Friends nätrapport

andersgusson

Friends-natrapport-2016

Friends nätrapport

2016

I samarbete med:


PRODUKTION Amelie Furborg & Olle Cox GRAFISK FORM Oskar Eklind ANSVARIG UTGIVARE Lars Arrhenius

OMSLAG Machineheadz, iStock TRYCK PrintR, Stockholm KONTAKT Olle Cox, olle.cox@friends.se

friends.se • info@friends.se • facebook.com/stiftelsenfriends • instagram.com/stiftelsenfriends


”Jag bryr mig inte för

det är så vanligt.

Fritextsvar


INNEHÅLL

Förord 5

Lars Arrhenius

Intervju 6

Amandus Granlund

Resultaten i

korthet 7

Sammanfattning

Livet på nätet 8

Användning

Kränkningar &

mobbning på

nätet 10

Vardag för många

Var & hur

kränkningarna

sker 12

Sociala nätverk & spel

Strategier för

att hantera

kränkningar &

mobbning 22

Vuxnas ansvar

Omgivningen

påverkar hur

unga agerar på

nätet 24

Vuxna har inflytande

Friends rekommendationer

26

Skola, vuxna, barn

Intervju 27

Lina Axelsson Kihlblom

Juridik på

nätet 30

Vad säger lagen?

Sociala

plattformar 15

Sammanfattning

Sexuella

trakasserier 16

Vardagsjargong

Intervju 19

Katja Gillander-Gådin

Ordlista 31

Ord & begrepp

Friends arbete

på nätet 32

Samarbetspartners

Om rapporten

34

Urvalsgrupp

Rasism 20

Vardagsjargong

Referenser 35

Källor & noter

4


FÖRORD

”Mobbning går att stoppa. Men vi i

vuxenvärlden måste bestämma oss för det.”

Den digitala världen har gett oss ofantliga

möjligheter att kommunicera, inhämta information

och utbyta åsikter. Den ger möjligheter

ingen kunde anat för 20 år sedan.

Detta är fantastiskt och en utveckling mänskligheten

ska känna stolthet inför. Men det finns baksidor som

vi måste lära oss att hantera. Nätet är en integrerad

del av livet, en plats för glädje, förälskelser, vänskap,

underhållning och kränkningar, precis som överallt i

livet.

Mobbning bryter ner den som utsätts, den ger livslånga

men och leder i värsta fall till att unga tar sitt

eget liv. Mobbning i en skolkorridor eller i skolmatsalen

skadar barn och unga för livet. Nätet ger en

ny dimension till detta. En nedsättande kommentar

finns ofta kvar för alltid någonstans. Elaka ord kan

spridas direkt till en oändlig publik. Mobbningen

slutar vara bunden till tid och rum. Den som är utsatt

kan också vara det i vardagsrumssoffan, vid matbordet

eller i sin egen säng. Varje gång det plingar till i

mobilen ökar pulsen, varje gång hen ska gå igenom

flödet på sociala medier slår ångesten till och varje

gång hen gör ett misstag i favoritspelet knyter det

sig i magen. Jakten slutar aldrig, de säkra zonerna

försvinner.

Jag blir bedrövad när jag läser fakta ur denna rapport.

Till exempel har var tredje ung tjej blivit utsatt

för sexuella trakasserier på nätet det senaste året

och 3 av 10 unga uppger att det förekommer rasistisk

jargong på nätet. En till två elever i varje klass

utsätts för mobbning på nätet.

Vetskapen att det inte behöver vara så här gör mig

ännu mer bedrövad. Mobbning går att stoppa. Men

vi i vuxenvärlden måste bestämma oss för det. Vi på

Friends är dagligen ute i skolor. Vi utbildar tiotusentals

barn, unga och vuxna varje år. Vi ser resultaten.

Vi ser hur mobbningen minskar där vi är. Men problemet

är att samhället i stort inte satsar tillräckliga

resurser på att stoppa det. Mobbning tas inte på det

allvar den förtjänar.

Medan diskussionen om hur frågan ska hanteras

pågår fortsätter barn och unga att märkas för livet,

förlora sin värdighet och till och med ta sina liv.

Det är nog nu. Det är dags att vinna kampen mot

mobbningen.

Lars Arrhenius

Generalsekretare, Stiftelsen Friends

FRIENDS NÄTRAPPORT 2016 5


INTERVJU AMANDUS GRANLUND

”Det handlar om civilkurage. Det är allas

skyldighet att säga ifrån.”

Amandus Granlund är en av ungdomarna i

Friends Barn- och ungdomsråd. Han är 18 år,

bor i Uppsala och jobbar som servitör på Pizza

Hut. På fritiden gör han egen musik och tävlar i

hiphopdans.

Hur kan unga bidra till en schysst stämning på

nätet, tycker du?

– Vi kan bli bättre på att säga ifrån när vi ser kränkningar

på nätet. Det gör man ju när vänner blir

utsatta, men vi borde alltid göra det. Kolla med den

som blivit utsatt och se om du kan göra något. Sen

bör man vara medveten och tänka på vad man lägger

ut för bilder, och vem man tillåter att se dem.

Hur tycker du att skolan ska arbeta mot nätmobbning

och nätkränkningar?

– Det är viktigt att lärare visar att de har koll och att

de bryr sig. De hör vad eleverna snackar om i korridorerna

och förstår vad som händer. De bör visa

det tydligare och prata mer om vad som är okej och

inte. Det handlar om civilkurage. Det är allas skyldighet

att säga ifrån.

Hur är ditt eget förhållande till nätet? Hur

mycket tid spenderar du själv online och vad

gör du när du är där?

– Jag är mest på Facebook. Det ett rätt skönt sätt

att få koll, läsa inspirerande inlägg och dela mina

åsikter. I övrigt är jag inte så aktiv i sociala medier

längre. Jag hade konton på Instagram och

Snapchat men har tappat intresset. Det blir så

mycket press kring hur man ska se ut och vara.

”Det blir så mycket

press kring hur man

ska se ut och vara.

Har du egen erfarenhet av kränkningar eller

mobbning på nätet?

– Jag var mobbad i sjuan, och det skedde mest i

skolan. Men en gång la en kompis ut en bild på mig.

En annan kille kommenterade bilden kränkande och

det spreds. Jag vågade svara tillbaka, för man blir

modigare bakom en skärm. Allt blev annorlunda än

de vanliga elaka blickarna i korridoren. De som ingen

ser. Det här blev offentligt och exponerat för alla.

6


Resultaten i korthet

3/10

1/3

av de unga upplever att det förekommer kränkningar

med rasistiska anspelningar på nätet.

av de unga har blivit utsatta för nätkränkningar

det senaste året.

1/3

av tjejerna har blivit utsatta för sexuella

trakasserier på nätet. Bland killarna är den

siffran var fjärde.

KiK

är den vanligaste platsen för

kränkningar i sociala medier.

Störst inflytande på

ungas liv på nätet

Mamma & pappa

Vänner

Partner

55%

av de unga pratar med en vuxen hemma

om de blivit utsatta för kränkningar eller

mobbning på nätet.

8% av tjejerna och 5% av killarna har

blivit utsatta för mobbning via mobil, dator

eller surfplatta under det senaste året.

FRIENDS NÄTRAPPORT 2016 7


LIVET PÅ NÄTET

Livet på nätet

Användning av mobil, dator & surfplatta kvar på samma nivå

Nätet är en naturlig del av vardagen för unga. Varannan

ung använder mobil, dator och surfplatta i

genomsnitt 3 till 6 timmar per dag. Användandet

gäller både i skolan och på fritiden. 35 procent av de

unga anger att användningen är mellan 1 och 3 timmar

per dag och 16 procent svarar att de använder

mobil, dator eller surfplatta mer än 6 timmar per dag.

