Uppnå optimal kroppskontroll! - omt sweden
Uppnå optimal kroppskontroll! - omt sweden
Uppnå optimal kroppskontroll! - omt sweden
Transform your PDFs into Flipbooks and boost your revenue!
Leverage SEO-optimized Flipbooks, powerful backlinks, and multimedia content to professionally showcase your products and significantly increase your reach.
NR 2/2007<br />
Ortopedisk Manuell Terapi<br />
Ortopedisk Medicin<br />
MANUALEN<br />
Sjukgymnaster och läkare<br />
i forskning och praktik<br />
1<br />
<strong>Uppnå</strong> <strong>optimal</strong><br />
<strong>kroppskontroll</strong>!<br />
Sid 9
Member<br />
Experience<br />
Nyhet! EXPERIENCE series cardioutrustning med en ny mer användarvänlig<br />
och funktionell design.<br />
Nyhet! Två nya styrkemodeller, INFINITY och CONTURA, som kombinerar<br />
en mjukare design och utseende med en genuin funktionalitet.<br />
Nyhet! Personliga TV-skärmar som enkelt integreras med cardiodisplayerna<br />
vilket ger medlemmen möjlighet till egna individuella val av underhållning.<br />
Det är enkelt att förstå varför PRECOR och CLfitness Sverige AB är den främsta<br />
valet av partner om Du vill erbjuda dina medlemmar Member Experience!<br />
Vad vill Du att dina medlemmar ska uppleva vid ett träningstillfälle?<br />
Ring oss på CLfitness!<br />
CLfitness Sverige AB, Fallskärmsvägen 3, 721 31 Västerås<br />
Tel 021-17 13 90 2 • Fax 021-18 16 16 • www.clfitness.se
Extra! Extra!<br />
Read all about it!<br />
Den 22 maj drog media<br />
igång tidigt på morgonen<br />
och började basunera ut<br />
att nu hade den fösta utvärderingen<br />
av Naprapati<br />
gjorts på Karolinska Institutet!<br />
Jag fick ett samtal av<br />
vår förbundsordförande<br />
Anna Hertting klockan<br />
07:37 med en kort uppmaning<br />
att lyssna på vetenskapsradion<br />
i P1. Trots<br />
att jag påbörjat dagens<br />
första patientbehandling<br />
slog jag snabbt på webradion<br />
och hörde slutet<br />
av programmet samtidigt<br />
som jag som vanligt behandlade<br />
en nackpatient<br />
med olika manuella tekniker,<br />
jag insåg att det skulle<br />
bli en lång arbetsdag.<br />
Vid niotiden drog diskussionen<br />
igång för fullt på<br />
kliniken och upprörda röster<br />
höjdes, med all rätt. Då<br />
hade även inboxen börjat<br />
fyllas och mobilen gå<br />
varm. Jag har sällan sett<br />
så många felaktiga påståenden<br />
i morgontidningarna.<br />
”Naprapati ger bäst resultat<br />
för onda ryggar och<br />
nackar” stod det i SvD och<br />
”Naprapati bättre än traditionell<br />
behandling” skrev<br />
DN.<br />
På hemsidan till Vetenskapsradion<br />
var man<br />
inte sämre, en rubrik som<br />
”Naprapati hjälper ryggpatienter<br />
bättre än gängse<br />
läkarråd” såg ju ut att<br />
stämma med det studien<br />
visade och den verklighet<br />
vi lever i. Att ”Manuell<br />
Terapi” ger bättre hjälp<br />
än undersökning och rådgivning<br />
av läkare borde<br />
väl vara ett rimligt forskningsresultat,<br />
om än ett<br />
förutsägbart resultat så<br />
varför behövs en studie?<br />
Man skrev osakligheter<br />
som att ”patienter med<br />
rygg- och nacksmärtor<br />
får betydligt bättre hjälp<br />
om de går till en naprapat<br />
än om de erbjuds de behandlingsmetoder<br />
som de<br />
flesta landsting erbjuder<br />
idag. Det visar den första<br />
utvärderingen som gjorts<br />
av naprapati som smärtbehandlingsmetod”,<br />
vilket<br />
kvalifi cerat nonsens!<br />
Detta genomskådades dock<br />
av det stora fl ertalet människor<br />
som kommenterade<br />
artiklarna på dagstidningarnas<br />
bloggar, folk är inte<br />
så dumma i alla fall.<br />
Hur kunde då något<br />
som såg ut som en enda<br />
stor PR-kupp lyckas. Jag<br />
LEDAREN<br />
Dagens ledarskribent Ragnar Faleij är ordförande i OMT-sektionen.<br />
3<br />
förstod inte det förrän jag<br />
framåt lunch såg pressmeddelandet<br />
på Karolinska<br />
Institutets hemsida,<br />
”vetenskapligt genombrott<br />
för naprapati” och nedan ”<br />
Studien är den första stora<br />
utvärderingen av naprapati<br />
- och öppnar för att<br />
behandlingsformen integreras<br />
i den vanliga vården”.<br />
Skandalöst av ansvariga<br />
på KI att skriva<br />
på det sättet och inte konstigt<br />
att media ”fi ck fnatt”<br />
då dom trodde att det var<br />
en världsnyhet på gång.<br />
Det blev en lång arbetsdag,<br />
ständig kommunikation<br />
med många kollegor<br />
på fältet och förbundskansliet<br />
via e-post<br />
och telefon. Telefonsamtal<br />
och e-post kontakt med<br />
de journalister som skrev<br />
artiklarna. En stor eloge<br />
till vårt förbund som reagerade<br />
och agerade och<br />
som kom ut med ett extra<br />
medlemsbrev och informerade<br />
om läget, samma dag.<br />
Hoppas många av er agerade<br />
på ett eller annat sätt<br />
under dagen. Mer är på<br />
gång från LSR, information<br />
som du säkert redan<br />
sett när du läser detta.<br />
Många funderingar och<br />
undringar kom även upp<br />
hur det kan vara så politiskt<br />
korrekt med KAM,<br />
Komplementär, Alternativ<br />
och Integrativ medicin dit<br />
naprapati räknas. Det som<br />
räknas till TOP 5 inom<br />
KAM (olika former av manuell<br />
terapi, akupunktur,<br />
massage etc.) är nog de<br />
fl esta sjukgymnaster världen<br />
över överens om är<br />
evidensbaserad sjukgymnastik<br />
som används dagligen<br />
i olika kombinationer<br />
inom olika sjukgymnastiska<br />
specialistområden.<br />
Problemet är att patienterna<br />
inte hittar till rätt<br />
sorts sjukgymnast med rätt<br />
sorts kompetens tillräckligt<br />
lätt då det är en av världen<br />
bäst bevarade hemligheter,<br />
sjukgymnasten djupa<br />
och breda kompetens.<br />
Hjälp oss i sektionsstyrelsen<br />
med konkreta förslag<br />
till hur vi skall sprida<br />
saklig information om<br />
specialistområdet OMT till<br />
Sveriges alla hörn. Skriv<br />
ner dina tankar och eposta<br />
under sommaren.<br />
E-post:<br />
ragnar@OMT<strong>sweden</strong>.se
MANUALEN NR 2 2007 presslagd i juni 2007<br />
Nr Manusstopp ut i vecka<br />
3/2007 20 aug v 38<br />
4/2007 22 nov v 51<br />
Vill du lämna bidrag till tidningen,<br />
kontakta re dak tö ren.<br />
Redaktionen för be hål ler sig rät ten att<br />
korta i ma nus. För in sänt bild- och<br />
text ma te ri al an sva ras ej.<br />
Redaktör:<br />
Carina Ågren<br />
Hovsjö Rehab, SÖDERTÄLJE<br />
0730-33 90 11<br />
carina@OMT<strong>sweden</strong>.se<br />
I redaktionen:<br />
Fredrik Johansson<br />
Staffanstorps vårdcentral/Lund<br />
fredrik.p.johansson@skane.se<br />
Grafi sk form & produktion:<br />
Fysioterapi Tidning & förlag AB<br />
Annonsansvariga:<br />
Eva-Lena Lohi, eva-lena@OMT<strong>sweden</strong>.se<br />
0703-92 61 22 och Anne-Marie Sjögren,<br />
anne-marie@OMT<strong>sweden</strong>.se<br />
0703-44 64 39<br />
OMT-sektionens styrelse:<br />
Ordförande, AU för IFOMT Sweden/SOMT: Ragnar<br />
Faleij, ragnar@OMT<strong>sweden</strong>.se<br />
Kassör: Lena Carlbom, lena@OMT<strong>sweden</strong>.se<br />
Sekreterare: Marie-Louise Broomé, marielouise@OMT<strong>sweden</strong>.se<br />
Ledamot: Anne-Marie Sjögren, se ovan.<br />
Suppleant: Eva-Lena Lohi, se ovan.<br />
AU för MANUALEN: Carina Ågren, se ovan.<br />
AU för utbildning/Lärarrådet: John Ressman,<br />
john@OMT<strong>sweden</strong>.se<br />
Kanslist: Helena Präst<br />
Öster Munga 2, 725 94 VÄSTERÅS<br />
Tel/fax: 021-633 83, 070-733 26 51<br />
helena@OMT<strong>sweden</strong>.se<br />
SFOMs styrelse:<br />
Ordförande Ulf Måwe, ulf@mawe.se<br />
Skattmästare: Carl-Lennart Gustavsson,<br />
clg@swipnet.se<br />
Föreningssekreterare: Ingemar Söderlund, kliniken.<br />
dorsum@tele2.se<br />
Ledamöter:<br />
Henry Nylin, henry.nyhlin@erstadiakoni.se<br />
Anders Gillblad, gillblad@algonet.se<br />
Gunilla Bring, gunilla@bring.se<br />
Håkan Ödling, hakan.oedling@telia.com<br />
Webmaster OMT-sektionen:<br />
Ragnar Faleij, ragnar@OMT<strong>sweden</strong>.se<br />
Hemsida: www.OMT<strong>sweden</strong>.se<br />
Rickard Malmborg<br />
rickard@hfc.se<br />
Webmaster SFOM:<br />
Gunnar Lundberg, gunnar.lundberg@mailbox.swipnet.se<br />
Hemsida: www.slf.se/sfom<br />
Tryckt hos: Edita, Västerås<br />
MANUALEN är en medlemstidning som ges ut med fyra nummer per år till medlemmar i OMTsektionen<br />
inom Legitimerade sjukgymnasters Riksförbund och Svensk Förening för Ortopedisk<br />
Medicin inom svenska läkaresällskapet. Vi arbetar och forskar kring undersökning, behandling och<br />
förebyggande av smärtor i leder, muskler och nerver i nacke, rygg och extremiteter.<br />
UR INNEHÅLLET:<br />
sid 3 Ledaren<br />
sid 5 Funktionell träning<br />
