08.12.2012 Views

Vad kan en berättelse lära oss om livet och om oss själva?

Vad kan en berättelse lära oss om livet och om oss själva?

Vad kan en berättelse lära oss om livet och om oss själva?

SHOW MORE
SHOW LESS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

NR 3 2003<br />

MED FLR I TIDEN<br />

AV FÖRENINGEN LÄRARE I RELIGIONSKUNSKAP<br />

Religion & Livsfrågor UTGES<br />

Tema<br />

Med FLR i tid<strong>en</strong><br />

> <strong>Vad</strong> är <strong>livet</strong>s ess<strong>en</strong>s?<br />

> G<strong>en</strong>forskning<strong>en</strong> <strong>och</strong> människosyn<strong>en</strong><br />

> <strong>Vad</strong> <strong>kan</strong> <strong>en</strong> <strong>berättelse</strong> <strong>lära</strong><br />

<strong>oss</strong> <strong>om</strong> <strong>livet</strong> <strong>och</strong> <strong>om</strong> <strong>oss</strong> <strong>själva</strong>?


��������������������������������������������������<br />

�������������������<br />

�����������������<br />

����������������������������������<br />

����������������������������������<br />

��������������������������������<br />

�������������������������������������<br />

��������� �<br />

�������������������<br />

������������������������������������������������<br />

� ��������������������������������������������������������������<br />

�����������������������������������������������������������������<br />

�������������������<br />

� ��������������������������������������������������������������<br />

����������������������������������������������������������������<br />

� �������������������������������������������������������������<br />

�������������������������������������������<br />

� ��������������������������������������������������<br />

��������������������<br />

���������������������������<br />

������������������������������������<br />

�������������������������������������<br />

����������������������������������<br />

������������������������ ������������<br />

������������������<br />

���������������������<br />

����������������������<br />

����������������������<br />

�������������������<br />

��������������������������������<br />

����������������������������<br />

�������������������������������<br />

�����������������������������<br />

��������������������������������<br />

������������������������������<br />

�������������������������������<br />

����������������������������<br />

�������������������������������������������<br />

����������� ������� �����


REDAKTÖREN HÄLSAR<br />

Med FLR i tid<strong>en</strong><br />

ETT NYTT LÄSÅR har börjat <strong>och</strong> själv känner jag både <strong>en</strong> smula<br />

vemod m<strong>en</strong> också <strong>en</strong> inspirerande nyfik<strong>en</strong>het inför det s<strong>om</strong> ska<br />

k<strong>om</strong>ma. Vemodet bottnar i <strong>en</strong> saknad efter de människor s<strong>om</strong> lämnade<br />

mig s<strong>om</strong> <strong>lära</strong>re bak<strong>om</strong> sig i våras <strong>och</strong> nu går vidare i <strong>livet</strong>. Nyfik<strong>en</strong>het<strong>en</strong><br />

är på de nya ansikt<strong>en</strong>, s<strong>om</strong> under det här läsårets första dagar<br />

ännu så länge betraktar mig lite avvaktande <strong>och</strong> frågande. Så många<br />

dagar ligger framför <strong>oss</strong>, så mycket ska utbytas mellan <strong>oss</strong>. Tillsammans<br />

har vi att gå <strong>en</strong> bit på <strong>livet</strong>s väg <strong>och</strong> jag påminner tyst mig själv <strong>om</strong> att<br />

ordet pedagog i grund<strong>en</strong> betyder ’barnledare’ <strong>och</strong> att pedagogik <strong>kan</strong>ske<br />

mer är ett förhållningssätt än <strong>en</strong> lista över <strong>och</strong> med olika metoder <strong>och</strong><br />

så kallade tips. (Missförstå mig inte här! Tips <strong>och</strong> idéer är naturligtvis<br />

bra att delge varandra, vilket vi nog borde göra lite oftare här i vår tidning,<br />

m<strong>en</strong> inte s<strong>om</strong> färdiga lösningar att ta över <strong>och</strong> efter, utan mer<br />

s<strong>om</strong> inspirationskällor för egna reflektioner <strong>och</strong> lösningar.)<br />

Framtid<strong>en</strong> börjar i det förflutna <strong>och</strong> är alltid aktuell<br />

Kanske är det så att vi ibland måste vända <strong>oss</strong> <strong>om</strong> <strong>och</strong> blicka bakåt för<br />

att sedan kunna gå framåt <strong>och</strong> vidare ig<strong>en</strong>. Jag tror, att det inte bara<br />

gäller <strong>en</strong>skilda människor, utan äv<strong>en</strong> olika organisationer <strong>och</strong> för<strong>en</strong>ingar.<br />

Många yngre <strong>lära</strong>re <strong>och</strong> <strong>lära</strong>rstuderande, s<strong>om</strong> jag möter, ofta i<br />

anslutning till någon föreläsning kring ämnet religionskunskap, ställer<br />

med all rätt frågorna: <strong>Vad</strong> är FLR? <strong>Vad</strong> står för<strong>en</strong>ing<strong>en</strong> för? <strong>Vad</strong> har<br />

d<strong>en</strong> g<strong>en</strong><strong>om</strong> år<strong>en</strong> arbetat med <strong>och</strong> vad vill d<strong>en</strong> inför framtid<strong>en</strong>?<br />

Dessa frågor har varit utgångspunkt för arbetet med RoL 3:03 <strong>och</strong><br />

vem skulle bättre kunna besvara dem än de s<strong>om</strong> tidigare varit ordförande<br />

i vår för<strong>en</strong>ing? I det här numret av Din tidning skriver <strong>och</strong> berättar<br />

Sv<strong>en</strong>-Åke Selander, Anders Törnvall <strong>och</strong> Lilian Nilsson, i ett k<strong>om</strong>mande<br />

Ewa Hedberg <strong>och</strong> Nils-Åke Tidman.<br />

Till sist<br />

En för<strong>en</strong>ing finns inte till för sin eg<strong>en</strong> skull. D<strong>en</strong> <strong>kan</strong> bara m<strong>en</strong>ingsfullt<br />

verka så länge d<strong>en</strong> har ett för medlemmarna <strong>och</strong> andra levande innehåll<br />

<strong>och</strong> är<strong>en</strong>de. Det gäller också för ämnet religionskunskap. Religionskunskapsämnet<br />

i vår skola är ett medel, ett redskap, i livsförståels<strong>en</strong>;<br />

dess uppgift <strong>och</strong> är<strong>en</strong>de är barn<strong>en</strong>s <strong>och</strong> ungd<strong>om</strong>arnas bästa. Inget annat<br />

ämne i vår skola har s<strong>om</strong> religionskunskap<strong>en</strong> möjligheter att tydliggöra<br />

männis<strong>kan</strong>s situation i värld<strong>en</strong>. Inget annat ämne förvaltar så <strong>en</strong>tydigt<br />

frågor <strong>om</strong> ondska <strong>och</strong> godhet, <strong>om</strong> liv <strong>och</strong> död <strong>och</strong> <strong>om</strong> människovärdet.<br />

I d<strong>en</strong> goda religionskunskapsundervisning<strong>en</strong> ges mänskliga erfar<strong>en</strong>heter,<br />

tankar <strong>och</strong> frågor ett innehållsligt möte, till mognad <strong>och</strong> växt, till<br />

höjd <strong>och</strong> djup. Om bl.a. detta har vi att samtala med varandra.<br />

sv<strong>en</strong>-göran ohlsson<br />

Innehåll<br />

4 Ordförandetankar<br />

Olof Franck<br />

6 Med FLR i tid<strong>en</strong><br />

Sv<strong>en</strong>-Åke Selander<br />

Anders Törnvall<br />

Lilian Nilsson<br />

14 <strong>Vad</strong> är <strong>livet</strong>s ess<strong>en</strong>s?<br />

Roland Hallgr<strong>en</strong><br />

18 G<strong>en</strong>forskning<strong>en</strong> <strong>och</strong> människosyn<strong>en</strong><br />

– ett angeläget tema<br />

religionsundervisning<strong>en</strong><br />

Bo Dahlin<br />

22 <strong>Vad</strong> <strong>kan</strong> <strong>en</strong> <strong>berättelse</strong> <strong>lära</strong> <strong>oss</strong><br />

<strong>om</strong> <strong>livet</strong> <strong>och</strong> <strong>om</strong> <strong>oss</strong> <strong>själva</strong>?<br />

Veronica Grönte<br />

inte för att du<br />

är människa, var stolt!<br />

Inne i dig öppnar sig valv<br />

’’Skäms<br />

bak<strong>om</strong> valv oändligt.<br />

Du blir aldrig färdig, <strong>och</strong> det<br />

är s<strong>om</strong> det skall.<br />

Medver<strong>kan</strong>de i<br />

detta nummer<br />

ur dikt<strong>en</strong> R<strong>om</strong>anska bågar<br />

av T<strong>om</strong>as Tranströmer<br />

Bo Dahlin<br />

Folkebogatan 98, 654 68 Karlstad<br />

Veronica Grönte<br />

Lovisagatan 29 B, 554 72 Jönköping<br />

Roland Hallgr<strong>en</strong><br />

Stekgränd 13, 393 64 Kalmar<br />

Lilian Nilsson<br />

Stamdikesgatan 1, 216 21 Malmö<br />

Sv<strong>en</strong>-Åke Selander<br />

V Häggviksväg<strong>en</strong> 17, 236 32 Höllvik<strong>en</strong><br />

Anders Törnvall<br />

Fårskinnsväg<strong>en</strong> 16, 586 66 Linköping<br />

Dessut<strong>om</strong> medverkar styrelsemedlemmar,<br />

se adresser sidan 4!


ORDFÖRANDETANKAR<br />

Ett religionsämne i tid<strong>en</strong><br />

EEN VÄLKÄND ANEKDOT förtäljer att d<strong>en</strong> gamle joniske<br />

naturfilosof<strong>en</strong> Thales av Miletos, i färd med att ägna sig<br />

åt astron<strong>om</strong>iska observationer för att få något slags<br />

ordning på d<strong>en</strong> där förunderliga stjärnhiml<strong>en</strong> s<strong>om</strong> ter sig så<br />

märkvärdig <strong>och</strong> så utsökt, under <strong>en</strong> kvällspr<strong>om</strong><strong>en</strong>ad blev så<br />

uppslukad av vad han såg därovanför i rymd<strong>en</strong> att han<br />

trampade rakt i <strong>en</strong> brunn <strong>och</strong> föll ner i d<strong>en</strong>samma. D<strong>en</strong>na<br />

<strong>berättelse</strong> säger <strong>en</strong> del <strong>om</strong> grekernas inställning till sina<br />

filosofer: så upptagna med att speja mot det himmelska långt<br />

borta att de glömmer att se till det s<strong>om</strong> ligger närmare <strong>och</strong> är<br />

mer jordiskt handfast. D<strong>en</strong> skulle kunna användas s<strong>om</strong> bild <strong>om</strong><br />

man vill lägga ut text<strong>en</strong> <strong>om</strong> hur <strong>en</strong> organisation s<strong>om</strong> För<strong>en</strong>ing<strong>en</strong><br />

Lärare i Religionskunskap (FLR) <strong>kan</strong> <strong>och</strong> bör arbeta.<br />

En grundläggande uppgift s<strong>om</strong> FLR har är att på olika sätt<br />

för<strong>en</strong>a de teoretiska <strong>och</strong> de praktiska perspektiv<strong>en</strong> på ämnet<br />

religionskunskap. Vi gör det bland annat g<strong>en</strong><strong>om</strong> att i för<strong>en</strong>ing<strong>en</strong>s<br />

årsbok <strong>och</strong> i dess tidskrift bevaka både d<strong>en</strong> ämnesrelaterade<br />

forskning s<strong>om</strong> g<strong>en</strong><strong>om</strong>förs på relevanta <strong>om</strong>råd<strong>en</strong> <strong>och</strong> de pedagogiska<br />

<strong>och</strong> didaktiska frågor s<strong>om</strong> direkt <strong>kan</strong> knytas till undervisning<br />

<strong>och</strong> skolgolvets vardagsliv. Vi <strong>kan</strong> inte, i likhet med Thales,<br />

låta <strong>oss</strong> uppslukas så reservationslöst av forskning<strong>en</strong>s i <strong>och</strong> för<br />

sig nog så underbara stjärnvärld att vi glömmer vårt uppdrag<br />

att föra dessa frågor rakt in i elevers <strong>och</strong> vår eg<strong>en</strong> högst konkreta<br />

vardagsvärld, m<strong>en</strong> vi <strong>kan</strong> inte heller stå i d<strong>en</strong>na värld <strong>och</strong><br />

stampa <strong>och</strong> tro att vi <strong>kan</strong> erbjuda <strong>en</strong> vederhäftig <strong>och</strong> intressant<br />

undervisning <strong>om</strong> vi stänger vår blick för d<strong>en</strong> bredd <strong>och</strong> det djup<br />

på frågor s<strong>om</strong> rör religion, etik <strong>och</strong> samlevnad s<strong>om</strong> nämnda<br />

forskning öppnar dörr<strong>en</strong> för. Det finns alltid <strong>en</strong> risk att, likt<br />

Thales, falla i brunn<strong>en</strong> <strong>om</strong> man inte finner <strong>kan</strong>aler mellan teori<br />

<strong>och</strong> praktik, m<strong>en</strong> det är lika illa <strong>om</strong> man s<strong>om</strong> religions<strong>lära</strong>re<br />

trampar på i de invanda hjulspår<strong>en</strong> utan att vilja eller våga se<br />

sig <strong>om</strong> både uppåt <strong>och</strong> åt sidorna. Här vill FLR vara behjälplig<br />

– till exempel g<strong>en</strong><strong>om</strong> att varje höst ordna ett <strong>en</strong>dagasseminarium<br />

på något tema s<strong>om</strong> anknyter till årsbok<strong>en</strong>.<br />

En annan uppgift är att verka för att vårda religionsämnet<br />

– inte g<strong>en</strong><strong>om</strong> att isolera det med hjälp av <strong>en</strong>sidiga aktioner –<br />

utan g<strong>en</strong><strong>om</strong> att relatera det till vad s<strong>om</strong> händer i skolans liv <strong>och</strong><br />

värld<strong>en</strong> därutanför. I årets årsbok behandlas exempelvis värdegrundsproblematik<strong>en</strong><br />

ur <strong>en</strong> rad infallsvinklar, tidigare år har<br />

bland annat frågor <strong>om</strong> g<strong>en</strong>us, kön <strong>och</strong> jämställdhet <strong>och</strong> <strong>om</strong> d<strong>en</strong><br />

religiösa trons plats i vet<strong>en</strong>skapssamhället behandlats. Att vårda<br />

religionsämnet är här att gå in i dialog med företrädare för så<br />

breda <strong>om</strong>råd<strong>en</strong> s<strong>om</strong> möjligt för att kunna se vad ämnet har att<br />

bidra med i d<strong>en</strong> allmänna debatt<strong>en</strong>, m<strong>en</strong> också hur ämnet självt<br />

<strong>kan</strong> utvecklas i relation till d<strong>en</strong> <strong>om</strong>givande verklighet<strong>en</strong>.<br />

Religion & Livsfrågor<br />

Utges av För<strong>en</strong>ing<strong>en</strong> Lärare<br />

i Religionskunskap<br />

Årgång 36. ISSN: 0347-2159<br />

Redaktör<br />

Sv<strong>en</strong>-Göran Ohlsson<br />

Ansvarig utgivare<br />

Olof Franck<br />

Redaktion<strong>en</strong>s adress<br />

c/o Sv<strong>en</strong>-Göran Ohlsson<br />

Djupadalsväg<strong>en</strong> 18, 241 36 Eslöv<br />

tfn 0413-55 55 44<br />

Annonser<br />

Gunnar Iselau, F<strong>oss</strong>ilsväng<strong>en</strong> 2,<br />

593 37 Västervik, tfn 0490-193 49<br />

Pr<strong>en</strong>umeration & distribution<br />

Doc<strong>en</strong>t Rune Larsson<br />

Furugatan 16, 234 41 L<strong>om</strong>ma<br />

tfn 040-41 13 64<br />

4 | RELIGION & LIVSFRÅGOR<br />

För<strong>en</strong>ing<strong>en</strong> <strong>lära</strong>re i religionskunskap<br />

(FLR)<br />

Ordförande<br />

Doc<strong>en</strong>t Olof Franck<br />

Poppelväg<strong>en</strong> 6 c, 541 48 Skövde<br />

tfn 0500-43 01 08<br />

Vice ordförande<br />

Adjunkt Ola Björlin<br />

Narvaväg<strong>en</strong> 9, 724 68 Västerås<br />

tfn 021-13 15 38<br />

Sekreterare<br />

Adjunkt Ingemar Lundström<br />

Leires väg 84, 443 51 Lerum<br />

tfn 0302-157 52<br />

Skattmästare<br />

Doc<strong>en</strong>t Rune Larsson<br />

Furugatan 16, 234 41 L<strong>om</strong>ma<br />

tfn <strong>och</strong> fax 040-41 13 64<br />

arb tfn 046-222 95 15<br />

En tredje uppgift är att med hänsyn till det s<strong>om</strong> just framhållits<br />

levandegöra ämnets betydelse i ett pulserande samhällsliv<br />

rörande exempelvis utbildning, kulturmöt<strong>en</strong>, samhällsdebatt,<br />

etisk undervisning, människosyn <strong>och</strong> vet<strong>en</strong>skap. För<strong>en</strong>ing<strong>en</strong> har<br />

g<strong>en</strong><strong>om</strong> år<strong>en</strong> lämnat remissvar på utredningar, deltagit i kontakter<br />

med olika myndigheter <strong>och</strong> organisationer, repres<strong>en</strong>terats på<br />

utbildningskonfer<strong>en</strong>ser <strong>och</strong> så vidare. En ämnes<strong>lära</strong>rför<strong>en</strong>ing<br />