Det innebär att det genomsnittliga användandet av

mobil, dator och surfplatta är oförändrat jämfört med

förra året 1 .

”För unga är nätet

framförallt en plats för

socialt umgänge och

underhållning.

De yngre barnen, 10-12 år, är framförallt intresserade

av underhållningsbaserat innehåll. 73 procent ägnar

största delen av sin uppkopplade tid till spel, film,

musik och annan underhållning, medan 20 procent

anger att de främst lägger tiden på sociala medier.

Bland de äldre, 13-16 år, är användandet mer jämnt

fördelat mellan underhållnings- och kommunikationsbaserat

innehåll. 47 procent lägger mest tid på

spel, musik och film och 40 procent spenderar större

delen av tiden online på sociala plattformar.

Få unga uppger att de ägnar största delen av sin

uppkopplade tid åt informationsbaserat innehåll, som

att söka information, göra skolarbeten eller läsa om

saker som intresserar dem. Bara 6 procent av de

yngre och 12 procent av de äldre lägger mest tid på

informationsbaserat innehåll.

För unga är nätet framförallt en plats för socialt umgänge

och underhållning. Vad unga gör den största

delen av sin uppkopplade tid skiljer sig dock åt mellan

könen. Tjejer ägnar sig i lika stor utsträckning åt

sociala medier som åt spel, medan hela 72 procent

av killarna lägger största delen av sin uppkopplade

tid på spel, film, musik eller annat underhållningsbaserat

innehåll.

8


LIVET PÅ NÄTET

49 %

av de tillfrågade använder

mobil, dator eller surfplatta 3-6

timmar i snitt per dag. 35% av

de tillfrågade använder mobil, dator

eller surfplatta 1-3 timmar i snitt per

dag och 16% av de tillfrågade använder

mobil, dator eller surfplatta

mer än 6 timmar i snitt per dag.

(n=1015)

FRIENDS NÄTRAPPORT 2016 9


KRÄNKNINGAR & MOBBNING PÅ NÄTET

Kränkningar & mobbning

på nätet

Utsatthet vardag för många

En av tre har kränkts på nätet

Internet är för de flesta unga en plats för positiv

social interaktivitet och underhållning. Men på nätet,

liksom på andra platser där människor umgås, förekommer

också utanförskap, kränkningar och mobbning.

Var tredje ung (32 procent) uppger att de blivit

kränkta på nätet det senaste året. Siffran är oförändrad

jämfört med förra året, och liksom tidigare är

tjejer mer utsatta än killar. 37 procent av tjejerna och

27 procent av killarna svarar att de blivit kränkta på

nätet en eller flera gånger det senaste året.

I undersökningen definieras en kränkning som en

handling som gör att den som blir utsatt känner sig

ledsen, sårad eller mindre värd. Det kan exempelvis

vara att någon skrivit sårande eller elaka meddelanden

eller kommentarer. Det kan även vara att

någon har loggat in på en annan persons profil eller

använt någon annans mobil, dator eller surfplatta

mot den personens vilja - eller att personen har känt

sig ensam, utanför eller inte fått vara med. Vad som

är en kränkning eller inte avgörs alltid av den som är

utsatt.

Tjejer mer utsatta för nätmobbning

Tjejer är i större utsträckning än killar utsatta för

mobbning på nätet. Undersökningen visar att 8

procent av tjejerna och 5 procent av killarna har blivit

utsatta för mobbning via mobil, dator eller surfplatta

under det senaste året.

”Mobbning är när någon utsätts

för kränkningar av en eller

flera andra personer vid flera

olika tillfällen.

Mobbning är när någon utsätts för kränkningar av

en eller flera andra personer vid flera olika tillfällen.

Vid mobbning via mobil, dator eller surfplatta kan

det både handla om upprepade kränkningar eller att

en kränkande kommentar/bild/film delas eller sprids

till många. Den som utsätts kan uppleva att den är

i underläge eller ha svårt att försvara sig. Mobbning

kan ske både i skolan och på fritiden.

10


KRÄNKNINGAR & MOBBNING PÅ NÄTET

Har du blivit kränkt av någon via mobil, dator eller surfplatta det senaste året?

Med kränkt menar vi att någon sagt eller gjort något som fått dig att känna dig ledsen, sårad eller mindre värd.

Det kan exempelvis vara att någon skrivit sårande eller elaka meddelanden eller kommentarer, att någon har

loggat in på din profil eller använt din mobil, dator eller surfplatta mot din vilja eller att du har känt dig ensam,

utanför eller inte fått vara med. Kränkningar kan ske både på skolan och fritiden.

73%

63%

Kille (n=481)

Tjej (n=532)

32%

23%

3% 4%

1% 1%

Nej, aldrig Ja, någon gång Ja, flera gånger Ja, ofta

Har du blivit mobbad via mobil, dator eller surfplatta det senaste året?

Mobbning är när du har blivit utsatt för kränkningar av en eller flera personer vid flera olika tillfällen. Det kan vara

både flera olika kränkningar eller att en kränkande kommentar/bild/film delats eller spridits till många. Det kan

kännas som att du är i underläge eller att du har svårt att försvara dig. Mobbning kan ske både i skolan och på

fritiden.

5 %

Kille

(n=144)

8

%

Tjej

(n=183)

”Kompisar öppnade ett

hatarkonto mot mig.

Fritextsvar

FRIENDS NÄTRAPPORT 2016 11


VAR & HUR KRÄNKNINGARNA SKER

Var & hur

kränkningarna sker

Sociala nätverk & spel

Platser för kränkningar

Var kränkningar och mobbning på nätet främst

sker överensstämmer delvis med var respektive

grupp spenderar mest tid när de är online. Tjejer

uppger i högre utsträckning att de blivit kränkta på

sociala plattformar, medan killar i högre grad anger

att kränkningarna skett i olika onlinespel. De som

uppgett att de blivit kränkta på andra ställen anger

främst SMS/MMS och chat.

Tjejer ägnar sig i lika stor utsträckning åt sociala medier

som åt spel, men 64 procent av de som utsatts

för kränkningar eller mobbning anger att detta skett

på sociala plattformar. Endast 11 procent anger

spel. Tjejer spelar oftare andra typer av spel än killar

2 , vilket skulle kunna vara en förklaring. Minecraft,

Hay Day, Grand Theft Auto och The Sims är de

populäraste spelen bland tjejer. Flera av dessa spel

behöver/kan inte spelas i onlineläge, vilket kan göra

att interaktionen med andra spelare blir mindre eller

obefintlig. Bland killar är spel där interaktion med

andra är inbyggt vanligare. Några exempel är League

of Legends, FIFA och Counter-Strike.

Generellt är sociala plattformar den kanal där flest

har blivit utsatta, både bland de yngre och de äldre

barnen/ungdomarna. Dock är andelen högre bland

de äldre, vilket också stämmer överens med fördelningen

i vad åldersgrupperna ägnar sig åt på nätet

Totalt sett är chatten KiK den vanligaste platsen för

kränkningar på sociala plattformar. Därefter kommer

Instagram, Snapchat, Facebook och Ask.fm. Bland

spelen nämns Minecraft, Counter-Strike och League

of legends, bland andra.