sid 10 Lateral epicondylalgia<br />
sid 11 Kinetic Control<br />
sid 14 Profi len: Niclas Hjelm<br />
sid 17 Sjukgymnastik — historia<br />
sid 20 Referat<br />
sid 21 Referat<br />
sid 22 Kalendarium<br />
Texten på sidan 17 - 19 tillsammans<br />
med fyra av bilderna<br />
har blivit en PR-folder som<br />
kommer att delas ut på WCPT<br />
i Vancouver samt vid politikerveckan<br />
i Almedalen.<br />
”Knägrenstående<br />
ryggböjning bakåt”<br />
Sid 17<br />
4<br />
Omslagsbilden:<br />
En bra funktionell övning<br />
ska helst innehålla allt, det<br />
vill säga moment som utmanar<br />
rörlighet, styrka,<br />
balans och koordination<br />
och programmet ska utföras<br />
ofta.<br />
Foto:<br />
Anne-Sophie Enberg
Funktionell träning<br />
med idrottsperspektiv<br />
Av Fredrik Johansson<br />
Två ”fotbollssjukgymnaster” kom till OMT-kongressen i Ystad<br />
för att visa och förklara hur de arbetar med träning, både i<br />
rehabilitering och i prestationshöjande syfte.<br />
Matti Demegård har hand om Örgryte IS och svenska damlandslaget,<br />
Simon Bakkioui jobbar med Halmstads BK.<br />
Båda arbetar utöver det även på klinik<br />
i Göteborg respektive Halmstad.<br />
Oavsett vilken av sina arbetsplatser<br />
dessa båda herrar befinner sig<br />
på så använder de funktionell träning<br />
för att nå målen. Tankesättet<br />
är detsamma vare sig de förebygger<br />
skador och höjer prestationsförmågan<br />
i sina fotbollslag, får en patient<br />
att återgå till motion eller rehabiliterar<br />
en spelare tillbaka till matchspel.<br />
Matti och Simon tillmäter fem musk-<br />
ler eller grupper av muskler extra stor<br />
betydelse för skapandet av en stabil<br />
funktionsgrund: m.latissimus dorsi,<br />
gluteérna, m.transversus abdominis,<br />
m.obliques internus samt diafragma.<br />
På deras grund byggs den funktionella<br />
träningen upp och alla muskler<br />
betraktas som synergister som kan<br />
deccelerera, stabilisera och accelerera<br />
kroppsdelar. Träningen ska förbereda<br />
kroppen för de specifi ka krav som<br />
ställs på individen och sjukgymnas-<br />
”Fotbollssjukgymnasterna” Simon Bakkioui och Matti Demegård.<br />
5<br />
OMT–kongress 2007<br />
ten konstruerar övningar utifrån vad<br />
undersökning eller försäsongsscreening<br />
gav för resultat. En bra funktionell<br />
övning ska helst innehålla allt,<br />
det vill säga moment som utmanar<br />
rörlighet, styrka, balans och koordination<br />
och programmet ska utföras<br />
ofta. Om ren styrketräning av en<br />
muskelgrupp behövs ska den syfta<br />
till att senare fylla en funktion i den<br />
funktionella träningen.
OMT–kongress 2007<br />
Bild 1<br />
Bild 3: Ett långsamt utfört löpsteg som kan vidareutvecklas i en dragapparat<br />
eller vidare till ”Draken”.<br />
6<br />
Målet med den funktionella träningen<br />
är för det första att minska<br />
smärta, om sådan förekommer, och<br />
för det andra att öka rörlighet vid<br />
inskränkt sådan. Primärfokus ska<br />
ligga på att uppnå symmetriska ledrörelser<br />
vilket inte sällan innebär att<br />
man börjar träna rörlighet åt motsatt<br />
håll. Ensidighet som ger asymmetrier<br />
riskerar att ge skador på leder och<br />
enligt Matti Demegård och Simon<br />
Bakkioui kan det bland fotbollsspelare<br />
ofta handla om kraftiga sidoskillnader.<br />
Deras erfarenhet är att<br />
extremt högerfotade spelare är mer<br />
skadebenägna än mer dubbelfotade<br />
och av den anledningen ska träning<br />
av den icke-dominanta kroppshalvan<br />
ske dagligen, inte enbart i rehabilitering.<br />
Till exempel bör alla fotbollsspelare<br />
lika ofta träna inlägg och<br />
skott med vänstern vilket då inte<br />
enbart stärker andra sidans muskler<br />
utan också normaliserar rörligheten.<br />
Dessutom är den avlastning som utsatta<br />
kroppsdelar hos en elitspelare<br />
får när andra kroppshalvan används<br />
inte oviktig. Att sådana delar i sjukgymnastens<br />
resonemang delas av<br />
tränare och fystränare i klubben blir<br />
en viktig förutsättning för att arbetet<br />
inte ska kännas mycket motigt, säger<br />
Simon. Först när Matti och Simon är<br />
nöjda med den aktiva ledrörligheten<br />
går de vidare och tränar förbättrad<br />
neuromuskulär kontroll och koordination.<br />
Det är viktigt att sjukgymnasten<br />
inte ser för snävt på patientens problemområde.<br />
Vid behandling av patellofemuralt<br />
smärtsyndrom (PFSS)<br />
till exempel, fokuseras starkt på<br />
m.vastus medialis medan andra<br />
muskler tenderar att glömmas bort.<br />
Vid knäböjning ska knäet böjas i en<br />
rak linje från höften till os metatarsale<br />
II, i det som på engelska kallas<br />
ett ”alignment”. Glutealmusklernas<br />
aktivitet är viktig för att förhindra<br />
en inåtrotation i höftleden vilket påverkar<br />
knäskålen negativt. En konsekvens<br />
av att börja använda detta<br />
synsätt på patienternas knäproblem<br />
blir att utvärderingsmetoderna måste<br />
ses över. Matti och Simon tycker<br />
att man hoppar alldeles för mycket<br />
i idrottsrehabilitering så fort det ska<br />
utvärderas. Försök istället att kontrollera<br />
om den svaga länken leder<br />
till kompensation eller inte. En väl-
tränad person klarar nämligen att<br />
hoppa både långt och kraftfullt med<br />
kompensatoriska rörelser. Sjukgymnasten<br />
måste dock inte endast klara<br />
att upptäcka kompensationer utan<br />
också förstå dem för att kunna förklara<br />
för den enskilde idrottsutövaren<br />
på vilket sätt kompensationerna<br />
kan ge negativa följder. ”Kom ihåg<br />
att malalignments, avvikelser från<br />
den perfekta linjen under belastning,<br />
är funktionella och inte statiska” säger<br />
Simon.<br />
Om patienten inte klarar utvärderingen<br />
måste sjukgymnasten våga<br />
gå tillbaka i träningen, till och med<br />
till första nivå. Matti tar som exempel<br />
att om en fotbollsspelare, elit eller<br />
på lägre nivå har ingen betydelse,<br />
får återkommande ljumsksmärtor<br />
i andra halvlek är det enda rätta att<br />
gå tillbaka och börja öva i liggande<br />
igen. ”Var inte rädda för att backa<br />
i träningen!” lyder uppmaningen.<br />
Det är vanligt att Matti och Simon<br />
fi lmar spelare för att bättre kunna<br />
analysera återkommande besvär. Ett<br />
analysprogram används som mycket<br />
exakt mäter vinklar av bäcken, rotationer<br />
av bålen etcetera. På så vis<br />
kan till exempel en bäckentippning<br />
i ögonblicket för bollträffen lättare<br />
upptäckas. Att sjukgymnaster fi lmar<br />
idrottsstjärnor för att analysera rörelser<br />
är mer vanligt förekommande<br />
i sporter som tennis och golf.<br />
Tack vare stabiliserande övningar<br />
av bål och bäcken har Matti Demegård<br />
och Simon Bakkioui märkt en<br />
klar minskning av hamstrings- och<br />
ljumskskador i sina respektive lag.<br />
För alla deras adepter gäller att de<br />
först ska hitta m.transversus abdominis<br />
(TrA) i olika positioner. I ryggliggande<br />
kan den lumbala lordosen<br />
palperas så att den inte ökar när magen<br />
dras in lätt. Basövningarna är att<br />
hitta TrA i rygg-, mag-, sidliggande<br />
och i fyrfotastående och generellt<br />
sett håller de kvar sina adepter i lig-<br />
Bild 2: Matti Demegård visar en kursdeltagare hur man kan aktivera abducerande höftmuskler.<br />
7<br />
OMT–kongress 2007<br />
gande träningspositioner länge innan<br />
de utsätts för stående krafter.<br />
Vid test av sidoskillnad upptäcks hos<br />
elitidrottare svagheter ibland först<br />
vid stort muskelarbete. Sidliggande<br />
lyftning av kroppen är bra för att<br />
avslöja svaghet i m.quadratus lumborum<br />
vilket inte sällan upptäcks i<br />
rehabilitering av knäskada. När indikationerna<br />
fi nns är det viktigt, som<br />
tidigare har nämnts, att våga backa i<br />
träningen, kanske många gånger om.<br />
Man måste ha pondus och veta vad<br />
man pratar om för att hålla tillbaka<br />
en idrottsstjärna när många i omgivningen,<br />
inklusive media, pressar på<br />
för att det ska gå så fort som möjligt.<br />
En främre korsbandsrekonstruktion<br />
till exempel måste få ta sex månader<br />
att rehabilitera. ”Tro inte på tidningarna<br />
när de berättar om så kallade<br />
lyckade korsbandsrehabiliteringar<br />
där spelaren är tillbaka i full träning<br />
efter tre och en halv månad. Sådant<br />
är inte seriöst!” säger Matti Deme-
OMT–kongress 2007<br />
gård med extra allvar. Däremot är<br />
det killarnas bestämda uppfattning<br />
att smärta i vissa fall kan accepteras.<br />
Idag tenderar sjukgymnaster att<br />
ta för mycket hänsyn till smärta vilket<br />