<strong>kan</strong> inte gömma sig i garderob<strong>en</strong> <strong>om</strong> d<strong>en</strong> vill bidra till både<br />

ämnets utveckling <strong>och</strong> dess plats i d<strong>en</strong> allmänna samhällsdebatt<strong>en</strong>,<br />

<strong>och</strong> därför gäller det att synas <strong>och</strong> att höras – <strong>och</strong> att<br />

låta det s<strong>om</strong> syns <strong>och</strong> hörs vara välgrundat <strong>och</strong> välformulerat.<br />

Först <strong>och</strong> sist är dock FLR till för dem s<strong>om</strong> i skolans <strong>och</strong><br />

utbildning<strong>en</strong>s värld är verksamma på religionsundervisning<strong>en</strong>s<br />

<strong>om</strong>råde – <strong>en</strong> ämnes<strong>lära</strong>rför<strong>en</strong>ing har inte något eg<strong>en</strong>värde utan<br />

har sitt berättigande i kraft av medlemmars <strong>och</strong> intresserades<br />

önskemål <strong>och</strong> behov. Jag har gett tre exempel på uppgifter s<strong>om</strong><br />

alla <strong>kan</strong> relateras till just ett sådant perspektiv. Var <strong>och</strong> <strong>en</strong> ska<br />

känna sig välk<strong>om</strong>m<strong>en</strong> att bidra med vad hon eller han finner<br />

vara lämpligt <strong>och</strong> angeläget i arbetet med dessa uppgifter.<br />

I det här numret av Religion <strong>och</strong> Livsfrågor <strong>kan</strong> man läsa <strong>om</strong><br />

vilka frågor <strong>och</strong> vilka problem s<strong>om</strong> g<strong>en</strong><strong>om</strong> för<strong>en</strong>ing<strong>en</strong>s historia<br />

ansetts vara lämpliga <strong>och</strong> angelägna att fokusera på. Vi behöver<br />

det historiska perspektivet för att kunna arbeta professionellt<br />

<strong>och</strong> målmedvetet. M<strong>en</strong> vi måste också leva i samtid<strong>en</strong> <strong>och</strong> nyfiket<br />

se framåt. Det är så de tre nämnda uppgifterna ska tolkas,<br />

<strong>och</strong> det är så min inbjudan att bidra till för<strong>en</strong>ing<strong>en</strong>s arbete ska<br />

förstås.<br />

Välk<strong>om</strong>m<strong>en</strong> att delta!<br />

olof franck<br />

Samtal behövs!<br />

I RoL är Du alltid<br />

välk<strong>om</strong>m<strong>en</strong> att säga<br />

Din m<strong>en</strong>ing!<br />

Ledamöter<br />

Johanna Gustafsson<br />

Kopparväg<strong>en</strong> 31<br />

791 42 Falun<br />

tfn 023-212 75<br />

Adjunkt Bodil Liljefors-Persson<br />

Ö. Bernadottesgatan 82,<br />

216 17 Limhamn<br />

tfn 040-16 28 86<br />

Adjunkt Sv<strong>en</strong>-Göran Ohlsson<br />

Djupadalsväg<strong>en</strong> 18, 241 36 Eslöv<br />

tfn 0413-55 55 44<br />

Adjunkt Inger Öhrvall<br />

Turkosgatan 46<br />

421 50 Västra Frölunda<br />

tfn 031-45 59 97<br />

Årsbok<br />

Redaktör Doc<strong>en</strong>t Olof Franck<br />

ISSN: 0348-8918<br />

Medlemsskap<br />

Medlem blir man <strong>en</strong>klast g<strong>en</strong><strong>om</strong> att<br />

anmäla till skattmästar<strong>en</strong>. Adress ovan.<br />

För medlemsavgift<strong>en</strong> (200 kr) erhåller<br />

man årsbok <strong>och</strong> tidskrift<strong>en</strong>.<br />

För p<strong>en</strong>sionärer är avgift<strong>en</strong> 150 kr.<br />

För studerande är avgift<strong>en</strong> 100 kr.<br />

FLR postgiro 15 69 53-2<br />

FLR bankgiro 131-2222<br />

Hemsida: www.gamdat.se/flr<br />

Tryck<br />

Prinfo/Team Offset & Media, Malmö


FLR<br />

För<strong>en</strong>ing<strong>en</strong> Lärare i Religionskunskap<br />

För Dig s<strong>om</strong><br />

• undervisar i religionskunskap<br />

• är intresserad av religions- <strong>och</strong> livsåskådningsfrågor<br />

FLR – – följer med i i tid<strong>en</strong><br />

För<strong>en</strong>ing<strong>en</strong> Lärare i Religionskunskap är <strong>en</strong> sammanslutning s<strong>om</strong><br />

följer utveckling<strong>en</strong> in<strong>om</strong> skolans <strong>om</strong>råde beträffande forskning,<br />

utvecklingsarbete .<br />

<strong>och</strong> undervisning <strong>om</strong> religion <strong>och</strong> livsåskådning.<br />

FLR – – <strong>en</strong> öpp<strong>en</strong> för<strong>en</strong>ing<br />

FLR är till för alla <strong>lära</strong>re s<strong>om</strong> undervisar i religionskunskap<br />

på skolans alla stadier liks<strong>om</strong> för alla övriga intresserade,<br />

<strong>en</strong>skilda eller organisationer.<br />

FLR – – <strong>en</strong> arrangör av studieresor<br />

FLR arrangerar resor särskilt riktade till<br />

religionskunskaps<strong>lära</strong>re. Resor i FLR:s regi har gått<br />

till Israel, R<strong>om</strong>, Ath<strong>en</strong>, Luthers Tyskland <strong>och</strong> Egypt<strong>en</strong>.<br />

FLR – – information, debatt,<br />

vidareutveckling<br />

FLR ger ut <strong>en</strong> årsbok med artiklar in<strong>om</strong> <strong>om</strong>råd<strong>en</strong>,<br />

s<strong>om</strong> är aktuella för religionskunskapsundervisning<strong>en</strong>.<br />

En tidskrift – Religion <strong>och</strong> Livsfrågor – tar upp aktualiteter<br />

till information, debatt, ämnesfördjupning <strong>och</strong> metodiska<br />

förslag fyra gånger <strong>om</strong> året.<br />

FLR – – remissinstans<br />

FLR är remissinstans för frågor av betydelse<br />

för religionskunskapsundervisning<strong>en</strong>. FLR<br />

söker d<strong>en</strong> väg<strong>en</strong> påverka utveckling<strong>en</strong> av<br />

religions– <strong>och</strong> livsåskådningsundervisning<strong>en</strong><br />

i ett modernt samhälle.


Med FLR i tid<strong>en</strong><br />

ATT VARA ORDFÖRANDE i FLR<br />

minns jag s<strong>om</strong> ett stimulerande hedersuppdrag<br />

mellan 1973 <strong>och</strong> 1981.<br />

Föga anade jag vår<strong>en</strong> 1973 att arbetet<br />

i FLR skulle ge så rika kontakter <strong>och</strong><br />

skapa sådana anknytningar både nationellt<br />

<strong>och</strong> internationellt.<br />

Det var många olika <strong>om</strong>råd<strong>en</strong> s<strong>om</strong> skulle utvecklas<br />

när d<strong>en</strong> nya styrels<strong>en</strong> tillträdde vår<strong>en</strong> 1973: administration,<br />

årsmöt<strong>en</strong>, publiceringsverksamhet, remisser, fortbildningsverksamhet,<br />

läroplansutveckling <strong>och</strong> internationalisering.<br />

Administration <strong>och</strong> årsmöt<strong>en</strong><br />

En ordförande <strong>kan</strong> inte arbeta utan <strong>en</strong> väl fungerande<br />

styrelse. FLR hade under 1960-talet haft <strong>en</strong> stor styrelse,<br />

sammansatt av mycket välr<strong>en</strong><strong>om</strong>merade personer, m<strong>en</strong><br />

6 | RELIGION & LIVSFRÅGOR<br />

Många nya medlemmar i vår för<strong>en</strong>ing, framförallt yngre <strong>lära</strong>re<br />

<strong>och</strong> <strong>lära</strong>rstuderande, ställer med all rätt frågorna: <strong>Vad</strong> är FLR?<br />

<strong>Vad</strong> står för<strong>en</strong>ing<strong>en</strong> för? <strong>Vad</strong> har d<strong>en</strong> g<strong>en</strong><strong>om</strong> år<strong>en</strong> arbetat med<br />

<strong>och</strong> vad vill d<strong>en</strong> inför framtid<strong>en</strong>?<br />

Vem skulle bättre kunna besvara dessa frågor än de s<strong>om</strong> tidigare<br />

varit ordförande i vår för<strong>en</strong>ing? I det här numret av Din tidning skriver<br />

<strong>och</strong> berättar Sv<strong>en</strong>-Åke Selander, Anders Törnvall <strong>och</strong> Lilian Nilsson,<br />

i ett k<strong>om</strong>mande Ewa Hedberg <strong>och</strong> Nils-Åke Tidman.<br />

> SVEN-ÅKE SELANDER, ORDFÖRANDE I FLR 1973–1981<br />

alltför dyr att samla till gem<strong>en</strong>samma sammanträd<strong>en</strong>. Vi i<br />

d<strong>en</strong> nya styrels<strong>en</strong> g<strong>en</strong><strong>om</strong>förde <strong>en</strong> kraftig reducering av<br />

antalet styrelseledamöter till i princip dem med exekutiva<br />

uppdrag in<strong>om</strong> för<strong>en</strong>ing<strong>en</strong>. Det betydde ett fastare grepp<br />

<strong>om</strong> arbetet in<strong>om</strong> för<strong>en</strong>ing<strong>en</strong>, resulterade i ett gott kamratskap<br />

<strong>och</strong> kontinuitet i arbetet. Vi tog ett fast grepp <strong>om</strong><br />

ekon<strong>om</strong>in <strong>och</strong> sökte effektivisera medlemsvärvning<strong>en</strong>.<br />

Försök, dock mindre framgångsrika, gjordes att få igång<br />

lokalavdelningar av FLR i olika delar av landet.<br />

En fast punkt i FLR:s verksamhet var årsmöt<strong>en</strong>a. De<br />

var under hela 70-talet knutna till Skolvec<strong>kan</strong>, ett stort<br />

arrangemang i LR:s regi <strong>och</strong> finansierat via LR. Vi lade<br />

ned ett stort arbete på att skapa m<strong>en</strong>ingsfulla program,<br />

alltifrån studiebesök i då för tid<strong>en</strong> föga kända religiösa företeelser<br />

till att ta upp frågor <strong>om</strong> t.ex. bibeltolkning <strong>och</strong><br />

samlade i regel rätt många intresserade religionskunskaps<strong>lära</strong>re.<br />

Vid dessa tillfäll<strong>en</strong> kunde vi också diskutera för<strong>en</strong>ingsangeläg<strong>en</strong>heter<br />

med <strong>en</strong> bredare krets utanför styrels<strong>en</strong>.


Publicering<br />

Det var <strong>en</strong> källa till stor glädje att vi efterhand kunde<br />

stabilisera utgivning<strong>en</strong> både av <strong>en</strong> tidning <strong>och</strong> <strong>en</strong> årsbok.<br />

Årsbok<strong>en</strong> hade gammal tradition från<br />

Krist<strong>en</strong>d<strong>om</strong>s<strong>lära</strong>rnas för<strong>en</strong>ing <strong>och</strong> vi förde många <strong>och</strong><br />

långa diskussioner i styrels<strong>en</strong> kring vilka teman s<strong>om</strong><br />

kunde vara aktuella för de olika årsböckerna. FLR-aktuellt<br />

var 1973 ett relativt nystartat medlemsblad s<strong>om</strong> vi<br />

ville utveckla till <strong>en</strong> mera etablerad publikation, det s<strong>om</strong><br />

blev Religion <strong>och</strong> Livsfrågor. Det krävdes mycket organisatoriskt<br />

arbete <strong>och</strong> många förhandlingar med anslagsgivande<br />

myndigheter, annonsörer <strong>och</strong> tryckeri för att<br />

säkra detta. Det är fortfarande <strong>en</strong> glädje för mig att se<br />

att dessa publikationer har kunnat leva vidare med hög<br />

kvalitet.<br />

Remisser<br />

Då s<strong>om</strong> nu var FLR remissorgan i viktiga frågor s<strong>om</strong><br />

berörde religionskunskapsundervisning <strong>och</strong> <strong>lära</strong>rutbildning.<br />

Gymnasieutredning<strong>en</strong>, utredning<strong>en</strong> <strong>om</strong> sexualundervisning<strong>en</strong><br />

samt pågå<strong>en</strong>de läroplansrevisioner är<br />

exempel på utredningar s<strong>om</strong> vi fick yttra <strong>oss</strong> över. Detta<br />

arbete markerade att ämnesför<strong>en</strong>ingarna tillmättes betydelse<br />

<strong>och</strong> ansvar i det pågå<strong>en</strong>de <strong>om</strong>daningsarbetet i skolan.<br />

Det var alltid <strong>en</strong> utmaning att söka finna rätt balans<br />

mellan det berättigade i förändringar <strong>och</strong> risk<strong>en</strong> att orefleterat<br />

följa utveckling<strong>en</strong>.<br />

Fortbildningsverksamhet<br />

1970-talet var fortbildningsverksamhet<strong>en</strong>s stora årtionde.<br />

FLR bidrog förut<strong>om</strong> med sina publikationer bl.a. med att<br />

organisera studieresor. Fortbildningsavdelning<strong>en</strong> i Umeå<br />

verkade ivrigt för kurser äv<strong>en</strong> i religionskunskap <strong>och</strong> vi<br />

fick Re-Aktuellt. Ordförand<strong>en</strong> i FLR <strong>en</strong>gagerades i detta<br />

arbete på olika sätt <strong>och</strong> för<strong>en</strong>ing<strong>en</strong>s synpunkter kunde<br />

framföras i skilda sammanhang. En extra bonus var det<br />

att vid de årliga fortbildningarna för <strong>lära</strong>rutbildare kunna<br />

träffa repres<strong>en</strong>tanter för religionskunskap<strong>en</strong> från de olika<br />

<strong>lära</strong>rutbildningsanstalterna <strong>och</strong> känna av läget.<br />

Läroplansutveckling<br />

FLR fick inte bara påverka läroplansutveckling<strong>en</strong> s<strong>om</strong><br />

remissinstans utan också g<strong>en</strong><strong>om</strong> direkt insats. Det gjorde<br />

att jag s<strong>om</strong> ordförande i FLR k<strong>om</strong> att arbeta kontinuerligt<br />

med läroplansutveckling från Supplem<strong>en</strong>t 52 för<br />

gymnasieskolan till Läroplan för grundskolan 1980. Med<br />

ordförand<strong>en</strong> inne i arbetet <strong>och</strong> med FLR s<strong>om</strong> remissinstans<br />

(ordförand<strong>en</strong> deltog inte i diskussionerna kring<br />

remisser där han själv medverkat) hade FLR goda möjligheter<br />

att få sina synpunkter framförda. Detta läroplansarbete<br />

innebar <strong>en</strong> mycket tids- <strong>och</strong> arbetskrävande insats,<br />

m<strong>en</strong> var samtidigt <strong>en</strong> mycket stimulerande uppgift.<br />

Internationalisering<br />

En av mina viktigaste föresatser s<strong>om</strong> ordförande var att<br />

försöka stimulera till ökad internationalisering. Vi började<br />

med att inbjuda repres<strong>en</strong>tanter för religionskunskap/<br />

krist<strong>en</strong>d<strong>om</strong>skunskab i Danmark, vilket ledde till ett långt<br />

<strong>och</strong> mycket givande samarbete med Danmarks<br />

Laererhøjskole. Vi organiserade bl.a. nordiska religionspedagogiska<br />

konfer<strong>en</strong>ser för <strong>lära</strong>re <strong>och</strong> forskare i religionspedagogik.<br />

S<strong>om</strong> ordförande var man FLR:s<br />

repres<strong>en</strong>tant i Religionspedagogiska institutet (RPI), vilket<br />

i sin tur ledde till deltagande i kontinuerligt återk<strong>om</strong>mande<br />

konfer<strong>en</strong>ser med International C<strong>om</strong>mission on<br />

Church and School (ICCS). Mitt första möte med d<strong>en</strong>na<br />

organisation var i Hofgeismar i dåvarande Västtyskland<br />

1973. S<strong>om</strong> medlem av styrels<strong>en</strong> för d<strong>en</strong>na organisation<br />

fick jag <strong>en</strong> god inblick i internationell religionspedagogik<br />

<strong>och</strong> jag deltog förut<strong>om</strong> i Hofgeismar i konfer<strong>en</strong>ser i<br />