Typer av kränkningar

I likhet med tidigare år är sårande eller elaka kommentarer

det som flest av de utsatta unga har varit

med om. Det kan handla om ett ovälkommet meddelande

på Snapchat eller en sårande kommentar

på Minecraft. Av de utsatta svarar 53 procent av tjejerna

och 59 procent av killarna att de varit med om

en sådan kränkning. Den näst vanligaste formen av

kränkning är utfrysning. Det kan exempelvis handla

om att inte få vara med i en grupp på KiK eller att

bli utröstad ur en spelgrupp i World of Warcraft. 28

procent av tjejerna och 20 procent av killarna som

utsatts anger att de känt sig ensamma, utanför eller

upplevt att de inte fått vara med.

22 procent av tjejerna och 14 procent av killarna som

utsatts för kränkningar har varit med om att någon

spridit elaka rykten om dem. Det som förr kanske

klottrades på skolans toalett skrivs nu på nätet och

kan spridas med snabb hastighet, vilket kan göra

enorm skada för den som utsatts.

Vanligaste platserna för

kränkningar i sociala medier

1. KiK

2. Instagram

3. Snapchat

4. Facebook

5. Ask.fm

12


VAR & HUR KRÄNKNINGARNA SKER

Var har du blivit kränkt och/eller mobbad?

Bas: Om svar ”Ja” på frågan ”Har du blivit kränkt av någon via mobil, dator eller surfplatta det senaste året?”

Flervalsalternativ.

64%

Kille (n=144)

Tjej (n=183)

46%

39%

20%

25%

11%

10%

9%

5% 7%

Sociala plattformar Spel Andra platser/sätt Kommer inte ihåg Vill inte svara

FRIENDS NÄTRAPPORT 2016 13


VAR & HUR KRÄNKNINGARNA SKER

I vilka sociala plattformar har du blivit kränkt och/eller mobbad?

Bas: Om svar ”Ja” på frågan ”Har du blivit kränkt av någon via mobil, dator eller surfplatta det senaste året?”

Flervalsalternativ.

39

(n=177)

25

29

22

27

5

2

9

5

0 1 2

4

2

Facebook

Instagram

Ask.fm

Twitter

Secret

Snapchat

Skype

KiK

Whatsapp

Videofy.se

Tumblr

Någon annanstans

Kommer inte ihåg

Vill inte berätta

Om du vill får du gärna svara på vad du blev utsatt för när du kände dig

kränkt och/eller mobbad.

Bas: Om svar ”Ja” på frågan ”Har du blivit kränkt av någon via mobil, dator eller surfplatta det

senaste året?” Flervalsalternativ.

Kille (n=144)

59%

53%

Tjej (n=183)

28%

22%

20%

6% 5%

14%

14%

7%

8% 9%

9%

10%

Jag har fått

sårande eller

elaka meddelanden

eller

kommentarer

Någon har lagt

upp eller spridit

vidare en bild

eller film på mig

mot min vilja

Någon har

spridit elaka

och/eller

osanna rykten

om mig

Någon har

loggat in på

min profil eller

använt min

dator, mobil

eller surfplatta

mot min vilja

Jag har känt

mig ensam,

utanför/inte fått

vara med

Något annat

Jag vill inte berätta

vad som

hänt

14


Facebook “f” Logo CMYK / .eps Facebook “f” Logo CMYK / .eps

VAR & HUR KRÄNKNINGARNA SKER

Sociala plattformar

Via Ask.fm kan man ställa frågor till andra användare. Frågorna kan handla om vad som helst. Antingen

ställs frågorna anonymt eller med användarnamn som avsändare. Andra användare kan gå in och läsa både

frågorna och svaren.

På Facebook kan du skicka vänförfrågningar till andra och på så sätt bygga upp ett eget nätverk. Du kan

sedan dela med dig av text, bilder, filmer och annat till andra i ditt nätverk och även följa vad de delar med

sig av. Du kan interagera med andra genom att gilla eller kommentera vad andra lägger upp eller skriva

meddelanden.

På Instagram bygger du upp ett nätverk på liknande sätt som Facebook. Via Instagram kan du sedan dela

med dig av egna bilder eller se andras. En viktig funktion är möjligheten att gilla andras bilder.

KiK är en app där man kan chatta med sina vänner. Det fungerar ungefär som vanliga meddelanden, men i

stället för att ha ditt telefonnummer som avsändare så har du ett användarnamn.

Via Snapchat kan man skicka tidsinställda bilder och korta filmklipp, s.k. snaps, till sina vänner. Man kan rita

på bilderna och lägga till texter. Mottagaren klickar på bilden eller filmen och har en kort stund på sig att se

den innan den försvinner. Det går även att spara snaps om man vill.

Skype är ett program för chatt och IP-telefoni. Man behöver ha programmet Skype installerat på sin dator

eller sin mobiltelefon samt ett användarkonto. Därefter letar man upp personen man tänkt kontakta och låter

Skype ringa upp. Man kan även använda webbkamera för att se varandra under samtalet.

Tumblr är en bloggplattform där användaren kan publicera olika typer av material som texter, bilder, filmer,

länkar, chatt, citat och ljud till sin tumblelog. Användarna kan följa andra användare och se deras inlägg i sin

panel.

På Twitter skriver man korta meddelanden, s.k. tweets, på max 140 tecken. Du kan välja att följa vänner

och intressanta personer (allt från kändisar till politiker) och diskutera aktuella ämnen.

WhatsApp är en app där användarna kan skicka textmeddelanden, bilder, video- och ljudmeddelanden till

varandra.

På Youtube kan man både titta på andras videoklipp och dela med sig av sina egna. På Youtube finns det

en sökfunktion som gör det enkelt att hitta filmer som intresserar dig.

Via appen Secret kan användare delta i nätverk där man anonymt kan dela information om andra i

nätverket.

FRIENDS NÄTRAPPORT 2016 15


SEXUELLA TRAKASSERIER

Sexuella trakasserier

Har blivit vardagsjargong

Jargong med sexuella anspelningar

Att kalla någon bög eller hora. Att öppet kommentera

andras utseende med en sexuell underton eller

att sprida sexuella rykten om någon. Sådan jargong

på nätet är vardag för många unga. Forskning visar

att sexuella trakasserier bland unga är så vanliga att

de kan utvecklas till ett normaliserat beteende 3 .

Cirka 4 av 10 unga i åldern 13-16 år 4 upplever att

det bland personer i deras egen ålder ibland, ofta

eller ganska ofta förekommer att någon uttrycker sig

kränkande med en sexuell och ovälkommen anspelning

på nätet. Killar och tjejer upplever detta i samma

utsträckning. Endast 3 av 10 unga uppger att det

aldrig förekommer ovälkomna sexuella anspelningar

på nätet.

Var sker det?

Tjejer upplever att ovälkomna sexuella anspelningar

är vanligast i sociala medier, medan killarna uppger

spel. Det är delvis kopplat till vad man gör mest när

man är på nätet, men liksom när det gäller kränkningar

generellt uppger fler tjejer att kränkningarna

sker på sociala plattformar i mycket större utsträckning

än i spel.

Av de sociala plattformarna uppges Ask.fm och KiK

vara de platser där kränkningar med en sexuell och

ovälkommen anspelning är vanligast. På frågan om

var kränkningar skett generellt (se sid 18) kommer

Ask.fm först på femte plats, efter KiK, Snapchat,

Instagram och Facebook. Fler upplever alltså att det

förekommer ovälkomna sexuella anspelningar på

Ask.fm, även om de inte själva blivit utsatta för det.

Så många utsätts

Drygt en tredjedel av tjejerna uppger att de själva har

blivit utsatta för sexuella trakasserier. Bland killarna

är det drygt en fjärdedel. Tjejer uppger i högre grad

att de har blivit utsatta för att någon ovälkommet har

kommenterat deras utseende i form av hur attraktiva

eller oattraktiva de är. Killar å andra sidan uppger i

något högre grad att de har blivit kallade för bög eller

liknande ord.

