sjukhus inbjuder till

Nationellt nätverksmöte om

Endoskopisk Submukosal

Dissektion (ESD)

8 Juni 2012

Danderyds Sjukhus

Diskussion om indikationer för ESD i esofagus, ventrikel och kolon;

skapandet av ett nationellt kvalitetsregister och gemensamma

utbildningstillfällen.

Föreläsare är bla Dr Richard Ohya från Jikei University, Tokyo.

Anmälan sker via mail till Klas Pekkari (Klas.Pekkari@ds.se) eller

Richard Marsk (Richard.Marsk@ds.se) senast 19 maj 2012.

sgfs styrelse 2012

Bodil Ohlsson

Ordförande

Skånes universitetssjukhus, Malmö

Sekt f medicinsk gastroenterologi

205 02 Malmö

Tel. 040-33 10 00

bodil.ohlsson@med.lu.se

Wilhelm Graf

Vice ordförande

Sekt f Kolorektal Kirurgi

VO Kirurgi

Akademiska sjukhuset

751 85 Uppsala

wilhelm.graf@akademiska.se

Hans Törnblom

Vetenskaplig sekreterare

Karolinska Univ.sjukhuset, Solna

Gastrocentrum Medicin

171 76 Stockholm

08-517 700 00

hans.tornblom@gu.se

Pär Myrelid

Kassör

Kirurgiska kliniken

Universitetssjukhuset Linköping

581 85 Linköping

Tel. 013-22 20 00

par.myrelid@lio.se

Adam Carstens

Ledamot (vik. ordförande i SYG)

Kirurgkliniken Mag-Tarmcentrum

Ersta Sjukhus

Box 4622, 116 91 Stockholm

Tel. 08-714 65 00

info@syg.se

Per Stål

Facklig sekreterare

Karolinska Univ.sjukhuset, Huddinge

Gastrocentrum Medicin

141 86 Stockholm

Tel. 08-585 800 00

per.stal@karolinska.se

Fredrik Rorsman

Hepatologiansvarig

Sekt f gastroenterologi & hepatologi

Akademiska Sjukhuset

751 85 Uppsala

Tel 018-611 29 76

Ervin Toth

Endoskopiansvarig

Skånes universitetssjukhus, Malmö

Endoscopisektionen

205 02 Malmö

Tel. 040-33 10 00

Ervin.Toth@med.lu.se

Charlotte Höög

Redaktör

Gastrocentrum Medicin

Karolinska Universitetssjukhuset

171 76 Stockholm

08-517 700 00

charlotte.hoog@ki.se

Maria Bergström

Webbmaster

Sahlgrenska/Östra, Göteborg

maria.c.bergstrom@vgregion.se

Gastrokuriren 2 • 2012 21


Den nya generati onens metotrexatspruta

- fast kanyl

- liten volym

En känsla av frihet...

Metoject® 50 mg/ml

Metotrexatf yllda sprutor med fast kanyl och liten volym (0,15-0,60 ml)

Indikati oner: Metoject® 50 mg/ml är indicerat för behandling av akti v reumatoid artrit hos vuxna pati enter, polyartriti ska former av svår, akti v

juvenil idiopati sk artrit, när behandling med NSAID-preparat (icke-steroida anti infl ammatoriska läkemedel) gett inadekvat svar, svår terapiresistent

handikappande psoriasis som inte svarar adekvat på andra terapiformer såsom fototerapi, PUVA och reti noider, och svår psoriasisartrit

hos vuxna pati enter.

Förpackningsstorlekar: Förfyllda sprutor innehållande 0,15 ml (7,5 mg), 0,20 ml (10 mg), 0,25 ml (12,5 mg), 0,30 ml (15 mg), 0,35 ml (17,5 mg),

0,40 ml (20 mg), 0,45 ml (22,5 mg), 0,50 ml (25 mg), 0,55 ml (27,5 mg) eller 0,60 ml (30 mg) lösning.

Metoject ges som injekti on 1 gång per vecka. Individuell dosering.

Metoject® ingår i förmånssystemet. ATC-kod: L01BA01

Datum för översyn av produktresumé: 2010-10-12

För fullständig produkti nformati on och priser hänvisas ti ll www.fass.se

Medac Box 120, 432 23 Varberg Tel: 0340 - 64 54 70 Fax: 0340 - 64 54 79 info@medac.se www.medac.se

Metoject® 50 mg/ml

fi nns nu i 9 doser!

Marknadens bredaste

sorti ment av förfyllda

metotrexat-sprutor.

7,5 mg

10 mg

12,5 mg

22,5 mg

20 mg

metotrexat

17,5 mg

15 mg

25 mg

30 mg


SYGspalt SYGspalt SYGspalt SYGspalt SYGspalt SYGspalt SYGspalt

Hej bästa SYG-medlemmar!

I skrivande stund skiner en värmande sol från en fläckvis

blå himmel och för 5 minuter sedan yrde snön i luften. – Det

är april!

Årets höjdpunkt gastrodagarna närmar sig med stormsteg

och jag hoppas att få träffa många av er där. Vi kommer tillsammans

med SGF att hålla en ST-lunch på onsdagen kl 12–13. Lunch

serveras till alla, både medlemmar och blivande medlemmar.

Direkt därefter håller vi SYG-årsmötet. Är du intresserad av att gå

med i styrelsen är du välkommen att höra av dig. Gastrodagarna

kommer i övrigt att innehålla ett rikt och intressant föreläsningsprogram

med många godbitar för varierade smaker.

SYG håller på att uppdatera sin hemsida. Texten fräschas upp

och innehållet ses över. Vad är du som SYG-medlem intresserad

av att hitta på vår hemsida. Vill du ha ett debattforum, kluriga

fall eller kanske en gastroapp att ladda ned i smartphonen?

Det finns mycket utvecklingspotential och jag uppmanar er

medlemmar att vara med och utforma vår hemsida utifrån era

önskemål och behov.

Jag skulle även vilja uppmana er att söka höstens kurser i

Gastroskolan. Passa på innan höstens schema lagts att boka

av några veckor för den utbildning ni behöver för att erhålla

era specialistbevis. Varför inte fördjupa dig i bukspottskörtelns

sjukdomar, en i många avseenden åsidosatt gastroenterologisk

angelägenhet. Eller gå en kurs i motilitetsrubbningar arrangerad

av en av Sveriges främsta på området, Magnus Simrén.

Introduktionskursen i specialistgastroenterologi är en mycket

uppskattad, kliniskt orienterad kurs för dig som är blivande

gastroenterolog. Kursen är fallbaserad och tar upp en rad av

de komplicerade frågeställningar som kommer att möta dig i

ditt framtida värv. Att deltaga i SGFs gastroskola är ju inte bara

en kunskapsinhämtning utan även ett utmärkt tillfälle att lära

känna blivande kollegor i gastrosverige!

Ha det gott, så ses vi på Gastrodagarna i

Malmö!

Vänliga hälsningar

Adam Carstens

Ordförande, SYG

info@syg.se

Training the Trainers

Practicum Clinical Skills Centre

Skånes universitetssjukhus, Lund

5–6 september 2012

(max 10 deltagare)

Kursen, som är ett samarbete med Royal College of Surgeons (England), leds av Mr Rodney Peyton som är ansvarig

för kurserna i London. Den riktar sig till lärare (läkare, sjuk sköterskor) som undervisar och handleder under grund- och

specialistutbildningarna för läkare och sjuksköterskor eller är instruktörer vid praktiska kurser.

Målsättningen är att förmedla både teoretisk och praktisk kunskap om hur man skapar optimal utbildningsmiljö för praktisk

undervisning och träning.

Språk: Engelska. Det finns svenska lärare och vissa gruppövningar görs på svenska.

Kursavgift: 8000 kr (exkl. moms). Kursmaterial, kaffe, lunch och kursmiddag ingår.

Hotell: Patienthotellet, Skånes universitetssjukhus, Lund, rekommenderas.

Pris inkl. frukost 812 kr per natt (enkelrum). Tel: 046-17 86 00.

Anmälan: Anmälan görs till kurssekreterare Agneta Jacobsson

(agneta.jacobsson@skane.se) eller tel: 046-171494, senast den 3 augusti 2012.

Eftersom utbildningsmaterial skickas ut i förväg från London måste fullständig postadress anges.

Information: anders.bergenfelz@med.lu.se

Kurserna hålls på Practicum Clinical Skills Centre i Lund (www.practicum.se)

Gastrokuriren 2 • 2012 23


circuscom.se

SWE/36/31Jan2012

IBS-D kan vara kopplat

till enzymbrist.

Studie visar att 1 av 16 med IBS-D

lider av exokrin pankreasinsufficiens. 1

Creon tillför enzymer och

förbättrar matsmältningen.

Kroppen får lättare att ta upp näring

och symtomen minskar.

Viktigt att tänka på vid

enzymbehandling:

• Anpassa dosen efter individ och måltidstyp.

2, 3

• Mellan 25 000–80 000 lipasenheter är en effektiv dos.

• Creon ska tas ihop med maten.

Referenser: 1. Leeds et al. ”Some Patients With Irritable Bowel Syndrome May Have Exocrine Pancreatic Insufficiency.” Clinical Gastroenterology and Hepatology, 2010;8:433–438.

2. ”Human pancreatic exocrine response to nutrients in health and disease” J Keller & P Layer, 2005;54:1–28.

3. ”Clinical Pancreatology for Practicing Gastroenterologists and Surgeons” Prof E Dominguez-Munoz, 2005.

Creon ® 10 000 x 100 st, 250 st (F, uppdaterad SPC 2011-06-10). Creon ® 25 000 x 100 st (F, uppdaterad SPC 2011-06-10). Creon ® 40 000 x 100 st (F uppdaterad SPC 2011-06-10). Beredningsform; kapslar. Indikation: exokrin

pankreasinsufficiens med malabsorption. Innehåll. Creon ® 10 000: pankreatin 150 mg motsvarande lipas 10000 Eur Ph, amylas 8000 Eur Ph enheter, proteas 600 Eur Ph enheter. Creon ® 25 000: pankreatin 300 mg motsvarande lipas

25000 Eur Ph, amylas 18000 Eur Ph enheter, proteas 1000 Eur Ph enheter. Creon ® 40 000: pankreatin 400 mg motsvarande lipas 40000 Eur Ph, amylas 25000 Eur Ph enheter, proteas 1600 Eur Ph enheter. Hjälpämnen: Makrogol,

hypromellosftalat, cetylalalkohol, trietylcitrat, dimetikon, gelatin, järnoxid (se nedan), titandioxid (E171), natriumlaurylsulfat.

Creon ® 10000 och Creon ® 40000: Röd, gul och svart järnoxid (E172) Creon ® 25000: Röd och gul järnoxid (E172). ATC kod A9A1. Pris: se www.fass.se.

Abbott Scandinavia AB | Tel 08-546 567 00 | www.abbott.se


abstrakt gastrodagarna

FRIA FÖREDRAG

Leversjukdomar

Abstrakt Gastrodagarna 2012

MP-01

Increased risk of epilepsy and neuropsychiatric diseases in children

of mothers with alcoholic liver disease

Stokkeland, K. 1 ; Ebrahim, F. 2 ; Ekbom, A. 3 ; Hultcrantz, R. 4

1 Visby lasarett, Endoskopimottagningen, VO Medicin, Visby, Sverige; 2 Socialstyrelsen,

Avdelning för statistik och utvärdering, Stockholm, Sverige; 3 Karolinska

Institutet, Klinisk epidemiologi, Institution för Medicin, Stockholm,

Sverige; 4 Karolinska Institutet, Enhet för Gastroenterologi och hepatologi,

Institution för Medicin, Stockholm, Sverige

Background: The aim of the study was to assess the risk of chronic diseases

in children who were born of mothers with chronic liver diseases.

Methods: Our study was a retrospective register-based cohort study. We

linked the Swedish Hospital Discharge Register, the Swedish Medical Birth

Register and the Swedish Pharmaceutical Register at the National Board

of Health and Welfare in Sweden between 1969 and 2009 to identify

women hospitalized with liver disease. We identified their children, up to

the age of 16 in the Medical Birth Register. Between 2005 and 2009 we

identified every prescription for pharmaceuticals that was dispensed to

these children. We identified groups of medication by the ATC-codes that

represent chronic disease.

Results: We identified 5 124 children of mothers with alcoholic liver disease,

of which 976 children were born after the mother had been hospitalized

with alcoholic liver disease. There were 22 960 children of mothers

with non-alcoholic liver disease of which 10 630 children were born after

the mother had been hospitalized with alcoholic liver disease. We had 10

paired controls for all children. There were more children born of mothers

with alcoholic liver disease before the birth than controls, who had been

dispensed antiepiletics (n= 11, RR = 3.2 (1.6-6.4)), neuroleptics (n= 7,

RR = 5.0 (2.0-12.5)) and drugs to treat attention deficit hyperactivity

disorders (n= 22, RR 5.9 (3.7-9.4)). Similar risks were found for children

born of mothers who were hospitalized for alcoholic liver disease after

the birth of the child. Children born of mothers with non-alcoholic liver

disease had significantly increased risk of being dispensed drugs to treat

attention deficit disorders (RR=2.2 (1.8-2.6)).

Conclusions: Alcoholic liver disease in mothers increases the risk of

having children with severe neurological and psychiatric disorders, which

are probably caused by the damage these children suffer from both intrauterine

exposure to alcohol and their environment during childhood.

Inflammatorisk tarmsjukdom

MP-02

IBD care – Första rapporten från ett nationellt webbaserat

beslutsstöd för inflammatorisk tarmsjukdom

Hjortswang, H. 1 ; Björk, J. 2 ; Grip, O. 3 ; Strid, H. 4 ; Halfvarson, J. 5

1 Linköpings universitetssjukhus, EM-kliniken, Avd för klinisk och experimentell

medicin, Linköpings universitet, Linköping, Sverige; 2 Karolinska

universitetssjukhuset, Solna, Gastrocentrum medicin, Karolinska institutet,

Stockholm, Sverige; 3 Skånes Universitetssjukhus, SUS, Divisionen för

gastroenterologi och hepatologi, Avd för kliniska vetenskaper, Lunds universitet,

Malmö, Sverige; 4 Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Medicinkliniken,

Institutionen för medicin, Sahlgrenska Akademin, Göteborgs universitet,

Göteborg, Sverige; 5 Örebro universitetssjukhus, Medicinkliniken, Divisionen

för gastroenterologi, Örebro universitet, Örebro, Sverige

Bakgrund: Regionala skillnader har observerats i Sverige när det gäller

medicinsk behandling av inflammatorisk tarmsjukdom. Därför har ett webbaserat

beslutssystem, kallat IBD care, nyligen introducerats som ett stöd

för läkare och för att optimera IBD behandlingen. Systemet exporterar

även data till det svenska IBD registret (SWIBREG). Målsättningen med

studien var att ge en demografisk beskrivning av de IBD patienter som

hittills lagts in i IBD care.

Metod: Patienter med Crohns sjukdom (CD), ulcerös kolit (UC) och inflammatorisk

tarmsjukdom-oklassificerad (IBD-U) från 5 svenska universitetssjukhus

identifierades med hjälp av en sökning i IBD care. Patienterna

klassificerades enligt Montrealklassifikationen. Värden anges i median

och range.