Belgi<strong>en</strong>, Frankrike <strong>och</strong> Holland. Kontakt<strong>en</strong> vidgades till<br />

det religionspedagogiska C<strong>om</strong><strong>en</strong>iusinstitutet i Münster,<br />

till ett liknande c<strong>en</strong>trum i Holland samt till Church<br />

House i London. D<strong>en</strong> modell för religionsundervisning i<br />

sv<strong>en</strong>sk skola s<strong>om</strong> introducerades på 1960-talet, i internationella<br />

sammanhang b<strong>en</strong>ämnd ”smörgåsbordspedagogik<strong>en</strong>”,<br />

var inte alldeles lätt att få gehör för i dåtid<strong>en</strong>s<br />

Europa, m<strong>en</strong> upp<strong>en</strong>barlig<strong>en</strong> har förståels<strong>en</strong> för vad man i<br />

Sverige måste göra på 1960-talet <strong>och</strong> s<strong>en</strong>are utvecklats<br />

<strong>och</strong> förstärkts under s<strong>en</strong>are årtiond<strong>en</strong> <strong>och</strong> påverkat<br />

utveckling<strong>en</strong> i andra länder.<br />

Slutord<br />

Jag träffade för <strong>en</strong> kort tid sedan f. skolministern B<strong>en</strong>gt<br />

Göransson. Vi började samtala <strong>om</strong> hans tid s<strong>om</strong> skolminister<br />

<strong>och</strong> ämnesför<strong>en</strong>ingarna, s<strong>om</strong> han gärna ville hålla<br />

kontakt med. Han k<strong>om</strong> gott ihåg FLR: ”<strong>en</strong> välskött för<strong>en</strong>ing”<br />

s<strong>om</strong> han till min glädje uttryckte det. Jag vill<br />

gärna tro att det arbete s<strong>om</strong> vi i styrels<strong>en</strong> lade ner på<br />

1970-talet för att stabilisera FLR utgjorde <strong>en</strong> grund för<br />

hans <strong>om</strong>döme.<br />

Jag har också s<strong>en</strong>are s<strong>om</strong> <strong>en</strong> av dem s<strong>om</strong> arbetat<br />

vidare med läroplansfrågorna i religionskunskap under<br />

1980- <strong>och</strong> 1990-tal<strong>en</strong> kunnat följa FLR:s verksamhet<br />

<strong>och</strong> konstaterat att för<strong>en</strong>ing<strong>en</strong> g<strong>en</strong><strong>om</strong> sina valda repres<strong>en</strong>tanter<br />

haft fortsatt goda <strong>och</strong> konstruktiva synpunkter<br />

på utveckling<strong>en</strong> in<strong>om</strong> ämnet. Det s<strong>om</strong> ligger framför när<br />

det gäller utveckling<strong>en</strong> av religionskunskapsundervisning<strong>en</strong><br />

in<strong>om</strong> skolans ram kräver fortsatt teoretisk analys i<br />

k<strong>om</strong>bination med känsla för det praktiskt g<strong>en</strong><strong>om</strong>förbara.<br />

Jag önskar för<strong>en</strong>ing<strong>en</strong> lycka till med d<strong>en</strong> uppgift<strong>en</strong>.<br />

sv<strong>en</strong>-åke selander<br />

MED FLR I TIDEN 3:03 | 7


TEMA Med FLR i tid<strong>en</strong><br />

> ANDERS TÖRNVALL, ORDFÖRANDE I FLR 1982–1990<br />

JAG VERKADE SOM ordförande<br />

under d<strong>en</strong> tid (82–90) då gymnasieskolans<br />

organisation <strong>och</strong> ämnesinnehåll var<br />

under förvandling – flera reformer var<br />

aktuella <strong>och</strong> vi i styrels<strong>en</strong> var oroliga för<br />

att ämnet skulle få stå tillbaka <strong>och</strong><br />

krympas. Vi hade ju äv<strong>en</strong> erfar<strong>en</strong>het<br />

från 60-talets försök att avskaffa ämnet mer eller mindre i<br />

d<strong>en</strong> sv<strong>en</strong>ska skolan. Så i värsta fall kunde detta inträffa.<br />

Det gällde då att både påverka beslutshavarna –<br />

främst regering<strong>en</strong>, utbildningsdepartem<strong>en</strong>tet <strong>och</strong> utbildningsutskottet<br />

samt att försöka anpassa, reformera ämnet<br />

till de nya vindar s<strong>om</strong> blåste. Ämnet skulle tjäna på att<br />

breddas mot dels etiska frågor dels <strong>om</strong>fatta mer av s.k.<br />

främmande religioner. Det var verkliga utmaningar att ta<br />

sig an. Vårdutbildning<strong>en</strong> förändrades <strong>och</strong> byggdes ut vilket<br />

gav möjlighet att introducera etiska frågor, helst<br />

bygga upp ett ämne s<strong>om</strong> vi föreslog med titeln ”Etik i<br />

vård<strong>en</strong>”. Skolutbildning<strong>en</strong> för handikappade förbättrades<br />

varför äv<strong>en</strong> där var <strong>en</strong> möjlighet att få in etiska frågor <strong>och</strong><br />

livsfrågor. Allt fler invandrare k<strong>om</strong> till vårt land <strong>och</strong> vi<br />

såg möjligheter att t.ex. skapa mer k<strong>om</strong>parativa aspekter i<br />

religionsundervisning<strong>en</strong>. Dessa frågor blev då äv<strong>en</strong> aktuella<br />

för d<strong>en</strong> teologiska utbildning<strong>en</strong> <strong>och</strong> <strong>lära</strong>rutbildning<strong>en</strong>.<br />

Ämn<strong>en</strong> s<strong>om</strong> psykologi, pedagogik, filosofi <strong>och</strong> sociologi<br />

berördes av livsfrågor <strong>och</strong> kunde integreras eller ges<br />

möjlighet till samver<strong>kan</strong> med vårt ämne.<br />

Religionernas kärna<br />

Detta var delvis organisatoriska frågor, frågor <strong>om</strong> att<br />

bredda ämnets bas <strong>och</strong> knyta nya samarbetspartners. M<strong>en</strong><br />

samtidigt så gällde det att begrunda innehållet <strong>och</strong> framför<br />

allt inte förledas till ytlighet s<strong>om</strong> ämnet <strong>kan</strong> drabbas<br />

av t.ex. vid integrering. Religion<strong>en</strong> blir <strong>en</strong>bart <strong>en</strong> organisation<br />

s<strong>om</strong> <strong>en</strong> del läroböcker pres<strong>en</strong>terar d<strong>en</strong>. S<strong>om</strong> leda-<br />

8 | RELIGION & LIVSFRÅGOR<br />

mot av regering<strong>en</strong>s lär<strong>om</strong>edlesnämnd hade jag ständigt<br />

att vid granskning av lär<strong>om</strong>edel försöka att motverka<br />

detta. Istället är det viktigt att satsa på undervisning <strong>om</strong><br />

vad religionernas kärna är, ”the ultimate concern”, det<br />

s<strong>om</strong> <strong>kan</strong> förvandla människor, <strong>om</strong>vända, radikalisera<br />

skapa ny kraft ur svaghet<strong>en</strong>, visa på livsfrågornas styrka<br />

<strong>och</strong> undvika det för många elever destruktiva polariserandet<br />

mellan tro <strong>och</strong> otro. Mellan dessa poler finns de flesta<br />

elevernas, <strong>och</strong> <strong>lära</strong>rnas, <strong>och</strong> våra funderingar i form av att<br />

vilja, ana, hoppas, tveka när det gäller ställningstagand<strong>en</strong><br />

till livs- <strong>och</strong> trosfrågor. En teologisk fördjupning är alltid<br />

nödvändig m<strong>en</strong> svårighet<strong>en</strong> är att kunna förklara <strong>och</strong><br />

pedagogiskt behandla d<strong>en</strong> i ett klassrum. Det är ju <strong>lära</strong>r<strong>en</strong>s<br />

ständiga utmaning.<br />

Samarbete <strong>och</strong> goda kontakter<br />

Ja, sådana frågor s<strong>om</strong> är ständigt aktuella i religionsundervisning<strong>en</strong><br />

sysslade vi också med i styrels<strong>en</strong>.<br />

Samver<strong>kan</strong> med andra ämnesför<strong>en</strong>ingar s<strong>om</strong> blev ett<br />

resultat av gymnasiskolans förändring krävde äv<strong>en</strong> att vi<br />

kunde förklara ämnets kärna. Och det var <strong>en</strong> stor glädje<br />

att vid fortbildningskonfer<strong>en</strong>ser <strong>och</strong> möt<strong>en</strong> med fackför<strong>en</strong>ingar<br />

<strong>och</strong> politiker få pres<strong>en</strong>tera ämnets särart <strong>och</strong><br />

betydelse. Min bedömning är att det lönade sig, intresset<br />

ökade.<br />

Förändringarna betydde äv<strong>en</strong> att vi måste försöka direkt<br />

eller indirekt påverka beslutsfattarna. Vi ordnade träffar<br />

med utbildningsministrarna s<strong>en</strong>are skolministern. Det<br />

innebar samtal under min ordförandetid med L<strong>en</strong>a<br />

Hjelm-Wallén, B<strong>en</strong>gt Göransson, Göran Persson, Karin<br />

Rodhem, m.fl. Vi verkade s<strong>om</strong> remissinstans i d<strong>en</strong> s.k.<br />

normgrupp<strong>en</strong>s arbete m.m. Dåvarande skolministern<br />

B<strong>en</strong>gt Göransson tillskapade regelbundna träffar med<br />

ordförand<strong>en</strong>a i de olika ämnesför<strong>en</strong>ingarna för att lyssna<br />

<strong>och</strong> gav <strong>oss</strong> äv<strong>en</strong> finansiella medel att ordna ett antal


gem<strong>en</strong>samma studiedagar på riksplanet i samarbete med<br />

departem<strong>en</strong>tet. B<strong>en</strong>gt Göransson gav äv<strong>en</strong> undertecknad<br />

i uppdrag att ordna <strong>en</strong> konfer<strong>en</strong>s å regering<strong>en</strong>s vägnar<br />

<strong>och</strong> att utarbeta ett underlag för fördjupning<strong>en</strong> av skoletik<strong>en</strong>.<br />

Andra vägar var samarbetet med broderskapsrörels<strong>en</strong><br />

<strong>och</strong> d<strong>en</strong> kristna riksdagsgrupp<strong>en</strong> liks<strong>om</strong> med <strong>en</strong>skilda<br />

ledamöter i utbildningsutskottet. Ett avgörande samarbete<br />

vid utformandet av vårdämnet var de regelbundna<br />

kontakterna jag hade med ordförand<strong>en</strong> i utbildningsutskottet<br />

Berit Löfstedt från Linköping s<strong>om</strong> verklig<strong>en</strong><br />

gjorde <strong>en</strong> stor insats för ämnets stär<strong>kan</strong>de. Trist var dock<br />

att i arbetet med politiker ibland få frågan: ”Hur många<br />

är ni?” Om man var till antalet många i <strong>en</strong> för<strong>en</strong>ing var<br />

man mer politiskt intressant - var man få brydde man sig<br />

inte så mycket <strong>om</strong> är<strong>en</strong>det – det var känslan man fick.<br />

Sammanfattningsvis <strong>kan</strong> man konstatera att i det c<strong>en</strong>tralstyrda<br />

Sverige <strong>en</strong> för<strong>en</strong>ing för att kunna bestå <strong>och</strong> utvecklas<br />

måste skapa goda politiska kontakter, bygga upp ett<br />

nätverk <strong>och</strong> ”always plea to the top”. Ämnet överlevde<br />

<strong>och</strong> har nu <strong>en</strong> accepterad <strong>och</strong> s<strong>om</strong> jag förstår <strong>en</strong> giv<strong>en</strong><br />

<strong>och</strong> uppskattad plats i skolan. Dess betydelse k<strong>om</strong>mer att<br />

växa inte minst g<strong>en</strong><strong>om</strong> påver<strong>kan</strong> från mindre sekulariserade<br />

länder i EU <strong>och</strong> Asi<strong>en</strong>, det är <strong>en</strong> bra injektion för ett<br />

land s<strong>om</strong> i många styck<strong>en</strong> är ”sig selv nok”.<br />

FLR inför framtid<strong>en</strong><br />

FLR har <strong>en</strong> mycket viktig roll att spela i skol- <strong>och</strong> utbildningsvärld<strong>en</strong>,<br />

ty vem skulle annars bevaka <strong>och</strong> bevara<br />

människors livsåskådnings- <strong>och</strong> teologiska frågor i skolan?<br />

Min erfar<strong>en</strong>het av arbetet med myndigheterna lärde mig<br />

att ett ämne <strong>kan</strong> svepas bort av några motståndare på<br />

nolltid. Och d<strong>en</strong> sv<strong>en</strong>ska förmågan, trots allt tal <strong>om</strong><br />

öpp<strong>en</strong>het, att dölja viktiga beslutsprocesser, t.ex. g<strong>en</strong><strong>om</strong><br />

beslut i <strong>en</strong> s<strong>om</strong>marregering måste man se upp med. M<strong>en</strong><br />

bevarande måste k<strong>om</strong>pletteras med förnyelse av innehåll<br />

<strong>och</strong> metoder, liks<strong>om</strong> med underhåll av nätverk <strong>och</strong> kontakter<br />

samt marknadsföring i mediabruset. En uppgift<br />

s<strong>om</strong> <strong>kan</strong>ske redan planeras är att knyta regelbundna kontakter<br />

med motsvarande ämnesför<strong>en</strong>ingar i EU. EU söker<br />

<strong>en</strong> ideologisk <strong>och</strong> livsåskådningsmässig id<strong>en</strong>titet <strong>och</strong> där<br />

skall givetvis religion<strong>en</strong>s betydelse understrykas <strong>och</strong> formuleras.<br />

Efter många års arbete i <strong>och</strong> med d<strong>en</strong> asiatiska<br />

universitetsvärld<strong>en</strong> vet jag att stora behov av samarbete<br />

kring livsfrågor <strong>och</strong> etiska frågor i skolan finns äv<strong>en</strong> i länder<br />

s<strong>om</strong> Kina, Japan, Singapore <strong>och</strong> Korea.<br />

anders törnvall<br />

FLR<br />

För<strong>en</strong>ing<strong>en</strong> Lärare<br />

i Religionskunskap<br />

För dig s<strong>om</strong><br />

• undervisar i religionskunskap<br />

• är intresserad av religons-<br />

<strong>och</strong> livsåskådningsfrågor<br />

MED FLR I TIDEN 3:03 | 9


TEMA Med FLR i tid<strong>en</strong><br />

> LILIAN NILSSON, ORDFÖRANDE I FLR 1991–1996<br />

Med FLR s<strong>om</strong> ori<strong>en</strong>terare i tid<strong>en</strong>s terräng<br />

ATT FÖRSÖKA SKAPA sig <strong>en</strong> överblick<br />

över FLR:s arbete under de s<strong>en</strong>aste<br />

dec<strong>en</strong>nierna av 1900-talet är <strong>en</strong> fascinerande<br />

uppgift. Mycket är gem<strong>en</strong>samt<br />

från årtionde till årtionde. Annat<br />

växlar givetvis med respektive tids speciella<br />

utmaningar. Det gem<strong>en</strong>samma är<br />

<strong>en</strong> upp<strong>en</strong>bar målmedvet<strong>en</strong>het att värna <strong>om</strong> <strong>och</strong> utveckla<br />

ämnet religionskunskap i d<strong>en</strong> sv<strong>en</strong>ska skolan. Det ligger<br />

<strong>en</strong> stark acc<strong>en</strong>t på begreppet ’utveckla’. Bak<strong>om</strong> det ligger<br />

hos alla s<strong>om</strong> gripit sig verket an, <strong>en</strong> orubblig tro <strong>och</strong><br />

klar föreställning <strong>om</strong> ämnets betydelse för sv<strong>en</strong>ska barn<br />

<strong>och</strong> ungd<strong>om</strong>ar. Att ’utveckla’ ämnet har ständigt inneburit<br />

att försöka analysera dess innersta kärna <strong>och</strong> berättigande,<br />

m.a.o. ämnets både inre <strong>och</strong> yttre legitimitet.<br />

Att ämnet funnits <strong>och</strong> fortfarande finns in<strong>om</strong> d<strong>en</strong> sv<strong>en</strong>ska<br />

skolan, både grundskolan <strong>och</strong> gymnasieskolan är<br />

ing<strong>en</strong> självklarhet. Dess exist<strong>en</strong>s har förutsatt just beredskap<br />

från bl.a. ämnesföreträdarnas sida att ha något<br />

<strong>om</strong>istligt att k<strong>om</strong>ma med <strong>och</strong> att också kunna k<strong>om</strong>municera<br />

detta till andra opinionsbildare <strong>och</strong> till beslutande<br />

instanser. För d<strong>en</strong>na strävan har tidskrift<strong>en</strong><br />