Resultaten går att koppla till rådande normer om

hur killar och tjejer bör vara för att passa in. Tjejer

bedöms ofta utifrån rådande skönhetsideal och

starka utseendefixering, och det kan vara tufft att

kliva utanför ramarna och inte bry sig alls, eller ha en

annorlunda stil. Killar å andra sidan får anpassa sig

efter hur man förväntas vara som kille, och den som

avviker från normen kan få höra nedsättande kommentarer

om sin person.

Forskning från Göteborgs universitet 5 bekräftar att

det främst är utseenderelaterade kränkningar som

drabbar tjejer på nätet. Dessutom verkar andras

omdömen om ens utseende vara viktigare för tjejer

än för killar. Medan tjejerna lyfter låg självkänsla och

nedstämdhet som konsekvenser av utseenderelaterad

nätmobbning så verkar killarna inte ta illa upp i

lika hög utsträckning. Därför kan nedsättande kommentarer

om någons utseende också vara särskilt

drabbande för tjejer.

16


SEXUELLA TRAKASSERIER

”Fick kontakt med en kille som

började skicka obehagliga bilder

och när jag inte skickade tillbaka

sa han att han skulle våldta

mig och komma hem till

mig. Jag blockade honom

överallt och till slut

slutade han skriva.

Fritextsvar

Om du tänker på när du är vid datorn, på mobilen eller surfplattan. Har du det

senaste året blivit utsatt för att någon mot din vilja gjort något kränkande som

haft en sexuell och ovälkommen anspelning, det vill säga som inte känts bra?

Det kan till exempel handla om att man kallar varandra för “lesbisk” eller “bög”, öppet kommenterar andras

utseende med en sexuell koppling, att man sprider sexuella rykten om personer eller kanske kallar andra

för ”hora”, ”fitta”, ”kuk” eller liknande ord?

27 %

JA

Kille (n=286)

36 %

Tjej (n=305)

JA

FRIENDS NÄTRAPPORT 2016 17


SEXUELLA TRAKASSERIER

Om du tänker på när du är vid datorn, på mobilen eller surfplattan. Upplever du

att det bland personer i din ålder förekommer sätt att uttrycka sig kränkande

med en sexuell och ovälkommen anspelning som inte känts bra?

Det kan till exempel handla om att man kallar varandra för “lesbisk” eller “bög”, öppet kommenterar andras

utseende med en sexuell koppling, att man sprider sexuella rykten om personer eller kanske kallar andra

för ”hora”, ”fitta”, ”kuk” eller liknande ord?

Ofta

Tjej (n=286)

8% 13%

Kille (n=305)

5% 12%

23% 28%

23% 5%

22% 26%

30% 5%

Ganska ofta

Ibland

Sällan

Aldrig

Vet inte/vill inte svara

Vanligaste platserna: Flervalsfråga.

52% Sociala plattformar 78%

50% Spel 10%

27% Andra platser/sätt 33%

Kille (n=121)

Tjej (n=124)

I vilka sociala plattformar upplever du att det sättet att skriva, prata eller

kommentera förekommer/är vanligast?

Bas: Om svarat sociala plattformar på frågan om var förekomst av sexuella och ovälkomna anspelningar är

vanligast. Flervalsfråga.

53

41

47

(n=159)

34 33

13

7

11

4

1

3 3

5

2

Facebook

Instagram

Ask.fm

Twitter

Secret

Snapchat

Skype

KiK

Whatsapp

Videofy.se

Tumblr

Någon annanstans

Kommer inte ihåg

Vill inte svara

18


INTERVJU KATJA GILLANDER-GÅDIN

”Många unga tror att sexuella trakasserier

är något de måste stå ut med.”

Katja Gillander-Gådin är professor i folkhälsovetenskap

och har sedan 90-talet forskat om

den psykosociala arbetsmiljön i skolan och

om hälsa bland unga. Katja intresserar sig för

förklaringar till ungas hälsa och ohälsa ur ett

genusperspektiv.

Hur ser du på livet på nätet? Vad gör du själv

när du är online?

– Jag söker mycket forskningsrelaterad information.

Det är så osannolikt enkelt via nätet. Förr gick man

till biblioteket, skrev en förfrågan och så tog det flera

veckor. Nu är allt bara några klick bort. På nätet kan

jag även hitta människor som arbetar med samma

saker som jag själv. Det är en enorm tillgång.

Fyra av tio tjejer har upplevt sexuella trakasserier

på nätet. Bland killarna är det tre av tio.

Vad tänker du om det?

– Eftersom det är vanligt med verbala sexuella trakasserier

offline är det inte förvånande att det sker

online. På nätet kan du vara anonym, vilket kan göra

det lättare att skriva saker du kanske inte skulle ha

sagt direkt till någon.

Har den här typen av jargong normaliserats?

– Så är det. Det är så vanligt med sexuella trakasserier

idag att det sker en normalisering. Det betyder

inte att sexuella trakasserier är accepterat per se,

men att unga tror att det är något de måste stå ut

med, alternativt tror att de har rätt att utsätta andra

för. Det pågår hela tiden och det är få som vet vad

man kan göra åt det. Det är också ofta svårt att säga

ifrån, både inom elevgruppen och till en vuxenvärld

som också tycks acceptera mer och mer.

Varför är det så vanligt?

– Man pratar sällan om sexuella trakasserier bland

unga, utan ofta låter man jargongen och beteendet

passera. Det finns inte så många studier i ämnet

ännu, men det har sannolikt ökat och jag ser flera

förklaringar. Det största problemet är sexualiseringen

av unga flickor, även om både tjejer och killar drabbas.

En annan är den allmänna sexualiseringen av

samhället och hur media presenterar och visar upp

bilder av tjejer och killar.

I vår undersökning uppger tjejer främst att de

har blivit utsatta för att någon har kommenterat

deras utseende i form av hur attraktiva eller

oattraktiva de är. Killar å andra sidan uppger

att de har blivit kallade för bög eller liknande

ord. Vad säger det?

– Det stämmer med mina forskningsresultat, och

säger något om de olika livsvillkor tjejer och killar

har. Killar får jobba hårt för sin maskulinitet och det

finns gränsvakter som ropar ”bög” om någon avviker

från normen. För tjejerna är det bland annat den

generella utseendefixeringen för kvinnor i samhället i

stort som sätter ramarna. Var vi än tittar ser vi snäva

normer som säger vad som är vackert och åtråvärt

hos flickor och kvinnor.

FRIENDS NÄTRAPPORT 2016 19


RASISM

Rasism

Har blivit vardagsjargong

Jargong med rasistiska anspelningar

3 av 10 unga upplever att det ibland, ganska ofta

eller ofta förekommer att personer i samma ålder

uttrycker sig kränkande eller nedvärderande på ett

rasistiskt sätt på nätet. Endast 4 av 10 unga har

aldrig upplevt rasistiska uttalanden på nätet.

Fler äldre än yngre upplever att det förekommer att

unga uttrycker sig på ett rasistiskt sätt medan tjejer

och killar upplever det i samma utsträckning. Tjejer

upplever att rasistiska uttryck är vanligast i sociala

medier, medan killarna uppger spel. Det hänger

delvis ihop med var de olika grupperna spenderar

mest tid, men liksom tidigare upplever tjejer att även

den här typen av kränkningar är vanligare på sociala

plattformar än i spel. Det har troligen samma förklaring

som tidigare nämnts: att tjejer och killar spelar

olika typer av spel.