Resultat: Totalt identifierades 6177 patienter med IBD, 2669 (43,2%) led

av CD, 3318 UC (53,7%) och 190 (3,1%) IBD-U. Bland CD patienter var

medianåldern 47 (13-94) år, 1326 (49,7%) var män och 1343 (50,3%)

var kvinnor (män:kvinnor – 1:1,01). Vid UC var medianåldern 47 (15-9)

år, 1768 (53,3%) var män och 1560 (46,7%) var kvinnor (män:kvinnor –

1:0,88). Motsvarande siffror för IBD-U var 46 (18-92) år, 73 (38,4%) och

117 (61,6%) (män:kvinnor – 1:1,60). Åldern vid diagnos var 25 (3-88) år vid

CD, 28 (0-90) år vid UC och 37 (6-88) år vid IBD-U. Efter en uppföljningstid

på 16 (0-65) år hade CD patienterna följande lokalisation; L1 (ileum) 610

(22.9%), L2 (kolon) 1008 (37,8%) och L3 (ileokolon) 892 (33,4%). Hos 158

(5,9%) CD patienter var utbredningen okänd. I en subpopulation på 375 CD

patienter, från ett av de fyra deltagande centra, studerades övre GI engagemang

och sjukdomsuppförande. 23 (6,1%) hade övre GI engagemang

(L4), varav 22 hade även annan lokalisation (L1-L3). 160 42,8%) patienter

led av B1 (icke-strikturerande, icke-penetrerande), 142 (38,0%) av B2

(strikturerande) och 72 (19,2%) av B3 (penetrerande) CD. Perianal sjukdom

noterades hos 84 (22,4%) av dessa CD patienter. Efter en uppföljningstid

på 13 (0-71) år var utbredningen hos UC patienterna enligt följande; E1

(proktit) 519 (15,6%), E2 (vänstersidig kolit) 552 (16,6%) och E3 (extensiv

kolit) 1708 (51,5%). 539 (16,2%) UC patienter hade okänd utbredning.

Slutsats: En blandad population av IBD patienter har hittills inkluderats

i IBD care. Detta nya webbaserade beslutsstöd och register kommer att

bli ett värdefullt redskap för uppföljning och behandling av svenska IBD

patienter, samt en unik källa för framtida populationsbaserade studier.

MP-03

Bidrar fekalt kalprotektin med information om det kliniska

förloppet vid nydebuterad ulcerös colit?

Lasson, A. 1 ; Simrén, M. 2 ; Stotzer, P.O. 2 ; Isaksson, S. 2 ; Öhman, L. 2 ; Strid, H. 2

1 Södra Älvsborgs Sjukhus, Medicinkliniken, Borås, Sverige; 2 Sahlgrenska

Universitetssjukhuset, Medicinkliniken, Göteborg, Sverige

Bakgrund: Det kliniska förloppet vid ulcerös kolit (UC) är oförutsägbart.

Under de senaste åren har fekala biomarkörer, särskilt kalprotektin, utvärderats

avseende förmågan att förutsäga återfall vid inflammatorisk tarmsjukdom.

Det är dock inte undersökt huruvida fekalt kalprotektin (FK) kan bidra

med information om det fortsatta kliniska förloppet vid nydebuterad UC.

Metod: I denna studie följdes patienter med nydebuterad UC prospektivt

under 3 år. Sjukdomsaktivitet värderades, liksom behandling och det kliniska

utfallet. Efter fastställd diagnos erhöll patienterna individualiserad

behandling, varpå uppföljning planerades efter tre månader och sedan

minst en gång per år under tre år. Det prognostiska värdet av FK 3 månader

efter den inledande behandlingen utvärderades.

Resultat: Totalt 69 patienter med nydiagnostiserad UC inkluderades (64

% män, medianålder 33 (18-74) år). Proktit, vänstersidig kolit och extensiv

kolit fanns hos vardera 12 (17%), 18 (26%) och 39 (57%) patienter. Medianvärdet

för FK vid 3 månaders besöket var signifikant högre hos patienter

med återfall i sjukdomen under det första året (n = 45, 65%) jämfört med

de som bibehöll remission (263 (100-634) vs 102 (38-225) µg/g (median

(IQR); p = 0,009). Efter 2 år var medianvärdet för FK vid 3 månaders

besöket fortfarande högre hos patienter med minst ett återfall, jämfört

med de som kvarstod i remission (259 (89-584) vs 96 (34-213) µg/g,

p = 0,013). Efter 3 år däremot, fanns ingen signifikant skillnad i FK-nivå

mellan grupperna (205 (74-555) vs 131 (39-246) µg/g, p = 0,18). När

patienter med högst ett återfall jämfördes med de som hade mer än ett

återfall fanns det dock en skillnad i FK-nivå vid 3 månaders besöket (119

(31-198) vs 366 (104-658) µg/g, p = 0,001). Vid Kaplan-Meier analys

var ett FK värde > 261 µg/g associerat med ökad risk för recidiverande

sjukdom under studieperioden (p=0,003).

Slutsats: Nivån av fekalt kalprotektin, tre månader efter inledande behandling

av patienter med nydebuterad ulcerös colit, tycks förutsäga sjukdomsförloppet

under de följande åren, och är således av värde vid den kliniska

uppföljningen av dessa patienter.

Gastrokuriren 2 • 2012 25


abstrakt gastrodagarna

MP-04

Akut svårt skov (S3) av ulcerös kolit – erfarenheter av 72 patienter

från ICURE-studien

Sjöberg, D. 1 ; Holmström, T. 2 ; Nielsen, A. 3 ; Larsson, M. 3 ; Holmquist, L. 4 ;

Ekbom, A. 5 ; Rönnblom, A. 6

1 Falu lasarett, Medicinska kliniken, Falun, Sverige; 2 Sjukhuset i Mariehamn,

Medicinska kliniken, Mariehamn, Finland; 3 Mälarsjukhuset, Medicinska kliniken,

Eskilstuna, Sverige; 4 Akademiska sjukhuset, Barnkliniken, Uppsala,

Sverige; 5 Karolinska institutet, Kliniska epidemiologiska enheten, Stockholm,

Sverige; 6 Akademiska sjukhuset, Institutionen för de medicinska vetenskaperna,

Uppsala, Sverige

Bakgrund: Redan 1955 konstaterades att steroider var effektiva vid

svårt skov av ulcerös kolit (UC). Historiskt sett har risken för kolektomi

samband med ett svårt skov legat mellan 25-50%. Under de sista tio

åren har behandling med infliximab ingett hopp om minskat behov av

kirurgi, men det är ännu oklart om operationsrisken har sjunkit. Inom

ramen för ICURE-studien (IBD Cohort of Uppsala Region) har vi en populationsbaserad

kohort nyinsjuknade UC-patienter där denna frågeställning

kan belysas.

Metod: Alla patienter med ulcerös kolit (UC) registrerades i Uppsala län

under åren 2005-2009 och i Falun, Eskilstuna och på Åland 2007-2009.

Sammanlagt 526 fall av UC diagnosticerades. Av dessa utvecklade 72

(14%) patienter sammanlagt 87 svåra skov under uppföljningstiden 3,3

(SD±1,9) år. Utbredning och svårighetsgrad enligt Montreal-klassifikationen,

demografiska data, uppgifter om behandling samt kolektomi samlades

in.

Resultat: Könsfördelningen var 40 män och 32 kvinnor med en medelålder

på 41 (SD±21) år. Tiden från debut av symtom till kontakt med

sjukvård var kort, med en mediantid på 3 veckor (IQR:1,0-8,0). 46 (64%)

hade en totalkolit och 44 (61%) hade ett svårt skov i samband med diagnos.

Patienterna följdes under 3,6 (SD±1,7) år. 13 (18%) av patienterna

återinsjuknade under uppföljningstiden med ytterligare ett svårt skov. Vid

65 (75%) av de svåra skoven gavs intravenösa steroider och vid 20 (23%)

gavs perorala. Till två patienter gavs infliximab som singelbehandling. 19

(22%) patienter svarade inte på initiala steroider och erhöll infliximab som

rescue-behandling. 8 (42%) patienter som erhöll infliximab blev kolektomerade

pga utebliven effekt. Antalet kolektomier i samband med det

svåra skovet var 19 (22%). Ytterligare 3 patienter opererades i ett senare

skede pga kroniska symtom. Detta kan jämföras med att totalt 14 (2,7%)

av samtliga patienter i kohorten kolektomerade under det första året efter

diagnos. Det var ingen skillnad i andelen kolektomier mellan barn


abstrakt gastrodagarna

Gallvägs- och pancreas-sjukdomar

MP-07

Terapeutiska behandlingen och kliniskt utfall av typ 1 och typ 2

autoimmunpankreatit

Haas, S.L. 1 ; Segersvärd, R. 2 ; Lindgren, F. 3 ; Albin, N. 4 ; Löhr, M. 2

1 Karolinska Universitetssjukhuset, Gastrocentrum Medicin, Stockholm, Sverige;

2 Karolinska Universitetssjukhuset, Gastrocentrum Kirurgi, Stockholm,

Sverige; 3 Karolinska Universitetssjukhuset, Barnklinik, Stockholm, Sverige;

4 Karolinska Universitetssjukhuset, Röntgenklinik, Stockholm, Sverige

Bakgrund: Autoimmun pankreatit (AIP) är en ny och gåtfull sjukdom i

bukspottkörteln. Incidens, förlopp och behandlingssvar är ännu inte kartlagda

i Sverige.

Metod: Syftet var att beskriva diagnos, behandling och resultat av AIP på

en populationsutgången bas.

Resultat: 40 patienter diagnostiserades med AIP mellan 2007 och 2011.

Under denna period identifierades totalt 1.866 patienter med pankreas

sjukdomar vid våra beslutsfattande pankreaskonferenser. Dessa 1.866

patienter rekryterades ifrån en befolkning på 2 miljoner invånare. Patienterna

klassificerades i enlighet med den M-ANNHEIM klassificering och

den senaste Honolulu-konsensus. Alla genomgick DT och/eller MRI/MRCP

diagnostik. EUS utfördes på 30 patienter varav 15 biopsier blev tagna.

Av de 40 AIP patienter, var 22 män, medelåldern var 45,2 år (14-70) vid

diagnos. Tio patienter uppvisade riskfaktorer (rökning, tidigare alkoholkonsumtion

och gallsten). Ingen hade någon känd ärftlig etiologi (PRSS1,

CFTR, CTRC, SPINK1). Fyra opererades och histologiskt klassificerade som

typ 1. Tolv patienter var IgG, eller IgG4 positiva. Tio patienter hade andra

organ engagemang (aoe) (aoe: Crohn, ulcerös kolit, PSC, retroperitoneal

fibros, [proximala] gallgång kolangit). Alla hade typiska röntgenologiska

fynd. Tio patienter behövde kortison terapi för en rad andra skäl (obstruktiv

ikterus, smärta). Två patienter behövde flera steroidkurer. En patient

återinsjunknade under steroid nertrappning och behandlingen ändrades

till azatioprin. Genomsnittlig uppföljningstid var 24 månader (3-48).

Slutsats: Frekvens av AIP är låg i en tertiär referenscentrum. Endast en

tredjedel var i behov av steroidbehandling. Nya serummarkörer som har

beskrivits nyligen, kommer att behöva tillämpas.

Funktionella mag-tarmsjukdomar

MP-08

NO har specifikt hämmande effekt på fas 3 av det migrerande motorkomplexet

på människa: demaskering med NO-syntashämmaren L-NMMA

Hellström, P.M.; Gillberg, L.; Webb, D.L.

Akademiska sjukhuset, Specialmedicin/Gastro, Uppsala, Sverige

Bakgrund: Det migrerande motorkomplexet (MMC) är ett cykliskt återkommande

motorikmönster som avser att förbättra näringsupptag och

propulsion av innehåll genom tunntarmen. Om denna funktion brister

uppstår ofta en patologisk tarmflora, ett tillstånd som ofta ses vid enteral

dysmotilitet och intestinal pseudoobstruktion. NO är en hämmande transmittor

som relaxerar glatt muskulatur. Det är okänt hur NO interagerar med

andra transmittorer i regleringen av MMC i tarmens motilitetsmönster.

Metod: 21 friska frivilliga (22-38 år) genomgick antro-duodeno-jejunal

manometri under 4 timmar följt av injektion av koksaltlösning, eller NOsyntashämmaren

NG-monometyl-L-arginine (L-NMMA, 10 mg/kg intravenöst)

med eller utan atropin (1 mg) eller ondansetron (8 mg). Effekter

på MMC och efterföljande MMC och motilitetsmönster. Utandat och rektalt

NO monitorerades under försöken. peptidhormonerna ghrelin, motilin,

somatostatin, och pankreaspeptid som har effekter på MMC analyserades.

Resultat: L-NMMA utlöste prematurt duodeno-jejunalt fas 3 av MMC på

alla individer, utom en. Resultatet var oberoende av atropin eller ondansetron.

L-NMMA förkortade MMC-cykelns längd och ändrade motilitetsmönstret

i riktning mot fas 2-motorik och undertryckte samtidigt fas

1 i efterföljande MMC. Denna effekt med stimulering av fas 2 bortföll

efter behandling med atropin eller ondansetron. Atropin ökade längden

av fas 2-motorik, medan ondansetron inte hade någon påverkan på MMC.

L-NMMA minskade halterna av NO i utandningsluft på alla individer, medan

NO i rektum endast minskade hos 70% av individerna. Systemiska blodtrycket

minskade hos samtliga individer under 2 timmar efter L-NMMA.

Slutsats: NO har en hämmande effekt på MMC genom att undertrycka fas

3-motorik, oberoende av muskarin- eller 5HT3-receptor blockad. Samtliga

motorikfaser av MMC tycks stå under kontroll av NO. Fas 1 är starkt påverkad

av NO och motregleras av kolinerga och serotonerga system, medan

motiliteten under fas 2 är beroende av atropin-känsliga mekanismer för

övergången av fas 2 till nästföljande fas 3 av MMC.

MP-09

Coping-resurser och deras betydelse för gastrointestinal

symtomnivå och somatisering vid IBS

Wilpart, K. 1 ; Törnblom, H. 1 ; Svedlund, J. 2 ; Tack, J. 3 ; Simrén, M. 1 ; Van Oudenhove,

L. 3

1 Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Medicinkliniken, Enheten för Gastroenterologi

och Hepatologi, Göteborg, Sverige; 2 Sahlgrenska Universitetssjukhuset,

Psykiatriska kliniken, Göteborg, Sverige; 3 Universitetssjukhuset

Leuven, Translational Research Center for Gastrointestinal Disorders

(TARGID), Leuven, Belgium

Bakgrund: Bristande coping-strategier har rapporterats vara av betydelse

vid irritable bowel syndrome (IBS). Sambandet mellan coping-resurser,

gastrointestinala (GI) symtomnivåer och somatisering är oklart. Denna

studie prövade dessa samband och potentiella mediatorer.

Metod: Patienter med IBS (Rome II) rekryterades vid vår specialistmottagning.

Validerade frågeformulär användes för att mäta coping-resurser

(Coping Resources Inventory, CRI), ångest och depression (HAD), GI

specifik ångest (VSI), GI symtomens intensitet (GSRS) och somatisering

(SCL-90R). Faktoranalys användes för att reducera antalet copingsubskalor.

Bivariat sambandsanalys mellan de coping-faktorer som föll

ut i faktoranalysen och GI symtom samt somatisering bedömdes med

Pearson korrelationer. Coping-faktorer med signifikant bivariat samband

analyserades vidare i General Linear Models (GLM) där GI symtom och

somatisering utgjorde beroende variabler, med korrektion för depression

samt generell och GI specifik ångest. Mediatortest utfördes med Byron

& Kenny metoden samt Sobels test.

Resultat: 216 patienter inkluderades. Faktoranalys: Tre faktorer identifierades:

en psykologisk coping faktor (bestående av de kognitiva, sociala

och emotionella CRI subskalorna), en spirituell coping faktor och en fysisk

coping faktor, där var och en förklarar 59 %, 17 % respektive 12 % av variansen.