hindrar idrottare från att snabbt<br />
komma tillbaka men naturligtvis<br />
måste en bedömning göras i det enskilda<br />
fallet.<br />
Workshopens fokus låg på förmågan<br />
att stabilisera rygg och höft under<br />
belastning, det vill säga att undvika<br />
höftadduktion och inåtrotation<br />
på ståbenet. Men även om huvudintresset<br />
kanske ligger på att undvika<br />
”malalignments” glöms inte TrA-aktiveringen<br />
bort; alla övningar föregås<br />
av en lätt magindragning som<br />
ska behållas. Andra funktionella bål-<br />
och höftstabiliserande övningar som<br />
Matti och Simon gillar är enbensknäböjning<br />
med lyft av hantel och ”höftvickande”<br />
rörelser av ståbenet på en<br />
step-bräda (bild 1). En svaghet eller<br />
ofrivillig bäckentippning här avslöjar<br />
svaghet i m.gluteus medius vilket<br />
är typiskt för fotbollsspelare (och att<br />
de är starka i m.gluteus maximus).<br />
Den försämrade höftstabilisering som<br />
detta medför gör att de ”vaggar” mer<br />
när de springer vilket kan ge ryggont.<br />
I en förlängning kan det också<br />
påverka knäet i och med att det sker<br />
en inåtrotation av femur.<br />
För att bättre förstå hur Matti och<br />
Simon jobbar fi ck vi prova på en rad<br />
övningar på mjukmattor, med hant-<br />
Bild 4<br />
lar, på balanskuddar etcetera. En tidig<br />
övning vid knäskada är att glida<br />
med friska sidans fot i abduktion<br />
på en pappersbit under foten med<br />
ryggen rak. Gluteerna håller femur<br />
rakt och höft-knä hålls statiska i lätt<br />
fl exion. Vid ofrivillig knävalgisering<br />
i övningar med knäböjning kan man<br />
spänna ett bälte runt knäna. Patienten<br />
ska då helt enkelt hindra att bältet<br />
faller till marken i knäböjningen.<br />
Vid enbensknäböjning kan man<br />
ha ett elastiskt band runt benet med<br />
draget medialt riktat (bild 2). Samma<br />
band använder Matti och Simon<br />
ofta vid bäckenlyft (i motsats till den<br />
vanligt förekommande bollen mellan<br />
knäna som aktiverar adduktorer). En<br />
spegel är ett nödvändigt redskap för<br />
att idrottaren själv ska se knäets vinkel<br />
och alltid ha den rätta.<br />
Ett långsamt utfört löpsteg är en bra<br />
övning som kan utvecklas i en dragapparat<br />
eller vidare till ”Draken”<br />
(bild 3). Enbensknäböjning med<br />
touch i golvet är exempel på en bra<br />
diagonal rörelse. Här fi nns möjlighet<br />
att lägga till armrörelser och sedan<br />
en hantel, ett sätt som går att stegra<br />
på i de fl esta övningar. Bild 5 visar<br />
en förstärkning på detta sätt av den<br />
mest basala ryggliggande stabiliseringsövningen.<br />
Hanteln förs långsamt<br />
ut åt sidan och om svaghet föreligger<br />
redan här tenderar huvudet<br />
att avslöja detta genom att vridas åt<br />
samma håll som hanteln. Att kliva<br />
upp på stepbräda eller balanskud-<br />
Bild 5: Simon Bakkioui (till vänster)<br />
övervakar utförandet Bild 6<br />
8<br />
de med ben- och armuppdrag är en<br />
övning Matti och Simon använder<br />
som försäsongsscreening för att kolla<br />
bäckenstabilisering (bild 6). Generellt<br />
är doseringen i träningen två eller tre<br />
set om åtta repetitioner.<br />
Balansövningarna försöker de hålla<br />
dynamiska, som en långsamt utförd<br />
spark eller genom att komma<br />
med fart upp på en balanskudde (till<br />
exempel i ett utfallssteg). Även här<br />
passar det bra med stegring först genom<br />
att ta med armar, sedan hantlar<br />
(en i taget!) eller en medicinboll (bild<br />
7). En relativt tung stabiliseringsövning<br />
för bålen och hamstrings (bra<br />
vid skador baksida lår, ljumskar och<br />
vid PFSS) är att i ryggläge föra en<br />
bobathboll fram och tillbaka endast<br />
med hälarna. Bild 8 visar också övningar<br />
för det senare skedet av rehabiliteringsprocessen.<br />
Att uppleva sin egen stabiliseringssvårighet<br />
lite skamset darrande av<br />
ansträngning inför kollegor var ett<br />
bra sätt att bli övertygad om övningarnas<br />
effektivitet på! Själv har jag nu<br />
gått tillbaka till att ligga och träna<br />
ena sidans glutealmuskulatur dagligen<br />
så att ryggen till hösten kanske<br />
ska orka tre-sets matcher i tennis.<br />
Och så länge inte några större<br />
skadeproblem verkar drabba ÖIS eller<br />
Halmstad BK, som nu efter fyra<br />
matcher spelade ligger i toppskiktet i<br />
sina respektive serier, ligger jag kvar<br />
och tränar ett tag till!
Bild 7: Endast markkontakt med skuldror och armar. Kan utföras med ena eller båda benen på bollen.<br />
Bild 8: En lätt stång hålls på utsträckta armar och förs snabbt åt sidorna genom vridning av överkroppen. Skuldrorna<br />
håller kontakt med bollen och får liksom bålen inte tappas.<br />
9<br />
OMT–kongress 2007
OMT–kongress 2007<br />
Manuell behandling och träning<br />
vid lateral epicondylalgia<br />
Referat av Kari Kiviniemi, sjukgymnast<br />
Danuta Krukowski är sjukgymnast med<br />
OMT-examen och magisterexamen i OMT.<br />
Hon arbetar på Sport- och rehabkliniken i<br />
Åkeshov samt som föreläsare på Karolinska<br />
Institutet. Danuta presenterade sitt magisterarbete<br />
från magisterutbildningen i OMT<br />
på KI.<br />
Titeln på studien är ”Manuell behandling<br />
samt funktionell träning som behandlingsform<br />
vid lateral epicondylalgia”<br />
Inledningsvis presenterade Danuta bakgrundsdata om<br />
tillståndet. Lateral epicondylalgia drabbar ca 3% av den<br />
vuxna befolkningen i Sverige. Defi nitionen av lateral<br />
epicondyalgia enligt Haker (1993) är smärta/ömhet över<br />
den laterala epicondylen av humerus. Naturalförloppet<br />
för lateral epicondylalgia är fortfarande okänt, men hos<br />
de fl esta drabbade sker spontan läkning inom ett till två<br />
år enligt Svernlöv och Adolfsson (2001). Eftersom patologin<br />
bakom tillståndet är oklart är det svårt att hitta en<br />
behandling som är överlägsen andra.<br />
Olika patofysiologiska förklaringsmodeller presenterades<br />
bla tendinos av den gemensamma ursprunget till<br />
handledsextensorerna samt artros/artrit i den radiohumerala<br />
leden.<br />
En funktionell förklaringsmodell till epicondylalgia<br />
gavs också som en överbelastningssmärta i armbågs-<br />
och handledsmuskulatur. Denna överbelastning förklaras<br />
komma som en effekt av bristande samordning av muskulatur<br />
i arm och skulderblad. Armbågs- och handledsmuskulatur<br />
får inte tillräckligt stöd från den funktionella kedjan<br />
utan arbetar isolerat och utsätts för överbelastning.<br />
Syftet med denna studie var att utvärdera effekter av<br />
manuell behandling av radio-humerala leden ( mobilisering<br />
/ manipulation ) samt funktionell träning för smärta<br />
och funktion vid lateral epicondylalgia.<br />
Behandlingsteknikerna bestod av manuell behandling<br />
av radio-humerala leden med manipulation och/eller<br />
mobilisering. Manipulationsgrepp utfördes som ”gappingteknik”<br />
riktad lateralt tvärs över armbågsleden med<br />
liten kraft och kort, snabb impuls. Funktionell träning<br />
utfördes stående i form av fem övningar. Försökspersonerna<br />
instruerades att utföra de fem övningarna i en<br />
vecka två gånger om dagen med 10 - 30 repetitioner<br />
varje gång beroende av graden av armbågssmärta. Trä-<br />
10<br />
Konklusionen av Danuta Krukowskis studie är att för<br />
en diagnos med ett stort panorama av symtom så<br />
skall behandling riktas mot den specifi ka struktur eller<br />
funktion som anses påverkad.<br />
ningen stegrades successivt med ökad vikt, redskap och<br />
svårighetsgrad.<br />
Denna studie med fem försökspersoner kunde inte påvisa<br />
att det fanns en universalbehandling för diagnosen<br />
lateral epicondylalgia, inte heller att den ena behandlingsmetoden<br />
var överlägsen den andra även om en tendens<br />
till att den funktionella träningen gav ännu bättre<br />
resultat. En av förklaringarna enligt Danuta kan vara att<br />
diagnosen har olika genes och att det återspeglas genom<br />
olika specifi ka undersökningsfynd hos varje försöksperson.<br />
Eftersom det fi nns många olika behandlingsmetoder<br />
att välja mellan bör kanske användningen av respektive<br />
metod ske med hänsynstagande till de specifi ka<br />
undersökningsfynden hos varje försöksperson och inte<br />
bara den gemensamma symtombilden.<br />
Konklusionen av studien var att för en diagnos med<br />
ett stort panorama av symtom så skall behandling riktas<br />
mot den specifi ka struktur eller funktion som anses<br />
påverkad och inte bara mot generella symtom.<br />
kari@tyfonmail.se