Så många utsätts

4 procent av de unga uppger att de själva har utsatts

för att någon kommenterat eller skrivit kränkande

eller nedvärderande på ett rasistiskt sätt om eller

till dem. Bland dem som är födda utomlands, eller

har föräldrar som är det, uppger fler att de har varit

utsatta för kränkande och rasistiska kommentarer,

än om de är födda i Sverige.

Resultaten bekräftas av en studie från Göteborgs

universitet 6 , där föräldrar till barn som är födda i ett

annat land uppgav att deras barn utsätts för mobbning

i tre gånger så hög utsträckning som föräldrar

till barn som är födda i Sverige.

”Kallad namn pga mitt

asiatiska utseende.

Fritextsvar

20


RASISM

Om du tänker på när du är vid datorn, på mobilen eller surfplattan. Upplever du

att det bland personer i din ålder förekommer sätt att uttrycka sig kränkande,

nedvärderande på ett rasistiskt sätt?

Det kan till exempel handla om vilka länder personer kommer ifrån, personers hudfärg, hårtextur, ansiktsdrag,

religion, tro eller folkgrupp?

10-12 år (n=423)

1% 15% 20%

48%

13%

3%

13-16 år (n=592)

4%

Ofta

Ganska ofta

Ibland

Sällan

3%

7%

26%

32%

28%

Aldrig

Vet inte/vill inte svara

Var upplever du att det sättet att skriva, prata eller kommentera är

vanligast/förekommer?

Bas: Om svarat ofta/ganska ofta/ibland på frågan om förekomst av rasistiska uttryck. Flervalsfråga.

81%

Kille (n=160)

54%

Tjej (n=135)

42%

32%

30%

8%

6% 7%

1% 1%

Sociala plattformar Spel Andra platser/sätt Kommer inte ihåg Vill inte svara

FRIENDS NÄTRAPPORT 2016 21


STRATEGIER FÖR ATT HANTERA KRÄNKNINGAR & MOBBNING

Strategier för att hantera

kränkningar & mobbning

Unga som har blivit utsatta för nätkränkningar eller

nätmobbning har olika strategier för att hantera

och bearbeta det som hänt. 55 procent av de som

utsatts pratar med en vuxen hemma, men skillnaden

i övrigt är stor mellan killar och tjejer. På det stora

hela agerar tjejer oftare och pratar med en kompis,

medan killar i större utsträckning behåller det som

hänt för sig själva. Två strategier är vanligare bland

killar än bland tjejer; att skriva något elakt eller sårande

tillbaka och att inte agera. 2 av 10 killar anger

att de inte gör någonting alls när de har utsatts.

”55% av de som utsatts pratar

med en vuxen hemma, men

skillnaden i övrigt är stor

mellan killar & tjejer.

gäller kränkningar på nätet. Det kan också bero på

att kränkningar på nätet ofta sker på fritiden och att

unga därför upplever att det är mer relevant att prata

med en vuxen hemma. Man tänker helt enkelt att

det som sker i skolan är skolans ansvar och det som

sker på nätet är ens egen eller föräldrarnas sak att ta

tag i.

Att unga inte berättar för någon vuxen i skolan om

nätkränkningar och näymobbning behöver inte nödvändigtvis

vara ett problem, så länge dialogen mellan

skolan och hemmet är god. Huvudsaken är att unga

berättar för någon vuxen om de blivit utsatta.

I årets undersökning ser vi att fler än tidigare i den

äldre åldersgruppen pratar med en vuxen hemma,

vilket är glädjande. 52 procent av 13 till 16-åringarna

i årets undersökning har gjort det, jämfört med 39

procent förra året.

Bara 1 av 10 av de som utsatts pratar med en

vuxen i skolan om det som hänt. En möjlig förklaring

kan vara att skolpersonal och elever inte känner till

skolans ansvar eller elevernas rättigheter när det

22


STRATEGIER FÖR ATT HANTERA KRÄNKNINGAR & MOBBNING

Vid det tillfället eller de tillfällen när du har blivit kränkt och/eller mobbad via

mobil, dator eller surfplatta, vad har du då gjort? Flervalsfråga.

58%

Kille (n=144)

51%

Tjej (n=183)

29%

25%

Sagt ifrån genom att skriva till

pers. som utsatt mig

Sagt ifrån när jag träffat pers.

som utsatt mig

17% 18% 11% 10%

17%

Anmält till sidan

6%

Skrivit något elakt eller

sårande tillbaka

24%

29%

Blockat eller tagit bort personen

som utsatt mig

7%

13%

Pratat med en vuxen i

skolan

Pratat med en vuxen hemma

16%

Pratat med en kompis

29%

2% 3%

Polisanmält

20%

Ingenting

9%

Vid det tillfället eller de tillfällen när du har blivit kränkt och/eller mobbad via

mobil, dator eller surfplatta, vad har du då gjort? Flervalsfråga.

61%

10-12 år (n=111)

52%

13-16 år (n=217)

30%

27%

22%

20%

16%

11% 10% 11% 11%

29%

26%

14%

8%

16%

13% 14%

Sagt ifrån genom att skriva till

pers. som utsatt mig

Sagt ifrån när jag träffat pers.

som utsatt mig

Anmält till sidan

Skrivit något elakt eller

sårande tillbaka

Blockat eller tagit bort personen

som utsatt mig

Pratat med en vuxen i

skolan

Pratat med en vuxen hemma

Pratat med en kompis

4%

0%

Polisanmält

Ingenting

FRIENDS NÄTRAPPORT 2016 23


OMGIVNINGEN PÅVERKAR HUR UNGA AGERAR PÅ NÄTET

Omgivningen påverkar hur

unga agerar på nätet

Viktigt vad vuxna tycker

1

Vem påverkar hur unga agerar på nätet? I årets

undersökning har vi ställt frågor för att ta reda på

vilka personer som är viktiga när det gäller ungas

nätbeteende.

Vi har utgått från forskning 7 av Måns Svensson och

Karl Dahlstrand, vid Lunds universitet, som har tagit

fram en modell för att mäta sociala normers styrka.

Detta för att ta reda på i vilken utsträckning det

existerar sociala normer i samhället som fördömer

kränkningar på nätet, hur starka de är och vem som i

så fall påverkar.

Följande två frågor ställdes till respondenterna:

Om du tänker på hur du är mot andra via mobil,

dator eller surfplatta på nätet. Hur viktigt är

det för dig vad de här personerna tycker om

det?

En matematisk sammanvägning av de båda frågorna

visar i vilken utsträckning normer är delaktiga när

individer fattar beslut om hur de skall agera på nätet.

Måns Svensson har genomfört uträkningen för vår

räkning, och den visar att både vuxna och unga i

omgivningen påverkar hur unga agerar på nätet.

Friends har länge lyft betydelsen av att vuxna pratar

om livet på nätet med barn och unga. Vi har uppmanat

föräldrar att låta nätet bli en del av det vardagliga

samtalet och att prata om både det positiva och

negativa som händer där. Med de nya beräkningarna

vet vi att sådana samtal inte bara ökar ungas benägenhet

att berätta om något faktiskt händer, utan

att vuxna verkligen har inverkan på ungas agerande

på nätet. Genom att prata om vad som händer på

nätet och själva vara goda förebilder kan vi påverka

vad som faktiskt sker där, och bidra till att skapa en

schysst stämning.

2

Om du skulle kränka någon via mobil, dator

eller surfplatta/på nätet, hur arga eller irriterade

tror du att följande personer runt omkring

dig skulle bli om de fick reda på det?