Religion <strong>och</strong> Livsfrågor (RoL) samt för<strong>en</strong>ing<strong>en</strong>s Årsbok<br />

hela tid<strong>en</strong> varit <strong>kan</strong>aler ut mot <strong>om</strong>värld<strong>en</strong> <strong>och</strong> mot krets<strong>en</strong><br />

av medlemmar.<br />

Sett över tid är det tydligt att FLR haft <strong>en</strong> stor betydelse,<br />

faktiskt inte <strong>en</strong>bart för religionskunskapsämnet i<br />

sig utan också för skolans demokratiska utveckling <strong>och</strong><br />

för tolerans <strong>och</strong> förståelse i ett alltmera öppet <strong>och</strong><br />

mångkulturellt samhälle. Naturligtvis låter sig FLR:s<br />

arbete inte <strong>en</strong>kelt mätas <strong>och</strong> värderas i någon absolut<br />

objektiv m<strong>en</strong>ing. <strong>Vad</strong> man däremot <strong>kan</strong> iaktta <strong>och</strong><br />

beskriva är de mått <strong>och</strong> steg s<strong>om</strong> tagits från<br />

styrels<strong>en</strong>s/ämnesföreträdarnas sida för att möta samhällets<br />

<strong>och</strong> skolans behov av <strong>en</strong> kunnig, perspektivrik <strong>och</strong><br />

saklig religionskunskaps- etikundervisning. Man <strong>kan</strong><br />

10 | RELIGION & LIVSFRÅGOR<br />

också tydligt se att sådant s<strong>om</strong> rört sig i tid<strong>en</strong> <strong>och</strong><br />

kultur<strong>en</strong> funnit avtryck i fördjupande <strong>och</strong> debatterande<br />

artiklar. Naturligtvis har metodiska <strong>och</strong> didaktiska<br />

frågor hela tid<strong>en</strong> stått i c<strong>en</strong>trum.<br />

Kamp<strong>en</strong> för religionskunskapsämnet s<strong>om</strong><br />

kärnämne i gymnasieskolan<br />

År 1991 var det min tur att s<strong>om</strong> ordförande ge mig i kast<br />

med ori<strong>en</strong>tering<strong>en</strong>. Vid min sida hade jag <strong>en</strong> styrelse, s<strong>om</strong><br />

varit med tidigare <strong>och</strong> s<strong>om</strong> besatt <strong>en</strong> god ori<strong>en</strong>teringsförmåga,<br />

något s<strong>om</strong> var viktigt, efters<strong>om</strong> start<strong>en</strong> minst sagt<br />

blev häftig. Regering<strong>en</strong>s proposition 1990/91:85, Växa<br />

med kunskap, k<strong>om</strong> i början av året med förslag till läroplan<br />

för <strong>en</strong> ny gymnasieskola. I d<strong>en</strong> föreslogs religionskunskapsämnet<br />

finnas s<strong>om</strong> ett till timtalet väs<strong>en</strong>tligt reducerat kärnämne<br />

på de teoretiska programm<strong>en</strong> m<strong>en</strong> däremot <strong>en</strong>dast<br />

s<strong>om</strong> s.k. valfritt ämne på de 14 övriga yrkesinriktade programm<strong>en</strong>.<br />

FLR:s styrelse gav sig <strong>om</strong>edelbart in i <strong>en</strong> analys<br />

av proposition<strong>en</strong>, initierade tillsammans med många andra<br />

<strong>en</strong> tämlig<strong>en</strong> livlig debatt <strong>och</strong> deltog också (mars 1991) i <strong>en</strong><br />

uppvaktning för riksdag<strong>en</strong>s utbildningsutskott, där det pläderades<br />

för ämnets legitimitet <strong>och</strong> rätt till utrymme i d<strong>en</strong><br />

sv<strong>en</strong>ska skolan. Bland de övriga uppvaktande, bl.a. repres<strong>en</strong>tanter<br />

från d<strong>en</strong> dåvarande Ekum<strong>en</strong>iska skoldelegation<strong>en</strong>,<br />

Religionspedagogiska institutet, Sv<strong>en</strong>ska ekum<strong>en</strong>iska<br />

nämnd<strong>en</strong>, Judiska församling<strong>en</strong> <strong>och</strong> Islamiska kulturc<strong>en</strong>terunion<strong>en</strong>,<br />

var FLR d<strong>en</strong> s<strong>om</strong> kunde argum<strong>en</strong>tera utifrån <strong>en</strong><br />

professionell erfar<strong>en</strong>het <strong>och</strong> kunskap <strong>om</strong> barns <strong>och</strong> ungd<strong>om</strong>ars<br />

behov av livsori<strong>en</strong>tering <strong>och</strong> värdemedvet<strong>en</strong>het. Det<br />

kändes fint <strong>och</strong> betydelsefullt! Känslan av att man med<br />

respekt lyssnade till vad vi besökare hade att säga gav inspiration<br />

att gå vidare. I juni 1991 beslöt riksdag<strong>en</strong> att ämnet<br />

skulle finnas s<strong>om</strong> ett kärnämne på alla program! I <strong>och</strong> med<br />

detta beslut k<strong>om</strong> nya utmaningar, d<strong>en</strong>na gång av innehållslig<br />

<strong>och</strong> didaktisk art, då det gällde att vara med <strong>och</strong> analysera<br />

<strong>och</strong> utveckla ämnet i kursplaneform i förhållande till


de olika programm<strong>en</strong>s mål <strong>och</strong> inriktning. Detta var <strong>och</strong><br />

är <strong>en</strong> uppgift s<strong>om</strong> givetvis fortfarande är aktuell.<br />

Gymnasiereform<strong>en</strong> följdes snabbt av grundskolereform<strong>en</strong><br />

<strong>och</strong> därmed för FLR nya utmaningar!<br />

Från livsfråga till livstolkning i grundskolans nya<br />

kursplaner – <strong>en</strong> fråga också med politiska<br />

förteck<strong>en</strong> under kursplanearbetet<br />

Betän<strong>kan</strong>det Skola för bildning (SOU:1992:94) var ett<br />

grundläggande aktstycke för d<strong>en</strong> k<strong>om</strong>mande grundskolan.<br />

FLR var remissinstans <strong>och</strong> yttrade sig över det <strong>och</strong> underströk<br />

att d<strong>en</strong> kunskapssyn, s<strong>om</strong> pres<strong>en</strong>terades där s<strong>om</strong><br />

grund för skolarbetet (kunskap<strong>en</strong>s funktionella, kontextuella<br />

<strong>och</strong> konstruktiva aspekt) väl kunde för<strong>en</strong>as med religionskunskapsämnets<br />

inriktning s<strong>om</strong> FLR såg d<strong>en</strong> <strong>och</strong><br />

s<strong>om</strong> innebar att ämnet hade två huvudperspektiv: ett<br />

innehållsligt <strong>och</strong> ett exist<strong>en</strong>tiellt. Betän<strong>kan</strong>dets resonemang<br />

<strong>om</strong> att kunskap är något s<strong>om</strong> ”ligger mellan individ<strong>en</strong><br />

<strong>och</strong> <strong>om</strong>givning<strong>en</strong>” ansåg vi ligga i linje med knytning<strong>en</strong><br />

mellan de två perspektiv<strong>en</strong> för att hos elev<strong>en</strong><br />

åstadk<strong>om</strong>ma <strong>en</strong> aktiv livstolkningsprocess.<br />

D<strong>en</strong> s.k. livsfrågepedagogik<strong>en</strong>, s<strong>om</strong> i Lgr 69 framfördes<br />

för religionskunskapsämnets del hade visat sig svår att<br />

g<strong>en</strong><strong>om</strong>föra <strong>och</strong> började alltmera att bli ifrågasatt. Bo<br />

Dahlin t.ex. skrev i RoL 93:2 <strong>om</strong> d<strong>en</strong>na: ”Tank<strong>en</strong> var att<br />

elev<strong>en</strong>s egna livsfrågor skulle förbindas med de ’svar’ s<strong>om</strong><br />

kunde återfinnas i de olika religionerna. /.../ Det är inte<br />

lätt att hitta undervisningsformer för d<strong>en</strong>. /.../ Ett annat<br />

problem med livsfrågepedagogik<strong>en</strong> är, att d<strong>en</strong> utgår ifrån<br />

att det finns givna svar i de religiösa traditionerna. Man<br />

tar då inte hänsyn till, att religionernas ’svar’ ofta väcker<br />

lika många frågor s<strong>om</strong> de besvarar. Religionerna är inte<br />

facit till livsåskådningsproblem.”<br />

Begreppet livstolkning stod i c<strong>en</strong>trum för ett förslag,<br />

s<strong>om</strong> Sv<strong>en</strong>-Åke Selander utarbetat för Läroplansk<strong>om</strong>mitténs<br />

räkning. Det uttryckte <strong>en</strong> grundläggande syn på målet<br />

med religionskunskapsundervisning<strong>en</strong>. Undervisning<strong>en</strong>s<br />

syfte skulle inte bara vara att ge allmänna ori<strong>en</strong>teringar <strong>om</strong><br />

olika religioner utan avsågs påverka elev<strong>en</strong>s eg<strong>en</strong> utveckling<br />

s<strong>om</strong> människa. K<strong>en</strong>nert Orl<strong>en</strong>ius skrev i <strong>en</strong> analyserande<br />

artikel, Religionsämnets roll i Europas bästa skola (RoL 93:1)<br />

följande: ”Ordet livstolkning består av två delar, liv <strong>och</strong><br />

tolkning. Poäng<strong>en</strong> i d<strong>en</strong>na fokusering kring livstolkning är<br />

att studierna ska tydligt inriktas på att knyta elev<strong>en</strong>s egna<br />

personliga upplevelser <strong>och</strong> erfar<strong>en</strong>heter av att vara människa<br />

till ett innehåll. Livstolkning är alltså inte något allmänt<br />

urvattnat <strong>och</strong> innehållslöst utan precis tvärt<strong>om</strong>. Mänskliga<br />

erfar<strong>en</strong>heter, tankar <strong>och</strong> frågor måste ges ett innehållsligt<br />

möte, belysas utifrån olika sätt att se på tillvaron. När det<br />

sker skapas förutsättningar för individ<strong>en</strong> att utveckla <strong>en</strong><br />

eg<strong>en</strong> livstolkning.”<br />

När kursplaneförslaget för religionskunskap k<strong>om</strong> i <strong>och</strong><br />

med SOU 1993:2 visade det sig att det utkast s<strong>om</strong> fanns i<br />

Skola för bildning beträffande religionskunskapsämnet var<br />

tydligt förändrat i riktning mot <strong>en</strong> stoffc<strong>en</strong>trerad ori<strong>en</strong>terande<br />

beskrivning av ämnet. Begreppet livstolkning hade<br />

försvunnit <strong>och</strong> d<strong>en</strong> tidigare dynamiskt skisserade undervisningsprocess<strong>en</strong><br />

med det! Beträffande undervisning<strong>en</strong><br />

<strong>om</strong> världsreligionerna skulle eleverna ”känna till något”<br />

<strong>om</strong> dem, medan de för krist<strong>en</strong>d<strong>om</strong><strong>en</strong> skulle ha ”kunskaper<br />

<strong>om</strong>” d<strong>en</strong>. D<strong>en</strong> dåvarande borgerliga regering<strong>en</strong> hade<br />

fört ämnet tillbaka i <strong>en</strong> konservativ <strong>och</strong> tämlig<strong>en</strong> <strong>en</strong>sidigt<br />

krist<strong>en</strong>d<strong>om</strong>sc<strong>en</strong>trerad riktning, s<strong>om</strong> äv<strong>en</strong> d<strong>en</strong> givetvis kändes<br />

starkt begränsande för ämnets roll s<strong>om</strong> FLR <strong>och</strong><br />

många andra såg det. Naturligtvis utgjorde detta kursplaneförslag<br />

<strong>en</strong> stor utmaning för FLR. Inte minst viktigt var<br />

det behov vi upplevde av <strong>en</strong> förnyelse av ämnet med<br />

utgångspunkt för d<strong>en</strong> konstruktivistiska kunskapssyn, s<strong>om</strong><br />

låg bak<strong>om</strong> begreppet ’livstolkning’! I RoL 93:2 återfinns<br />

FLR:s remissvar över Läroplansk<strong>om</strong>mitténs slutbetän<strong>kan</strong>de.<br />

Kursplaner för grundskolan SOU 1993:2. FLR argum<strong>en</strong>terade<br />

utifrån fyra huvudpunkter:<br />

Religionskunskapsämnets grundläggande inriktning,<br />

kursplan<strong>en</strong>s beskrivning av krist<strong>en</strong>d<strong>om</strong><strong>en</strong> <strong>och</strong> andra reli-<br />

MED FLR I TIDEN 3:03 | 11


TEMA Med FLR i tid<strong>en</strong><br />

gioner <strong>och</strong> livsåskådningar, timplanefrågor samt de olika<br />

skolämn<strong>en</strong>a <strong>och</strong> etiska frågors integrering i dem.<br />

Så vände vind<strong>en</strong>...<br />

Under höst<strong>en</strong> samma år var FLR:s ordförande tillsammans<br />

med andra från för<strong>en</strong>ing<strong>en</strong> med i <strong>en</strong> av Skolverket<br />

tillsatt grupp för att revidera kursplaneförslaget med anledning<br />

av regering<strong>en</strong>s proposition <strong>och</strong> remissinstansernas<br />

synpunkter! I d<strong>en</strong>na återk<strong>om</strong> begreppet ’livstolkning’<br />

s<strong>om</strong> ett naturligt begrepp för att fånga upp d<strong>en</strong> nu mycket<br />

mera nyanserade bild, s<strong>om</strong> tecknades av möjlighet<strong>en</strong><br />

att låta eleverna gå in i <strong>en</strong> utvecklande kunskapsprocess<br />

med öpp<strong>en</strong>het för olika livsåskådningar <strong>och</strong> religioner.<br />

Lpo <strong>och</strong> Lpf utk<strong>om</strong> nu båda från trycket (1994) <strong>och</strong><br />

samma dag s<strong>om</strong> kursplanerna för grundskolan off<strong>en</strong>tliggjordes<br />

efter regeringsbeslutet <strong>om</strong> dem, var repres<strong>en</strong>tanter<br />

för ämnesför<strong>en</strong>ingarna inbjudna till Skolverket för att få<br />

information <strong>om</strong> k<strong>om</strong>mande arbete! Vi kände <strong>oss</strong> framme<br />

vid <strong>en</strong> viktig milstolpe, äv<strong>en</strong> <strong>om</strong> vi också efter detta<br />

beslut såg <strong>en</strong> rad utmaningar framför <strong>oss</strong>. D<strong>en</strong> viktigaste<br />

var <strong>och</strong> är givetvis fortfarande att utveckla d<strong>en</strong> verkligt<br />

aktiva <strong>och</strong> beri<strong>kan</strong>de kunskapsprocess, s<strong>om</strong> <strong>kan</strong> bidra till<br />

elevernas personliga utveckling till mognad, ansvar <strong>och</strong><br />

tolerans. Livstolkningsbegreppet borde nu <strong>och</strong> framöver<br />

få <strong>en</strong> chans att visa sin kraft!<br />

I Rol 94:3 återfinns <strong>en</strong> rad synpunkter från bl.a. FLRmedlemmar<br />

på de nya kursplanerna. De innehåller både<br />

ros <strong>och</strong> ris, m<strong>en</strong> är i flera fall konstruktivt framåtsyftande<br />

– <strong>en</strong> glädje för FLR:s ledning <strong>och</strong> alla andra s<strong>om</strong> arbetat<br />

träget för ämnets utveckling! Det kändes mycket tillfredsställande<br />

att känna medlemmarnas stöd under arbetet <strong>och</strong><br />

det var <strong>en</strong> glädje att arbetet, stegvis redovisat i RoL, <strong>en</strong>gagerade<br />

många medlemmar! FLR:s deltagande i kursplanearbetet<br />

inkluderade också arbete med betygskriterierna.<br />

Också kring dem fördes successivt <strong>en</strong> <strong>en</strong>gagerande debatt.<br />

12 | RELIGION & LIVSFRÅGOR<br />

Nya kastvindar...<br />

Just efter ordförandeskiftet in<strong>om</strong> FLR vid jultid 1996<br />

stod FLR:s styrelse återig<strong>en</strong> inför uppgift<strong>en</strong> att contra<br />

Regering<strong>en</strong>s utvecklingsplan för skolan (1996/97:112)<br />

försöka att försvara kärnämnets plats på gymnasieskolans<br />

yrkesinriktade program. Nu föreslogs att ämnet skulle<br />

höra till <strong>en</strong> valbar grupp av ämn<strong>en</strong>. M<strong>en</strong> det tillhör nästa<br />

ordförandeperiods historia! Kastvindarna kring ämnet<br />

var, är <strong>och</strong> k<strong>om</strong>mer äv<strong>en</strong> fortsättningsvis att bli många.<br />

FLR behövs!<br />

”Fel debatt <strong>om</strong> rätt ämne”<br />

Vid sidan <strong>om</strong> kamp<strong>en</strong> för ämnets exist<strong>en</strong>s (på de gymnasiala<br />

programm<strong>en</strong>) <strong>och</strong> för <strong>en</strong> livstol<strong>kan</strong>de kunskapsprocess<br />

i både grundskolan <strong>och</strong> gymnasieskolan var FLR<br />

också starkt <strong>en</strong>gagerad i debatt<strong>en</strong> <strong>om</strong> det s<strong>om</strong> efterhand<br />

k<strong>om</strong> att kallas skolans värdegrund. Jag var s<strong>om</strong> ordförande<br />

i FLR inbjud<strong>en</strong> i mars 1993 till ett seminarium <strong>om</strong> etik i<br />

skolan. Före överläggningarna där talade Göran Bexell <strong>om</strong><br />

Etik i skolan – teori <strong>och</strong> praktik. Många inlägg gjordes i<br />

RoL, s<strong>om</strong> ifrågasatte formuleringarna ”krist<strong>en</strong> etik” <strong>och</strong><br />