Bivariat sambandsanalys: Fysisk coping var signifikant korrelerad

till GI symtomens svårighetsgrad (r=-0,31, p


abstrakt gastrodagarna

Tabell 1. Faktorer associerade till graden av GI-symtom.

Endoskopi

Variabel β±standard error p-värde

Psykologisk coping 0,014 ±0,55 0,98

Fysisk coping -1,40 ±0,47 0,003

Ångest 0,33 ±0,13 0,0147

Depression 0,64 ±0,18 0,0005

GI-specifik ångest 0,06 ±0,03 0,06

Effekten av psykisk coping är fullt medierad av generell ångest

(Sobel test Z=3,78, p


abstrakt gastrodagarna

Övre gastrointestinala sjukdomar

MP-13

Diagnostisk precision av pH mätning förbättras av monitorering

och symptomanalys utförd i mest distala esofagus

Öberg, S.; Hall, M.; Wenner, J.

SUS USiL, Kirurgiska kliniken, Lund, Sverige

Bakgrund: Diagnostiken av GERD baseras på pH mätning i esofagus men

metodens träffsäkerhet är otillräcklig för säker klinisk handläggning. PH

mätning just ovan z-linjen har föreslagits kunna förbättra den diagnostiska

träffsäkerhet. Målet med studien var att undersöka diagnostiska precisionen

av pH-mätning samt effekten av symptom analys utförd i mest distala

esofagus jämfört med den på konventionell mätnivå.

Metod: Åttio-två patienter med typiska refluxsymptom och 49 friska frivilliga

undersöktes med 48 timmars kapselbaserad simultan pH-mätning med

en elektrod placerad omedelbart ovan z-linjen samt en på konventionell

nivå, 6 cm oralt om z-linjen. Graden av syra exposition och det temporala

sambandet mellan reflux och symptom jämfördes på de båda mätnivåerna.

Resultat: Simultan pH mätning påvisade signifikant fler patienter med

patologisk sur reflux vid z-linjen jämfört med pH mätning på konventionell

nivå (80.5% mot 64.6%, p=0.001). Symptom association probability (SAP)

för halsbränna var oftare positiv vid pH-monitorering vid z-linjen jämfört

med konventionell nivå (67% mot 56%, p=0.004). Ingen sådan skillnad

kunde påvisas vid analys av Symptom Index (52% mot 46%, p=0.227)

eller Symptom Sensitivity Index (39 % mot 41 %, p=0.687). Med kombinationen

av patologisk syra exponering och/eller positiv SAP för symptom

på halsbränna som markör för ett patologisk pH test, observerades en

signifikant högre andel patienter med positivt pH test vid monitorering i

mest distala esofagus jämfört med konventionell nivå 6 cm ovan (93.5%

mot 76.8%, p90% av slemhinnan var synlig och dålig om < 90% var synlig. En multivariabelanalys

utfördes för att finna oberoende riskfaktorer för dålig sikt.

Resultat: Vid 1522 (86%) av undersökningarna nådde kapseln cekum

under inspelningstiden, dvs undersökningen var komplett. Dålig sikt konstaterades

vid 363 (20%) av undersökningarna. Riskfaktorer för dålig sikt

var manligt kön (OR 1.5, 1.20-1.90, p=0.01), hög ålder (OR 1.01 per år,

1.001-1.02, p=0.027), känd Crohns sjukdom (OR 2.3, 1.44-3.88, p=0.01)

och övriga (OR 3.4, 1.33-8.90, p=0.011).

Slutsats: Manligt kön, hög ålder och känd Crohns sjukdom är riskfaktorer

för dåligt sikt vid kapselenteroskopi. En eller flera riskfaktorer indikerar

behov av tarmrengöring före undersökningen.

PO-02

5-års barnendoskopier på ett länssjukhus; Propofol versus generell

anestesi avseende säkerhet och komplikationer

Majerczyk, B. 1 ; Frisell, K. 2 ; Linné-Guebeli, C. 1 ; Berglund, E. 1 ; Press, A. 1 ; Spetz,

P. 2 ; Lindgren, F. 3

1 Mälarsjukhuset, Barn och ungdomskliniken, Eskilstuna, Sverige; 2 Mälarsjukhuset,

Anestesikliniken, Eskilstuna, Sverige; 3 ALB, Karolinska sjukhuset,

Sektionen för pediatrisk gastroenterologi, Huddinge, Sverige

Bakgrund: Propofolsedering (PA) används som en vanlig metod vid endoskopiska

undersökningar på barn på Mälarsjukhuset i Eskilstuna sedan

2006. Syftet är att jämföra denna metod med generell anestesi med

intubation (GA) avseende komplikationer samt gå igenom vilka symptom

och labparametrar som föranledde undersökning samt vilka histopatologiska

fynd som gjordes.

Metod: Restrospektiv genomgång av journaler på barn som under perioden

2006-2010 genomgått endoskopisk undersökning genomfördes.

Gastrokuriren 2 • 2012 29


abstrakt gastrodagarna

De var sövda (GA) eller sederade med Propofol (PA). Komplikationerna

indelades i allvarliga (åtgärdskrävande desaturering, laryngospasm och

aspiration) och lätta (illamående och/eller kräkningar efter uppvaknandet

samt halssmärta). De symptom och labundersökningar som föranledde

undersökning liksom diagnostiskt utfall avseende makroskopiska och

histopatologiska fynd analyserades.

Resultat: 285 patienter (155 flickor) med viktspannet 7.5-89.5 kg

och medelåldern 10.5 år (0.7 to 19.6) vid endoskopin inkluderades.

115(40,3%) genomfördes med GA och 170 (59,6%) med PA. Alla undersökningar

gjordes på operationssal med narkosläkare närvarande. I gruppen

med GA var andelen allvarliga komplikationer 3,5% (inkluderat ett fall

av aspiration som ledde till pneumoni efter en vecka)jämfört med 2,9% i

PA gruppen (p=ns), medan inga lätta komplikationer alls sågs i PA gruppen

förekom de i 5,2% i GA gruppen (p


abstrakt gastrodagarna

Bakgrund: Rapid opioid detoxification (ROD) är en metod för avgiftning

från opioidanvändning, där patienten sövs under avgiftning. Enligt tidigare

studier är ROD en säker och effektiv metod vid avgiftning. Patienterna

behöver stanna på sjukhus för eftervård mellan en till tre dagar.

Metod: I den här fallstudien presenteras en patient med pseudoobstruktion

och svår buksmärta som avgiftades med hjälp av ROD. Syftet med

studien är att beskriva den omvårdnad som utfördes dagarna efter avgiftningen.

Resultat: Patienten hade ett stort omvårdnadsbehov och tiden på sjukhus

blev lång. Hon hade hög risk för att utveckla trycksår. Hennes förmåga att

äta och utföra dagliga aktiviteter var nedsatt. Hon led av smärta, kramper

och ångest och hade ett stort behov av omvårdnadsåtgärder.

Slutsats: Detta resultat skiljer sig från tidigare studier och mer forskning

kring omvårdnad vid ROD behövs.

PO-07

Tilläggsinformation av måltidsintag vid test av rektal sensitivitet

hos patienter med IBS: relevans avseende symtomuppkomst?

Törnblom, H. 1 ; Van Oudenhove, L. 2 ; Tack, J. 2 ; Simrén, M. 1

1 Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Medicinkliniken, Enheten för Gastroenterologi

och Hepatologi, Göteborg, Sverige; 2 Universitetssjukhuset Leuven,

Translational Research Center for Gastrointestinal Disorders (TARGID),

Leuven, Belgium

Bakgrund: Kolorektal hypersensitivitet anses vara en viktig patofysiologisk

mekanism vid irritable bowel syndrome (IBS). Förvärrade symtom

efter måltid är vanligt. Denna studie utvärderar kopplingen mellan rektal

sensitivitet före och efter måltidsintag med gastrointestinala (GI) och

psykologiska symtom hos patienter med IBS.

Metod: Vi inkluderade 221 patienter med IBS (ålder 39±13 (medelvärde±SD)

år; 160 kvinnor). Rektal barostatundersökning utfördes före

och 60 min efter en flytande måltid (800 kcal; 60% fett). Sensoriska

tröskelvärden mättes under distensionerna. Gränsvärden för rektal hypersensitivitet

(


abstrakt gastrodagarna

andra funktionella GI sjukdomar (FGIDs) hos patienter med IBS enligt Rom

II eller Rom III kriterierna och bedömer bidragande faktorer av betydelse

för multipla GI symtom.

Metod: Vi inkluderade 670 patienter med IBS, 308 Rom II positiva 2002-

2007 (medelålder 40 (18-73) år; 226 kvinnor), och 362 Rom III positiva

2007-2011 (medelålder 37 (18-73) år; 285 kvinnor). Rom II respektive

Rom III Modular Questionnair har använts i respektive grupp. Symtom

förenliga med esofageala, gastroduodenala och anorektala FGIDs inkluderades

i analysen. Förekomst av ångest och depression bedömdes med

Hospital Anxiety and Depression skalan.

Resultat: Symtom förenliga med ytterligare minst en FGID baserat på

Rom II eller Rom III kriterierna fanns hos 76% respektive 68%. Symtom

som vid funktionella esofageala, gastroduodenala eller anorektala sjukdomar

var högprevalenta (Tabell 1 och 2). Funktionell anorektal sjukdom

var vanlig om Rom II kriterierna användes och proctalgia fugax var den

vanligaste diagnosen vid sidan av IBS, medan funktionell gastroduodenal

sjukdom var vanlig när Rom III kriterierna användes och där var, förutom

IBS, funktionell dyspepsi (FD) vanligast. När Rom II kriterierna användes

blev proportionen FD lägre då en majoritet av patienterna med dyspeptiska

symtom angav en koppling till tarmfunktionen och/eller refluxsymtom,

vilket exkluderar FD. Esofageala symtom var också vanliga med halsbränna

angivet av flest. Antalet FGIDs utöver IBS var högre om patienterna

led av ångest (p=0,001 Rom II, p=0,002 Rom III) eller depression

(p=0,005 Rom II, p=0,04 Rom III). När subtyper enligt Rom II användes var

det mer sannolikt att de med växlande tarmvana hade symtom förenliga

med ytterligare FGIDs jmf andra subtyper (p=0,03), medan patienter med

ospecificerad subtyp enligt Rom III hade lägre sannolikhet än övriga subtyper

att ha symtom förenliga med annan FGID (p50 (IBS-SSS50), >100 (IBS-SSS100) eller >50% (IBS-SSS50%)) och

GSRS-IBS (reduktion >0,5 (GSRS0,5) eller >1 (GSRS1) användes som

grund, utvärderades.

Resultat: Efter avslutad behandling angav 257 patienter IBS-AR (44%),

195 (41%) om de som rapporterade IBS-AR redan vid baseline (n=112)

exkluderades. Responders enligt IBS-AR hade minskad svårighetsgrad

av GI symtom och GI specifik ångest och tendenser i samma riktning

för generell ångest och depressionsnivå jämfört med icke-responders.

Dessa samband var starkare om de som rapporterade IBS-AR även vid

baseline exkluderades (Tabell 1). Därutöver förbättrades 6 av 9 IBSQOL

domäner signifikant mer hos patienter som angav IBS-AR jämfört med

de som inte gjorde det. Symtomens svårighetsgrad enligt IBS-SSS vid

baseline påverkade andelen patienter som angav IBS-AR efter behandling

(milda 58%, måttliga 46%, svåra 44%; p


abstrakt gastrodagarna

Bakgrund: Det finns en koppling mellan Irritable Bowel Syndrome (IBS)

och nedsatt hälsorelaterad livskvalitet (HRQoL) där biopsykosociala faktorers

relativa inverkan är oklar. Denna studie undersöker kopplingen

mellan HRQoL och gastrointestinal (GI) funktion, psykosociala faktorer

och svårighetsgraden av somatiska symtom.

Metod: Patienter med IBS (Rom II kriterier) rekryterades vid vår specialistmottagning.

Rektal sensitivitet och compliance (eftergivlighet) värderades

med barostatundersökning, ett motilitetsindex (MI) beräknades

med stationär tunntarmsmanometri och oroanal transittid (OATT) mättes

med röntgentäta markörer. Validerade frågeformulär användes för att

mäta HRQoL (IBSQOL), ångest och depression (HAD), GI-specifik ångest

(VSI), GI-symtomens intensitet (GSRS), avföringskonsistens och tarmtömningsfrekvens

(Bristol Stool Form Scale) samt somatisering (SCL-90R).

Bivariat sambandsanalys mellan var och en av dessa variabler och de

nio IBSQOL subskalorna bedömdes med Pearson korrelationer. Variabler

med signifikant bivariat samband analyserades vidare i General Linear

Models (GLM) där IBSQOL subskalorna var beroende variabler med korrektion

för ålder och kön.

Resultat: 116 patienter inkluderades och HRQoL resultatet var likartat

som vid tidigare publicerade IBS-studier. Bivariat sambandsanalys (ej

detaljredovisat): Det förelåg måttlig till stark korrelation mellan majoriteten

av HRQoL domänerna och de psykosociala samt somatiska symtomvariablerna.

Svaga men signifikanta korrelationer noterades för rektala

känseltrösklar och/eller compliance till vissa domäner (känslor, energi,

mat, fysisk roll). Inget signifikant samband noterades mellan GI motilitet

(MI, OATT) och någon av de nio IBSQOL domänerna. GLM: Se översiktlig

presentation i Tabell 1.

Slutsats: Psykologiska och somatiska symtomnivåer hos patienter med

IBS har ett starkare samband med alla de sjukdomsspecifika HRQoL

domänerna än med sensorisk och motorisk GI funktion, sammantaget

förklarande 20-60% av variansen i HRQoL. Detta understryker vikten av

en noggrann biopsykodynamisk bedömning när HRQoL värderas vid IBS

snarare än ett ensidigt fokus på GI symtom och funktionstester.

Tabell 1. Sammanfattning av GLM för varje HRQoL-domän.

GI sensorimotorisk

funktion

Rektal compliance

Smärttröskel p=,022

Psykologiska symtom

Ångest

Depression

GI-specifik ångest

Somatiska symtom

GI-symtom

Tarmtömningsfrekvens

Somatisering

Känslor Mental Sömn Energi Fysisk Mat Social

roll

n.s.

p=,009

p=,027

n.s.

p=,005

p


abstrakt gastrodagarna

1 Karolinska Universitetssjukhuset, Sekt. för pediatrisk Gastroenterologi,

Hepatologi och Nutrition, Huddinge, Sverige; 2 Karolinska Universitetssjukhuset,

Gastro Center Surgery, Huddinge, Sverige; 3 Karolinska Universitets

Sjukhuset.Huddinge, Sekt. för pediatrisk Gastroenterologi,Hepatologi och

Nutrition, Hälsovägen, Sverige

Background: The Pancreas is poorly described in pediatric inflammatory

bowel disease (IBD). We characterized pancreatic involvement in children

with IBD at our center.

Methods: Retrospective chart review of pediatric IBD patients investigated/treated

at our center 2000-2011. IBD-patients with associated

autoimmune liver disease (AILD)were excluded. Pancreatic amylase

(0,15-1,10 microkat/L), lipase (0,36-0,85microkat/L) and fecal elastase

(>200 microg/g) outside the normal range at any time before, at initial

diagnosis or follow-up of IBD were included. Apart from symptoms and

enzymes, MRI with secretin stimulation and a modified Lundh’s test were

used in suspicious cases to diagnose pancreatitis or exocrine pancreas

insuffiency (EPI).