24


OMGIVNINGEN PÅVERKAR HUR UNGA AGERAR PÅ NÄTET

De påverkar mest

1.

2.

3.

4.

5.

6.

Mamma

Pappa

Vänner

Partner

Syskon/kusiner/

mor- & farföräldrar

Lärare

FRIENDS NÄTRAPPORT 2016 25


FRIENDS REKOMMENDATIONER - SKOLAN

Friends rekommendationer

Skolan

PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING &

LIKABEHANDLINGSPLAN

Genom att arbeta med likabehandling på nätet kan skolan främja ett gott skolklimat

och förebygga kränkningar. Det är även viktigt att det finns tydliga rutiner och tillvägagångsätt

om en elev blir utsatt för en kränkning, exempelvis om någon form av

kränkande innehåll publiceras på nätet.

KARTLÄGG, ANALYSERA & UTVÄRDERA

Kartlägg elevernas trygghet och trivsel på nätet och identifiera behov av insatser för

att förebygga elevers lika rättigheter och möjligheter. Vilka platser eller tjänster på

nätet upplever eleverna som mest utsatta eller otrygga? Följ upp och utvärdera

åtgärder samt ta fram nya åtgärder där det behövs.

INVOLVERA ELEVERNA

En förutsättning för att arbetet mot kränkningar på nätet ska lyckas är att eleverna är

delaktiga och får komma med förslag på åtgärder. Det gör inte bara åtgärderna mer

relevanta för eleverna utan dessutom mer effektiva. Diskutera frågor som rör trygghet

och trivsel kontinuerligt. Ta gemensamt fram åtgärder utifrån de utmaningar som

finns på skolan.

SAMVERKAN MED VÅRDNADSHAVARE

Sträva mot att skapa samsyn och arbeta tillsammans för att lära barn och unga att

skapa positiva sociala relationer på nätet. Låt stämningen på nätet, såväl som i klassrummet,

finnas med som en stående punkt på föräldramöten.

SAMVERKAN I PERSONALGRUPPEN

Ta ett gemensamt ansvar för elevernas trygghet i skolan och på nätet. Använd varandras

kompetens och stötta varandra.

26


INTERVJU LINA AXELSSON KIHLBLOM

”Vi måste ta oss tid att se varandra i

ögonen och fråga hur det är.”

Lina Axelsson Kihlblom är grundskolechef

i Haninge kommun och ledamot i 2015 års skolkommission.

Hon är känd som superrektorn

från SVTs dokumentärserie Rektorerna och har

gett ut boken ”Kommer du tycka om mig nu? –

en berättelse om identitet”.

Vad är nätet för dig? Hur mycket tid spenderar

du själv online och vad gör du när du är där?

– Jag ser nätet som ett sätt att vara i takt med min

omvärld. En plats där jag kan spana och ta reda på

saker. Jag läser tidningen, hittar information, umgås

med vänner och fångar upp sånt som händer i världen.

Det blir nog en eller två timmar om dagen.

Hur ser du på unga och Internet?

– Nätet är som skolgården. Det märkliga är att vi

vuxna tycker det är kul att de sysselsätter sig på

nätet istället för att stöka omkring, men att vi kanske

inte förstår att vi överlåter en hel värld till dem. En

värld som både är till godo och till ondo. Att vara där

är att utforska och lära sig, men också att göra sig

så sårbar. Det finns så få vuxna där ute.

Har vuxna för dålig koll på vad unga gör på

nätet?

– Ja, tyvärr. Vi frågar hur det var i skolan, men inte

hur det var på nätet eller vilka de umgås med där.

Många lever hela sina liv på nätet. Vi skulle inte låta

10-åringar vara ute och leka helt själva utan ha koll,

men låter dem spendera tre timmar med sin iPad

utan att ha en aning om vad de gör. Jag är själv

omedveten och tror att många vuxna med mig är

det. Vi vet för lite.

Vad händer med ungas integritet och behov av

att ha sitt eget?

– Unga har absolut ett behov av att dra sig undan,

men vi måste ändå ha koll. Är en 13-åring redo att

helt ta hand om sina sociala relationer? Är de mogna

att äga sin gruppdynamik? Jag tycker inte det. Vi

måste ställa frågor om nätet. Barnens nätliv är vår

angelägenhet.

Hur kan skolan arbeta mot nätmobbning och

nätkränkningar?

– Vi måste prata om nätet! Vi måste tala mer om

känslor och upplevelser överhuvudtaget. Dialogen

mellan skola och föräldrar är också viktig. Vi behöver

veta vad som händer på nätet, var de unga är

inloggade, vilka rykten som går och hur man tilltalar

varandra. Vi måste ta oss tid att se varandra i

ögonen och fråga hur det är. Det handlar om normal

anknytning och validering av känslor.

Vad mer behöver göras?

– Det behövs en etisk diskussion om de anonyma

ställena på nätet. Det är inte okej att man kan häva

ur sig vad som helst på nätet utan att behöva stå för

det. Ansvariga utgivare måste ta ett ansvar, det gäller

inte bara tidningar utan även hemsidor.

FRIENDS NÄTRAPPORT 2016 27


FRIENDS REKOMMENDATIONER - VUXNA HEMMA

Vuxna hemma

SKAFFA GRUNDLÄGGANDE KUNSKAP

Det är vuxnas ansvar att guida och stötta barn och unga i deras liv på nätet. Även om

kränkningar i grund och botten handlar om sociala relationer så underlättar det att ha

grundläggande kunskap om de platser där barn och unga umgås på nätet. Lär dig

mer genom att fråga ditt barn, fråga andra vuxna, prova själv eller sök mer information

på nätet om de sidor, spel eller appar som ditt barn använder.

PRATA OM NÄTET

Låt nätet bli en del av det vardagliga samtalet och prata om både det positiva och

negativa som händer där. Om du som vuxen är delaktig och visar ett genuint intresse

för barn och ungas liv på nätet så ökar både viljan att lyssna på dina råd samt benägenheten

att berätta för dig om något väl händer.

ERBJUD DITT STÖD

Det är viktigt att barn och unga känner sig trygga och vet att de har någon vuxen i

sin närhet som de kan vända sig till för råd och stöd. Berätta att du finns där för dem!

Om ditt barn har

utsatt eller själv

blivit utsatt

LYSSNA & STÖTTA

Lyssna och låt barnet sätta ord på hur det känner och upplever olika situationer. Tala

om att mobbning och kränkningar aldrig är okej. Om ditt barn har blivit utsatt,

tydliggör att situationen går att förändra.

KONTAKTA SKOLAN

Det vanligaste vid kränkningar och mobbning på nätet är att personer i samma klass

eller samma skola är inblandade. Det är därför viktigt att skolan genast får veta vad

som pågår. Börja med att kontakta barnets klasslärare eller mentor. Förklara vad

som har hänt, vilka som är inblandade och hur länge du känner till att det har pågått.

Försök tillsammans att hitta lösningar.

ANMÄL & TA BORT

Om kränkande innehåll publicerats, hjälp barnet att ta bort och/eller anmäla innehållet

till sidan. Om ditt barn har blivit utsatt för ett brott, exempelvis förtal eller olaga

hot, så är det viktigt att polisanmäla.

28


FRIENDS REKOMMENDATIONER - BARN & UNGA

Barn & unga

SPRID POSITIVA BUDSKAP

Den positiva stämningen börjar hos dig! När du skriver och säger schyssta saker,

uppmuntrar och hjälper andra så bidrar du till en schysst stämning. Du bestämmer

vad du skriver, säger och gör, använd den makten.