”västerländsk humanism” i läroplanernas inledningar.<br />

FLR lät huvudtemat för Årsbok 1994 vara just<br />

Krist<strong>en</strong>d<strong>om</strong> <strong>och</strong> Etik. Bok<strong>en</strong> inleddes med att återge ett<br />

fördjupande samtal kring detta tema mellan Lars-Olle<br />

Armgard, Göran Bexell <strong>och</strong> Anders Piltz. Säkerlig<strong>en</strong> har<br />

artiklar s<strong>om</strong> d<strong>en</strong>na fungerat vägledande för <strong>lära</strong>re <strong>och</strong><br />

<strong>lära</strong>rutbildare, s<strong>om</strong> velat tränga in såväl i uppfattning<strong>en</strong><br />

<strong>om</strong> <strong>en</strong> allmänmänsklig etik s<strong>om</strong> i syn<strong>en</strong> på <strong>en</strong> krist<strong>en</strong><br />

motivering för eller drivkraft till ett etiskt handlande.<br />

Anders Jeffner m<strong>en</strong>ade i <strong>en</strong> artikel (RoL 94:1), Fel<br />

debatt <strong>om</strong> rätt ämne, att få ämn<strong>en</strong> vore viktigare att diskutera<br />

än skolans värdegrund. Han lyfter fram två teman<br />

s<strong>om</strong> debatt<strong>en</strong> borde handla <strong>om</strong>: etik<strong>en</strong>s innehåll <strong>och</strong> etik i<br />

praktik<strong>en</strong>. Beträffande etik<strong>en</strong>s innehåll säger Jeffner att vi<br />

måste tänka efter <strong>om</strong> det finns gem<strong>en</strong>samma värderingar,


obero<strong>en</strong>de av livsåskådning, s<strong>om</strong> vi <strong>kan</strong> <strong>en</strong>as <strong>om</strong> s<strong>om</strong><br />

grund för skolan. ”D<strong>en</strong> gamla förkättrade läroplan<strong>en</strong>s välkända<br />

formuleringar kunde av olika etiker vidareutvecklas<br />

till ett preciserat demokratiskt människoideal – <strong>en</strong> människa<br />

s<strong>om</strong> inte ger avkall på sanning, människovärde <strong>och</strong><br />

solidaritet, m<strong>en</strong> s<strong>om</strong> tolererar olikheter i <strong>en</strong>skilda etiska<br />

avgörand<strong>en</strong> <strong>och</strong> försöker hävda sin eg<strong>en</strong> uppfattning med<br />

argum<strong>en</strong>t.” Det andra temat s<strong>om</strong> Jeffner efterlyser debatt i<br />

är <strong>en</strong> ”praktisk pedagogisk debatt <strong>om</strong> hur man s<strong>om</strong> <strong>lära</strong>re<br />

i varje <strong>en</strong>skilt ämne bär sig åt för att förmedla skolans värdegrund”.<br />

Utmaningarna sändes givetvis till <strong>lära</strong>re <strong>och</strong><br />

forskare på 1990-talet, m<strong>en</strong> är lika viktiga – <strong>kan</strong>ske viktigare<br />

– idag då det gäller utveckling<strong>en</strong> av skolans mänskliga<br />

miljö <strong>och</strong> d<strong>en</strong> etiska förståelse, s<strong>om</strong> eleverna borde få<br />

med sig ut i <strong>livet</strong>.<br />

Inte <strong>en</strong>bart läroplansfrågor!<br />

Äv<strong>en</strong> <strong>om</strong> FLR:s styrelse under min period tvingades lägga<br />

ned ett tämlig<strong>en</strong> stort arbete kring skolreformerna, så<br />

pågick ständigt i nummer efter nummer av RoL <strong>och</strong> Årsböckerna<br />

ett gediget innehållsligt <strong>och</strong> didaktiskt arbete.<br />

De många teman s<strong>om</strong> togs upp <strong>kan</strong> bara exemplifieras:<br />

Livsfrågor i skönlitteratur<strong>en</strong>, Miljöfrågor, Krist<strong>en</strong>d<strong>om</strong>sstudiet,<br />

Kulturmöt<strong>en</strong>, Människovärdet, Vår rädsla för förakt<br />

<strong>och</strong> svaghet, Öst-Väst blir Nord-Syd?, Det fors<strong>kan</strong>de förhållningssättet<br />

i religionskunskap, Kina i blickpunkt<strong>en</strong>, D<strong>en</strong><br />

egna verklighet<strong>en</strong> i ett globalt sammanhang, En skola utan<br />

våld – <strong>en</strong> utopi?, Religion i Europa.<br />

Årsböckernas teman kunde givetvis gå djupare in i det<br />

valda <strong>om</strong>rådet: Nord<strong>en</strong>, kyrkoutveckling <strong>och</strong> religionspedagogik,<br />

Miljö, Krist<strong>en</strong>d<strong>om</strong> <strong>och</strong> Etik, Religionernas pedagogik,<br />

Afrika <strong>en</strong> glömd kontin<strong>en</strong>t samt Etiska perspektiv.<br />

En tanke s<strong>om</strong> faktiskt slår <strong>en</strong> är att RoL <strong>och</strong> Årsböckerna<br />

g<strong>en</strong><strong>om</strong> alla år<strong>en</strong> faktiskt är <strong>en</strong> guldgruva att ösa ur:<br />

för forskning, för perspektiv på religionskunskapsämnets<br />

situation, för innehållsfrågor <strong>och</strong> för metodik/didaktik.<br />

S<strong>om</strong>ligt är givetvis tidsbundet. Annat är tämlig<strong>en</strong> tidlöst.<br />

En utmaning inför framtid<strong>en</strong> <strong>kan</strong>ske <strong>kan</strong> vara frågan hur<br />

d<strong>en</strong>na g<strong>en</strong><strong>om</strong> år<strong>en</strong> samlade skatt i relevanta avse<strong>en</strong>d<strong>en</strong><br />

<strong>kan</strong> göras känd <strong>och</strong> tillgänglig, också för ständigt tillk<strong>om</strong>mande<br />

nya medlemmar <strong>och</strong> för deras upplevelse av att<br />

vara med i ett viktigt sammanhang att föra arbetet för<br />

ämnet vidare.<br />

År 1998 utarbetade Rune Larsson <strong>en</strong> bibliografi över<br />

FLR:s årsbok 1968–1997 (årg. 1–29). Kanske kunde<br />

d<strong>en</strong>na k<strong>om</strong>pletteras <strong>och</strong> <strong>en</strong> liknande utarbetas över t.ex.<br />

några ännu aktuella metodiskt/didaktiska texter i RoL.<br />

Med d<strong>en</strong>na tanke avser jag inte att råda FLR:s styrelse att<br />

vända blick<strong>en</strong> till dåtid<strong>en</strong>. FLR:s viktigaste uppgift är att<br />

vara ”i tid<strong>en</strong>” med klar blick för ämnets ”är<strong>en</strong>de” till<br />

ständigt nya barn- <strong>och</strong> ungd<strong>om</strong>sg<strong>en</strong>erationer. Varje ordförandes<br />

<strong>och</strong> styrelses period k<strong>om</strong>mer dock alltid att vara<br />

<strong>en</strong> brygga mellan det s<strong>om</strong> varit <strong>och</strong> det s<strong>om</strong> k<strong>om</strong>mer<br />

efter. Det är <strong>en</strong> förmån <strong>och</strong> glädje att ha fått vara <strong>en</strong> av<br />

dessa brobyggare!<br />

lilian nilsson<br />

Medverka i nästa<br />

nummer av RoL!<br />

Manusstopp är d<strong>en</strong> 11 oktober!<br />

Skicka ditt bidrag till Sv<strong>en</strong>-Göran Ohlsson,<br />

Djupadalsväg<strong>en</strong> 18, 241 36 Eslöv<br />

MED FLR I TIDEN 3:03 | 13


ROLAND HALLGREN<br />

<strong>Vad</strong> är <strong>livet</strong>s ess<strong>en</strong>s?<br />

Barnets rätt till andlig utveckling borde vara <strong>en</strong> viktig<br />

angeläg<strong>en</strong>het för d<strong>en</strong> sv<strong>en</strong>ska skolan <strong>och</strong> klart uttryckas i<br />

läroplanstext, m<strong>en</strong>ar Roland Hallgr<strong>en</strong>, professor i<br />

religionsvet<strong>en</strong>skap vid Högskolan i Kalmar. I sin s<strong>en</strong>aste<br />

bok ”På jakt efter <strong>livet</strong>s ess<strong>en</strong>s”, Stud<strong>en</strong>tlitteratur 2003,<br />

skisserar han övergripande något av innehållet i <strong>en</strong><br />

ess<strong>en</strong>tiell religionsdidaktik.<br />

DET FINNS TÄNKVÄRDA tankar <strong>om</strong> barn s<strong>om</strong><br />

brukar tillskrivas d<strong>en</strong> kinesiske gamle mästar<strong>en</strong> Lao Tse<br />

(Laotse) <strong>och</strong> s<strong>om</strong> finns nedtecknade i Tao Te Ching<br />

(Väg<strong>en</strong> till makt/vishet/dygd). Lao Tse verkar m<strong>en</strong>a att<br />

männis<strong>kan</strong> är s<strong>om</strong> bäst när hon är s<strong>om</strong> ett barn. Han<br />

använder talande bilder för att åskådliggöra detta. Barnet<br />

är följsamt <strong>och</strong> mjukt. Barnet har ännu inte s<strong>om</strong> d<strong>en</strong><br />

vuxne blivit stelnad form. M<strong>en</strong> det s<strong>om</strong> är litet <strong>och</strong><br />

tillsynes obetydligt <strong>kan</strong> också vara starkt. Känn på ett<br />

barns fasta fingergrepp eller lyssna på hur det <strong>kan</strong> skrika<br />

hela dag<strong>en</strong> utan att förlora röst<strong>en</strong>. Alla s<strong>om</strong> har k<strong>om</strong>mit<br />

i kontakt med barn förvånas säkert av d<strong>en</strong>na irriterande<br />

styrka <strong>och</strong> uthållighet. Hur <strong>kan</strong> något så litet låta så<br />

mycket så länge? Det tyder <strong>kan</strong>ske inte alltid på livsharmoni<br />

m<strong>en</strong> är ändå det lilla barnets förnämsta uttrycksmedel<br />

för att få sina behov tillfredsställda. Barnets rätt är att<br />

skrika.<br />

För att skildra det underlägsnas överlägs<strong>en</strong>het tar d<strong>en</strong><br />

kinesiske livskonst<strong>lära</strong>r<strong>en</strong> också exempel från natur<strong>en</strong>.<br />

Vid <strong>en</strong> storm faller ofta de stora, raka <strong>och</strong> stela träd<strong>en</strong><br />

först medan bambu- <strong>och</strong> videsnår följsamt anpassar sig<br />

till natur<strong>en</strong>s förutsättningar <strong>och</strong> vaggar i vind<strong>en</strong>. Det s<strong>om</strong><br />

är hårt <strong>och</strong> starkt besegras också många gånger av det<br />

s<strong>om</strong> är mjukt <strong>och</strong> svagt. ”Dropp<strong>en</strong> urholkar st<strong>en</strong><strong>en</strong>”. På<br />

liknande sätt <strong>kan</strong> mildhet <strong>och</strong> följsam smidighet besegra<br />

d<strong>en</strong> råa styr<strong>kan</strong>. Vatt<strong>en</strong> <strong>kan</strong> på sikt gräva raviner <strong>och</strong> kärlek<br />

<strong>kan</strong> besegra hat. Kanske är det så att vi mer än vi s<strong>om</strong><br />

regel gör måste våga släppa fram barnet in<strong>om</strong> <strong>oss</strong> för att<br />

bli starkare <strong>och</strong> mer samstämda med tillvaron. Vi<br />

behöver mer livsrytm för att bli över<strong>en</strong>s med <strong>livet</strong>. Det<br />

späda barnet syns ha mer av d<strong>en</strong>na rytm än vi vuxna.<br />

14 | RELIGION & LIVSFRÅGOR<br />

Andlighetsträning<br />

När barnet blir äldre uppk<strong>om</strong>mer nya behov. Enligt<br />

gängse konv<strong>en</strong>tioner har varje barn rätt till tankefrihet,<br />

samvetsfrihet <strong>och</strong> religionsfrihet. De s<strong>om</strong> skrivit på<br />

”Konv<strong>en</strong>tion<strong>en</strong> <strong>om</strong> barnets rättigheter” förbinder sig<br />

också att ge barnet ”ledning”. Alltså s<strong>om</strong> jag uppfattar<br />

det <strong>en</strong> form av andlighetsträning. D<strong>en</strong>na träning ska vara<br />

fri såvida d<strong>en</strong> inte strider mot stat<strong>en</strong>s säkerhet <strong>och</strong> <strong>en</strong> del<br />

andra gem<strong>en</strong>samma <strong>och</strong> övergripande uppfattningar. I<br />

vilk<strong>en</strong> mån sker idag d<strong>en</strong>na fria andlighetsträning? Vi vet<br />

ju att all annan träning är fullt ut accepterad <strong>och</strong> sponsrad<br />

i vårt samhälle. När det gäller att hoppa långt eller<br />

springa fort tränar vi mycket <strong>och</strong> länge. Allt detta är gott<br />

m<strong>en</strong> äv<strong>en</strong> d<strong>en</strong> andliga förmågan måste tränas, stretchas<br />

<strong>och</strong> nå högra. Väg<strong>en</strong> dit är lika mycket <strong>en</strong> kunskaps- s<strong>om</strong><br />

<strong>en</strong> fantasiväg. Hur ska man kunna tänka goda tankar <strong>om</strong><br />

man inte har goda kunskaper? Hur ska fantasin kunna<br />

tränas <strong>om</strong> tillvaron är avmystifierad? Hur ska nyfik<strong>en</strong>het<strong>en</strong><br />

stimuleras <strong>om</strong> vi redan vet ”allt” <strong>om</strong> männis<strong>kan</strong> <strong>och</strong><br />

h<strong>en</strong>nes hjärna, mikro- <strong>och</strong> makrokosmos? Finns det då<br />

inga exist<strong>en</strong>s<strong>en</strong>s hemligheter kvar? Hand<strong>en</strong> på hjärtat: Vi<br />

vet sällan så mycket s<strong>om</strong> vi tror att vi vet. Trots att vi<br />

många gånger säger att vi vet med visshet så är det nog<br />

inte så. Snarare är det så att det är bra för människorna<br />

att ibland veta lite mindre <strong>och</strong> tro lite mer. Här passar<br />

faktiskt kunskap<strong>en</strong> in s<strong>om</strong> hand i handske. För d<strong>en</strong> s<strong>om</strong><br />

söker <strong>och</strong> vet mycket finns alltid chans<strong>en</strong> att bli ödmjukare<br />

<strong>och</strong> tro lite mer. För vad <strong>kan</strong> sägas med absolut<br />

säkerhet? Vi är ”bara” människor så det finns ing<strong>en</strong><br />

anledning att förhäva sig. Sådana tankar går i led med<br />

både österländsk <strong>och</strong> västerländsk filosofi <strong>och</strong> levnads-


<strong>Vad</strong> fanns det för längtan <strong>och</strong><br />

rädslor i deras bröst? Vilka drömmar<br />

drömde de <strong>och</strong> hur blev framtid<strong>en</strong>?<br />

<strong>Vad</strong> drömmer du <strong>om</strong>?<br />

konst. Det är ju inte det vi vet s<strong>om</strong> är mest intressant<br />

utan det vi inte vet. Nog är det väl så att det är något av<br />

ett tid<strong>en</strong>s gissel att så många sanningar slås fast lika<br />

snabbt s<strong>om</strong> d<strong>om</strong> sprids. Det <strong>kan</strong> vara sanningar <strong>om</strong> männis<strong>kan</strong><br />

såväl s<strong>om</strong> <strong>om</strong> tillvaron i allmänhet. Vi vill så gärna<br />

veta m<strong>en</strong> det finns inga <strong>en</strong>kla svar. Hur ska vi då ori<strong>en</strong>tera<br />

<strong>oss</strong> i d<strong>en</strong>na värld av ”sanningar”, osäkerhet <strong>och</strong> ickevetande?<br />

I ett kapitel av min bok sägs att jag tycker mig<br />

se <strong>en</strong> förändring i barns gudsuppfattning. Från <strong>en</strong> Gud i<br />

mänsklig gestalt får Gud numera i barn<strong>en</strong>s svar <strong>en</strong> mer<br />

livskraftsinriktad gestaltning <strong>och</strong> framtoning. Det finns<br />

<strong>en</strong> panteistisk t<strong>en</strong>d<strong>en</strong>s. Detta öppnar väg<strong>en</strong> för spännande<br />

religionsfilosofiska diskussioner <strong>om</strong> Gud <strong>och</strong> det<br />

heligas natur. <strong>Vad</strong> är Gud? Var är Gud? <strong>Vad</strong> vet vi? <strong>Vad</strong><br />

tror vi? <strong>Vad</strong> tror vi <strong>oss</strong> veta? Det fina är att det nu finns<br />

alla möjligheter att plocka fram barnet in<strong>om</strong> <strong>oss</strong> <strong>själva</strong>.<br />