Patrik Pedersen testar Inger Karlssons m gluteus minimus, en vältränad plastikopererad kvinna där fotografen låg<br />
i lä. Testet klassades som godkänt ”2 tics” vid fullgott rörelseuttag och bibehållen höjd under 15 s x 2.<br />
Premiär för Kinetic Control<br />
i Sverige<br />
Av Helene Holmborg<br />
Under fem soliga marsdagar gästade Sarah Mottram Stockholm.<br />
Sarah bor i närheten av Birmingham, England men har<br />
hela världen som arbetsplats då hon reser runt och undervisar<br />
vid Kinetic Control-kurser.<br />
Kinetic Control har erbjudit kurser<br />
för sjukgymnaster som har arbetat<br />
inom det muskuloskelettala området<br />
i över 10 år. KC är ett koncept för<br />
analys och rehabilitering av symtomgivande<br />
mekaniska/dynamiska<br />
rörelse- och stabilitetsdysfunktioner.<br />
Konceptet baseras på uppdaterad<br />
akademisk och klinisk evidens.<br />
Under de två första dagarna behandlades<br />
grundkonceptet - ”Understanding<br />
movement and Function”,<br />
som bland annat innehåller fysiologiska<br />
fakta angående rekrytering av<br />
långsamma respektive snabba motor<br />
units.<br />
Intresse ägnades också hur smärta<br />
påverkar rekryteringen av dessa<br />
motor units. Enligt klinisk evidens<br />
förändrar smärtan i sig en patients<br />
rörelsemönster och fler motoriska<br />
enheter kopplas på än vad som behövs<br />
vid en specifi k rörelse. Det vill<br />
säga mer kraft och mindre precision<br />
och kontroll över rörelsen. KC pratar<br />
här om low load för att nå fram<br />
med träningen på lokal/djup muskelfunktion<br />
respektive high load vid<br />
träning global muskelfunktion. Denna<br />
teori appliceras direkt i kliniken<br />
via testövningar avseende fl exion,<br />
extension och rotation som direkt<br />
11<br />
kan översättas till funktionshöjande<br />
träning på patientens svagaste område.<br />
Ett effektivt sätt att direkt kunna<br />
testa sin patient för utvärdering. Det<br />
innebär också att arbetsgången inte<br />
alltid går från lokal till global muskelträning<br />
vilket är fallet i mycket av<br />
den stabiliseringsträning som bedrivs<br />
i nuläget utan att fi nna patientens<br />
utgångsläge.<br />
KC- konceptet klassifi cerar musklerna<br />
i grupper enligt sina funktioner<br />
som lokala respektive globala stabilisatorer<br />
samt som mobilisatorer. Varje<br />
grupp har sina specifi ka egenskaper<br />
för den roll den spelar i normal muskelfunktion.<br />
Sarah fi nner lätt sina ”patienter”<br />
bland kursdeltagarna och identifi erar<br />
muskulär imbalans mellan lokala<br />
och globala aktörer eller en stabilitetsdysfunktion,<br />
där hon strävar<br />
efter att identifi era ”give” eller ”restrictions”.<br />
”Give” är ett uttryck för<br />
okoordinerad rörelse, som dels kan<br />
FOTO: Carina Ågren
ero på en oförmåga att stabilisera<br />
i en viss rörelseriktning eller dels en<br />
okontrollerad dynamisk komponent<br />
beroende på konstitution, vanehållning<br />
eller stram muskulatur som hindrar<br />
ett jämnt rörelseuttag. ”Give eller<br />
weak link” kan vara av translatorisk<br />
o/el angulär karaktär och kan<br />
liksom ”restrictions” ha både artrogen<br />
o/el myofasciell bakgrund.<br />
Grundkonceptet presenterar ett utvärderingssystem<br />
där markering<br />
med ”tic” eller ”cross” används som<br />
beskrivning av om patienten klarar<br />
eller inte klarar genomföra aktuella<br />
funktionstester. (Se illustration).<br />
Efter noggrann analys av symptomens<br />
samband med funktionsfynden<br />
byggs rehabiliteringsprocessen upp<br />
med detaljstyrd träning.( av bristande<br />
kontroll. ) Träningen inriktas på<br />
postural kontroll och låg belastning<br />
och stegras successivt i takt med förbättrad<br />
kontrollförmåga och integreras<br />
steg för steg i allmänträning enligt<br />
individuellt behov. Parallellt ges<br />
behandlingsåtgärd för eventuella restriktionsfynd<br />
av led eller mjukdelar.<br />
Peter Ehlin får sin hållning korrigerad för att sedan kunna bibehålla den<br />
under en knäextension. En viktig del i testerna är att patienten får olika sätt<br />
att lära sig uppgiften då inlärning fungerar individuellt. Berätta, visa själv<br />
och instruera med hjälp av handpåläggning och korrigering.<br />
Annica får utföra ett test för styrka i m gluteus maximus. Det är samtidigt ett test för fl exibiliteten i höftextension.<br />
Finns passivt fullt rörelseomfång? Klarar patienten att bibehålla sitt uppnådda rörelseomfång? Patrick kontrollerar<br />
höjden medan Sarah instruerar patienten.<br />
12<br />
FOTO: Carina Ågren<br />
FOTO: Carina Ågren
Med oförtruten energi fortsatte Sarah<br />
med tre dagars kurs i ”Diagnosis of<br />
Mechanical Back Pain Sub-groups<br />
and Stability Retraining of the Lumbar<br />
Spine” - en likaledes ambitiös<br />
presentation av aktuella teoretiska<br />
bakgrundsfakta och av kliniska analyser<br />
och rehabiliteringsåtgärder för<br />
ländryggsproblem.<br />
Allt fler forskningsstudier visar<br />
samband mellan symptom och bristande<br />
kontroll av rörelse bland annat<br />
i ländryggsregionen. En av målsättningarna<br />
i KC-konceptet är att<br />
skapa förståelse för sambandet mellan<br />
symptom och dysfunktion. Fokus<br />
ligger på att lära ut hur identifi ering<br />
av ”site” och ”direction”, dvs hur lokalisation<br />
och riktning av bristande<br />
kontroll av rörelseuttag kan undersökas<br />
och relateras till symtom.<br />
Samtidigt identifi eras abnorma strategier<br />
inom det globala muskelsystemet<br />
för att användas vid design av<br />
rehabiliteringsträningen.<br />
Kursen förbättrade förståelsen för<br />
skillnaden mellan lokal och global<br />
muskelkontroll, core-träning och traditionell<br />
styrketräning samt när och<br />
hur varje träningssystem bör integreras<br />
i den kliniska rehabiliteringen.<br />
Vi arbetade praktiskt i grupper<br />
under handledning av Sarah. Vi bedömde<br />
lumbalryggens stabilitetsfunktion<br />
i olika rörelseriktningar<br />
samt translatorisk kontrollförmåga<br />
i neutralposition. Aktuella muskler<br />
bedömdes specifi kt från bäckenbotten<br />
till diafragma - hela tiden med<br />
återkoppling till senaste forskningsrön<br />
inom området. Vi tränade på att<br />
använda utvärderingsinstrumenten<br />
”tics and crosses” för att få översikt<br />
av patientens kapacitet/svaghet och<br />
för att använda som stöd genom hela<br />
processen från problemanalys till rehabiliteringsåtgärd.Även<br />
under detta<br />
kursavsnitt fann Sarah sina patienter<br />
bland deltagarna.<br />
Den konsekventa återkopplingen<br />
mellan teoretiska kursmoment och<br />
Test av muskellängd av höftfl exorer i förhållande till ländryggens rörlighet.<br />
Ju rakare knän med bibehållen kyfos an mot väggen desto bättre längd.<br />
Också ett sätt att fascilitera aktivering av m gluteus maximus.<br />
Dax igen!<br />
KINETIC CONTROL<br />
UNDERSTANDING MOVEMENT AND FUNCTION<br />
Missa inte Sarah Mottram i höst<br />
Nu har Du återigen möjligheten att njuta av ”Kinetic Control” i Sverige<br />
Ett kurskoncept där Du får med dig ett nytt, fräscht tänkande med kliniknära, evidensbaserad undersökning,<br />
bedömning, behandling och utvärdering av Din patient med dysfunktion i rörelseapparaten<br />
22 - 27 november på Haninge Fysiocenter i Stockholm (se sidan 23)<br />
Håll utkik på vår hemsida www.OMT<strong>sweden</strong>.se<br />
13<br />
FOTO: Carina Ågren<br />
Ett av de tre<br />
testformulären. Vid bockar /tics<br />
är testet godkänt, vid kryss /cross<br />
underkänt av någon anledning. Det<br />
avgör var man startar i träningen.<br />
Copyright: Kinetic Control<br />
fynden hos våra kollegor som agerade<br />
försökspersoner ingav respekt<br />
för konceptets djup och bredd - särskilt<br />
då ”våra patienter” rapporterade<br />
symptomlindring efter korrigerat<br />
muskulärt rekryteringsmönster.<br />
Vi hade intressanta diskussioner<br />
angående olika möjliga rehabiliteringsövningar<br />
för aktuella dysfunktioner.<br />
Sarah påpekade de enskilda<br />
övningarnas möjlighet att påverka<br />
till förbättrad funktion i olika hög<br />
grad, beroende på ”patienternas” individuella<br />
egenheter i hållning och<br />
rörelsefunktion.<br />
Vi som tog chansen att delta i Sarah<br />
Mottrams Kinetic Control-kurser gratulerar<br />
oss själva!<br />
SÅ mycket väl underbyggda fakta<br />
och SÅ bra klinisk/praktisk handledning<br />
vill vi ha mer av...<br />
Vi hoppas att entusiastiska kursdeltagare,<br />
ett vårvarmt och soligt<br />
Stockholm och en skärgårdsglimt<br />
från Nacka Strand ska bidra till att<br />
Sarah Mottram gärna återvänder!