Results: 131/136 IBD patients were included in the study; 77 Crohn’s

(CD), 34 ulcerative colitis (UC) and 20 indeterminate colitis (IC).

65/131(50%), 36 boys,had abnormal pancreatic enzymes at any time;

35 (45%) of the CD-, 20 (59%) of the UC- and 10 (50%) of the IC- patients.

Median age at IBD-diagnosis, in the group with abnormal enzymes was

13.3 (2.3 – 17.9) years. Elevated enzymes in 39/131 (30%); CD 21

(54%), UC 11 (28%) and IC 7 (18%). 25 had only elevated enzymes. Possible

causes were pharmacological drugs in 14 (eg. steroids,5-ASA and

azathioprin), infections 5, at diagnosis of IBD 2, after colectomy 1, hyperamylasemia

1, and 2 unknown causes.14 (11%) patients had pancreatitis.

11/14 pts had acute or recurrent pancreatitis: (5 due to pharmacological

therapy, 2 due to possible auto-immune pancreatitis (AIP), 2 with severe

EBV-infection and 2 with pancreatitis preceding IBD-diagnosis. Chronic

pancreatitis in 3: Possible AIP in 2 girls with UC and CD and one boy with

UC, gallstones/possible AIP.Low enzymes in 41/131(31%),23 boys, CD

21/41 (51%) ,14 (34%) with UC and 6 (15%) with IC. 15 of these 41 pts

also had elevated enzymes at any time, and 13/15 showed elevated

enzymes preceding low enzyme levels. 5 (3.8%) of 131 pts; CP in 3 and

pancreatic atrophy in 2,had definite EPI. 3 pts (2.3%) had suspected EPI

with low enzymes and low fecal elastase.

Conclusion: Elevated and/or low pancreatic enzymes was seen in 50%

and pancreatitis in 11%. Pharmacotherapy and suspected AIP were the

most common causes of pancreatitis. Definite/possible EPI were seen

in 6%. Elevated pancreatic enzymes can sometimes precede low enzyme

levels, which may be a sign of pancreatic injury. Pancreas should be continousely

evaluated in pediatric IBD

Inflammatorisk tarmsjukdom

PO-15

Metotrexat vid budesonidrefraktär kollagen kolit

Münch, A. 1 ; Bohr, J. 2 ; Vigren, L. 3 ; Tysk, C. 2 ; Ström, M. 1

1 Universitetssjukhus, EM-kliniken, Linköping, Sverige; 2 Universitetssjukhus,

Gastroenterologi, Örebro, Sverige; 3 Universitetssjukhus, Gastroenterologi,

Malmö/Trelleborg, Sverige

Bakgrund: Kollagen kolit (KK) är en inflammatorisk tarmsjukdom som

vanligtvis kan behandlas effektivt med budesonid. Det finns dock patienter

som utvecklar intolerans eller har kvarvarande aktiv sjukdom trots underhållsbehandling

med högdos budesonid. Vi har genomfört en prospektiv

sammanställning av patienter med budesonidrefraktär KK som erhöll

metotrexat (MTX, 15-25 mg) subkutant en gång per vecka.

Metod/Patienter: Nio patienter (7 kvinnor, medelålder 56 år) inkluderades.

Avföringsfrekvens/dag beräknades under en veckas symtomregistrering

innan, efter 6 och 12 veckors behandling. Koloskopi med biopsitagning

genomfördes hos alla patienter för att bekräfta diagnosen. MTX gavs

15 mg s.c. i 6 veckor och ökades till 25 mg s.c. om patienten inte svarade

på behandling efter vecka 6. Andelen patienter i klinisk remission (definierad

som


abstrakt gastrodagarna

Incidens/100 000

Antal nydiagnostiserade

patienter

10

8

6

4

2

0

60

50

40

30

20

10

0

Årlig incidens av kollagen kolit

2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010

Årtal

Ålder- och könsspecifik årlig incidens av kollagen kolit

0-9 10-19 20-29 30-39 40-4950-59 60-6970-7980-89 90-99

Ålder vid diagnos

Kvinnor

Män

Totalt

PO-18

Karakterisering av IBS-liknande symtom hos patienter med ulcerös kolit

i klinisk remission

Jonefjäll, B. 1 ; Strid, H. 1 ; Öhman, L. 2 ; Svedlund, J. 3 ; Bergstedt, A. 3 ; Simrén, M. 1

1 Sahlgrenska Akademin, Avdelningen för invärtesmedicin, Göteborg, Sverige;

2 Sahlgrenska Akademin, Avdelningen för mikrobiologi och immunologi,

Göteborg, Sverige; 3 Sahlgrenska Akademin, Avdelningen för psykiatri,

Göteborg, Sverige

Bakgrund: IBS-liknande mag-tarmsymtom är vanligt förekommande hos

patienter med inflammatorisk tarmsjukdom (IBD). Det har föreslagits att

dessa symtom avspeglar en ockult inflammation och inte en samtidig IBS.

Syfte: Att karakterisera IBS-liknande symptom hos patienter med ulcerös

kolit (UC) i klinisk remission genom att mäta inflammationsmarkörer, psykologiska

faktorer och livskvalitet (QOL).

Metod: 95 patienter med nydebuterad UC följdes prospektivt under tre år

med årliga uppföljande besök (b1-b3). Patienterna fyllde i självskattningsfrågeformulär

vid varje besök för att undersöka diagnostiska kriterier för

IBS (Rome II), grad av gastrointestinala symtom (Gastrointestinal Symptom

Rating Scale (GSRS)), QOL (SF-36: physical component summary

(PCS) och mental component summary (MCS)) och psykologiska symtom

(Hospital Anxiety and Depression scale (HAD)). Fekalt Calprotectin användes

som inflammatorisk markör. Klinisk remission definierades som ett

totalt Mayoscore ≤2 med endoskopiskt subscore ≤1 och inga skov under

perioden tre månader före besöket. Vid varje besök jämfördes patienter

i klinisk remission med IBS-liknande symtom (IBD+IBS) med patienter i

remission utan IBS-liknande symtom (IBD-IBS).

Resultat: Prevalensen av patienter som uppfyllde Rome II-kriterierna

för IBS hos UC-patienter i klinisk remssion var 12% (7/57) vid b1, 23%

(15/66) vid b2 och 17% (11/64) vid b3. Vid jämförelse mellan UC-patienter

i remission med och utan IBS-liknande symtom hade de patienter som

uppfyller Rome II-kriterierna för IBS mer uttalade GI-symtom generellt

(tabell 1), tendenser till mer uttalade psykologiska symtom och sänkt

livskvalitet men calprotectinvärdena skiljde sig inte åt mellan grupperna

(tabell 2). I samband med de uppföljande besöken uppfyllde 26% (25/95)

av UC-patienterna i klinisk remission Rome II-kriterierna för IBS vid minst

ett av de årliga besöken; 19% (18/95) vid ett av tre besök, 6% (6/95) vid

två av tre besök och 1% (1/95) vid alla tre besök.

Slutsats: IBS-liknande symtom är vanligt förekommande hos patienter

med ulcerös kolit och de verkar vara av fluktuerande karaktär. Symtomen

är relaterade till sämre psykologiskt välbefinnande samt reducerad livs-

Tabell 1

b1 IBD+IBS vs.

IBD-IBS

b2 IBD+IBS vs.

IBD-IBS

b3 IBD+IBS vs.

IBD-IBS

GSRS Total p=


abstrakt gastrodagarna

(LK). Den årliga incidensen av MK i Sverige har i första hand beskrivits

från Örebro och har under senare år ansetts ligga stabilt på en nivå av

omkring 5/100 000 invånare för respektive subtyp (1). Detta har bekräftats

i en aktuell studie från södra Sverige (2). Vi presenterar för första

gången epidemiologiska data från centrala Östergötland, motsvarande

Universitetssjukhuset i Linköpings primära upptagningsområde.

Metod: Samtliga patienter i vårt primära upptagningsområde (Linköpings,

Åtvidabergs, Ydre och Kinda kommuner) som fick diagnosen MK enligt

gängse histologiska kriterier under åren 2008-2011 inkluderades. Upptagningsområdet

omfattade år 2010 1.7 x 100 000 invånare (varav 1,4

x 100 000 invånare >18 år).

Resultat: Under åren 2008-2011 fick 90 patienter diagnosen MK (KK =

43, LK = 47). Genomsnittsåldern var 65 år (range 29-87) för KK och 64 år

(29-85) för LK. Den sammanlagda incidensen för MK var 13,2/100 000

(och 16,6/100 000 > 18 år). Könsfördelningen (K:M) låg på 6:1 för KK,

respektive 2:1 för LK. Den årliga incidensen för KK var 6,3/100 000 (och

8,0/100 000 > 18 år) samt för LK 7,0/100 000 (8,7/100 000 > 18 år).

Slutsats: Våra resultat tyder på en tendens till högre förekomst av MK

i vår region jämfört med motsvarande data från Örebro och Malmö. En

påstått stabil incidens av MK under senare år i Sverige kan ifrågasättas

och för att kunna bedöma om en äkta ökning föreligger behövs det fortsatt

registrering av epidemiologiska data.

PO-21

Erfarenhet och inställning till komplementär och alternativ medicin

hos sjukvårdspersonal som jobbar med IBD patienter

Lindberg, A. 1 ; Ebbeskog, B. 2 ; Karlen, P. 1 ; Oxelmark, L. 2

1 Danderydssjukhus, Karolinska institutet, Institutionen för kliniska vetenskaper,

Medicinkliniken, Gastrosektionen, Stockholm, Sverige; 2 Karolinska

Institutet, Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle, Sektionen

för omvårdnad, Huddinge, Stockholm, Sverige

Bakgrund: Världshälsoorganisationen (WHO) definierar komplementär

och alternativ medicin (KAM) som ett samlingsbegrepp av terapiformer

som inte är en del av ett lands egen tradition och inte integrerad i den

dominerande hälso-och sjukvården. Användningen av KAM hos patienter

med inflammatorisk tarmsjukdom (IBD) ökar. Orsaker till att IBD patienter

väljer KAM kan vara dålig respons på konventionell behandling, en önskan

om kontroll över sjukdomssituationen eller att KAM fokuserar på hela

människan. Även oro över behandlingskomplikationer kan bidra till att

IBD patienter söker sig till KAM liksom negativ stress och sjukdoms relaterade

problem. Användning av KAM är inte utan risk, biverkningar såsom

levertoxicitet och interaktion med konventionell medicin har rapporterats.

Forskning om erfarenhet och inställning till KAM hos sjukvårdspersonal

som arbetar med IBD patienter är begränsad. Kunskap om detta kan

leda till en ökad medvetenhet och förbättra kommunikationen om KAM

mellan vårdpersonal och IBD patienter vilket i sin tur kan bidra till en ökad

förståelse och förbättrad vårdkvalitet. Syftet med studien var att belysa

erfarenheter och inställningar av KAM hos läkare och sjuksköterskor som

arbetar med IBD patienter.

Metod: Ett urval av 16 läkare och sjuksköterskor, 26-70 år som arbetat

med IBD patienter i 1-42 år rekryterades från fem sjukhus i två storstäder.

Kvalitativa intervjuer utfördes. Materialet analyserades med innehållsanalys

enligt Krippendorff.

Resultat: Analysen resulterade i åtta kategorier, upplevelse av att patienten

söker förbättring och välbefinnande, bevekelsegrund för KAM användande,

försvårande omständigheter, varierande upplevelse av KAM, skapa

förtroende och bra relation till patienten, önskan av kunskapsförståelse,

tilltro till KAM, hindrande inställning.

Slutsats: Alla deltagare hade erfarenhet av att IBD patienter söker förbättring

och välbefinnande genom att använda KAM, med både positivt och

negativt resultat. Läkare och sjuksköterskor uttryckte respekt för patienternas

önskemål, förhoppningar och förväntningar av KAM. Deltagarna såg

också de hinder som fanns för att acceptera KAM som behandlingsmetod.

Intervjupersonerna hade en positiv inställning till KAM, var öppna för att

använda KAM och ville lära sig mer om KAM metoder. Några av de intervjuade

var dock skeptiska till KAM-användande och oroade för eventuella

biverkningar hos patienter.

PO-22

Kontroll eller acceptans? En pilotstudie på sjukdomsuppfattning

och coping i IBD

Saboonchi, F. 1 ; Jäghult, S. 2 ; Welander, R. 1 ; Wettersjö, A. 1

1 Sophiahemmet Högskola, Stockholm, Sverige; 2 Danderyds sjukhus, Medicinkliniken,

Stockholm, Sverige

Bakgrund: Det osäkra och skovvisa förloppet av inflammatoriska tarmsjukdomar

(IBD) är en potentiell källa till upplevelse av bristande kontroll

hos patienten. Enligt Leventhals common sense model of self regulation

(CSM) är patientens egen uppfattning av sjukdomen avgörande för

dennes val av copingstrategier. Copingstrategier antas, i sin tur, påverka

hälsostatus och främst den emotionella reaktionen av att leva med en

kronisk sjukdom. Ångest har associerats med insjuknande och försämring

av IBD. Uppfattning av bristande kontroll är en av de främsta aspekterna

i Leventhals modell av sjukdomsuppfattning och betraktas som en viktig

prediktor för ångest vid flera kroniska sjukdomar. I nuvarande diskursen

kring kognitiv beteendeterapi har däremot acceptans, det vill säga

att individen accepterar upplevelser som är utanför hans eller hennes

kontroll, föreslagits minska emotionell påfrestning. För att tillhandahålla

stöd till patienter med IBD är det av betydelse att klargöra hur uppfattning

av kontroll kontra acceptans-baserad coping kan påverka tillståndet

hos patienterna.

Denna studie är en pilotstudie med syfte att studera effekten av uppfattning

av kontroll och acceptans-baserad coping på ångest och subjektiv

hälsa på en grupp patienter med IBD.

Metod: 32 patienter med IBD (19 stycken med Crohns sjukdom och 13

stycken med ulcerös colit) fyllde i frågeformulären Brief Illness Perception

Questionnaire, Short Health Scale, Brief COPE och Hospital Anxiety and

Depression Scale.

Resultat: Path-analys visade en effekt på uppfattning av bristande kontroll

på självrapporterad ångest (Standardized Beta = 0.24 p


abstrakt gastrodagarna

diarre.Det ökade genuttrycket av IL-6 visar ett inflammatoriskt påslag på

mRNA-nivå hos CC-patienter och kan vara en förklaring till de nedreglerade

mRNA-nivåerna av renin. Dessa resultat bör verifieras på proteinnivå.

PO-24

Kombinationsbehandling med infliximab och thiopuriner kan

minska andelen kolektomier hos patienter med ulcerös kolit

Eriksson, U. 1 ; Jansson, U.A. 2 ; Strid, H. 2 ; Öhman, L. 2 ; Bajor, A. 2

1 Alingsås Lasarett, Medicinkliniken, Alingsås, Sverige; 2 Sahlgrenska Universitetssjukhuset,

Avdelningen för Gastroenterologi, Göteborg, Sverige

Bakgrund: Infliximab (IFX) -behandling hos patienter med måttlig till svår

ulcerös kolit resulterar i högre remissionsfrekvens jämfört med placebobehandling

(Rutgeerts et al, ACT 1 och ACT 2, 2005). Även kolektomifrekvensen

blev signifikant lägre. ”The UC SUCCESS trial” (Panaccione et al,

DDW 2011) kunde visa att kombinationen IFX och thiopuriner (AZA) var

överlägsen singelterapi med respektive preparat för att uppnå remission

vid ulcerös kolit.