Hur säker är du själv eg<strong>en</strong>tlig<strong>en</strong>? Finns eller inte finns?<br />

Här <strong>kan</strong> de likheter s<strong>om</strong> finns i vuxnas <strong>och</strong> barns attityder<br />

mötas <strong>och</strong> växa. Vi <strong>kan</strong> här tänka, drömma <strong>och</strong> spekulera<br />

tillsammans. I p<strong>en</strong>delslag<strong>en</strong> mellan tro <strong>och</strong> tvivel<br />

känner sannolikt både barn <strong>och</strong> vuxna ig<strong>en</strong> sig. Övertygelse<br />

<strong>och</strong> skepsis är två motpoler s<strong>om</strong> ständigt böljar <strong>och</strong><br />

oroar in<strong>om</strong> i stort sett varje individ.<br />

Skolan – <strong>en</strong> andlig mötesplats<br />

Äv<strong>en</strong> d<strong>en</strong> polarisering mellan <strong>en</strong>samhet <strong>och</strong> gem<strong>en</strong>skap<br />

s<strong>om</strong> troligtvis också finns in<strong>om</strong> varje människa ger didaktiska<br />

fördelar. Vi måste våga göra vårt inre känt för andra.<br />

I d<strong>en</strong> diskussion s<strong>om</strong> <strong>kan</strong> följa blir jag <strong>en</strong> sådan s<strong>om</strong> du.<br />

Kanske <strong>kan</strong> vi då bättre förstå varandra s<strong>om</strong> andliga <strong>och</strong><br />

sö<strong>kan</strong>de varelser. Här finns inga åldersgränser. G<strong>en</strong><strong>om</strong> att<br />

arbeta med allmänmänskliga spörsmål på lika villkor så<br />

tränas vi ev<strong>en</strong>tuellt till större tolerans <strong>och</strong> ödmjukhet<br />

samt äv<strong>en</strong> till att förstå åsiktsfrihet<strong>en</strong>s betydelse. Vi <strong>kan</strong>,<br />

tror jag, förstå varandra äv<strong>en</strong> <strong>om</strong> vi inte fullt ut accepterar<br />

varandras åsikter <strong>och</strong> positioner. Skolan är <strong>en</strong> lämplig<br />

andlig mötesplats. Det talas i FN’s Deklaration <strong>om</strong> de<br />

mänskliga rättigheterna <strong>om</strong> att undervisning ska syfta<br />

”till personlighet<strong>en</strong>s fulla utveckling”. I d<strong>en</strong>na är så vitt<br />

jag <strong>kan</strong> begripa det d<strong>en</strong> andliga utveckling<strong>en</strong> <strong>en</strong> inte obetydlig<br />

del. Barnets rätt till andlig utveckling borde vara<br />

<strong>en</strong> viktig angeläg<strong>en</strong>het för d<strong>en</strong> sv<strong>en</strong>ska skolan <strong>och</strong> klart<br />

uttryckas i läroplanstext.<br />

En ess<strong>en</strong>tiell religionsdidaktik<br />

I bok<strong>en</strong> skisserar jag övergripande något av innehållet i<br />

<strong>en</strong> ess<strong>en</strong>tiell religionsdidaktik. Det jag eg<strong>en</strong>tlig<strong>en</strong> vill initiera<br />

är närmast <strong>en</strong> diskussion <strong>om</strong> vad det framtida religionsämnet<br />

ska innehålla. Förut<strong>om</strong> d<strong>en</strong> r<strong>en</strong>t historiska<br />

<strong>och</strong> g<strong>en</strong>erella kunskap s<strong>om</strong> behövs för att över huvud<br />

taget kunna säga någonting alls så m<strong>en</strong>ar jag att kategorier<br />

s<strong>om</strong> ”dröm” <strong>och</strong> ”längtan” måste få stor plats i undervisning<strong>en</strong>.<br />

De flesta framsteg <strong>och</strong> kreativa processer bygger<br />

till stor del på drömmars <strong>och</strong> längtans kraft. Det<br />

finns i histori<strong>en</strong> gott <strong>om</strong> exempel på onda <strong>och</strong> goda<br />

drömmar. Goda drömmar s<strong>om</strong> ibland blir till mardrömmar<br />

<strong>och</strong> längtan efter frihet s<strong>om</strong> ibland betyder andra<br />

människors ofrihet <strong>och</strong> död. Arbete med ”känslor” s<strong>om</strong><br />

<strong>en</strong> del av ”drömmarnas didaktik” skulle kunna bli <strong>en</strong><br />

form av sinnesrelaterad undervisning. Att arbeta med<br />

platser, människor <strong>och</strong> möt<strong>en</strong> <strong>kan</strong> bli <strong>en</strong> möjlighet att<br />

upptäcka andras exist<strong>en</strong>tiella tankar s<strong>om</strong> <strong>en</strong> väg till eg<strong>en</strong><br />

MED FLR I TIDEN 3:03 | 15


VAD ÄR LIVETS ESSENS<br />

Hallgr<strong>en</strong>, Roland,<br />

På jakt efter <strong>livet</strong>s ess<strong>en</strong>s – <strong>om</strong> spekulerande grundskolebarn,<br />

Stud<strong>en</strong>tlitteratur 2003<br />

D<strong>en</strong>na bok beskriver <strong>och</strong> analyserar grundskolebarns<br />

attityder till <strong>livet</strong>. <strong>Vad</strong> är de rädda för <strong>och</strong> vad längtar<br />

de efter? Hur är barn<strong>en</strong>s attityder till kamrater <strong>och</strong><br />

till Gud? Kanske är det så att morgondag<strong>en</strong>s folkliga<br />

religion <strong>kan</strong> skönjas i barn<strong>en</strong>s gudsförhållande.<br />

I bok<strong>en</strong> jämförs attityder insamlade under <strong>en</strong><br />

tioårsperiod <strong>och</strong> särskild hänsyn tas till<br />

<strong>om</strong>världshändelser i när- <strong>och</strong> fjärr<strong>om</strong>råde. Författar<strong>en</strong><br />

undersöker vad barn<strong>en</strong> vet <strong>om</strong> de vuxna – <strong>om</strong> de<br />

vuxnas rädsla <strong>och</strong> <strong>en</strong>samhet, <strong>om</strong> deras glädje. Ett<br />

kapitel redovisar barn<strong>en</strong>s syn på värld<strong>en</strong>s alla<br />

orättvisor. Hur ser framtid<strong>en</strong> ut? <strong>Vad</strong> tror barn<strong>en</strong> att<br />

de vuxna tycker? Författar<strong>en</strong> för fram barn<strong>en</strong> s<strong>om</strong> <strong>en</strong><br />

förändrande kraft <strong>och</strong> ger förslag på <strong>en</strong><br />

framtidsdidatik s<strong>om</strong> bygger på andlighet, känsla <strong>och</strong><br />

kärlek.<br />

reflektion <strong>och</strong> självkänned<strong>om</strong>. En undervisning utan<br />

andligt innehåll <strong>kan</strong> lätt stagnera <strong>och</strong> bli ointressant <strong>och</strong><br />

<strong>kan</strong>ske också obegriplig – för vad rör d<strong>en</strong> mig? Låt mig ta<br />

ett exempel. Du står vid <strong>en</strong> st<strong>en</strong>gärdesgård eller vid <strong>en</strong><br />

grav – eller odlingsröse. Smek st<strong>en</strong><strong>en</strong> s<strong>om</strong> förfäderna <strong>och</strong><br />

tidigare g<strong>en</strong>erationer <strong>en</strong> gång lyfte. Lyft d<strong>en</strong> själv så får<br />

du se hur tung d<strong>en</strong> är. Så varm man blir i sol<strong>en</strong> <strong>och</strong> så<br />

varm st<strong>en</strong><strong>en</strong> är. Hur var vintrarna här? Nu är det gudskelov<br />

s<strong>om</strong>mar. <strong>Vad</strong> är det s<strong>om</strong> växer på st<strong>en</strong><strong>en</strong> <strong>och</strong> vad är<br />

det där för ett kryp s<strong>om</strong> gömmer sig under m<strong>oss</strong>an? <strong>Vad</strong><br />

hände här för tvåhundra år sedan? Vem låg då här i gräset<br />

med ett strå i munn<strong>en</strong>? <strong>Vad</strong> tänkte han eller hon på? <strong>Vad</strong><br />

fanns det för längtan <strong>och</strong> rädslor i deras bröst? Vilka<br />

drömmar drömde de <strong>och</strong> hur blev framtid<strong>en</strong>? <strong>Vad</strong> drömmer<br />

du <strong>om</strong>? Vid i stort sett vilk<strong>en</strong> ”<strong>en</strong>kel” plats s<strong>om</strong> helst<br />

finns oanade möjligheter för <strong>en</strong> totaldidaktik.<br />

Livsgnistans religion<br />

Skolan ska ge eleverna exist<strong>en</strong>tiell k<strong>om</strong>pet<strong>en</strong>s såväl s<strong>om</strong><br />

värdek<strong>om</strong>pet<strong>en</strong>s m<strong>en</strong> platsk<strong>om</strong>pet<strong>en</strong>s <strong>och</strong> symbolk<strong>om</strong>pet<strong>en</strong>s<br />

är också viktigt. Utöver detta tycker jag att d<strong>en</strong><br />

ess<strong>en</strong>tiella religionsdidaktik<strong>en</strong> har ett ständigt uppdrag att<br />

föra fram uppfattning<strong>en</strong> <strong>om</strong> <strong>livet</strong>s skönhet, bräcklighet<br />

<strong>och</strong> mysterium. Kanske ge förutsättningar för <strong>en</strong> ”livs-<br />

16 | RELIGION & LIVSFRÅGOR<br />

Bok<strong>en</strong> är främst avsedd för <strong>lära</strong>rutbildning<strong>en</strong> <strong>och</strong> för<br />

yrkesverksamma <strong>lära</strong>re, m<strong>en</strong> är äv<strong>en</strong> lämplig för<br />

andra utbildningar där fördjupad kunskap <strong>om</strong> barns<br />

tankar är nödvändig. Bok<strong>en</strong> är <strong>en</strong> guldgruva för alla<br />

s<strong>om</strong> är intresserade av hur framtid<strong>en</strong>s vuxna<br />

spekulerar.<br />

Roland Hallgr<strong>en</strong> är religionshistoriker <strong>och</strong> verksam<br />

s<strong>om</strong> professor i religionskunskap vid Högskolan i<br />

Kalmar. Han har lång erfar<strong>en</strong>het av <strong>lära</strong>rutbildning<br />

<strong>och</strong> religionsundervisning vid både högskolor <strong>och</strong><br />

universitet på såväl olika undervisningsnivåer s<strong>om</strong><br />

in<strong>om</strong> olika programutbildningar.<br />

stud<strong>en</strong>tlitteratur<br />

gnistans religion” där vi öppet <strong>kan</strong> reflektera över hur<br />

underbart <strong>och</strong> sinnrikt allt liv sammanlänkas. Detta <strong>kan</strong> i<br />

sin tur ge möjlighet att förverkliga <strong>en</strong> ”icke-plågandets<br />

etik”. Vi behöver alla ständigt påminnas <strong>om</strong> att vi är delaktiga<br />

i <strong>en</strong> ”större” helighet där vi ödmjukt m<strong>en</strong> nyfiket<br />

<strong>kan</strong> erkänna vår eg<strong>en</strong>tliga okunskap <strong>om</strong> de yttersta ting<strong>en</strong>.<br />

Nobelpristagar<strong>en</strong> Imre Kertesz lär ha sagt att vi människor<br />

har <strong>en</strong> nära på plikt att älska <strong>livet</strong>. För finns det<br />

någon annan väg att gå? Kärlek<strong>en</strong> i dess olika former<br />

<strong>kan</strong>ske just finns för att bevisa att det finns något s<strong>om</strong> är<br />

större än vi <strong>själva</strong>.<br />

Nu känner jag precis s<strong>om</strong> när jag avslutade min bok<br />

”På jakt efter <strong>livet</strong>s ess<strong>en</strong>s” att just d<strong>en</strong>na ess<strong>en</strong>s ytterst är<br />

ogripbar fast jag dunkelt <strong>och</strong> sås<strong>om</strong> i <strong>en</strong> spegel förstår att<br />

d<strong>en</strong> består av <strong>livet</strong>s hemliga såväl s<strong>om</strong> goda <strong>och</strong> onda<br />

sidor. Både glädje, sorg, rädsla, <strong>en</strong>samhet <strong>och</strong> mycket<br />

annat är väs<strong>en</strong>tliga delar av <strong>livet</strong>s ess<strong>en</strong>s. Det verkar s<strong>om</strong><br />

<strong>om</strong> barn<strong>en</strong> förstår det så. Låt <strong>oss</strong> med aldrig upphörande<br />

förvåning över exist<strong>en</strong>s<strong>en</strong>s obeständighet <strong>och</strong> storhet mer<br />

storögt nyfiket se på tillvaron s<strong>om</strong> med ett barns ögon.<br />

Vi är ju alla barn så låt <strong>oss</strong> söka eller gå på jakt tillsammans.<br />

roland hallgr<strong>en</strong><br />

Professor i religionsvet<strong>en</strong>skap vid Högskolan i Kalmar


Bjud in dina elever<br />

till det filosofiska samtalet!<br />

622-4897-9<br />

Filosofi – frågor<br />

<strong>och</strong> argum<strong>en</strong>t<br />

F-pris exkl m<strong>om</strong>s 250:-<br />

Undervisar du i filosofi? Vill du väcka dina elevers<br />

nyfik<strong>en</strong>het? Är du redo för ett nytt spännnande<br />

lär<strong>om</strong>edel? Då ska du ta <strong>en</strong> titt på nya<br />

Filosofi – frågor <strong>och</strong> argum<strong>en</strong>t.<br />

Filosofi – frågor <strong>och</strong> argum<strong>en</strong>t är argum<strong>en</strong>terande<br />

utan att vara ställningstagande <strong>och</strong> uppmuntrar<br />

dina elever att delta i det filosofiska<br />

samtalet. Självklart innehåller Filosofi – frågor<br />

Order/Information<br />

Tel 08-696 86 00 Fax 08-696 86 10<br />

www.bonnierutbildning.se<br />

NYHET!<br />

<strong>och</strong> argum<strong>en</strong>t både reflektions- <strong>och</strong> diskussionsuppgifter.<br />

Filosofi – frågor <strong>och</strong> argum<strong>en</strong>t är rikligt illustrerad<br />

<strong>och</strong> helt i fyrfärg.<br />

Filosofi – frågor <strong>och</strong> argum<strong>en</strong>t finns på din<br />

skola. Bläddra gärna i skolans cirkulationsexemplar<br />

idag.


BO DAHLIN<br />

G<strong>en</strong>forskning<strong>en</strong><br />

<strong>och</strong> människosyn<strong>en</strong><br />

– ett angeläget tema för religionsundervisning<strong>en</strong><br />

Bo Dahlin är doc<strong>en</strong>t <strong>och</strong> lektor i pedagogik vid<br />

Högskolan i Karlstad. Artikeln här är <strong>en</strong> något modifierad<br />

version av ett avsnitt ur hans bok Om undran inför <strong>livet</strong>.<br />

Barn <strong>och</strong> livsfrågor i ett mångkulturellt samhälle, s<strong>om</strong><br />

utk<strong>om</strong>mer i <strong>en</strong> andra upplaga under detta år.<br />

DET FINNS GANSKA lite av off<strong>en</strong>tlig diskussion <strong>om</strong><br />

g<strong>en</strong>teknik<strong>en</strong> <strong>och</strong> dess etiska aspekter i Sverige <strong>om</strong> man<br />

jämför med övriga Europa, särskilt Tyskland. Man <strong>kan</strong><br />

undra vad det beror på. Har vi i Sverige möjlig<strong>en</strong> blivit<br />

alltför vana att överlåta sådana svåra frågor <strong>och</strong> beslut till<br />

våra myndigheter? Eller beror d<strong>en</strong> frånvarande diskussion<strong>en</strong><br />

möjlig<strong>en</strong> på bristande filosofisk bildning? Eller på<br />

avsaknad<strong>en</strong> av ett språk i vilket sådana frågor <strong>kan</strong><br />

behandlas?<br />

I ett TV-program för några år sedan (tyvärr noterade<br />

jag inte datum <strong>och</strong> programrubrik) s<strong>om</strong> skulle behandla<br />

etiska frågor i samband med g<strong>en</strong>forskning<strong>en</strong> <strong>och</strong> g<strong>en</strong>teknik<strong>en</strong><br />

deltog två forskare, <strong>en</strong> i teologi <strong>och</strong> <strong>en</strong> i statsvet<strong>en</strong>skap.<br />

Det märkliga var att teolog<strong>en</strong> talade <strong>om</strong> det s<strong>om</strong><br />

statsvetar<strong>en</strong> borde säga, <strong>och</strong> tvärt<strong>om</strong>. Teolog<strong>en</strong> berättade<br />

nämlig<strong>en</strong> <strong>om</strong> statistiska undersökningar av människors<br />