OMT–profi len<br />
Niclas Hjelm:<br />
Mångsysslare med egen strategi<br />
Av Carina Ågren<br />
Skriftlig intervju med en av våra medlemmar som nyss utkommit<br />
med en bok som belyser patologiska tillstånd vi kan stöta<br />
på i vår vardag.<br />
Berätta om din bakgrund!<br />
Jag är född och uppvuxen i Stockholm.<br />
Innan jag blev sjukgymnast<br />
arbetade jag i försäkringsbranschen.<br />
Bland annat informerade jag om<br />
Patient- och arbetskadeförsäkringar.<br />
Parallellt med detta satsade jag<br />
mycket på träning och idrottande,<br />
framför allt kinesisk kampkonst som<br />
jag både instruerat i och tävlat inom.<br />
Efterhand kände jag att jag ville gå<br />
vidare med studier och sökte till<br />
den tvååriga Idrottslinjen på Bosöns<br />
Idrottsfolkhögskola och gick denna<br />
i slutet av åttiotalet. Fick då chansen<br />
att göra en prao på Folksams företagshälsovård<br />
hos sjukgymnasterna<br />
där och tyckte det verkade vara<br />
mycket stimulerande att göra konkreta<br />
insatser för lidande än att bara<br />
administrera deras försäkringspapper,<br />
som jag tidigare gjort. På Bosön<br />
fick jag även grundläggande<br />
kunskaper i humanbiologi (anatomi,<br />
fysiologi, näringslära samt biomekanik),<br />
och psykologi och detta spädde<br />
på intresset till vidare studier inom<br />
dessa ämnen.<br />
Var och när är du utbildad?<br />
Direkt efter studierna på Bosöns<br />
Idrottsfolkhögskola kom jag in på<br />
Sjukgymnastutbildningen på Karolinska<br />
Institutet och blev klar i januari<br />
1993.<br />
Genom att därefter starta ett eget<br />
företag på sidan om sjukgymnasttjänsten,<br />
där alla intäkter från framför<br />
allt kampsportinstruerandet fi ck<br />
fi nansiera en mängd olika fortbild-<br />
14<br />
ningskurser och studieresor: först<br />
inom akupunktur och andra specialiteter<br />
inom traditionell kinesisk medicin<br />
som tuina (kinesisk manuell terapi),<br />
qigong och tai chi chuan.<br />
Så småningom kände jag ett ökat<br />
sug och behov av att fördjupa mina<br />
anatomiska och fysiologiska kunskaper<br />
och utöka behandlings- och undersökningsarsenalen.<br />
Det föreföll<br />
därför naturligt att lägga mitt fokus<br />
på OMT och närbesläktade discipliner<br />
vilket innebar att jag läste in<br />
OMT steg 1 och nosade litet på olika<br />
osteopatiska behandlingstekniker,<br />
McKenzie och nervmobilisering samt<br />
idrottsmedicin.<br />
I samband med att jag gick några<br />
kurser i nervmobilisering med Johan<br />
och Amrit Alvemalm och Bob<br />
Elvey fi ck jag tips om OMT-utbildningen<br />
vid Curtin University of Science<br />
& Technology i Perth, Australien.<br />
1997 läste jag denna lika krävande<br />
som givande utbildning och<br />
kom hem med både examen och min<br />
blivande hustru.
Via Karolinska Institutet läste jag<br />
därefter in 10 poäng akupunktur vid<br />
sjukdom och 20 poäng idrottsmedicin.<br />
Mellan 2001 och 2006 läste jag till<br />
Osteopat, D.O. vid Skandinaviska Osteopatskolan<br />
i Göteborg.<br />
Har även kompletterat dessa studier<br />
med kurser i CranioSacral Terapi<br />
och Neuromuscular Therapy i USA<br />
och Kanada.<br />
Hur kom sig intresset för patologi?<br />
Fröet såddes nog redan när jag arbeta<br />
med att informera om Patientförsäkringen.<br />
Thomas Lundebergs<br />
föreläsningar vid K I´s akupunktur<br />
vid sjukdom gav en god introduktion<br />
i det spännande området mellan rörelseapparaten-nervsystemet-viscera.<br />
Men först efter att ha studerat till Osteopat,<br />
D.O. och autodidaktiskt fördjupat<br />
mig inom området tycker jag<br />
mig ha fått en djupare förståelse för<br />
detta komplexa och litet bortglömda<br />
ämne. Självfallet har även iordningställandet<br />
av kursmaterial och föreläsningar<br />
om nervmobilisering bidraget<br />
till intresset.<br />
Vad gav upphov till boken ”Strategi för<br />
identifi ering av patologi”?<br />
Alla kontakter jag fi ck med lärare<br />
från European School of Osteopathy<br />
under studietiden vid Skandinaviska<br />
Osteopatskolan gjorde mig pinsamt<br />
medveten om mina egna tillkortakommanden<br />
inom detta enormt<br />
viktiga område. Genom min roll som<br />
kursgivare för nervmobiliseringskurser<br />
har jag kommit i kontakt med<br />
hundratals sjukgymnaster från Kiruna<br />
i norr till Lund i söder och erfarit<br />
att de tyvärr delat mina bristfälliga<br />
kunskaper i hur man identifi<br />
erar bakomliggande patologi till<br />
ett smärttillstånd/störning i rörelseapparaten.<br />
Efter utökade studier av<br />
patologi och hur olika patologiska<br />
processer påverkar olika vävnaders<br />
hållfasthet och respons på vanliga<br />
sjukgymnastiska behandlingsmetoder<br />
kändes det ytterst viktigt att få<br />
delge mina insikter inom området<br />
till mina kollegor. Först och främst<br />
för att patienter ska få adekvat behandling<br />
så snart som möjligt, men<br />
även för att skydda kollegor från att<br />
ge potentiellt farlig behandling och<br />
därigenom försätta sig i en situation<br />
som man absolut inte vill befi nna sig<br />
i. Andra positiva effekter av att ha<br />
en effektiv strategi för att ringa in<br />
patienter med bakomliggande patologi<br />
är att det är mycket kostnadsbesparande<br />
ur ett samhälleligt perspektiv<br />
genom att fruktlös symtomatisk<br />
behandling undviks samt att det bidrar<br />
till sjukgymnasternas status om<br />
de blir de som först identifi erar att<br />
det fi nns en annan förklaring till patientens<br />
lidande.<br />
Det som ytterligare har understrukit<br />
behovet av dessa kunskaper är<br />
att jag, genom att själv följa Strategin,<br />
funnit illavarslande tecken hos<br />
patienter som senare visat sig vara<br />
magsår, skelettcancer, lymfom, tarminfektion,<br />
cystbildning och leverförändringar.<br />
Samtliga dessa patienter<br />
hade gemensamt att de nyligen<br />
bedömts av läkare ha behov<br />
av sjukgymnastisk intervention för<br />
sina ”besvär i rörelseapparaten” och<br />
de blev inte korrekt diagnostiserade<br />
förrän jag påtalat att de hade tecken<br />
på systemisk påverkan och suspekt<br />
patologi.<br />
Vilken respons har du fått från deltagarna<br />
på din kurs?<br />
Den feedback jag hittills fått in har<br />
uteslutande varit mycket positiv.<br />
Många har uttryck sin tacksamhet<br />
för det bakomliggande arbetet till<br />
både kursen och kurslitteraturen/föreläsningsmaterialet.<br />
Extra roligt är<br />
det när kollegor spontant hör av sig<br />
och berättar om patienter där de med<br />
hjälp av Strategin först av alla funnit<br />
bakomliggande patologiska tillstånd.<br />
Vem har nappat på utbildningen?<br />
Prmärvårdssjukgymnaster och privat<br />
praktiker främst. Nyutbildade eller de<br />
som har mycket utbildning och erfarenhet<br />
verkar inte spela någon roll.<br />
Några arbetsterapeuter samt någon<br />
enstaka läkare, sjuksköterska och<br />
massageterapeut har också deltagit.<br />
Vad har jag som sjukgymnast med OMTkompetens<br />
för nytta av kunskaperna?<br />
Du får en genomgång om hur viscerala<br />
dysfunktioner och patologier<br />
kan skapa restriktioner och irritation<br />
i rörelseapparaten på neurologisk/refl<br />
exmässig väg och på mekanisk väg<br />
(främst genom bildandet av adherenser).<br />
Vid genomgången av autonoma<br />
15<br />
nervsystemets segmentella ursprung<br />
får du även ”hintar” om vilka organ<br />