Syfte: Studiens syfte var att jämföra effekten av mono- (IFX) respektive

kombinationsbehandling (IFX+AZA) på kolektomifrekvens samt sjukdomsaktivitet

hos patienter med ulcerös kolit på en öppenvårdsmottagning.

Metod: Journalgenomgång av de IBD-patienter som behandlades med

IFX p.g. av steroid- alternativt AZA-refraktär, eller steroidberoende sjukdom.

Exklusionskriterier var Crohns sjukdom, obestämbar kolit, tidigare

biologisk behandling eller bristande uppföljning. Primära endpoints var

kolektomi och/eller klinisk förbättring. Vi definierade klinisk förbättring

genom att sammanväga symptom, endoskopi-/rektoskopifynd, möjligheten

till utsättning av steroider samt i vissa fall nivån på fekalt-kalprotectin.

Resultat: Trettio patienter inkluderades i studien, varav 12 kvinnor. Medelåldern

var 38 år (SD=14), sjukdomsdurationen 9 år (SD=9) och medelantalet

IFX infusioner 6 (SD=3.4). Andelen kolektomier var 11/ 30 och

andel patienter med klinisk förbättring 15/30. Fyra patienter avböjde

kolektomi trots försämring. Sammantaget hade 18 patienter kombinationsbehandling,

av dessa var 16 redan insatta på AZA vid start av IFX

medan 2 startade AZA samtidigt med IFX. En patient blev aldrig insatt

på AZA och elva avbröt AZA p.g.av biverkningar. Av samtliga 30 var 29

insatta på 5-ASA och 20 hade kortisonbehandling. Andelen kolektomier

var signifikant lägre i gruppen som erhöll kombinationsbehandling med

IFX-AZA, 3/18 (17 %) jämfört med gruppen som enbart erhöll IFX 8/12

(67 %), (p C) polymorfierna analyserades med

realtids-PCR (TaqMan). Den intracellulära proteinhalten av EPX och ECP

analyserades med hjälp av ELISA och UNICAP.

Resultat: Äldre kvinnor (ålder> 45) med CD har en högre prevalens av

ECP434 och 562 GC-genotypen jämfört med friska individer. Äldre män

med UC har en högre andel av EPX405, ECP434 och ECP562 GC-genotypen

jämfört med friska. EPX405 genotypen var kopplat till proteinhalten

i EPX och på ett omvänt sätt till ECP. Den relativa risken för UC patienter

med ECP434 eller ECP562-GC/CC genotyperna att utveckla dysplasi/

cancer var 2,5 (1,2-5,4, 95% CI) och 2,5 (1,1-5,4, 95% CI), jämfört med

patienter som bär GG -genotyper.

Slutsats: Polymorfier i EPX och ECP-generna tydligt associerade till IBD,

och är även kopplat till det intracellulära proteininehållet hos eosinofiler.

Dessa nya upptäckter antyder en viktig roll av eosinofiler i patofysiologin

av IBD.

PO-27

Aktiverad NFkB i colonbiopsier hos tvillingar med inflammatorisk

tarmsjukdom

Zhulina, Y. 1 ; Hahn-Strömberg, V. 2 ; Shamikh, A. 2 ; Gustavsson, A. 1 ; Bohr, J. 1 ;

Nyhlin, N. 1 ; Wickbom, A. 1 ; Bodin, L. 3 ; Tysk, C. 1 ; Carlson, M. 4 ; Halfvarson, J. 1

1 Örebro Universitetssjukhus, Gastrosektionen, Örebro, Sverige; 2 Örebro

Universitetssjukhus, Laboratoriemedicinska Länskliniken, Örebro, Sverige;

3 Örebro Universitetssjukhus, Statistik och Epidemiologiska Sektionen, Enhet

för Klinisk Forskning, Örebro, Sverige; 4 Uppsala Universitetssjukhus, Institutionen

för Medicinska Vetenskaper, Forskargroup inom Gastroenterologi/

Hepatologi, Uppsala, Sverige

Bakgrund och syfte: Inflammatorisk tarmsjukdom (IBD) kännetecknas av

en rubbning i samspelet mellan tarmens slemhinna och mikrobiota, som

driver aktiveringen av immunförsvaret med åtföljande proinflammatoriska

Gastrokuriren 2 • 2012 37


abstrakt gastrodagarna

effekter, bland annat aktiveringen av nuclear factor kappa B (NFkB). NFkB

aktivering har tidigare rapporterats hos förstagradssläktingar till patienter

med inflammatorisk tarmsjukdom. Syftet med studien var att undersöka

om tidigare observerad aktivering av NFkB orsakas av genetisk predisposition

eller gemensamma miljöfaktorer.

Material och metod: Tvillingar med IBD coloscoperades och colonbiopsier

togs. Kontrollbiopsier med normal histologi togs fram via avdelningen

för patologi och matchades för kön och ålder ±5 år. För att påvisa p65

subenhet av NFkB användes polyklonal anti-NFkB ab16502 vid spädning

1:1000 (rabbit IgG, Abcam, USA). NFkB aktivitet i ytepitelet bedömdes

enligt scala 0-3 och dikotomiserades i låg (grad 0-1) och hög (grad 2-3)

aktivitet. Oddskvoter (OR) med 95 % konfidensintervall (95 % CI) beräknades

med logistisk regression anpassad för små material.

Resultat: 45 tvillingpar med Crohns sjukdom (CD) eller ulcerös kolit (UC)

deltog; 27 tvillingpar med CD (concordanta monozygota (MZ) n=5, discordanta

MZ n=11, concordanta dizygota (DZ) n=l och discordanta DZ n=10),

18 tvillingspar med UC (concordanta MZ n=1, discordanta MZ n=9 and

discordanta DZ n=8).

Alla friska tvillingar var symptomfria och 37/38 hade normal histologi.

Kontroller (n=45) hade följande koloscopiindikationer: blod per rectum

(n=9), polypövervakning (n=5), förändrade avföringsvanor och/eller

buksmärta (n=31).

Ökad NFkB aktivitet observerades hos 23/28 tvillingar (82 %) med CD

[OR 20.0 (5.5-89.9)] och hos 17/18 tvillingar (94 %) med UC [71.2 (9.0-

3369.0)].

Dessutom, 13/18 (73 %) av friska tvillingar till tvillingar med CD hade

ökad NFkB aktivitet [11.4 (2.9-54.0)] och 12/16 (75 %) av friska tvillingar

till tvillingar med UC hade ökad NFkB aktivitet [13.1 (3.0-71.2)]. NFkB

aktivitet var forhöjd hos både MZ [OR 6.7 (1.2-40.2)] och DZ [OR 29.5

(3.2-1496)] friska tvillingar till tvillingar med CD. Likväl, ökad NFkB aktivitet

observerades hos MZ [OR 5.5 (1.0-35.0)] och DZ [OR 38.1 (5.1-∞)] friska

tvillingar till tvillingar med UC.

Slutsats: Både MZ och DZ friska tvillingar till tvillingar med IBD har ökad

NFkB aktivitet i kolonbiopsier. Detta ter sig ej vara orsakat av enbart

genetisk predisposition utan snarare av gemensamma miljöfaktorer under

uppväxten.

PO-28

IBD care – det nya svenska web-baserade kliniska beslutsstödssystemet

medför möjligheter till prestandajämförelser och longitudinell klinisk

forskning

Strid, H. 1 ; Björk, J. 2 ; Grip, O. 3 ; Halfvarson, J. 4 ; Hjortswang, H. 5

1 Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Medicinkliniken, Institutionen för

medicin, Sahlgrenska Akademin, Göteborgs universitet, Göteborg, Sverige;

2 Karolinska universitetssjukhuset, Solna, Gastrocentrum medicin, Karolinska

institutet, Stockholm, Sverige; 3 Skånes Universitetssjukhus, SUS, Divisionen

för gastroenterologi och hepatologi, Avd för kliniska vetenskaper, Lunds

universitet, Malmö, Sverige; 4 Örebro universitetssjukhus, Medicinkliniken,

Divisionen för gastroenterologi, Örebro universitet, Örebro, Sverige; 5 Linköpings

universitetssjukhus, EM-kliniken, Avd för klinisk och experimentell

medicin, Linköpings universitet, Linköping, Sverige

Bakgrund: Randomiserade, kontrollerade studier har odiskutabelt vetenskapligt

värde för att bedöma möjliga effekter av en intervention. Nackdelen

med dessa studier är selekterade populationer, samt begränsade

behandlingsalternativ och uppföljningsperioder. Register, baserade på

longitudinell uppföljning av populationsbaserade kohorter, är inte begränsade

av dessa faktorer. De kan därför bidra med värdefull information

om sjukdomarna, inkluderande effekter och biverkningar av läkemedel

och andra interventioner i vardagslivet.Dessutom finns det ett behov av

omfattande beslutsstöd i daglig klinisk vård, kvalitetssäkring gentemot

riktlinjer och prestandajämförelser gentemot andra kliniker. Målsättningen

var därför att skapa ett web-baserat system som innehåller de tre elementen:

riktlinjebaserat beslutsstöd, redskap för prestandajämförelser

och en forskningsdatabas.

Metod: Den web-baserade applikationen byggdes med hjälp av plattformen

RealQ. Denna plattform har utvecklats av Health Solutions AB och

utgör en grund för kliniska beslutsstöd inom all slags hälso- och sjukvård.

Plattformen har anpassats för användning inom ex. HIV, kardiologi och

bröstcanceruppföljning. En styrgrupp, bestående av gastroenterologer från

5 universitetssjukhus med intresse för inflammatorisk tarmsjukdom (IBD),

etablerades år 2008. Styrgruppen har haft flera konsensusmöten för att

anpassa systemet till IBD och gällande nationella riktlinjer.

Resultat: IBD care lanserades i september 2010. Systemet har hittills

introducerats vid 5 universitetssjukhus I Sverige. Hittills har mer än 6000

patienter registrerats i detta web-baserade system. Beslutsstödet visar

det longitudinella förloppet av IBD sjukdomen i form av en graf. Biomarkörer

(fekalt calprotectin och CRP) och sjukdomsaktivitetsindex (Harvey

Bradshaw index, Mayo score och Whalmsley index) presenteras grafiskt

i relation till behandling, kirurgi, endoskopi och/eller radiologiska undersökningar.

IBD care ger dessutom möjlighet till kvalitetsrapporter i realtid.

Slutsats: Denna web-baserade applikation bör bidra till ökad kvalité på

vård och säkerhet för IBD patienter. Den kommer också att bli ett viktigt

redskap för prestandajämförelse s.k. benchmarking, samt ge beslutsansvariga

inom vården relevanta och värdefulla uppföljningsdata. Dessutom

kommer systemet att bli ett ovärderligt verktyg i klinisk forskning på

mycket stora och icke selekterade patientpopulationer med IBD.

PO-29

Patienter med mikroskopisk kolit har blandad Th1/Th17

samt CTL-associerad cytokinprofil

Kumawat, A.K. 1 ; Strid, H. 1 ; Tysk, C. 2 ; Bohr, J. 2 ; Hultgren-Hörnquist, E. 1

1Örebro Universitet, Institutionen för Hälsa och Medicin, Örebro, Sverige;

2Universitetssjukhuset, Sektionen för Gastroenterologi, Medicinska kliniken,

Örebro, Sverige

Bakgrund: Data är begränsade avseende lokal cytokinprofil vid mikroskopisk

kolit (MC).

Metod: Kartläggning av uttrycket av gener involverade i differentiering av

T-hjälpar (Th) och cytotoxiska T-lymfocyter (CTL) vid MC utfördes med realtids

RT-PCR på kolonbiopsier från patienter med kollagen kolit (CC, n=10)

eller lymfocytär kolit (LC, n=5), och jämfördes med ulcerös kolit-patienter

(UC, n=3), icke-inflammerade diarrépatienter (n=17) och friska kontroller

(n=10). Även patienter med tidigare diagnos och kliniska symptom på LC

(n=6) eller CC (n=4), men vid biopsitillfället normal histopatologi inkluderades,

men analyserades separat som LC-R resp CC-R (R= remission).

Samtliga genuttryck redovisas som förändring från kontrollerna.

Resultat: Inga gener var uppreglerade i icke-inflammerade patienter med

diarré. IFN-γ, från främst CD4+ Th1 och CD8+ CTL, var kraftigt uppreglerad

vid CC (22x; p


abstrakt gastrodagarna

Metod: En systematisk litteratursökning i PubMed, Cochrane och TripDatabase

med syfte att finna alla artiklar alla artiklar publicerade på engelska

mellan 1990-2012 som berör sambandet mellan kolorektalcancer och

divertikulos/divertikulit.

Resultat: Totalt 761 potentiellt intressanta abstrakt återfanns. Efter en

första gallring av två oberoende granskare återstod 31 artiklar. Sexton

ansågs hålla tillräckligt hög kvalitet för den slutliga bedömningen. Sex

artiklar handlade om fynd vid uppföljande koloskopi efter genomgången

divertikulit. En av dessa redovisar en ökad risk för CRC och fynd av avancerade

adenom jämfört med kontroller. Fyra redovisade ingen ökad risk och

en ett negativt samband. Cancer återfanns hos mellan 0-3 % av de undersökta.

Sex artiklar var tvärsnittsstudier där samtidiga fynd av divertikulos

respektive adenom och CRC redovisades hos patienter som genomgått

koloskopi eller DT-koloskopi. Inget samband mellan divertikelfynd och

adenom eller cancer påvisades, utom en studie som fann ett samband

mellan divertikulos och adenom hos de under 60 år. Fyra epidemiologiska

studier där slutenvårdsregister, cancerregister och dödsorsaksregister

samkörts återfanns. Tre av dessa baserades på en och samma slutenvårdskohort

vårdad 1965-1983. Den fjärde på patienter vårdade 1987-

2006. I båda dessa kohorter ses en ökad risk för CRC första året efter

slutenvård för divertikulit. I den äldre kohorten redovisas också en ökad

risk på längre sikt, vilket inte bekräftas i den senare studien.

Slutsats: Antalet studier som granskat sambandet mellan CRC och

divertikelsjukdom är få och av varierande kvalitet. Inget stöd fanns för

att patienter med divertikulos utgör en riskgrupp för adenomutveckling

och CRC. Däremot fanns ett samband mellan slutenvård för divertikulit

och fynd av CRC inom första tiden efter vårdtillfället. Vid diagnostisk

osäkerhet bör således patienter med förmodad divertikulit genomgå en

kolonutredning.

Leversjukdomar

PO-31

High levels of UDCA act as FXR antagonist and deplete liver cholesterol

due to increased bile acid synthesis in morbidly obese

Marschall, H.U. 1 ; Mueller, M. 2 ; Wagner, M. 2 ; Fickert, P. 2 ; Zollner, G. 2 ; Lackner,

K. 3 ; Thorell, A. 4 ; Trauner, M. 5

1 Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Medicinkliniken, Gastroenterologi och

hepatologi, Göteborg, Sverige; 2 Medical University of Graz, Department of

Medicine, Graz, Austria; 3 Medical University of Graz, Deptartment of Pathology,

Graz, Austria; 4 Ersta sjukhus, Kirurgikliniken, Stockholm, Sverige; 5 Medical

University of Vienna, Department of Medicine, Vienna, Austria

Background: Ursodeoxycholic acid (UDCA) was shown to improve insulin

resistance and steatosis in mice. The efficacy and possible modes

of action of UDCA treatment in human non-alcoholic fatty liver disease

(NAFLD) have been debated. We aimed to explore potential mechanism

of UDCA action in patients with morbid obesity awaiting Roux-en-Y gastric

bypass surgery.