INKLUDERA ANDRA

Nätet är en plats för alla! Oavsett roll i kompisgruppen, kön, ålder, religion, funktionsförutsättningar,

könsöverskridande identitet, etnicitet eller sexuell läggning är alla lika

välkomna att uttrycka sig, lära sig nya saker, ha kul och umgås.

TÄNK EFTER FÖRE

På nätet finns det många olika möjligheter att kommunicera, debattera och ge uttryck

för känslor och åsikter. Men innan du skriver eller delar något – tänk efter. Vem ligger

bakom informationen som jag delar? Kan det jag skriver upplevas som kränkande av

någon annan?

Om du som barn

eller ung blivit

utsatt

KOM IHÅG ATT DET INTE ÄR DITT FEL

Det är personen som mobbar och kränker som uppträder felaktigt. Vem som helst

kan råka ut för mobbning eller kränkningar och situationen går att förändra.

PRATA MED NÅGON

Vänd dig i första hand till en vuxen som du har förtroende för, för att få hjälp och

stöd. Det kan vara en vuxen hemma, en lärare, tränare eller kanske en kompis

förälder. Alla vuxna har ett ansvar att hjälpa barn och unga i sin närhet. Har du ingen

vuxen att prata med, ta hjälp av en kompis. Tillsammans kan ni hitta lösningar. Det

viktiga är att inte stå ensam i situationen.

ANMÄL, BLOCKERA & SE ÖVER INSTÄLLNINGAR

Anmäl eller rapportera kränkande innehåll direkt till sidan/appen/spelet och spara

meddelanden och/eller skärmdumpar som bevis. Se även till att blockera användare

som betett sig illa och se över dina inställningar så att du har kontroll över vem som

kan se ditt innehåll.

FRIENDS NÄTRAPPORT 2016 29


JURIDIK PÅ NÄTET

Juridik på nätet

I mötet med både unga och vuxna möter vi många

gånger en osäkerhet inför vilka lagar som gäller på

nätet. En enkel tumregel att ha med sig är att samma

saker som är olagliga utanför nätet också är olagliga

på nätet. Alla kränkningar som sker på nätet är inte

brott, men många fall av exempelvis förolämpningar,

förtal och olaga hot anmäls aldrig till polisen. För att

brott på nätet ska kunna klaras upp så är det viktigt

att göra en anmälan. Det kan vara bra att tänka på

att bevissituationen ofta är bättre på nätet, så kom

ihåg att spara bevis i form av exempelvis skärmdumpar,

bilder eller meddelanden.

KRÄNKANDE FOTOGRAFERING 4 KAP. 6 A§

BROTTSBALKEN

Kränkande fotografering innebär att olovligen och

i hemlighet ta bilder eller filma någon som befinner

sig inomhus i en bostad eller på en toalett, i ett

omklädningsrum eller ett annat liknande utrymme.

OLAGA HOT 4 KAP. 5§ BROTTSBALKEN

Ett olaga hot innebär att hota att göra något

brottsligt mot någon annan, till exempel ett hot om

misshandel eller att döda en person. För att hotet

ska vara olagligt måste det vara allvarligt menat

och framställt på ett sätt så att det framkallar

allvarlig rädsla.

FÖRTAL 5 KAP. 1§ BROTTSBALKEN

Förtal innebär att utpeka någon såsom brottslig

eller klandervärd i sitt levnadssätt eller att lämna

uppgifter som är ägnade att utsätta denne för

andras missaktning.

OFREDANDE 4 KAP. 7§ BROTTSBALKEN

Ofredande innebär att bete sig hänsynslöst mot

någon annan, till exempel genom att vid upprepade

tillfällen lägga ut nedsättande kommentarer

om någon på nätet.

PERSONUPPGIFTSLAGEN

Personuppgiftslagen (PuL) har till syfte att skydda

människor mot att deras personliga integritet

kränks. Till exempel är det olagligt att avslöja information

om människors etniska ursprung, politiska

åsikter, religiösa övertygelse eller medlemskap i

fackförening.

HETS MOT FOLKGRUPP 16 KAP. 8§

BROTTSBALKEN

Hets mot folkgrupp innebär att hota eller prata

illa om en grupp människor med anspelning på

gruppmedlemmarnas ras, etnicitet, tro eller sexuella

läggning.

SKOLLAGEN

Enligt skollagen har skolor ett ansvar att agera

också när det gäller kränkningar på nätet, om

kränkningarna påverkar elevernas skoldag.

§

Under 2016 kommer ny

lagstiftning som gäller

nätet - håll utkik!

30


ORDLISTA

Ordlista

KRÄNKNINGAR är ett paraplybegrepp där mobbning,

trakasserier och övrig kränkande behandling ingår. Här

ryms alla typer av dålig behandling som gör att någon känner

sig ledsen, sårad eller mindre värd.

KRÄNKANDE BEHANDLING är det ord som används för

att i lag förbjuda kränkningar som inte har samband med

diskrimineringsgrunderna. Kränkande behandling definieras

som ett uppträdande som kränker en elevs värdighet.

MOBBNING är när någon har blivit utsatt för kränkningar

av en eller flera andra personer vid flera olika tillfällen. Den

som är utsatt för mobbning kan uppleva sig i underläge

och ha svårt att försvara sig. Vid mobbning via mobil, dator

eller surfplatta så har vi valt att förtydliga repetitionskriteriet

eftersom förutsättningarna skiljer sig från andra arenor, som

exempelvis skolgården. Vi använder därför tillägget: Det

kan vara både flera olika kränkningar eller att en kränkande

kommentar/bild/film delats eller spridits till många.

DISKRIMINERING i skolans värld är när en vuxen i skolan,

till exempel en lärare, missgynnar eller behandlar en

elev sämre än andra och det har samband med någon av

diskrimineringsgrunderna; kön, könsidentitet eller könsuttryck,

etnisk tillhörighet, religion och annan trosuppfattning,

funktionshinder, sexuell läggning eller ålder.

TRAKASSERIER är när någon blir kränkt utifrån någon av

de sju diskrimineringsgrunderna. Det räcker med en händelse

för att någon ska göra sig skyldig till trakasserier.

SEXUELLA TRAKASSERIER är ett uppträdande av

sexuell natur som kränker någons värdighet. Exempel på

sexuella trakasserier kan vara att någon skickar meddelanden,

skriver kommentarer eller sprider rykten som handlar

om sex eller kroppen och som känns obehagliga för den

personen som är utsatt.

PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING OCH

DISKRIMINERING är en plan som skolor ska upprätta

varje år. Planen innehåller information om skolans arbete

mot kränkningar och diskriminering. Planen kallas ibland

även för likabehandlingsplan.

FRIENDS NÄTRAPPORT 2016 31


FRIENDS ARBETE PÅ NÄTET

Friends arbete på nätet

Möjliggörs av våra samarbetspartners

Friends är en icke-vinstdrivande organisation och

vårt uppdrag är att stoppa mobbning och diskriminering.

Visionen är ett samhälle där barn och unga

växer upp i trygghet och jämlikhet. Arbetet sker

långsiktigt genom utbildning, rådgivning och opinionsbildning

för att öka kunskap och engagemang.

Friends har arbetat mot kränkningar på nätet sedan

2005.

Genom utbildningar hjälper Friends skolor att utveckla

arbetet mot kränkningar på nätet. Vi riktar oss

till elever, personal och vårdnadshavare. Eftersom

livet på nätet suddar ut gränsen mellan skol- och

fritid behöver alla vara delaktiga för att arbetet ska bli

framgångsrikt.