som du primärt kan misstänka.<br />
De patologier jag huvudsakligen<br />
valt att beröra under kursdagen är<br />
antingen viktiga för att de är starkt<br />
vävnadsdestruerande och därigenom<br />
olämpliga för vår behandling (läs<br />
cancer, beninfektioner, bindvävssjukdomar)<br />
eller för att de är mycket<br />
frekvent förekommande (t ex endokrina<br />
störningar). Detta är kunskaper<br />
som varje OMT-are borde ha.<br />
Hur kan det påverka mitt arbete, val av<br />
behandling och prognos?<br />
Du kommer att få en skärpt uppmärksamhet<br />
för att det patienten<br />
klagar över mycket väl kan ha sin<br />
förklaring i en bakomliggande visceral<br />
dysfunktion eller i ett patologiskt<br />
tillstånd. Förhoppningsvis och sannolikt<br />
kommer du att börja screena<br />
samtliga patienter för tecken på systemisk<br />
påverkan och suspekt patologi<br />
via autoanamnes. Många gånger<br />
kommer du att avböja att behandla<br />
förrän vidare medicinsk utredning<br />
har skett för att vara på den säkra<br />
sidan.<br />
Val av behandlingsmetod behöver<br />
inte så många gånger förändras när<br />
man väl gjort en grundlig selektion<br />
av de patienter som man väl väljer<br />
att behandla. Du kommer att bli mer<br />
restriktiv med mer vävnadsbelastande<br />
metoder när du vet att det fi nns<br />
något som stör den normala fysiologin<br />
och anatomin.<br />
”Strategi för identifiering av<br />
pateologi”, ny bok av Niclas<br />
Hjelm
Ingen som deltagit vid kursen ska<br />
heller ha undgått budskapet om att<br />
det är ett stort ansvar att även ge<br />
smärtmodulerande behandling, då<br />
denna behandling kan minska incitamenten<br />
för en allvarligt sjuk (men<br />
odiagnostiserad) patient att söka behandling<br />
i god tid.<br />
Prognosmässigt så gör det oerhört<br />
stor skillnad om patienten har en<br />
bakomliggande patologi eller visceral<br />
dysfunktion. Det som i förstone<br />
synes vara ett relativt banalt tillstånd,<br />
t ex en segmentell dysfunktion,<br />
kan vara omöjligt att få rätsida<br />
på så länge den bakomliggande källan<br />
till besvären adresserats korrekt.<br />
Vad har du själv för erfarenheter?<br />
Att bakomliggande patologier och<br />
viscerala dysfunktioner är mycket<br />
vanligare än vad jag tidigare trott.<br />
Att patienter blir fantastiskt positiva<br />
till att jag försöker förstå helheten<br />
bakom deras tillstånd.<br />
Att det oftast behövs specifi ka frågor<br />
för att få fram specifi k, och ibland<br />
känslig, information. Och att<br />
man ofta måste förklara bakgrunden<br />
till varför jag behöver veta något om<br />
det jag frågar om för att få patienten<br />
att delge sådan information.<br />
Att aldrig koppla av misstankegraden<br />
om att det kan fi nnas något ”annat”<br />
bara för att patienten har passerat<br />
en läkarmottagning.<br />
Niclas har en hemsida,<br />
som du hittar på adressen<br />
www.strategin.dinstudio.se<br />
Att många patienter inte uppger att<br />
de haft cancer om jag (bara) frågar<br />
om vilka tidigare sjukdomar de haft.<br />
Om jag däremot frågar om de haft<br />
cancer så svarar de att de har haft<br />
det om nu så skulle vara fallet.<br />
Att besvär som jag tycker att jag<br />
har åtgärdat så att det ser bra ut direkt<br />
efter behandling, men tenderar<br />
att återkomma trots att patienten<br />
inte förtjänar det (t ex genom att<br />
fortsätta med dålig hållning/ergonomi/bristfällig<br />
träning), många gånger<br />
har sin förklaring utanför själva rörelseapparaten.<br />
Exempel på detta har varit kvinnor<br />
med tippad livmoder som på mekanisk<br />
väg (sannolikt via uterosacrala<br />
ligament) och möjligen neurologisk<br />
väg (sannolikt refl exmässig störning<br />
p g a visceral afferens via parasympatiska<br />
nervfibrer), haft återkommande<br />
SI-led problematik trots att<br />
behandling för stunden gett avsett<br />
resultat. Just denna patientgrupp har<br />
många gånger ingen systemisk påverkan<br />
då det inte rör sig om någon<br />
egentlig patologi.<br />
Ett annat exempel på samma tema<br />
är patienter med tidigare genomgången<br />
pleurit/lungsäcksinfl ammation<br />
som haft svårbehandlad costal<br />
hypomobilitet. Sannolikt utlöst av<br />
adherenser mellan viscerala lungsäcken<br />
och costae.<br />
Att smärtan är en lögnare!<br />
Och viktigast av allt: Att vem som<br />
helst kan komma in med vad som<br />
helst och att detta kan ”se ut som,<br />
lukta som och smaka som” en vanlig<br />
somatisk dysfunktion. Det enda<br />
sättet att skilja ut det ena från det<br />
andra är att konsekvent screena för<br />
systemisk påverkan och andra ”red<br />
fl ags” och följa upp med systemisk<br />
genomgång om det är påkallat.<br />
Vilken respons har du fått från läkare?<br />
Jag har aldrig fått någon kritik på<br />
något sätt. Men jag är också noga<br />
med hur jag förmedlar mina farhågor.<br />
I den hierarki som råder inom<br />
sjukvården så är det nödvändigt<br />
för en sjukgymnast att trippa fram<br />
försiktigt. Min erfarenhet säger att<br />
när man hittar bakomliggande patologi<br />
till det patienten söker för så<br />
blir sjukgymnasten ofta bortkopp-<br />
16<br />
lad från ärendet. Tyvärr så verkar<br />
det många gånger vara svårt att få<br />
iväg ett besked om vad det egentligen<br />
var patienten led av. Jag antar<br />
att det avspeglar arbetsbördan hos<br />
många läkare.<br />
Framsidan på boken verkar intressant!<br />
Berätta lite om den och varför valde du<br />
just den?<br />
Jag kom i kontakt med den amerikanske<br />
medicinska illustratören Ronald<br />
Guastaferri via Internet när jag<br />
sökte efter bilder på refererad smärta.<br />
Hans illustration av smärtbilden vid<br />
levercancer överensstämde tillfullo<br />
med vad jag lärt mig om visceral<br />
afferent innervation. Han fi ck med<br />
både den högersidiga skuldersmärtan<br />
förmedlad av n. phrenicus och<br />
den thoracala smärtan förmedlad av<br />
afferenta sympatiska nervfi brer. Mitt<br />
i prick tänkte jag och blev mycket<br />
glad när han lät mig återanvända<br />
hans konstverk mot en acceptabel<br />
”re-use fee”. Ronald lät senare meddela<br />
att han kände sig mycket hedrad<br />
av att en av hans illustrationer blivit<br />
bokomslag.<br />
Var får du all din energi ifrån dubbla utbildningar,<br />
föreläsare, håller kurser, skriva<br />
böcker, småbarnspappa?<br />
Utöver min svaghet för centralstimulerande<br />
och energirik choklad handlar<br />
det nog om fl era olika faktorer:<br />
lyckats fi nna engagerande områden,<br />
entreprenörskap, positiva reaktioner<br />
och uppmaningar från kursdeltagare,<br />
”egen amortering men ingen<br />
egen etablering”, förstående hustru.<br />
Erfarenhet av att idrotta på elitnivå<br />
har sannolikt en karaktärsdanande<br />
effekt. Min pappa ger sig inte heller<br />
i första taget, så kanske genetiska<br />
mekanismer har sin gång även här.<br />
Utöver energi perspektivet handlar<br />
det självklart om att ha självdisciplin<br />
och att prioritera.<br />
Om någon av läsarna blir intresserad av<br />
att gå kursen, var hittar man information?<br />
Äntligen kan jag hänvisa till hemsidan:<br />
www.strategin.dinstudio.se (se bild).<br />
Här finns information om kursinnehåll,<br />
aktuella kurser med angivna<br />
tidpunkter/datum/plats, instruktioner<br />
om kursanmälan, tidangivelse för att<br />
få ”boka tidigt rabatt” med mera.