Methods: Forty morbidly obese patients were randomized to UDCA (20mg/

kg/day three weeks before surgery) or no treatment (controls). Serum

liver function tests, lipids, bile acids and markers of insulin resistance/

diabetes (OGTT, HOMA) were obtained before and after treatment. During

surgery, biopsies were taken from the liver for histology and gene as well

as protein expression studies.

Results: Three patients dropped out; UDCA 1 (diarrhea), controls 2 (pregnancy,

bleeding). Completers of both groups were well matched by gender

(female, 68.4 vs. 77.7%), age (42.8+/-12.3 vs. 38.5+/-10.1 years),

BMI (41.9+/-4.6 vs. 40.6+/-3.9 kg/m2), HOMA (5.1+/-2.5 vs. 6.6+/-

3.9) and OGTT (IGT or T2DM, 37% vs. 50%). NAS scores were: no, 11

vs. 13; borderline, 4 vs. 4; definite, 4 vs. 1. UDCA despite significantly

(p


abstrakt gastrodagarna

switched to cyclosporine and 1 underwent liver transplantation. There

were three deaths unrelated to the MMF-treatment and one patient died

from liver failure. Long-term treatment has now been continued in 10

patients for a mean of 68 months (range 20-124). Of these, one have

stopped steroids, five have a prednisolone dose 89% av frågorna besvarades). Majoriteten av deltagarna

i undersökningen trodde att prevalensen av NAFLD i den allmänna

populationen var ≤ 10%, dock trodde två tredjedelar att incidensen

kommer att öka markant i framtiden. Den stora majoriteten (>90%) är

medvetna om att traditionella kardiovaskulära riskfaktorer (obesitas,

hypertriglyceridemi och diabetes) är riskfaktorer för NAFLD. Till trots för

detta, så tror de flesta att NAFLD är ovanligt bland deras egna patienter

(89% uppskattade en prevalens ≤30%). Den stora majoriteten (93%)

samstämmer i att NASH är associerat med en ökad total mortalitet, men

60% tror även att enkel steatos medför en ökad leverrelaterad dödlighet.

Majoriteten (74%) är ense om att en diagnos av NASH inte kan ställas

med leverenzymer, men 67% stödjer 6-månaders kontroller av leverenzymer

som det mest effektiva sättet att följa progression av NAFLD. De

flesta deltagarna (70%) skickar inga remisser till gastroenterolog för

misstänkta fall av NAFLD.

Slutsats: Icke-gastroenterologer inser allvaret av NAFLD, men verkar

underskatta dess prevalens, speciellt bland den egna patientpopulationen,

detta till trots för kända riskfaktorer. Kunskap beträffande enkel

steatos kontra NASH samt lämplig uppföljning av misstänkt NAFLD tyder

på att mer kan göras för att förbättra icke-gastroenterologers kännedom

av denna sjukdom. Detta får konsekvenser för identifiering av populationer

i riskzonen samt adekvat remittering av patienter till gastroenterolog.

PO-35

Hepatocellulär cancer hos patienter med Autoimmun hepatit.

Finns det indikation för övervakning?

Danielsson Borssén, Å.; Werner, M.

Norrlands Universtitetssjukhus, Medicinkliniken och SILK, Umeå, Sverige

Bakgrund: Autoimmun hepatit är en autoimmun leversjukdom som karakteriseras

av förekomst av positiva autoantikroppar (ANA, SMA, LKM) stegring

av transaminaser och förhöjt IgG. Prevalensen är 16-18/100 000 och

incidensen 1/100 000 i Sverige. På sikt finns risk för utveckling av levercirrhos

relaterat till den inflammatoriska processen, vilket predisponerar

för utveckling av hepatocellulär cancer (HCC). Retrospektiva studier med

AIH-patienter har tidigare visat på en årlig risk som uppgår till högst 1,1

% hos cirrhotiker. I litteraturen rekommenderas övervakning med ultraljud

var 6-12:e månad då risken för HCC överstiger 1,5 %. I de kommande

svenska nationella riktlinjerna rekommenderar man surveillance i brist på

väl underbyggda studier men anger att evidensgraden är låg.

Metod: En väl karaktäriserade kohort av AIH-patienter har värderats på

ev förekomst av cirrhos, när den konstaterades och sedan jämfört mot

cancerregistret.

Resultat: 248 av 634 patienter hade cirrhos som konstaterats vid diagnos

eller under uppföljning. Total uppföljningstid 8180 år, median 11,4

år (0-51,5), total uppföljningstid efter cirrhos 3158 år, median 12,3 år

(0-40,5). Man följde patienterna till levertransplantation eller död. Flerta-

let patienter har inte följts med screening. Vi fann 8 HCC ingen av dessa

patienter hade viral hepatit, alla hade cirrhos. Detta ger en livstidsrisk på

(8/248) 0,032 och årlig incidens på (8/3158) 0,0025. De drabbades av

sin HCC i medeltal vid 58,8 års ålder (43-77 år). Standard incident ratio

(SIR) var 54,55 (95 % CI 19,92-99,99) för patienter med cirrhos och SIR

17.14 (95 % CI 6.26-37.31) på hela kohorten.

Slutsats: Risken att drabbas av HCC för AIH-patienter verkar föreligga

först efter cirrhosutveckling. Den årliga risken att insjukna i HCC är låg

i denna studie liksom i flera andra retrospektiva studier. Dock finns en

klart förhöjd livstidsrisk men i reella tal måste den bedömas som liten och

klart lägre än de för rekommendationerna för surveillance. Utifrån studien

kan ultraljudsövervakning ej motiveras. De flesta som drabbades av HCC

gjorde det i medelåldern och hade haft cirrhos i många år. Fler skulle sannolikt

kunna ha räddats till ett längre liv om de genomgått övervakning. En

osäkerhetsfaktor är också den låga obduktionsfrekvensen. Vi tycker därför

att man möjligen kan motivera att AIH-patienter med cirrhos genomgår

årligt ultraljud då många får sjukdomen i tidiga år under förutsättning att

de är kandidater för kurativ behandling.

PO-36

Insulinresistens associerad med nedsatt glukostolerans är en riskfaktor

för utveckling av NAFLD vid långtidsuppföljning

Önnerhag, K. 1 ; Nilsson, P.M. 2 ; Lindgren, S. 1

1Skånes Universitetssjukhus Malmö, Gastrokliniken, Malmö, Sverige;

2Skånes Universitetssjukhus Malmö, Klinisk forskningsenhet, Malmö, Sverige

Bakgrund: Associationen mellan icke-alkoholorsakad leversteatos

(NAFLD) och insulinresistens är välkänd. Målet med studien var att

undersöka risken för individer med insulinresistens att utveckla förhöjda

leverprover och NAFLD efter 15 års uppföljning.

Metod: Patienter med insulinresistens identifierades från en populationsbaserad

prospektiv kohortstudie, Malmö Kost Cancer-studien (MKC),

vilken genomfördes 1991-1996 och inkluderade 28 000 individer. Insulinresistens

mätt som HOMA-IR (homeostasis model assessment) analyserades

hos en subgrupp. Individer i den fjärde kvartilen av HOMA-IR

bedömdes vara insulinresistenta. Från denna grupp identifierade vi 305

individer med insulinresistens utan manifest diabetes. Efter exklusion

inbjöds 285 individer för kontroll av leverprover (ASAT, ALAT, GT, ALP och

PK). Om förhöjda utreddes de vidare med blodprover, för att utesluta annan

orsak till leversjukdom, samt klinisk undersökning. Samtliga inkluderade

genomgick röntgenundersökning av levern (ultraljud eller CT). Leverbiopsi

var valfritt. Undersökningarna genomfördes 2005-2008.

Resultat: 165 individer (57,9%) kontrollerade leverprover. 25 (15%) hade

förhöjda prover, och bjöds in för vidare utredning, varav 4 hade annan

orsak till de förhöjda leverproverna. 21 individer kunde inkluderas i studien,

en ålder på 72,8±5,22 år (medel±SD). 16 stycken (76,2%) var

kvinnor. Totalt 5 individer (23,8%) hade konstaterad steatos vid röntgenundersökning.

Vi fann en signifikant korrelation mellan steatos och

ALAT (p=0,035), HOMA-IR (p=0,0002) respektive det metabola syndromet

(WHOs kriterier) (p=0,027). 4 av de 5 patienterna med NAFLD (80%) hade

antingen utvecklat typ 2 diabetes mellitus eller hade nedsatt glukostolerans

(fP-glu 6,1-7 mmol/L). 4 av 5 patienter med NAFLD (80 %) uppfyllde

kriterierna för det metabola syndromet. Av samtliga 21 individer hade 4

(19%) utvecklat diabetes mellitus (2 med steatos) och 3 (14,2%) nedsatt

glukostolerans (2 med steatos). Enbart 5 individer valde att genomgå

leverbiopsi, av vilka 3 stycken hade biopsiverifierad minimal steatos, med

normal röntgenundersökning. Prevalensen av NAFLD i en insulinresistent

population med förhöjda leverprover vid långtidsuppföljning är därför minst

38,1% (8 av 21 individer).

Slutsats: Risken att utveckla förhöjda leverenzymer och NAFLD efter lång

tids insulinresistens är inte obetydlig, men framför allt associerad med

samtidig utveckling av nedsatt glukostolerans, diabetes mellitus och/eller

det metabola syndromet.

Nutrition

PO-37

Pre- och postnatalt tillskott av Lactobacillus reuteri minskar

TLR2-svar hos barn

Forsberg, A. 1 ; Abrahamsson, T. 2 ; Jimenez, E. 2 ; Björkstén, B. 3 ; Jenmalm, M.C. 1

1 Linköpings Universitet, Autoimmunitet och Immunreglering, Linköping,

Sverige; 2 Linköpings Universitet, Pediatrik, Linköping, Sverige; 3 Karolinska

Institutet, Institutet för Miljömedicin, Linköping, Sverige

40 Gastrokuriren 2 • 2012


abstrakt gastrodagarna

Bakgrund: Djurmodeller indikerar att intakt signalering via Toll-lika receptorer

(TLR) är viktigt för den allergiskyddande effekten av exponering för

mikrobiella produkter. Vi har tidigare visat att tillskott av den grampositiva

probiotiska bakterien Lactobacillus reuteri från graviditetsvecka 36 och

till barnet under dess första år minskar prevalensen av IgE-associerat

eksem vid två års ålder. Vi utforskar här möjligheten att tillskottet påverkat

det innata immunsvaret mot bakteriella produkter och uttrycket av

associerade TLRs.

Metod: Mononukleära celler från blod samlades vid födsel, 6, 12 och

24 månader från 61 barn och odlades med ligander för TLR2, 4 och 9,

d.v.s. lipoteikonsyra (LTA) från grampositiva, lipopolysackarid (LPS) från

gramnegativa bakterier och ometylerat bakteriellt CpG DNA. Cytokin- och

kemokin-utsöndring analyserades med Luminex och mRNA uttryck av

TLR2, 4 och 9 med real-tids RT-PCR.

Resultat: Probiotikatillskott var associerat med minskade LTA-inducerade

kemokinsvar (CCL4, p


Specialisering för sjuksköterskor

Nationell diplomutbildning i Gastrointestinal Endoskopi

45 högskolepoäng

Uppdragsutbildning på avancerad nivå, halvfart.

Teoretiska kurser på distans via Internet och

verksamhetsförlagd utbildning vid

Sophiahemmet Högskola och Stockholm

Gastro Center, Sophiahemmet, Stockholm.

Moderatorerna är

utsedda av SGF’s

styrelse. Kursen kommer

att granskas av IPULS.

Högskola

Sophiahemmet Högskola, Box 5605, 114 86 Stockholm, 08-406 20 00

Utbildningsstart 12 - 14 september 2012

Sista ansökningsdag 16 juni 2012

Mer information på www.shh.se/utbildningar

Se Nationell diplomutbildning i Gastrointestinal Endoskopi

Vetenskaplig sammankomst

Gastroenterologi i Fokus

Sjukdomar i gallvägar, lever och pankreas

10-12 oktober 2012

Moderatorer:

Magnus Simrén, Gastrosektionen/Medicinkliniken, Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Annika Bergquist, Gastrocentrum Medicin, Karolinska Universitetssjukhuset

För mer information om kursen, vänligen kontakta:

Madeleine Karlberg, Country Representative, Sweden, Tillotts Pharma AB, tel 0702–83 82 88, mkarlberg@tillotts.com

Anna Bergqvist, Product Manager Nordic, tel 0702–97 27 64, anna.bergqvist@viforpharma.com

Ellinor Törnqvist, Nationell Produktspecialist Gastro, MSD, tel: 0730–568351, ellinor.tornqvist@merck.com

Telefon 08-704 77 40 Telefon 08 - 578 135 00

Telefon 08 -55806600

Gastrokuriren 2 • 2012 43


Individanpassa behandlingen

vid aktiv ulcerös kolit med två

olika rektalskum

®

Salofalk

Rektalskum

(mesalazin)

Enda rektalskummet innehållande

mesalazin

Enkelt att applicera och att hålla kvar 1

Effektivt – 77% i remission efter

6 veckor 1

Söker upp infl ammationen – når

distala kolon 2

®

Budenofalk

Rektalskum

(budesonid)

Enda rektalskummet innehållande

budesonid

84% föredrar skum framför klysma 3

Effektivt – 60% i remission efter

4 veckor 3

Läs mer på

Magakuten.se

Salofalk Rektalskum: Indikation – Behandling av aktiv, mild ulcerös kolit i tjocktarmen (colon sigmoideum) och rektum.1g/puff krämigt fast skum. 14 doser i tryckbehållare. Förmån. 695kr. Budenofalk Rektalskum: Indikation – För

behandling av aktiv ulcerös kolit som är begränsad till rektum och colon sigmoideum. Rektalskum 2mg/dos, 1 x 14 doser tryckbehållare. Förmån. 850,50kr. För fullständig info se www.FASS.se. Referenser: 1. Eliakim Z et al, Alimentary

Pharmacology & Therapeutics, 26, 2007. 2. Salofalk SPC, www.FASS.se. 3. Gross et al, Aliment Pharmacol Ther 2006: 23, 303–312. Meda AB. Telefon 08–630 19 00 • www.medasverige.se • www.magakuten.se


FSGS

Bästa medlemmar

Nu är våren här och nu laddar vi för fullt

för Svenska Gastrodagarna i Malmö!

Programmet i Malmö bjuder på en

massa intressant och jag hoppas att

vi får se många av er där. Nytt för i år

är att vi inte har ett speciellt sjuksköterskeprogram

respektive läkarprogram. Istället

har vi satsat på två parallellprogram. Vi tror

att detta kan bli en förbättring och blanda

yrkesgrupperna mer. FSGS kommer att ha

sitt årsmöte onsdag den 9 maj klockan 17.00

(lokal finner ni i programmet).

I samband med Svenska Gastrodagarna

kommer vi att dela ut flera stipendier men

Föreningen för Sjuksköterskor inom Gastroenterologi i Sverige

vi kommer också att göra reklam för ett helt

nytt stipendium som ni kommer att kunna

söka till hösten. Så håll ögonen öppna!

Vi håller nu på att planera för vår utbildningsdag

som vi har tillsammans med SEGP

och Tillott. Den kommer att bli den 19 september

i Linköping (boka in datumet redan

nu). Programmet kommer att koncentrera

sig på patientutbildning från olika aspekter.

Inbjudan kommer innan sommaren.

Passa på att njut av våren samtidigt som

ni planerar något spännande förbättringsarbete!