Våra sponsorer Symantec, HP PPS Sverige AB och

Hewlett Packard Enterprise är viktiga för vårt arbete

mot kränkningar och mobbning på nätet:

Symantec

Symantec hjälper konsumenter och företag att hantera

sin informationsstyrda värld på ett säkert sätt.

Norton by Symantec fokuserar på konsumentsidan

och har som ambition att skydda det som betyder

allra mest i konsumenternas liv, oavsett vilken typ av

enhet de använder för att koppla upp sig på internet.

Norton förser konsumenter med en rad säkerhetslösningar

för att skydda det digitala livet, däribland

lösningar för datorer och mobila enheter, live-supporttjänster

och online backup.

Läs gärna mer på Symantecs hemsida för familjen:

• Norton Family, en nättjänst för föräldrar som hjälper

barn och vuxna att tillsammans sätta sina familjeregler

för ett hälsosamt och schysst liv på nätet.

• Hitta ny inspiration och handfasta tips om hur du

kan engagera dig och skydda barn i vår nätsäkerhetsguide

för hela familjen.

• Nortons generella säkerhetstips eller för familjen

specifikt.

HP PPS Sverige AB

Vi lever i en paradox. Aldrig förr har vi haft tillgång till

så mycket kunskap. Och aldrig förr har vi vetat så lite

om framtiden. Därför handlar allt mer om vår förmåga

att ”lära av” och ”lära nytt”. Förnya våra tankebanor,

förnya våra affärsmodeller och inte minst, förnya

vårt samspel med vår omvärld. HP PPS Sverige

AB bidrar med teknik som gör livet bättre för alla,

överallt.

Hewlett Packard Enterprise

Hewlett Packard Enterprise skapar nya möjligheter

att påverka människor, företag, myndigheter och

samhället på ett meningsfullt sätt med hjälp av

teknik. Hewlett Packard Enterprise, världens största

teknikföretag, samlar utskriftsteknik, persondatorer,

programvara, tjänster och IT-infrastruktur i en omfattande

portfölj med lösningar för kundernas problem.

32


FRIENDS ARBETE PÅ NÄTET

”Vi vill att barn och unga ska känna sig trygga och säkra på nätet. Genom att bidra

med vår erfarenhet och kunskap inom nätsäkerhet och sponsra ”Schysst på nätet”

så kan vi sprida kunskapen om förebyggande insatser till fler.”

Carolina Schattauer Ramnö

Kommunikationsansvarig, Symantec

”Vi på HP PPS Sverige AB tycker att Friends gör ett oerhört viktigt och mycket

bra arbete med projektet ”Schysst på nätet” och vi är glada och stolta över vårt

samarbete. Vi har valt att stötta Friends – för att tillsammans jobba vidare i kampen

mot nätmobbning.”

Stefan Bergdahl

VD, HP PPS Sverige AB

”För oss på Hewlett Packard Enterprise känns det helt rätt och viktigt att vara

med och stötta Friends i deras projekt ”Schysst på nätet”. Betydelsen av Friends

arbete att utbilda föräldrar, skolpersonal och elever i förebyggande insatser mot

kränkning och mobbning på nätet kan inte nog betonas. Jag är helt övertygad

om att vi tillsammans kan göra skillnad.”

Kjell Ahlzén

VD, Hewlett Packard Enterprise

FRIENDS NÄTRAPPORT 2016 33


OM RAPPORTEN

Om rapporten

Friends nätrapport har som syfte att fånga upp

barns och ungas röster om kränkningar och mobbning

som sker på nätet – via mobiler, datorer och

surfplattor. Rapporten publiceras för fjärde året i

rad. Den är baserad på en undersökning där 1015

barn och unga i åldern 10 till 16 år i Sverige deltagit.

Undersökningen är genomförd av TNS SIFO på

uppdrag av Friends, Symantec, HP PPS Sverige AB

och Hewlett Packard Enterprise.

Nya frågor

I årets undersökning har ett antal nya frågor tillkommit

för att ytterligare fördjupa kunskapen om barns

upplevelser och erfarenheter på nätet. En ny del

handlar om förekomst av kränkande uttryck med

sexuell anspelning på nätet. På liknande sätt ställer vi

en fråga om förekomst av uttryck som är kränkande

och nedvärderande på ett rasistiskt sätt. Vi frågar

även om respondenterna själva blivit utsatta för

någon av dessa typer av kränkningar.

En annan ny del av undersökningen handlar om hur

viktig omgivningen är för unga när det handlar om

nätet. Genom frågorna vill vi ta reda på hur viktigt

det är för unga vad olika personer i deras omgivning

tycker om hur de är mot andra på nätet.

Majoriteten av frågeställningarna i undersökningen

är desamma som föregående år och för datainsamlingen

har liknande utformning av enkät, urval

och fältperiod använts. Resultaten kan därmed ge

en indikation för utvecklingen över tid, men för att

säkerställa utveckling över tid krävs återkommande

undersökningar under en längre tidsperiod.

Undersökningens genomförande

Datainsamlingen har genomförts via webbaserade

enkäter under perioden 14-26 oktober 2015. Respondenterna

som deltagit i undersökningen är barn

till medlemmar i TNS SIFOs webbpanel. Medlemmar

till panelen rekryteras riksrepresentativt via telefon

och postala utskick. En inbjudan till undersökningen

skickades ut slumpmässigt via e-post till medlemmar

i panelen med barn i åldern 10-16 år. Föräldrarna

svarade på frågor om barnets kön och ålder samt

gav ett godkännande till att barnet deltog i enkäten.

Respondenterna har sedan själva eller tillsammans

med föräldern svarat på undersökningens frågor. För

att respondenten ska kunna välja att inte svara på

frågor som kan upplevas som känsliga, finns alltid

alternativen ”vill ej svara” eller ”vet ej”.

Frågorna om kränkningar med en sexuell anspelning

är endast ställda till åldersgruppen 13-16 år.

Totalt deltog 1015 barn och unga i undersökningen;

423 i åldern 10-12 år och 592 i åldern 13-16 år. Fördelningen

mellan tjejer och killar var 49 procent tjejer

och 51 procent killar. De medverkande respondenterna

är anonyma. Resultaten är analyserade utifrån

åldersgrupper (10- 12 år respektive 13-16 år) och

kön. Citaten i rapporten är ett urval av respondenternas

fritextsvar.

34


REFERENSER

Referenser

1. Friends (2015) Friends nätrapport 2015. Finns att ladda ner på friends.se/natrapporten

2. Statens Medieråd (2015) Ungar & medier 2015. Finns att ladda ner på statensmedierad.se

3. Gillander Gådin, K. (2012) Sexual harassment of girls in elementary school - a concealed phenomenon

within a heterosexual romantic discourse. Journal of Interpersonal Violence, vol. 27: 9.

4. Frågorna om kränkningar med sexuella anspelningar har endast ställts till åldersgruppen 13-16 år

5. Berne, S. Frisén, A. & Kling, J. (2014) Appearance-related cyberbullying: A qualitative investigation

ofcharacteristics, content, reasons, and effects (s. 527-533)

6. Bjereld, Y. Daneback, K. & Petzold, M. (2015) Differences in prevalence of bullying victimization between

native and immigrant children in the Nordic countries: a parent-reported serial cross-sectional study.

Child: Care, Health and Development. Volume 41, Issue 4 (s. 593–599)

7. Svensson, M & Dahlstrand, K (2014) Nätkränkningar: en studie av svenska ungdomars normer och

beteenden. Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (s. 46-58)

FRIENDS NÄTRAPPORT 2016 35


friends.se • info@friends.se • facebook.com/stiftelsenfriends • instagram.com/stiftelsenfriends

Friends huvudsponsorer:

More magazines by this user
Similar magazines