Sjukgymnastik – en av Sveriges största<br />
kulturexporter genom tiderna<br />
Av Anders Ottosson, fi l. dr, Historiska institutionen,<br />
Göteborgs universitet<br />
Sjukgymnastik, det vill säga att behandla och motverka<br />
sjukdomar med hjälp av formaliserade rörelser, manipulationer<br />
och massage, är förmodligen 1800-talets största<br />
svenska kulturexport. 1813 grundade poeten och fäktmästaren<br />
Pehr Henrik Ling (1776-1839), ”den svenska<br />
gymnastikens fader”, Kungliga Gymnastiska Centralinstitutet<br />
(GCI, idag GIH) i Stockholm. På GCI blev man<br />
blev undervisad i Lings gymnastiksystem som innehöll<br />
Militärgymnastik (mest fäktning), Skolgymnastik (eller<br />
Pedagogisk gymnastik) och Sjukgymnastik (eller Medikal<br />
gymnastik). Enligt Ling var systemet baserat på naturvetenskap,<br />
anatomi, fysiologi och patologi varför även<br />
dessa ämnen (inklusive likdissektioner och preparatframställning)<br />
blev hörnstenar i GCI:s utbildning. Den typiske<br />
GCI-studenten var länge synonym med en högborgerlig<br />
eller adlig offi cer i den svenska armén. Kvinnor fi ck<br />
tillträde till institutet först 1864 (de undervisades dock<br />
inte i militärgymnastik) och manliga sjukgymnaster var<br />
i majoritet fram till sekelskiftet 1900 för att under 1930talet<br />
försvinna helt från utbildningen. ”Spetsstupfallande nackresning”<br />
”Detta innebär också att den<br />
svenska sjukgymnastiken är grunden till<br />
all modern behandlingsverksamhet<br />
som nvänder sig av rörelser och<br />
manuella metoder.”<br />
Från 1830-talet och långt in på 1900-talet reste sjukgymnaster<br />
(manliga som kvinnliga) från GCI utomlands i<br />
vad som kan kallas ett verkligt missionsarbete. De skulle<br />
sprida ljuset att sjukgymnastik var en ny vetenskap som<br />
var oundgänglig i arbetet med att bota och motverka<br />
sjukdomar och ohälsa. På grund av sjukgymnasternas<br />
spridningsarbete reste också många utländska läkare och<br />
lekmän till GCI för att lära sig den nya vetenskapliga Mekanisk<br />
medicinen, som sjukgymnastiken också kallades.<br />
Kort sagt var framgångarna enorma och sjukgymnastiken<br />
blev en integrerad del av hälso- och sjukvården runt<br />
om i världen. Det fi nns därför idag ingen Physiotherapist<br />
(sjukgymnast på engelska), Krankengymnast (sjukgymnast<br />
på tyska), Kinésiethérapeut (sjukgymnast på franska),<br />
Letjebnaja Gimnastica (sjukgymnast på ryska) eller<br />
Kinesiólogo (sjukgymnast på spanska) som inte fi nner<br />
sina kraftigaste och djupaste yrkesrötter i Sverige. Detta<br />
innebär också att den svenska sjukgymnastiken är grunden<br />
till all modern behandlingsverksamhet som använder<br />
sig av rörelser och manuella metoder. Närbesläktade<br />
17<br />
men yngre terapiformer som osteopati, kiropraktik, naprapati<br />
och kinesiologi hade kanske inte sett dagens ljus<br />
utan sjukgymnasternas intensiva missionsarbete under<br />
1800-talet.<br />
Men hur kommer dig sig egentligen att den svenska sjugymnastiken<br />
har kunnat breda ut sig så mycket som den<br />
faktiskt gjort? Sjukgymnaster är till numerären den absolut<br />
största av alla yrkesgrupper som arbetar med manuell<br />
terapi och de fi nns som sagt över hela jordklotet. Varifrån<br />
kom styrkan? Det fi nns förstås många förklaringar till<br />
sjukgymnastikens expensionskraft men en av de absolut<br />
viktigaste var att sjukgymnastiken, till skillnad från<br />
sina ovan nämnda yngre ”syskon”, redan från början<br />
betraktades som vetenskaplig när den gjorde sig påmind<br />
utomlands. Inga andra representanter för en terapiform<br />
i det manuella ”fältet” har kunnat arbeta utifrån sådana<br />
premisser. När exempelvis Andrew Taylor Stills (1828-<br />
1917) och Daniel David Palmer (1845-1914) utvecklade<br />
osteopatin respektive kiropraktiken betraktades dessa metoder<br />
som ovetenskapliga nymodigheter för att inte säga<br />
som rent kvacksalveri. Det ödet drabbade alltså inte sjukgymnastiken,<br />
åtminstone inte i samma utsträckning. Här<br />
krävs en kortare utläggning.<br />
Lings vision var att alla läkare måste lära sig sjukgymnastik<br />
innan de kunde ta sin doktorsgrad. Han ansåg<br />
nämligen att universitetens läkarutbildningar var för en-
sidigt fokuserade på Kemi, det vill säga medikamentbehandlingar.<br />
Vad läkarna behövde veta mer om var istället<br />
Mekanik, alltså behandlingar med rörelser och manipulationer.<br />
Kemi och mekanik var enligt Ling lika viktiga. Det<br />
fi ck inte fi nnas för mycket eller för lite av vare sig det<br />
ena eller det andra. Kemin ansågs verka inifrån och ut i<br />
kroppen, mekaniken utifrån och in. Uppstod en obalans<br />
dem emellan blev människan disharmonisk och följaktligen<br />
sjuk. En komplett läkare måste därför behärska både<br />
kemi och mekanik. Vad Ling ville göra med GCI:s hjälp<br />
var med andra ord att skapa jämvikt i läkarutbildningen<br />
- den skulle bli komplett genom sjukgymnastiken.<br />
I många avseenden fi ck Ling, och inte minst hans närmaste<br />
man och efterträdare, professor Lars Gabriel Branting<br />
(1799-1881), gehör för sina åsikter. Sjukgymnastiken<br />
blev redan under 1830-talet erkänd som en vetenskap<br />
av det svenska vetenskapssamhället. Ling och Branting<br />
invaldes också 1831 i Svenska Läkaresällskapet, Sveriges<br />
främsta vetenskapliga sammanslutning på medicinens<br />
område. Särskilt Karolinska institutet (KI) var starkt<br />
behjälpligt i detta vetenskapliggörande. Många av dess<br />
professorer blev övertygade om att sjukgymnastiken var<br />
ett nytt vetenskapligt utarbetat läkemedel som kunde<br />
användas mot allsköns sjukdomar. Länge hade GCI och<br />
KI också ett kollegialt förhållande till varandra. I några<br />
18<br />
av de tusentals sjukjournaler, som fördes vid GCI:s sjukgymnastiska<br />
poliklinik på 1800-talet, återfi nns till och<br />
med professorer från KI bland patienterna. Denna starka<br />
förvissning om sjukgymnastikens vetenskaplighet och<br />
potential att kurera fi ck också effekter gällande GCI:s<br />
utbildning.<br />
1864 skrevs det in i Svensk författningssamling att alla,<br />
inklusive läkare, var tvungna att ha en examen från GCI<br />
för att kunna praktisera den vetenskapliga sjukgymnastiken.<br />
Ett av GCI:s offi ciella huvuduppdrag blev också att<br />
utbilda läkare till Gymnastikläkare. Detta innebara alltså<br />
att utbildningen på GCI formellt sett, av svenska staten,<br />
fi ck status som en läkarutbildning i sjukgymnastik. Av<br />
olika skäl kunde emellertid inte särskilt många läkare gå<br />
utbildningen. Den var inte heller obligatorisk för dem.<br />
De som däremot kunde gå utbildningen var, som tidigare,<br />
alla de offi cerare som skulle bli gymnastiklärare i<br />
försvaret och skolväsendet. Därmed fi ck de, i egenskap<br />
av sjukgymnaster, ståta med en läkarutbildning, trots att<br />
de inte vara läkare!<br />
Det var denna status som sjukgymnasterna föste framför<br />
sig när de började sitt missionsarbete i främmande land.<br />
De hade en examen från ett statligt institut som hade en<br />
egen läkarutbildning, låt vara i mekanisk medicin.<br />
Anders Ottosson har förutom att han varit med och bidragit till framtagandet av årets OMT-kalender också<br />
försäljning av planscher med tidtypiska träning och behandling från 1800-talets sjukgymnaster. Titta gärna in<br />
på hans hemsida, botanisera själv och kanske införskaffa att pryda mottagningen med: www.chronomedica.se
Att sjukgymnasterna 1887 också erhöll<br />
legitimation från Medicinalstyrelsen<br />
(nu Socialstyrelsen) gjorde förstås<br />
inte deras vetenskapliga muskler<br />
mindre framträdande. Utgångsläget<br />
för de tidiga sjukgymnastmissionärerna<br />
var således betydligt bättre än<br />
för osteopater och kiropraktorer. De<br />
kunde ju åberopa ett helt lands vetenskapliga<br />
erkännande, inte bara<br />
från en ensam uppfi nnare i läkekonstens<br />
periferi.<br />
Har man ovanstående i åtanke blir<br />
det genast mer begripligt varför<br />
sjukgymnastiken både är den äldsta<br />
”moderna” manuella terapin i världen<br />
och den mest spridda. Störst var<br />
inte bara först utan också mest vetenskaplig.<br />
Varför sedan sjukgymnastikens<br />
vetenskapliga status blev<br />
mindre framträdande efter sekelskiftet<br />
1900, är en annan historia som vi<br />
kanske får tillfälle att återvända till.<br />
Samma sak gäller också frågan varför<br />
dagens sjukgymnaster i regel tror<br />
att deras yrke endast är cirka 100 år<br />
istället för nästan 200. ”Sittande underkäkskakning”<br />
Britsspecialisten<br />
J. B. Ødemark – 35 års erfarenhet av försäljning och marknadsföring inom Fysioterapi.<br />
J. B. Ødemark<br />
post@masolet.com TEL: +47 91 57 20 35 FAX: +47 32 89 75 96<br />
Britsservice: MASOLET. MASOFLEX. Specialmodeller<br />
19
Rekrytering av djupa nackfl exor muskulatur<br />
under en hållnings korrigeringsövning i sittande<br />
Referat av Fredrik Thunberg, sjukgymnast<br />
MANUAL THERAPY<br />
Vol 12, Issue 2 May 2007<br />
Dehborah Falla, Shaun O´Leary,<br />
Amy Fagan och Gwendolen Jull<br />
Specifika strategier behövs för att<br />
<strong>optimal</strong>t kunna facilitera posturala<br />