Glöm inte att ni alltid kan höra av

er till FSGS om ni behöver hjälp med något

eller om ni vill sprida något ni infört på den

egna kliniken. Tillsammans blir vi starka

och kan förbättra för både patienter och

kollegor.

Rapport från N-ECCo och ECCo

16–18 februari, Barcelona

Detta år gick N-ECCO och ECCO

i Barcelona. Vi var några stycken

som var där redan dagen innan

kongressen började. Detta för att medverka

vid en presskonferens som EFCCA (European

Federation of Crohn’s and Ulcerative

Colitis Associations – en förening som

samlar alla nationella patientföreningar)

och ECCO kallat till. De ville presentera

studien IMPACT och i och med detta

”marknadsföra” IBD. Presskonferensen

hölls på Olympiamuseet och avslutades

på Olympiastadion. IMPACT-studien är

gjord av EFCCA och ECCO och inkluderar

4 990 patienter med IBD från olika

delar av Europa. Studien visade bland annat

att hälften av alla IBD-patienter hade aktiv

sjukdom och var inte i remission. 95% av

patienterna kände sig trötta, svaga och

utslitna under skov. 83% kände detta även

under remission. Det var en lyckad presskonferens

där budskapet kom fram tydligt –

IBD är sjukdomar som ökar och som måste

uppmärksammas mer.

Den 16 februari började kongressen och

både N-ECCO och ECCO hade mycket

spännande att bjuda på.

Julian Panés höll en föreläsning om Diagnostics

in IBD – when, what and why. Han

ansåg att patienter med etablerad IBD ska

följas med både blod och avföringsprover.

Dock säger dessa alldeles för lite och

endoskopi/röntgen måste göras för att

objektivisera sjukdomsbilden. Julian Panés

rekommenderade också att man använder

Simple Clinical Colitis Activity Index,

SCCAI (Walmsley et al 1998) som hjälp vid

kartläggning av sjukdomsbilden.

Janneke van der Woude pratade om Management

during pregnancy/fertility. Patienter

med IBD har många frågor kring detta

ämne. Blanda annat undrar de om barnet

kommer att få IBD, om möjligheten att få

barn, de känner oro över att få skov under

graviditet samt hur de ska handskas med

ett eventuellt skov vid graviditet. Janneke

van der Woude tog upp att sjukdomen

måste vara stabil innan en graviditet. Det

är 33% risk att få skov vid graviditet. Hon

rekommenderade också att kvinnan skulle

behandlas med folsyra, även innan graviditeten.

Patienter med tyst IBD har lika fertilitet

som personer utan IBD. Patienter med aktiv

Crohns sjukdom kan ha reducerad fertilitet.

Patienter med IBD har i regel färre barn

men det är antagligen självvalt. Det är viktigt

att hålla patientens sjukdom i remission

under graviditet för att minska risken för

komplikationer under graviditeten.

Läkemedel som är OK vid graviditet – 5-ASA,

kortison, Azatioprin, 6-MP.

Läkemedel som troligen är OK – Infliximab,

Adalimumab, Certulizumab, Cyklospo-

Vi ses i Malmö!

Susanna Jäghult

Ordförande i FSGS

rin, Tacrolimus, Budesonide, Metronidazole,

Ciprofloxacin.

Läkemedel som inte är OK – Methotrexate,

Thalidomide, 6-Thioguanine.

Janneke van der Woude tyckte dock att

man skulle undvika att starta upp behandling

med Azatioprin vid en graviditet.

Michael Kamm och Giovanni Barbara höll

ett fantastiskt ”tandemtalk” som de kallade

IBD & IBS – marriage or divorce. Giovanni

Barbara tog upp att både ångest och depression

kan förutspå IBS (GUT 2012 e-publ).

För övrigt är antalet immunceller ökade vid

IBS och han tryckte på att campylobacter

och liknande är den mest kända riskfaktorn

till IBS. Michael Kamm höll däremot inte

med om detta. Immuncellerna är ökade

(framför allt mastceller) men högsta korrelationen

visade sig vara mellan IBS och

psykologiska besvär. Till exempel har både

KBT och hypnoterapi effekt på hjärnan och

har visat sig ha god effekt vid IBS. Michael

Kamm tog upp problemet med att många

gastroenterologer drar sig för att behandla

psykiska besvär. När det kommer till patienter

med IBD så handlar mycket om coping

– hur handskas du med sjukdomen. En

studie från 2011 (Knowles et al) kunde visa

på att patienter med IBD ofta har depression

och ångest. Maladaptive coping är det

som predicerar depression och ångest och

vi måste bli bättre på att hjälpa patienterna

Gastrokuriren 2 • 2012 45


FSGS

att anamma bättre copingstrategier. Michael

Kamm avslutade med att säga att IBD och

IBS inte är ett äktenskap men de överlappar

varandra i och med att IBD-patienter även

kan ha funktionella besvär.

Pia Munkholm pratade om E-health. De

har i Danmark gjort en studie för att testa

e-hälsa. Den interventionsgrupp som

Föreningen för Sjuksköterskor inom Gastroenterologi i Sverige

följdes via ett webbprogram hade mycket

bättre compliance jämfört med den kontrollgrupp

som följdes på sedvanligt sätt på

mottagningen. Pia Munkholm slog fast att

self-management kan uppnås med hjälp av

e-hälsa.

Maria Teresa Arias presenterade sina data

angående trough levels. 116 patienter med

ulcerös colit och Infliximab var inkluderade

i studien. 60% fick clinical response. Lägre

trough levels i vecka 14 var associerat med

loss of response.

Det var ett litet smakprov från N-ECCO/

ECCO i Barcelona 2012. Nästa gång är det

dags för Amsterdam.

Patientfokuserad avhandling om FAP

Kaisa Fritzell är sjuksköterska, medicine

doktor och genetisk vägledare och arbetar

på GastroCentrum medicin på Karolinska

Universitetssjukhuset i Solna.

I juni 2011 lade hon fram sin avhandling

som handlar om patienter med familjär

adenomatös polypos (FAP) – hur de upplever

att livet påverkas av sjukdomen.

Kaisa, som ursprungligen kommer

från Arboga, kom till Stockholm

1989 för att genomgå sin utbildning

till sjuksköterska. Redan då var hon

utbildad undersköterska.

– När jag sedan var färdig 1992, kom jag

hit till Gastroenterologiska kliniken i Solna.

Det var ont om jobb för sjuksköterskor då

men jag fick ett sommarvikariat på kirurgen

som sedan förlängdes en månad i taget,

berättar hon.

Efter att därefter arbetat en tid på kardiologkliniken,

sökte Kaisa sig tillbaka till

kirurgen på Gastrokliniken.

– Det var kirurgin som lockade – jag

upplevde den som lite mer ”hands-on” för

en sjuksköterska. Man har mycket att göra,

och det blir tydliga resultat av det man gör,

förklarar Kaisa.

Kolektomeras runt 20 års ålder

I början av år 1999 sökte Kaisa arbete på

Svenska polyposregistret – något hon blev

uppmanad till. På Svenska polyposregistret

finns den enda specialistmottagningen för

patienter med FAP i landet. Cirka 30% av

det totala antalet patienter i Sverige som har

diagnosen, går regelbundet här.

FAP är en relativt ovanlig och ärftlig sjukdom.

Om en av föräldrarna bär på anlaget,

är risken att ett barn ärver sjukdomen 50%.

Sjukdomen anses ha 100 procentig penetrans

vilket innebär att alla som har anlaget

utvecklar kolorektalcancer.

Kaisa Fritzell

– Det var därför registret kom till redan

på 1950-talet. Man ville hitta alla personer

med risk för sjukdom och erbjuda kontroller

eftersom man förstod att man kunde

rädda liv genom att ta bort tjocktarmen –

att göra en kolektomi, innan cancern hann

utvecklas, förklarar Kaisa.

För att förebygga cancer opereras alltså

personer med FAP i förebyggande syfte. Det

sker normalt vid 18–20 års ålder. Patienterna

följs sedan upp i ett livslångt endoskopiskt

undersökningsprogram.

– Naturligtvis kan åldern när de kolektomeras

variera, men det är oftast just runt 20

år som det börjar bli svårt att hålla reda på

alla polyper på dessa patienter, eftersom det

vid FAP ofta är hundratals och ibland tusentals

polyper i tjocktarmen, fortsätter hon.

Relativt ovanlig sjukdom

Eftersom det är en ärftlig sjukdom, är det

här hennes arbete med genetisk vägledning

kommer in.

Alla som står i begrepp att lämna ett

blodprov för genetisk analys har rätt till

genetisk vägledning.

Susanna Jäghult

– Dels för att förstå vad provet innebär,

men även konsekvenserna av de fynd som

görs – både för egen del, men också för deras

familj, förklarar hon.

I hennes arbetsuppgifter ingår även att

mata in uppgifter om alla patienter i Svenska

polyposregistret, som är ett nationellt register

samt att möta patienterna på registrets

öppenvårdsmottagning. Vi utarbetar även

skriftlig information och anordnar en årlig

informationsdag för personer med FAP och

deras anhöriga.

Idag finns det ungefär 2 500 personer i

registret totalt, fördelade på 240 familjer

varav drygt 350 lever och har sjukdomen.

Varje år föds cirka 7–8 barn med FAP i

Sverige.

Började med kvalitativ studie

Vi frågar hur arbetet som ledde fram till

avhandlingen började.

– Jag var intresserad av hur patienterna

upplevde att livet påverkades av att ha sjukdomen.

När jag började undersöka det

fanns nästan ingenting studerat avseende

psykosociala aspekter – endast en artikel

från 1986 hittade jag – men däremot många

medicinska studier.

Då började Kaisa arbeta med en kvalitativ

studie, baserad på fokusgruppintervjuer,

för att ringa in områden som lämpade sig

för fortsatta kvantitativa studier. Arbetet

innebar att hon dessutom fick sin magisterexamen.

– Det var jättemycket som kom fram –

det kunde ha resulterat i många olika studier,

konstaterar hon.

Ett område som kom fram i gruppintervjuerna

var mag-tarmsymptom.

– Det visade sig att patienterna hade en

massa andra symptom – som inte var studerade

tidigare. Det handlade om uppsvullen

buk, smärtor, illamående och andra obehag

46 Gastrokuriren 2 • 2012


FSGS

från magen – för att bara ta några exempel.

Gemensamt var att det i allmänhet var

ganska diffusa besvär, de hade ”dagar då de

inte mådde bra”, berättar hon.

omfattningen av symptom överraskade

Det var detta Kaisa ville fokusera på.

– Jag gick ut med ett frågeformulär till

alla personer i registret som opererats förebyggande.Responsen

var mycket god: 76%

av samtliga FAP-patienter i Sverige returnerade

ifyllda formulär.

– Det visade sig att endast 19 (!) av totalt

209 patienter inte hade några symptom alls.

I övrigt rapporterade deltagarna allt mellan

1 och 18, av max 21 mag-tarmsymtom.

Antalet rapporterade mag-tarmsymtom

skilde sig inte mellan vilken operationsmetod

man använt – däremot rapporterades

fler symptom av kvinnor, jämfört med

män.

– Åldern varierade mellan 18 och 75 år,

medelåldern var 49 år. Så det är en spretig

grupp, konstaterar Kaisa.

Det som överraskade henne mest var

omfattningen av symptom för denna patientgrupp.

Finns ingen ”quick-fix”

Studien handlade också om fysisk och

mental hälsa.

– Vi tittade på faktorer som kunde

påverka fysisk och mental hälsa. Det enda

vi fann som var statistiskt signifikant var just

antalet symptom samt ålder. Det fanns en

koppling som gick ut på att ju fler symptom,

desto sämre fysisk och mental hälsa upplevdes

av patienten. Kopplat till ålder innebär

det: Hög ålder – sämre fysisk hälsa, låg

ålder – sämre mental hälsa, vilket inte skiljer

denna grupp från normalbefolkningen

Problemet är att det finns inga ”quick

fixes” för dessa symtom, påpekar Kaisa.

– Det jag ville lyfta fram och peka på

är vikten av att de tas på allvar, så att man

verkligen försöker hjälpa dem!

Vad besvären beror på vet man inte exakt.

– Men kanske har kolon en mer omfattande

betydelse än att bara ta tillbaka vätska

till kroppen. Här finns det utrymme för nya

studier: Vad får det för konsekvenser att ta

bort tjocktarmen?

Den här studien presenterade Kaisa på

en konferens i USA förra våren.

– Jag fick då en fråga som gick ut på att

”sådana här besvär har vi väl lite var och en”.

Då var det bra att ha ett vetenskapligt material

att luta sig mot för att kunna konstatera

Föreningen för Sjuksköterskor inom Gastroenterologi i Sverige

att den här patientgruppen har det i mycket

högre omfattning, minns hon.

Båda dessa studier finns publicerade och

går att söka på PubMed.

Vårdkvalitet

– I avhandlingen ingår också två opublicerade

studier – en som just är inskickad

för publicering, och en som ska skickas in.

Den som just är inskickad handlar om

vårdkvalitet.

– Den utgår från mina kliniska erfarenheter.

Det är många patienter som ringer hit

till oss på öppenvårdsmottagningen – ofta

består deras problem i att många av den

sjukvårdspersonal som finns där de bor inte

kan något om deras sjukdom. Det leder till

att de kan känna en otrygghet.

Problemet kom även upp i fokusgruppintervjuerna.

Patienter vet inte vart de ska vända sig

med sina problem

Studien om vårdkvalitet visar att ju färre

symptom man har, desto nöjdare är man

med den vård man får.

– Även denna studie visar alltså på att

man behöver fokusera mer på patienternas

besvär, slår Kaisa fast.

Dessutom visar den att de patienter som

fått specialistvård – dvs. fått vård på öppenvårdsmottagningen

på Karolinska, som är

de enda specialisterna i området – var mer

nöjda med den vård de fått.

– De flesta av patienterna på andra håll i

landet (med några få undantag) kallas bara

till endoskopiska undersökningar. Problemet

är att de inte vet vart de ska vända sig

– eftersom många inte vet vem som ansvarar

för deras vård.

– 26% av dem var tveksamma till att uppsöka

sin mottagning igen – motsvarande

siffra här på öppenvårdsmottagningen var

4%. Med tanke på att dessa patienter går i

surveillance för cancer, är 26% en hög siffra,

avslutar Kaisa Fritzell.

Fotnoter

Per Lundblad

Fotnot 1: Kaisas avhandling har titeln

Familial Adenomatous Polyposis. A patient

perspective on life after surgery.

Fotnot 2: Svenska polyposregistrets

öppenvårdsmottagning finns på Gastroenterologiskt

öppenvårdscentrum,

Gastrocentrum Medicin, Karolinska

Universitetssjukhuset, Solna.

FSGS styrelse 2012

Susanna Jäghult (ordförande)

Gastromottagningen

Danderyds sjukhus AB

182 88 Stockholm

susanna.jaghult@ds.se

Monica Wåhlin (vice ordf.)