åsikter <strong>och</strong> attityder, ett typiskt forsknings<strong>om</strong>råde för<br />

statsvet<strong>en</strong>skap. Statsvetar<strong>en</strong> däremot m<strong>en</strong>ade att g<strong>en</strong>teknik<strong>en</strong>s<br />

utveckling ställer <strong>oss</strong> inför djupa frågor <strong>om</strong> vad<br />

s<strong>om</strong> eg<strong>en</strong>tlig<strong>en</strong> är männis<strong>kan</strong>s natur, <strong>en</strong> typisk teologiskfilosofisk<br />

fråga, s<strong>om</strong> han dock inte gick närmare in på.<br />

Jag tror att detta belyser d<strong>en</strong> akademiska förvirring<strong>en</strong> <strong>och</strong><br />

vår bristande förmåga att ta <strong>oss</strong> an frågor av d<strong>en</strong>na typ.<br />

Teologer <strong>och</strong> filosofer, s<strong>om</strong> av tradition borde ha språk<br />

<strong>och</strong> begrepp för att analysera de exist<strong>en</strong>tiella frågor s<strong>om</strong><br />

g<strong>en</strong>teknik<strong>en</strong> reser, gör istället statistiska undersökningar<br />

18 | RELIGION & LIVSFRÅGOR<br />

av vad folk tycker. Statsvetare, i vars vet<strong>en</strong>skapliga tradition<br />

man knappast har sysslat med att analysera exist<strong>en</strong>tiella<br />

frågor, inser dessa frågors betydelse m<strong>en</strong> <strong>kan</strong> inte<br />

behandla dem.<br />

En forskningsetisk fråga<br />

Frågan <strong>om</strong> männis<strong>kan</strong>s natur har också varit grundläggande<br />

<strong>och</strong> väs<strong>en</strong>tlig för flera av pedagogik<strong>en</strong>s stora<br />

tänkare, t.ex. Jean-Jacques Rousseau, Johann Herder<br />

<strong>och</strong> Friedrich Fröbel. För att bedriva <strong>en</strong> g<strong>en</strong><strong>om</strong>tänkt<br />

pedagogisk verksamhet bör vi veta, eller i alla fall ha <strong>en</strong><br />

idé <strong>om</strong>, vad männis<strong>kan</strong> eg<strong>en</strong>tlig<strong>en</strong> är för slags varelse<br />

<strong>och</strong> vad det innebär att vara människa på jord<strong>en</strong>.<br />

Jag vill i d<strong>en</strong>na artikel berätta <strong>om</strong> <strong>en</strong> empirisk undersökning<br />

s<strong>om</strong> handlar <strong>om</strong> barns <strong>och</strong> ungd<strong>om</strong>ars tankar<br />

kring <strong>en</strong> forskningsetisk fråga, s<strong>om</strong> också har att göra<br />

med hur vi ser på männis<strong>kan</strong>. Undersökning<strong>en</strong> var <strong>en</strong> del<br />

av Skolverkets nationella utvärdering 1998 <strong>och</strong> finns rapporterad<br />

i Dahlin, Kåräng <strong>och</strong> Osbeck (1999). D<strong>en</strong> fråga<br />

s<strong>om</strong> eleverna <strong>om</strong>bads att ta ställning till grundade sig på<br />

<strong>en</strong> faktisk händelse: några medicinska forskare vid<br />

Huddinge sjukhus ansökte under 1997 <strong>om</strong> tillstånd att få<br />

göra medicinska experim<strong>en</strong>t på levande foster s<strong>om</strong><br />

befann sig i livmodern m<strong>en</strong> s<strong>om</strong> s<strong>en</strong>are, <strong>en</strong>ligt moderns<br />

eget redan fattade beslut, skulle aborteras. Efters<strong>om</strong> fostr<strong>en</strong><br />

skulle aborteras kunde man passa på att först göra


Tabell 1.<br />

Elevernas svar på frågan <strong>om</strong> man tycker att forskarna ska<br />

få tillstånd att göra experim<strong>en</strong>t på levande foster eller ej.<br />

Proc<strong>en</strong>t av svar<strong>en</strong> från varje skolår.<br />

_________________________________________________<br />

Tillstånd? Skolår 5 Skolår 9 Gy år 3<br />

_________________________________________________<br />

Ja 52 43 34<br />

Nej 33 37 48<br />

Tveksam 6 11 10<br />

Vet ej/inget svar 4 9 8<br />

_________________________________________________<br />

Tabell 2.<br />

Skillnaderna mellan flickor <strong>och</strong> pojkar i svar<strong>en</strong> på frågan<br />

<strong>om</strong> man tycker att forskarna ska få tillstånd att göra<br />

experim<strong>en</strong>t<strong>en</strong> eller ej. Proc<strong>en</strong>t av svar<strong>en</strong> från vardera könet.<br />

_________________________________________________<br />

Tillstånd? Flickor Pojkar<br />

_________________________________________________<br />

Ja 35 51<br />

Nej 47 33<br />

Tveksam 13 5<br />

Vet ej/inget svar 3 10<br />

_________________________________________________<br />

några experim<strong>en</strong>t på dem, tycks forskarna ha m<strong>en</strong>at. (Det<br />

<strong>kan</strong> tilläggas att forskarnas ansö<strong>kan</strong> inte blev beviljad.)<br />

I utvärdering<strong>en</strong> fick elever i skolår 5 <strong>och</strong> 9, samt<br />

gymnasiets år 3 ta ställning till <strong>om</strong> de tyckte att forskarna<br />

skulle beviljas detta tillstånd, eller inte. De fick också<br />

motivera sina ställningstagand<strong>en</strong>. Frågan <strong>kan</strong> visserlig<strong>en</strong><br />

anses lite för svår för elever i skolår 5, m<strong>en</strong> inkluderandet<br />

av dessa elever möjliggjorde <strong>en</strong> bild av hur elevernas tän<strong>kan</strong>de<br />

utvecklas på detta <strong>om</strong>råde. Dessut<strong>om</strong> var utvärdering<strong>en</strong><br />

i sin helhet fokuserad just på dessa skolår.<br />

Sammanlagt svarade 590 elever på frågorna. De k<strong>om</strong> från<br />

27 skolor från olika delar av landet <strong>och</strong> fördelade sig ganska<br />

jämt på de tre skolår<strong>en</strong>.<br />

Låt <strong>oss</strong> börja med att beskriva resultat<strong>en</strong> statistiskt.<br />

Tabell 1 visar hur elevernas svar fördelade sig i proc<strong>en</strong>t.<br />

Man <strong>kan</strong> se att andel<strong>en</strong> s<strong>om</strong> vill tillåta experim<strong>en</strong>t<strong>en</strong><br />

sjunker med åldern från nästan häft<strong>en</strong> i skolår 5 till <strong>en</strong><br />

tredjedel i gymnasiet år 3. Andel<strong>en</strong> nej-svar ökar mellan<br />

år 9 <strong>och</strong> gymnasiets sista år med ca 10%. Man kunde<br />

<strong>kan</strong>ske tro att de yngre barn<strong>en</strong> skulle känna större motstånd<br />

mot sådana försök än de äldre, m<strong>en</strong> så tycks det<br />

alltså inte vara. Reagerade flickor <strong>och</strong> pojkar olika på frågan?<br />

Tabell 2 visar skillnaderna mellan pojkar <strong>och</strong> flickor<br />

g<strong>en</strong>erellt.<br />

Tabell 3.<br />

Skillnaderna mellan flickor <strong>och</strong> pojkar i skolår 5 <strong>och</strong><br />

gy år 3. Proc<strong>en</strong>t av svar<strong>en</strong> från vardera skolår <strong>och</strong> kön.<br />

_________________________________________________<br />

Flickor Pojkar<br />

Tillstånd? Skolår 5 Gy år 3 Skolår 5 Gy år 3<br />

_________________________________________________<br />

Ja 48 28 55 44<br />

Nej 34 55 35 37<br />

_________________________________________________<br />

Elevernas svar <strong>och</strong> motiveringar<br />

Vi ser att pojkarna i högre grad än flickorna säger ja till<br />

försök<strong>en</strong> (51% mot 35%). Det är också färre pojkar s<strong>om</strong><br />

känner sig tveksamma till försök<strong>en</strong>. Jämför man slutlig<strong>en</strong><br />

könsskillnaderna bland de yngsta respektive de äldsta eleverna<br />

ser man att de tycks öka med åldern (Tabell 3). I<br />

skolår 5 skulle nästan hälft<strong>en</strong> av flickorna tillåta experim<strong>en</strong>t<strong>en</strong>,<br />

i gymnasiet är det knappt <strong>en</strong> tredjedel. Bland<br />

både flickor <strong>och</strong> pojkar ökar alltså motståndet mot d<strong>en</strong>na<br />

typ av experim<strong>en</strong>t ju äldre de blir, m<strong>en</strong> bland flickorna är<br />

ökning<strong>en</strong> mycket större.<br />

Siffror <strong>och</strong> statistik i all ära, m<strong>en</strong> än mer intressant<br />

blir det när man tittar på hur eleverna motiverade sina<br />

ställningstagand<strong>en</strong>. De s<strong>om</strong> ansåg att forskarna skulle få<br />

tillståndet uttryckte oftast pragmatiska nyttoresonemang<br />

s<strong>om</strong> motivering. Förutsatt att försök<strong>en</strong> är till nytta för<br />

medicin<strong>en</strong>s utveckling, att modern ger sitt medgivande<br />

<strong>och</strong> att de inte skadar modern så <strong>kan</strong> de g<strong>en</strong><strong>om</strong>föras,<br />

m<strong>en</strong>ade man.<br />

En annan typ av motiv för att säga ja till forskarnas<br />

ansö<strong>kan</strong> gick ut på att fostret ännu inte är <strong>en</strong> människa:<br />

Ja jag anser inte att ett foster har liv (Fostret har förstås liv<br />

t.ex. har det ju <strong>en</strong> fungerande metabolism. Livet <strong>kan</strong> inte anses<br />

mänskligt förrän det <strong>kan</strong> tänka <strong>och</strong> ett foster är nog inte <strong>en</strong>s<br />

lika medvetet s<strong>om</strong> <strong>en</strong> råtta!) förrän det lärt sig tänka vilket i<br />

sin tur kräver ett språk. Språket lär man sig först efter ca<br />

6 månader. (man, gy år 3)<br />

MED FLR I TIDEN 3:03 | 19


GENFOSKNINGEN OCH MÄNNISKOSYNEN<br />

Ja. Det är ing<strong>en</strong> själ i barnet det är bara ett köttstycke. (pojke,<br />

skolår 9)<br />

I dessa svar får man <strong>en</strong> bild av männis<strong>kan</strong> s<strong>om</strong> helt <strong>och</strong><br />

hållet <strong>en</strong> produkt av sin sociala <strong>och</strong> biologiska <strong>om</strong>värld.<br />

Hon är ing<strong>en</strong>ting i sig själv <strong>och</strong> har ing<strong>en</strong> eg<strong>en</strong>, medfödd<br />

unik individualitet. ”Bara ett köttstycke.” Man <strong>kan</strong> se<br />

dessa svar s<strong>om</strong> illustrationer till d<strong>en</strong> vet<strong>en</strong>skapliga ”avförtrollning<strong>en</strong>”<br />

av männis<strong>kan</strong>s natur <strong>och</strong> väs<strong>en</strong>.<br />

Bland dem s<strong>om</strong> inte ville ge forskarna tillstånd fanns<br />

Huddinge sjukhus ansökte under 1997<br />

<strong>om</strong> tillstånd att få göra medicinska<br />

experim<strong>en</strong>t på levande foster<br />

s<strong>om</strong> befann sig i livmodern m<strong>en</strong><br />

s<strong>om</strong> s<strong>en</strong>are, <strong>en</strong>ligt moderns eget<br />

redan fattade beslut, skulle aborteras.<br />

också olika typer av resonemang. En grupp m<strong>en</strong>ade att<br />

experim<strong>en</strong>t<strong>en</strong> var moraliskt orättfärdiga <strong>och</strong> visade brist<br />

på respekt för mänskligt liv. Här följer några exempel på<br />

sådana svar:<br />

Mänskliga försöksdjur!! Alla borde vara över<strong>en</strong>s <strong>om</strong> att det är<br />

fel. M<strong>en</strong> <strong>en</strong> del verkar tro att barn är <strong>en</strong> geléklump fram till<br />

d<strong>en</strong> 20–24 vec<strong>kan</strong>. Varför skulle forskarna i så fall ha användning<br />

av d<strong>en</strong>, ifall det bara är <strong>en</strong> geléklump?? TÄNK på detta!!<br />

Jag anser att embryot är <strong>en</strong> människa lika mycket s<strong>om</strong> du <strong>och</strong><br />

jag. Varför ska vissa människor (de s<strong>om</strong> inte har något att<br />

säga till <strong>om</strong>) bli illa behandlade? I så fall skulle vi lika gärna<br />

kunna experim<strong>en</strong>tera med handikappade, CP-skadade o.s.v.. Vet<br />

ni vem s<strong>om</strong> gjorde det? Jo, Hitler. Jag tänker inte ställa mig<br />

bak<strong>om</strong> sådana handlingar. (kvinna, gy år 3)<br />

Jag tror att det är för att djurförsök<strong>en</strong> håller på att stoppas<br />

mer <strong>och</strong> mer. Och människor håller väl på att få mindre<br />

respekt för varandra. Jag tycker att detta inte är riktigt klokt<br />

de borde inte få göra några forskningar på foster <strong>och</strong> det spelar<br />

ing<strong>en</strong> roll att de ska aborteras. (kvinna, gy år 3)<br />

Jag tycker att foster har rätt att växa ifred äv<strong>en</strong> <strong>om</strong> de ska<br />

aborteras. (pojke, skolår 5)<br />

Nej för det är ju människor det handlar <strong>om</strong>. Skulle man tänka<br />

så så kunde man ju börja experim<strong>en</strong>tera på gamla också för<br />

d<strong>om</strong> ska ju också dö snart. (flicka, skolår 9)<br />

Det är mycket orätt att forska på levande foster. Det är ju ett liv<br />

s<strong>om</strong> man utsätter för experim<strong>en</strong>t! Det får mig att tänka på forskning<strong>en</strong><br />

s<strong>om</strong> utfördes i konc<strong>en</strong>trationslägr<strong>en</strong>. (kvinna, gy år 3)<br />

”Embryot är <strong>en</strong> människa lika mycket s<strong>om</strong> du <strong>och</strong> jag.”<br />

Fostret är <strong>en</strong> människa redan vid befruktning<strong>en</strong>, tycks<br />

dessa svar m<strong>en</strong>a. Därför ska det ha samma fri- <strong>och</strong> rättigheter<br />

s<strong>om</strong> barn <strong>och</strong> vuxna. Betyder inte det eg<strong>en</strong>tlig<strong>en</strong> <strong>en</strong><br />

tro på något andligt/osynligt s<strong>om</strong> ligger helt bort<strong>om</strong> observerbara<br />

mänskliga känneteck<strong>en</strong>? En stark känsla för respekt<strong>en</strong><br />

för männis<strong>kan</strong> <strong>och</strong> <strong>livet</strong> präglar i alla fall dessa svar.<br />

20 | RELIGION & LIVSFRÅGOR<br />

Frågan <strong>om</strong> männis<strong>kan</strong>s natur<br />

Det fanns också <strong>en</strong> lit<strong>en</strong> grupp motiveringar s<strong>om</strong> m<strong>en</strong>ade<br />

att experim<strong>en</strong>t<strong>en</strong> är onaturliga:<br />

Männis<strong>kan</strong> ska leva <strong>och</strong> dö naturligt <strong>och</strong> inte med hjälp av<br />

vissa mediciner. (pojke, skolår 9)<br />

För att inte rubba på vår naturliga biologiska balans.<br />

Ev<strong>en</strong>tuellt <strong>kan</strong> forskarnas ingrepp innebära något helt annat<br />

än de <strong>själva</strong> tänkt sig <strong>och</strong> de följderna <strong>kan</strong>ske blir farliga.<br />

(kvinna, gy år 3)<br />

Enligt opinionsmätningar i Sverige <strong>och</strong><br />

andra europeiska länder är människors motstånd<br />

mot g<strong>en</strong>teknik<strong>en</strong> oftast grundat just<br />

på åsikt<strong>en</strong> att det är ”onaturligt” (se t.ex.<br />

Fjaestad & Olsson, 1997). Det är <strong>en</strong> uppfattning<br />

s<strong>om</strong> faktiskt har stora likheter med<br />

Aristoteles’ definition av natur. Enligt<br />

Aristoteles är natur nämlig<strong>en</strong> det s<strong>om</strong> blir<br />

till av sig självt <strong>och</strong> har sin eg<strong>en</strong> källa till<br />

rörelse <strong>och</strong> förändring. Med d<strong>en</strong> definition<strong>en</strong><br />

av natur blir g<strong>en</strong>etiska processer <strong>och</strong><br />

produkter helt klart onaturliga.<br />

Mot bakgrund av ovanstå<strong>en</strong>de vill jag<br />

framhålla två saker. För det första att det finns många<br />

konkreta händelser <strong>och</strong> situationer i vår <strong>om</strong>värld idag<br />

s<strong>om</strong> berör etiska, exist<strong>en</strong>tiella <strong>och</strong> religiösa frågor <strong>och</strong><br />

s<strong>om</strong> bör göras till föremål för både undervisning <strong>och</strong> diskussion<br />

i skolan, särskilt i de högre skolår<strong>en</strong>.<br />

G<strong>en</strong>teknik<strong>en</strong> är bara ett sådant <strong>om</strong>råde. (D<strong>en</strong> ovannämnda<br />

utvärderingsrapport<strong>en</strong> av Dahlin, Kåräng <strong>och</strong> Osbeck<br />

bygger på ytterligare två sådana händelser.) För det andra<br />

att det är viktigt att behandla just frågan <strong>om</strong> männis<strong>kan</strong>s<br />

natur i undervisning<strong>en</strong> idag. Det är <strong>en</strong> fråga s<strong>om</strong> framförallt<br />

angår religionsundervisning<strong>en</strong>. M<strong>en</strong> d<strong>en</strong> bör äv<strong>en</strong><br />

behandlas i såväl biologi s<strong>om</strong> samhällskunskap. D<strong>en</strong>na<br />

viktiga fråga <strong>kan</strong> inte överlämnas helt åt naturvet<strong>en</strong>skap<strong>en</strong><br />