muskler och omskola hållningen,<br />
vilket är viktigt för den kliniska behandlingen<br />
av patienter med nacksmärta.<br />
Syftet med studien var att<br />
jämföra aktiviteten på valda cervicala,<br />
thorakala och lumbara muskler<br />
under en hållningskorrigering<br />
i sittande på 10 st försökspersoner<br />
med kronisk nacksmärta. Aktivitet i<br />
djupa nackfl exor muskulatur registrerades<br />
med specialgjorda invasiva<br />
elektroder som fördes in via näsan.<br />
Ytelektroder placerades på thorakala<br />
m.erector spine och lumbala<br />
mm.multifi dus. Root-mean square<br />
EMG amplitud mättes på musklerna<br />
i två lägen.<br />
I den första undersökningen, var<br />
försökspersonerna instruerade att<br />
sitta upprätt (”sit up straight”) från<br />
sittande i fl exionsmönster (slumped<br />
position) utan någon annan guidning<br />
från terapeuten. I den andra undersökningen<br />
instruerades försökspersonerna<br />
både muntligt och manuellt<br />
av terapeuten till en upprätt po-<br />
20<br />
sition av bäcken samt en neutral position<br />
av ländrygg-bäcken position.<br />
Det var signifi kant (P
Neurodynamiska svar hos barn med migrän eller<br />
cervicogen huvudvärk jämfört med en kontroll grupp<br />
Referat av Fredrik Thunberg, sjukgymnast<br />
MANUAL THERAPY<br />
Vol 12, Issue 2 May 2007<br />
Harry J.M. von Piekartz<br />
Sara Schouten<br />
Geert Aufdenkampe<br />
Barn med huvudvärk av okänd etiologi,<br />
ffa under tillväxtspurten, är ett<br />
ökande fenomen i industriländer. När<br />
barnen växer som mest, kan långsittande<br />
med extenderade knän och<br />
fl ekterad columna (”the long sitting<br />
slump”) blir ett användbart mätinstrument<br />
i neurodynamiken och val<br />
av behandling.<br />
Ryggoperation för äldre<br />
med gott resultat och utan risk<br />
Referat av Johan Merler, sjukgymnast<br />
Spine. 32(10):1135-1139, May 1, 2007.<br />
I denna retrospektiva studie ville<br />
man undersöka effekten och utfallet<br />
av dekompressions operation i<br />
lumbalryggen hos äldre patienter.<br />
Denna typ av operation utförs för<br />
att eliminera tryck från nervroten<br />
och utförs när sjukgymnastisk intervention<br />
ej gett önskvärd effekt.<br />
Författarna inkluderade 263 opera-<br />
www.if<strong>omt</strong>.org<br />
Den här studien undersöker skillnaderna<br />
rörelseutslag vid cervical<br />
fl exion och känselsvar (intensitet och<br />
lokalisation) under ett sittande i long<br />
sitting slump test hos barn (n=123)<br />
mellan 6 -12 år för barn med migrän<br />
och barn med cervicogen huvudvärk<br />
samt en kontrollgrupp. Resultaten<br />
visar att intensiteten av känslosvaret<br />
var större hos migrängruppen och<br />
cervicogena huvudvärksgruppen än<br />
hos kontrollgruppen. Migrängruppen<br />
fi ck mest svar från benen (81,9%) och<br />
svar från ryggen visades ffa i cervicogena<br />
huvudvärksgruppen (80%).<br />
Positionen av sacrum varierade<br />
signifi kant mellan de båda huvudvärksgrupperna<br />
och kontroll-<br />
tioner i sin studie där samtliga deltagare<br />
var 65 år eller äldre. Forskarna<br />
valde att mäta smärta med Visuell<br />
analog skala (VAS) samt patienttillfredsställelse<br />
med ett eget konstruerat<br />
frågeformulär. Man ville även ta<br />
reda på hur stor del av patienterna<br />
som råkade ut för komplikationer i<br />
samband med operationen. Resulta-<br />
Temat för IFOMT 2008:<br />
Connecting “science” to Quality of Life<br />
Speakers include: Lorimer Moseley. Deborah Falla. Paul Hodges. Karim Kahn.<br />
Jill Cook. Bill Vincenzino. Louis Gifford. Mark Jones. For Scientifi c matters<br />
contact: Erik Thoomes at: thoomes@if<strong>omt</strong>2008.nl<br />
Please visit: www.if<strong>omt</strong>2008.nl for: more information updates on-line registration accommodation<br />
social programme or send an e-mail to Jacky van Dulmen: info@if<strong>omt</strong>2008.nl<br />
21<br />
gruppen (p0,05). Det kunde inte hittas<br />
några signifi kanta skillnader i mätt<br />
nackfl exion i long sitting slump eller<br />
under en standardiserad knäfl exion<br />
mellan migrängruppen och kontrollgruppen<br />
(p>0,05). Rörligheten i<br />
cervical fl exion skilde sig signifi kant<br />
(p
KALENDARIUM<br />
2007<br />
7 september 2007<br />
OM dag med tema Neurologi och Neurodynamik på Kulturhuset.<br />
8–9 september 2007<br />
Kurs i neurodynamik övre kroppshalvan med Michael Shacklock,<br />
information och anmälan på: www.OMT<strong>sweden</strong>.se<br />
7–10 november 2007<br />
6th Interdisciplinairy World Congress<br />
on Low back & Pelvic Pain. Barcelona.<br />
www.worldcongresslbp.com<br />
22-27 november 2007<br />
Kinetic Control, Sarah Mottram. Haninge FysioCenter<br />
Anmälan via hemsidan: www.OMT<strong>sweden</strong>.se<br />
2008<br />
8-10 februari 2008<br />
Kongress i Ortopedisk Manuell terapi/Ortopedisk Medicin i Linköping<br />
8-13 juni 2008<br />
Connecting ”science” to Quality IFOMT Rotterdam (se även sid 21).<br />
Info: www.if<strong>omt</strong>2008.nl<br />
OMT-utbildning<br />
i Stockholm<br />
30 augusti - 1 september 2007<br />
E1/E2 - Nedre extremitet<br />
27-29 september 2007<br />
E1/E2 - Övre extremitet<br />
Kurs i diagnostik och behandling av<br />
smärttillstånd och funktionsproblem<br />
i nedre respektive övre extremitet.<br />
Pris: 4.000 kr per kurs (exklusive moms,<br />
inklusive kursmaterial)<br />
Plats: Ortoped Medicinskt Center, Stockholm<br />
Lärare: Heléne Holmborg<br />
Anmälan: Tel. 08-6175615<br />
E-post: helene.holmborg@swipnet.se<br />
För defi nitiv anmälan:<br />
sätt in 600 kr på pg 238112-7<br />
22<br />
KURS I NERJA, SPANIEN I HÖST<br />
Diagnos och behandling av det<br />
MYOFASCIELLA SMARTSYNDROMET<br />
Triggerpunktsbehandling med CRYO-<br />
STRETCH am Travell & Simons<br />
Vi bor på ett svenskägt hotell som vi disponerar<br />
helt själva. Flygbiljetter förhandsbokade<br />
med ut– och hemresa 30/9 – 7/10.<br />
Först till kvarn...!<br />
Tid: 1 – 5 okt. Kursavgift: 6500:- inkl. moms<br />
och kurslitteratur. Tillkommer kostnad för resa<br />
och logi. För de som så önskar kan viss kurslitteratur<br />
läsas in före resan och mot inlämningsuppgifter<br />
frigöra tid i Nerja.<br />
Lärare: Stefan Zettergren, OMT steg 3 och<br />
MPS-utbildad i USA av bland andra Travell,<br />
Maloney, Fischer, Gerwin, Dommerholt m fl .<br />
Kursen följer kvalitetskriterierna antagna av<br />
International Myopain Society<br />
För anmälan & info: fysiozet@glocalnet.net<br />
Fax: 08-520 119 81 Tel: 0708-127 556<br />
Nordisk kongress till Göteborg<br />
Föreläsare och fest i toppklass!<br />
Platsen för kongressen är Hotell 11<br />
Boka in:<br />
29-30 maj 2009<br />
i din kalender redan nu!
Sektionen för Ortopedisk Manuell Terapi<br />
Kurs och Kongress hösten 2007 - våren 2008<br />
OM-DAG<br />
7 september på Kulturhuset i Stockholm<br />
Tema Neurologi och Neurodynamik<br />
Lyssna till bland andra Michael Shacklock som presenterar<br />
senaste nytt inom konceptet neurodynamik och neurolog/neurofysiolog<br />
Tor Ansved samt andra specialister<br />
inom området. Passa på att fortsätt med praktisk kurs i<br />
konceptet med Michael Shacklock!<br />
Clinical Neurodynamics, upper quarter<br />
8-9 september på Haninge FysioCenter<br />
Nästa års SOMT-dag och KONGRESS börjar ta form!<br />
8 februari SOMT-dag<br />
Manipulation inom Kaltenborn - Evjenth Konceptet med<br />
John Krauss och Douglas Creighton från Oakland University<br />
i Detroit<br />
Funktionell stabilitetsträning/kinetic control med Mark<br />
Comerford från Australien<br />
Information och bokning på www.OMT<strong>sweden</strong>.se - Din länk till kunskap<br />
23<br />
KINETIC CONTROL<br />
Efter fullbokade succékurser i våras<br />
kommer fl er chanser i höst!<br />
Sarah Mottram från Kinetic Control kommer på nytt till<br />
Sverige, ett unikt tillfälle att få ta del av den senaste kunskapen<br />
vid träning av dynamisk stabilitet.<br />
22-23 november: Understanding Movement<br />
& Function<br />
24-25 november: Nacke<br />
26-27 november: Skuldra<br />
9-10 februari 2008 KONGRESS OMT/OM i Linköping<br />
Med fortsättning av föreläsare från SOMT-dagen 8 februari<br />
samt fl era lokala föreläsare!<br />
Information och bokning på www.OMT<strong>sweden</strong>.se - Din länk till kunskap<br />
Boka redan nu SOMT-dag och årskongress med vetenskapligt program!<br />
Program för proffs<br />
inom sjukgymnastik.<br />
info@rehabinfo.se www.rehabinfo.se Tel. 0143-132 00
Nu finns det träningsutrustningar, anpassade för seniorer! Steglöst tryckluftsmotstånd gör dem<br />
säkra och tysta. De har dessutom dubbla funktioner, vilket spar värdefullt utrymme och är<br />
budgetvänligt. ”HUR” är varumärket på dessa maskiner!<br />
Lojer, Speed Pulley<br />
Vi kan dessutom erbjuda ett fullt sortiment av<br />
senioranpassade träningscyklar och andra träningsredskap.<br />
Monark Compact Rehab 871E<br />
Medema Physio AB. Domnarvsgatan 29. Box 8164, 163 08 Spånga.<br />
Tel: 08-404 12 00 Fax: 08-28 00 15 E-post: info@medema.se Hemsida: www.medema.se<br />
HUR MAN<br />
ÅLDRAS MED<br />
BEHAG...<br />
Välkommen in på nya hemsidan:<br />
www.medema.se<br />
PÅ OMT KONGRESSEN DEN 18-19 MARS!<br />
Vattenrodd, First Degree Ställ med kromade hantlar