Magtarmmottagningen

Länssjukhuset Ryhov

551 85 Jönköping

monica.wahlin@lj.se

Ann-Christin Jaensson (kassör)

Mag-tarmmottagningen

Medicinkliniken

391 85 Kalmar

ann-christin.jaensson@ltkalmar.se

Carin Hansson (sekreterare)

Medmottagningen 1 Gastro

SU/Ö

416 85 Göteborg

karin.e.hansson@vgregion.se

Anette Persson (ledamot)

Magtarmmottagningen,

Länssjukhuset Ryhov

551 85 Jönköping

anette.persson@lj.se

Carina Andersson (ledamot)

Mag-tarmcentrum

Ersta Sjukhus

Box 4622, 116 91 Stockholm

carina.andersson@erstadiakoni.se

Eva Blackås (ledamot)

Medmottagning 2 magtarm

mott, Blå Stråket 5

Sahlgrenska sjukhuset

413 45 Göteborg

eva.m.blackas@vgregion.se

Ann Tornberg (suppleant)

VO Gastroenterologi

Skånes Univ.sjukhus, Lund

221 85 Lund

ann.tornberg@skane.se

Anna Nordström (suppleant)

Gastromottagningen

Danderyds sjukhus AB

182 88 Stockholm

anna.nordstrom@ds.se

Gastrokuriren 2 • 2012 47


En gång om dagen!

Alla vill inte ha Pentasa Sachet 2 g trots att de då får hela underhållsdosen

på en gång! Vissa föredrar faktiskt tabletter. Tyvärr är det svårt att svälja

tabletter med 2 g mesalazin. Det näst bästa vi kom på var 1 g mesalazin.

Man kan ändå ta hela dosen samtidigt. En gång om dagen! PENTASA tablett

1 g kommer i förpackningar om 60 st.

Pentasa tablett 1 g (mesalazin). Indikation:mild till medelsvår ulcerös kolit. A07EC02 depottabletter 1 g. 60 st (blister). SPC 2010-05-28. Rx, F. För mer info se fass.se.

Ferring Läkemedel AB, Box 4041, 203 11 Malmö. Tel: 040-691 69 00, fax: 040-691 69 95, info@ferring.se, www.ferring.se

PENT 201111


segps styrelse 2012

Iris Posserud

Ordförande:

Ingrid Karström

Endoskopi

Kirmott 1

Centralsjukhuset

291 85 Kristianstad

Tel: 044-309 12 31

Ingrid.m.karstrom@skane.se

Vice ordförande:

Ruth Svedlund

Endoskopimottagningen

Kirurgkliniken, Gävle sjukhus

801 87 Gävle

Tel: 026-15 40 55

Fax: 026-15 55 82

ruth.svedlund@lg.se

Sekreterare:

Mona Olofsson

Endoskopimottagningen

Avesta Lasarett

774 82 Avesta

Tel: 0226-496 493

Fax: 0226-496 108

mona.e.olofsson@ltdalarna.se

Kassör:

Agneta Schedin

Gastromottagningen

GastroCentrum Omvårdnad

Karolinska Universitetssjh, Solna

171 76 Stockholm

Tel: 08-517 730 78

Fax: 08-517 738 68

agneta.schedin@karolinska.se

Ledamot:

Susanne Lord

Kirurgoperation

Södersjukhuset

118 83 Stockholm

tel: 08-6162374

Fax: 08-6162460

suzanne.lord@sodersjukhuset.se

Ledamot:

Eleonor Johnson

Gastroenterologmottagningen

Ersta Sjukhus

Box 4622, 116 91 Stockholm

Tel: 08-714 65 14

Fax: 08-714 66 80

eleonor.johnson@erstadiakoni.se

Ledamot

Gunilla Strand

Endoskopienheten

Ersta Sjukhus

Box 4622, 116 91 Stockholm

Tel: 08-714 63 09

gunilla.strand@erstadiakoni.se

Bästa medlem!

Våren är här och med den också Gastrodagarna

i Malmö som bjuder på ett mycket

intressant program.

Dessa dagar är mycket uppskattade

och välbesökta. Programplaneringen

har skett i samarbete

mellan den lokala organisationskommittén,

FSGS och SEGP.

Jag hoppas att många medlemmar möter

upp på vårt årsmöte.

SEGP fortsätter samarbetet med FSGS

vad gäller utbildningar och den gemensamma

almanackan. Almanackan finns på

båda föreningarnas hemsida, och där kan ni

se vilka kurser och utbildningar som finns

under året.

Något som både jag och Suzanne Lord kan

rekommendera är Getinges utbildning i rengöring

och desinfektion av flexibla endoskop.

Det ställs allt högre krav på rengöring

och desinfektion, och man får kunskap om

vilka föreskrifter och riktlinjer som gäller.

Målet är att på detta sätt minska risken

för vårdrelaterade infektioner och därigenom

öka patientsäkerheten.

Suzanne har skrivit en kort rapport från

dessa två dagar.

Anne Cornett som fick stipendium till

ECCO i Barcelona har skickat en rapport

som ni får ta del av.

Stipendium att söka till hösten, sista ansökningsdag

30/4:

ESGENA/UEGW 2 st. á 6 000:-

GETINGE, kursavgift och boende, 1 st.

Väl mött i Malmö!

Styrelsen i SEGP

Mona Olofsson

Rengöring och desinfektion av

flexibla endoskop – Getinge 19-21/9-2011

Anländer till ett svart och regnigt Halmstad

ca 20.35. Går till hotellet som bara

ligger ett kvarter bort. Vilket mysigt och

annorlunda rum med en rumskompis

också. En gullig nalle satt på sängen.

Installerar mig och plockar fram laptoppen.

Dålig internetmottagning här.

Det bryts flera gånger och går sååååå

långsamt. Det får nog bli sängen istället.

Vi blir hämtade vid hotellet med limousin

och körda till Getinge Academy. Efter

en kort presentation av alla på kursen fick

vi även en kort presentation av Getinge.

Företaget firade 100 år 2004. Inte illa för

ett i grunden svenskt företag. Visserligen

har företagets verksamhet och produkter

ändrats under åren och har naturligtvis växt.

Något av utbudet på kursprogrammet:

• Genomgång av lagar och föreskrifter som

rör rengöring och desinfektion av flexibla

endoskop. Nationella och även europeiska

riktlinjer.

• Endoskopets uppbyggnad och konstruktion

för att undvika skador.

• Den manuella förrengöringens betydelse.

Kursledarna Clas Rudbäck, Eva Kalin (Vingmed)

och Sara Trollér.

• Kontroller, spårbarhet m.m.

• Förståelse för endoskopidiskdesinfektorernas

olika faser. Regelbundna rutiner

och kontroller. Dokumentation.

• Olika desinfektionsmetoder.

• Disk och rengöringsmedel.

Tisdagen avslutades med en gemensam

middag på Restaurang Harrys. Alla deltagare

bodde på samma hotell utom en som

pendlade med bil. Hotellet var litet och fint,

en gammal byggnad med högt i tak, gamla

möbler och en innergård.

På onsdagen transporterades vi gemensamt

ut till Getinge i Taxi. Allt var jättebra

planerat. För egen del var det flera saker som

vi måste förbättra och ändra våra rutiner

Gastrokuriren 2 • 2012 49


på för att följa lagar och föreskrifter. Diskussioner

och idéer i gruppen för att hitta

lösningar som fyller kraven. Klas återkommande

fråga VARFÖR gjorde att man inte

bara kunde svar ”jag vet inte” eller ”så har vi

alltid gjort”, utan måste tänka efter.

N-ECCo är en etablerad del av ECCo, European

Crohn’s and Colitis organisation.

N-ECCo skapades för att ge möjlighet till

utbildning och att skapa nätverk för IBDsjuksköterskor

i hela Europa. Årets kongress

i Barcelona samlade 4 282 deltagare

varav ca 10% var sjuksköterskor.

Franck Carbonnel, Frankrike, föreläste

om ”Immunosuppressive agents in

IBD: what every nurse should know”

som handlade om rekommenderad behandling

vid UC och CD, för att nå remission,

underhållsbehandling och vad man ska göra

vid behandlingssvikt. Konklusion: IBD kan

ej botas, den antiinflammatoriska och/eller

immunosuppressiva behandlingen introduceras

i ett tidigare skede nu och är aggressivare

än tidigare.

Yves Panis, Frankrike, och Lisa Younges,

England, föreläsning handlade om omvårdnad,

undervisning, bemötande av patient

samt medicinsk/kirurgisk behandling av

fistlar vid IBD.

Mary Hamzawi, Irland, föreläste om

IBD-patienter som diagnostiserats som barn

och blir vuxna: ”Going Through Transition”.

Julián Panés, Spanien, föreläste på temat

”Diagnostics in IBD: When, what and why”

hur man ställer korrekt diagnos i en rimlig

tidsperiod eller bedömer graden av aktuell

inflammation genom endoskopi, MRI, blodprover

samt calprotectin i feaces och CRP för

att kunna förutsäga mucosal healing.

Janneke van der Woude, Holland, föreläste

om ”Management during pregnacy/

fertility”. Många IBD-patienter undviker

graviditet eftersom de är rädda för biverkningar

av sina läkemedel under graviditet

och amning. Målet är att nå remission innan

och under graviditet. Vi fick höra vilka läkemedel

som är lämpliga under graviditet/

Vi var 8 deltagare på kursen. 6 var endoskopipersonal

(ssk & usk), en Getingerepresentant

(säljare) och en hygiensköterska som

var ett bra inslag i diskussionerna.

Vi rekommenderar verkligen denna utbildning.

Rapport från ECCo i Barcelona

Inflammatory Bowel Diseases – 6 th Network Meeting and 7 th Congress of ECCO

CCIB – Centro Convenciones Internacional de Barcelona, Februari 16–18, 2012

amning och hur man behandlar skov under

graviditet osv.

Andreas Sturm, Tyskland: ”Smoking in

IBD”. Diskussion kring rökning.

Risken för CD ökar om patienten har

rökt eller röker, risken för strikturer och

perforation är större om CD-patient röker/

rökt. Rökare behöver större doser av steroider,

högre dos immunosuppressiv behandling

och opereras oftare än icke-rökare. Om

patienten med CD slutar röka förbättras

tillståndet snabbt.

Rökning vid UC: 1) rökning minskar

risken för UC, 2) den skyddande effekten

är mindre hos kvinnor, 3) risken för UC

mindre och skoven kan vara av lättare

art hos rökare men risken för lungcancer

och hjärt- och kärlsjukdomar är högre, 4)

patienter som slutar röka har ökad aktivitet

i UC åtminstone under det första året efter

rökstopp, 5) användning av nikotinplåster

och antidepressiva läkemedel för storrökare

är motiverad.

Rina Assulin, Israel: “Advice on sexuality

and body image”

Direkta effekter på sexualitet och kroppsuppfattning

hos IBD-patienter: fatigue,

frekventa diarréer och magont. Indirekta

effekter: läkemedelsbiverkan och postoperativa

tillstånd. Diskussion kring IBDsköterskan

roll.

The IBD nurse in Europe – rollen som

IBD- sjuksköterska i tre länder

1) Marika Huovinen, Finland: ”IBD telephone

line/helplines”. IBD-sköterskan tar

emot samtalen och kan ordna kontakt

med den ansvarige läkaren som vid behov

kontaktar patienten samma dag. I journalen

finns vårdplan som följs när patienten med

skov ringer och sjuksköterskan kan t.ex.

minska eller öka dosen av pågående behand-

Så ett stort tack till våra kursansvariga: Sara

Trollér, Klas Rydbäck, Eva Kalin (Vingmed)

och Peter.

Susanne Lord

Södersjukhuset

ling. Vid behov kan läkaren kopplas in. Om

patienten är akut sjuk i IBD med skov kan

patienten åka direkt till sjukhuset akutintag.

Bra rådgivning ger ökad livskvalitet.

2) Antonio Torrejón Herrera, Spanien:

”IBD Unit – Vall D’Hebron Hospital”.

Detta är det största sjukhuset i Katalonien

med fyra enheter: Allmänmedicinsk enhet,

mödra - och barnavårdsenhet, trauma- och

rehabilitering samt kirurgi med totalt 1400

platser. Sjukhuset fungerar som utbildningsinstitut

med forskning, laboratorier och

övriga enheter. Det finns en IBD-enhet som

öppnades 1999 och dess upptagningsområde

är hela Katalonien. IBD-patienterna

når IBD-sjuksköterskan under kontorstid

per telefon, efter kontorstid röstbrevlåda,

e-mail, fax eller besök på akuten.

3) Matteo Martinato, Italien: “IBD telephone

advice/help lines”.

Han berättade om IBD-sjuksköterskan roll

i telefonrådgivningen. De ansvariga för telefonrådgivningen

har vidareutbildning (MSc

degree) samt minst två års erfarenhet som

IBD-sjuksköterska. Rådgivning om IBD

och medicinering, stöd vid skov, uppföljning

av patienter som nyligen startat immunodepressiv

behandling, introducering av

och uppföljning när behandling med anti-

TNFalfa startas. Dokumentationen blir mer

och mer datoriserad.

Jag tackar SEGP för stipendiet som möjliggjorde

deltagande i ECCO 2012 i Barcelona.

Anne Cornett

Leg.ssk

Magtarmmottagningen

Aleris Specialistvård Sabbatsberg

Stockholm

anne.cornett@aleris.se

50 Gastrokuriren 2 • 2012


03.2012 RELEVANS.NET

Vifor Pharma Nordiska AB • Torshamnsgatan 30 A • 164 40 Kista • Tel 08-558 066 00

Symposium 2012

”Current views on

treatment of iron

deficiency in IBD”

Professor Geert D’Haens

“Treatment of inflammation-

induced iron deficiency in

patients with IBD”

Professor Stefan Lindgren

”When and how do we treat

iron-deficiency in IBD”

Svenska Gastrodagarna

Slagthuset i Malmö

Onsdagen den 9 maj

15.30-16.30 i Teatern

Besök oss gärna i

monter 13 för mer

järninformation!


POSTTIDNING B (Returadress: Mediahuset i Göteborg AB, Marieholmsgatan 10, 415 02 Göteborg)

Remicade – nu godkänd för behandling

av både svår aktiv ulcerös kolit

och Crohns sjukdom hos barn1 • Reumatoid artrit

• Psoriasisartrit

• Ankyloserande spondylit

• Psoriasis

• Crohns sjukdom (även fistulerande)

• Crohns sjukdom hos barn*

• Ulcerös kolit

• Ulcerös kolit hos barn* NYHET!

1. SPC feb 2012, www.fass.se

Remicade ® (infliximab) är en TNF-hämmare, 100 mg pulver till koncentrat till infusionsvätska, lösning.

Doseringen varierar för de olika indikationsområdena: • Reumatoid artrit • Psoriasisartrit • Ankyloserande

spondylit • Psoriasis • Crohns sjukdom (även fistulerande) • Ulcerös kolit • Crohns sjukdom hos barn* • Ulcerös

kolit hos barn*. Kontraindikationer: Patienter med anamnes på överkänslighet mot infliximab, mot andra

murina proteiner eller mot något av hjälpämnena. Patienter med tuberkulos eller andra allvarliga infektioner såsom

sepsis, abscesser, och opportunistiska infektioner. Patienter med måttlig eller svår hjärtsvikt (NYHA klass III/IV).

Patienter ska testas för HBV och TB-infektion innan behandling med Remicade påbörjas. (Rx, F, SPC feb 2012).

*Remicade är avsedd för behandling av svår aktiv sjukdom hos pediatriska patienter mellan 6 och 17 år som svarat otillräckligt

på konventionell behandling eller har intolerans eller kontraindikationer mot sådan behandling.

Remicade har inte studerats hos patienter yngre än 6 år med ulcerös kolit eller Crohns sjukdom.

För ytterligare information om bl.a. effekt och säkerhet, förpackningar och pris,

se produktresumé på www.fass.se

Remicade: Registered trademark of Centocor Ortho Biotech, Inc.

02-13 GAST-1033729-0000 Mars 2012

Box 7125, 192 07 Sollentuna · Tel 08-578 135 00 · www.msd.se

PEDIATRISK

ULCERÖS KOLIT

The evidence. The difference.

More magazines by this user
Similar magazines