(d.v.s. biologin <strong>och</strong> hjärnfysiologin), m<strong>en</strong> det är vad<br />

s<strong>om</strong> nu håller på att ske i vår kultur. Forskare i g<strong>en</strong>etik<br />

<strong>och</strong> neurofysiologi uttalar sig alltmer <strong>en</strong>sidigt m<strong>en</strong> tvärsäkert<br />

<strong>om</strong> vad vi människor i grund<strong>en</strong> är för slags varelser.<br />

I t.ex. inledning<strong>en</strong> till d<strong>en</strong> berömda bok<strong>en</strong> D<strong>en</strong> själviska<br />

g<strong>en</strong><strong>en</strong> (Dawkins, 1983) beklagar sig författar<strong>en</strong> över att<br />

människor i allmänhet inte förstår att uppskatta Darwins<br />

<strong>och</strong> neodarwinism<strong>en</strong>s djupa betydelse för besvarandet av<br />

männis<strong>kan</strong>s filosofiska frågor <strong>om</strong> <strong>livet</strong> <strong>och</strong> dess m<strong>en</strong>ing.<br />

D<strong>en</strong> bild vi får av <strong>oss</strong> <strong>själva</strong> g<strong>en</strong><strong>om</strong> d<strong>en</strong> biologiska forskning<strong>en</strong><br />

är av <strong>en</strong> slags ”våta datorer” med mjukvaror s<strong>om</strong><br />

bildar avancerade ”självorganiserande system”. I d<strong>en</strong>na<br />

naturvet<strong>en</strong>skapliga världsbild är männis<strong>kan</strong> s<strong>om</strong> medvet<strong>en</strong>,<br />

tän<strong>kan</strong>de, kännande <strong>och</strong> viljande varelse i realitet<strong>en</strong><br />

utraderad. Vårt mänskliga medvetande är ing<strong>en</strong>ting annat<br />

än ett ”randf<strong>en</strong><strong>om</strong><strong>en</strong>”, dvs <strong>en</strong> tillfällig spin-off effekt av<br />

biokemiska processer på molekylnivå. I Tyskland har flera<br />

filosofer kritiserat d<strong>en</strong> bild av männis<strong>kan</strong> s<strong>om</strong> idag växer<br />

fram g<strong>en</strong><strong>om</strong> g<strong>en</strong>forskning<strong>en</strong>. En av dem, Robert<br />

Spaemann säger:


Jag tror att vi på ett oriktigt sätt låter <strong>oss</strong> förbluffas. <strong>Vad</strong> har<br />

man eg<strong>en</strong>tlig<strong>en</strong> förstått av männis<strong>kan</strong> när man avtäckt h<strong>en</strong>nes<br />

DNA-struktur? Har man förstått vad ett k<strong>om</strong>ma betyder eller<br />

vad kärlek är? Har man förstått skönhet<strong>en</strong> hos musik<strong>en</strong>? Har<br />

man förstått något av vad s<strong>om</strong> utgörs av männis<strong>kan</strong>? Nej, ing<strong>en</strong>ting!<br />

Man har förstått hur infrastruktur<strong>en</strong> är beskaffad, s<strong>om</strong><br />

måste vara intakt för att pianist<strong>en</strong> ska kunna spela; man har<br />

så att säga förstått me<strong>kan</strong>ik<strong>en</strong> hos pianot, m<strong>en</strong> har ing<strong>en</strong>ting<br />

förstått av musik<strong>en</strong>. (citerad i Wallrup, 2002, s. 18)<br />

Man kunde säga det samma <strong>om</strong> d<strong>en</strong> s<strong>en</strong>aste tid<strong>en</strong>s resultat<br />

från forskning<strong>en</strong> <strong>om</strong> hjärnan: vi låter <strong>oss</strong> förbluffas<br />

utan eg<strong>en</strong>tlig anledning. D<strong>en</strong> filosofiska kritik<strong>en</strong> av förväntningarna<br />

på d<strong>en</strong>na forskning har funnits länge, m<strong>en</strong><br />

r<strong>en</strong>t tekniska g<strong>en</strong><strong>om</strong>brott tycks alltid fascinera mer än<br />

klara begreppsanalyser. Det är ju ett fundam<strong>en</strong>talt misstag<br />

att tro att vi <strong>kan</strong> förstå vårt medvetande <strong>och</strong> våra<br />

upplevelser g<strong>en</strong><strong>om</strong> att undersöka något s<strong>om</strong> är objekt för<br />

medvetande <strong>och</strong> upplevande, t.ex. hjärnans fysiologiska<br />

processer. I filosofin kallas sådana felslut för kategorimisstag.<br />

En intressant fråga är: vem tjänar eg<strong>en</strong>tlig<strong>en</strong> på att vi<br />

uppfattar <strong>oss</strong> <strong>själva</strong> på detta sätt? Om vi går tillbaka några<br />

hundra år till d<strong>en</strong> människosyn s<strong>om</strong> då d<strong>om</strong>inerade <strong>kan</strong><br />

vi säga att både kyr<strong>kan</strong>, prästerna <strong>och</strong> andra överheter<br />

säkert hade <strong>en</strong> del att vinna på att människor ansåg sig ha<br />

<strong>en</strong> odödlig själ, s<strong>om</strong> k<strong>om</strong> till helvetet <strong>om</strong> man inte<br />

anpassade sitt liv <strong>och</strong> leverne till makthavarnas intresse<strong>en</strong>.<br />

M<strong>en</strong> i många västerländska demokratier idag är kyr<strong>kan</strong><br />

Dahlin, Bo,<br />

Om undran inför <strong>livet</strong>.<br />

Barn <strong>och</strong> livsfrågor i ett mångkulturellt samhälle,<br />

Stud<strong>en</strong>tlitteratur 2000 <strong>och</strong> 2003<br />

D<strong>en</strong> här bok<strong>en</strong> vänder sig till alla s<strong>om</strong> arbetar med<br />

barn. D<strong>en</strong> handlar <strong>om</strong> människors, barns såväl s<strong>om</strong><br />

vuxnas, exist<strong>en</strong>tiella frågor i dag<strong>en</strong>s mångkulturella<br />

samhälle.<br />

Några av de frågor s<strong>om</strong> ställs i bok<strong>en</strong> är: Vilka<br />

konsekv<strong>en</strong>ser får det sekulariserade samhällets<br />

”avförtrollande” livsform för barns själsliga<br />

utveckling? Vilk<strong>en</strong> roll spelar livsfrågorna i barns liv?<br />

Förmedlar vi vuxna <strong>en</strong> tro på att vet<strong>en</strong>skap <strong>och</strong><br />

teknologi <strong>kan</strong> lösa alla väs<strong>en</strong>tliga problem? Finns det<br />

<strong>en</strong> risk för att vi lär barn<strong>en</strong> att inte fråga, att sluta<br />

förundras över <strong>livet</strong>?<br />

Ett g<strong>en</strong><strong>om</strong>gå<strong>en</strong>de tema i bok<strong>en</strong> är sagornas, myternas,<br />

fantasins <strong>och</strong> det muntliga berättandets betydelse för<br />

bearbetning<strong>en</strong> av livsfrågor. Författar<strong>en</strong> förmedlar<br />

fakta <strong>och</strong> tankegångar från <strong>en</strong> rad skilda <strong>om</strong>råd<strong>en</strong>,<br />

inte längre någon större politisk maktfaktor, allraminst i<br />

Sverige. Under hela 1900-talet har istället ekon<strong>om</strong>iska<br />

lagar <strong>och</strong> strukturer fått allt större inflytande på politik<strong>en</strong>.<br />

Politik<strong>en</strong> idag styrs mer <strong>och</strong> mer av ”marknad<strong>en</strong>”.<br />

Olika länder <strong>och</strong> deras regeringar tycks se på sig <strong>själva</strong><br />

s<strong>om</strong> <strong>en</strong> slags nationella aktiebolag s<strong>om</strong> konkurrerar på<br />

d<strong>en</strong> globala marknad<strong>en</strong>. <strong>Vad</strong> passar bättre med detta än<br />

att vi människor också ser på <strong>oss</strong> <strong>själva</strong> s<strong>om</strong> <strong>en</strong> slags avancerade<br />

biodatorer s<strong>om</strong> kopplar upp <strong>oss</strong> på det ekon<strong>om</strong>iska<br />

nätverket för att spela med <strong>och</strong> vinna så mycket s<strong>om</strong><br />

möjligt så snabbt s<strong>om</strong> möjligt? Skulle <strong>livet</strong> ha någon<br />

annan <strong>och</strong> ”högre” m<strong>en</strong>ing? Glöm det. Sådana föreställningar<br />

blir bara grus i maskineriet.<br />

bo dahlin<br />

Refer<strong>en</strong>ser<br />

Dahlin, B., Kåräng, G., & Osbeck, C. (1999). D<strong>en</strong> medborgerligtmoraliska<br />

aspekt<strong>en</strong> av SO-undervisning<strong>en</strong> i grundskolan <strong>och</strong> gymnasieskolan.<br />

Delrapport av US98. Skolverket rapport 99:486.<br />

Stockholm: Liber Distribution.<br />

Dawkins, R. (1983). D<strong>en</strong> själviska g<strong>en</strong><strong>en</strong>. Stockholm:Tid<strong>en</strong><br />

Fjaestad, B., & Olsson, S. (1997). Därför gillar vi inte<br />

g<strong>en</strong>teknik<strong>en</strong>. Forskning & Framsteg, 6/97, 11–15.<br />

Wallrup, E. (2002). Gränslösa framsteg förvandlar männis<strong>kan</strong><br />

till ting. Axess, 1 (4), 14–18.<br />

<strong>och</strong> hans förhoppning är att d<strong>en</strong>na sammanställning<br />

ska stimulera läsar<strong>en</strong> till egna reflektioner, till att<br />

granska sina egna grundantagand<strong>en</strong> <strong>och</strong> se dem med<br />

nya ögon.<br />

Bok<strong>en</strong> är avsedd för grundutbildning <strong>och</strong> fortbildning<br />

av <strong>lära</strong>re, förskol<strong>lära</strong>re <strong>och</strong> fritidspedagoger. D<strong>en</strong><br />

vänder sig äv<strong>en</strong> till andra yrkesgrupper s<strong>om</strong> i sitt<br />

arbete k<strong>om</strong>mer i kontakt med barn.<br />

Bo Dahlin är doc<strong>en</strong>t <strong>och</strong> lektor i pedagogik vid<br />

Högskolan i Karlstad. Hans undervisning <strong>och</strong><br />

forskning är särskilt inriktad på pedagogik<strong>en</strong>s<br />

exist<strong>en</strong>tiella <strong>och</strong> filosofiska aspekter.<br />

stud<strong>en</strong>tlitteratur<br />

MED FLR I TIDEN 3:03 | 21


VERONICA GRÖNTE<br />

<strong>Vad</strong> <strong>kan</strong> <strong>en</strong> <strong>berättelse</strong> <strong>lära</strong> <strong>oss</strong><br />

<strong>om</strong> <strong>livet</strong> <strong>och</strong> <strong>om</strong> <strong>oss</strong> <strong>själva</strong>?<br />

Veronica Grönte, grundskol<strong>lära</strong>re i Jönköping, låter elever<br />

utforska karaktärerna i olika <strong>berättelse</strong>r för att de bland<br />

annat ska förstå vad <strong>en</strong> konflikt innebär, att varje part har sin<br />

eg<strong>en</strong> <strong>berättelse</strong>, sin eg<strong>en</strong> utgångspunkt, sin eg<strong>en</strong> känsla <strong>och</strong><br />

sin eg<strong>en</strong> ’sanning’.<br />

BERÄTTELSER FÄNGSLAR OCH berör. På olika<br />

sätt <strong>kan</strong> vi i undervisning<strong>en</strong> utnyttja berättels<strong>en</strong> s<strong>om</strong> ett<br />

pedagogiskt verktyg, exempelvis när vill försöka förstå<br />

varför konflikter uppstår <strong>och</strong> hur det k<strong>om</strong>mer sig att de<br />

ibland är så svåra att lösa.<br />

Hur <strong>kan</strong> vi <strong>lära</strong> <strong>oss</strong> inse att varje part har sin eg<strong>en</strong><br />

<strong>berättelse</strong>, sin eg<strong>en</strong> utgångspunkt, sin eg<strong>en</strong> känsla <strong>och</strong> sin<br />

eg<strong>en</strong> ”sanning”? Vi <strong>kan</strong> få viss hjälp för att närma <strong>oss</strong><br />

d<strong>en</strong>na känsloladdade problematik g<strong>en</strong><strong>om</strong> att börja med<br />

att spegla <strong>oss</strong> i olika <strong>berättelse</strong>r, i bok<strong>en</strong>s eller film<strong>en</strong>s fiktiva<br />

karaktärer <strong>och</strong> deras inbördes relationer <strong>och</strong> dilemman.<br />

För att underlätta arbetet, <strong>kan</strong> vi använda <strong>oss</strong> av<br />

dramaturgin – berättandets grammatik – s<strong>om</strong> förklaringsmodell.<br />

Hur ser <strong>en</strong> <strong>berättelse</strong>s händelseförlopp ut? Mycket<br />

för<strong>en</strong>klat <strong>kan</strong> d<strong>en</strong> åskådliggöras så här:<br />

Livskurvan/Dramatisk kurva<br />

Huvudkaraktär<strong>en</strong> s<strong>om</strong> har <strong>en</strong> utsatt position i början av<br />

berättels<strong>en</strong> vill kämpa för att upprätta sig själv.<br />

Huvudkaraktär<strong>en</strong> vill göra det goda <strong>och</strong> ropar ”Hjälp<br />

mig” <strong>och</strong> strävar mot sitt mål. Skurk<strong>en</strong> vill hindra huvudkaraktär<strong>en</strong><br />

från att nå sitt mål, sänker självkänslan <strong>och</strong><br />

m<strong>en</strong>ar: ”Du ska inte tro att du är något, eller att du <strong>kan</strong><br />

något. Du klarar aldrig det här!” Hjält<strong>en</strong> vill underlätta<br />

för huvudkaraktär<strong>en</strong> att ta sig förbi hindr<strong>en</strong> på väg<strong>en</strong> <strong>och</strong><br />

säger ”Jag ser dig <strong>och</strong> jag tror på dig. Du k<strong>om</strong>mer att nå<br />

ditt mål. Jag vet vilk<strong>en</strong> förmåga <strong>och</strong> kraft du har. Det<br />

22 | RELIGION & LIVSFRÅGOR<br />

k<strong>om</strong>mer att gå bra, m<strong>en</strong> <strong>om</strong> du behöver min hjälp stöttar<br />

jag dig!”<br />

Huvudkaraktär<strong>en</strong>, skurk<strong>en</strong> <strong>och</strong> hjält<strong>en</strong> möter vi i<br />

varje dramatisk <strong>berättelse</strong>. Det är intressant att låta eleverna<br />

titta närmare på rollfigurerna <strong>och</strong> deras dilemman i<br />

2:a Mosebok<strong>en</strong>s drama.<br />

Berättels<strong>en</strong> ur olika perspektiv<br />

Vem är vem i berättels<strong>en</strong> <strong>om</strong> uttåget ur Egypt<strong>en</strong>? Vem är<br />

huvudkaraktär<strong>en</strong>? Är det Israels folk, Mose eller Farao?<br />

Ja, det beror ju på ur vems perspektiv histori<strong>en</strong> berättas.<br />

Vi är vana vid att tänka på Israels folk s<strong>om</strong> huvudkaraktär<strong>en</strong><br />

<strong>och</strong> fördela rollerna så här:<br />

Israels folk<br />

Mose Farao<br />

Huvudkaraktär<strong>en</strong> (Iraels folk) har <strong>en</strong> utsatt position <strong>och</strong><br />

ett tydligt mål att sträva mot. De vill byta ut träld<strong>om</strong><strong>en</strong> i<br />

Egypt<strong>en</strong> mot frihet<strong>en</strong> i sitt hemland. Skurk<strong>en</strong> (Farao) vill<br />

hindra dem från att lämna Egypt<strong>en</strong>. Hjält<strong>en</strong> (Mose) vill<br />

hjälpa Israels folk att nå sitt mål g<strong>en</strong><strong>om</strong> att organisera<br />

<strong>och</strong> leda flykt<strong>en</strong> hem.<br />

Om vi stuvar <strong>om</strong> lite bland rollerna, <strong>kan</strong> vi låta Mose<br />

spela huvudkaraktär, <strong>och</strong> då är det hans utsatthet, hans<br />

kamp <strong>och</strong> utveckling s<strong>om</strong> berättels<strong>en</strong> i första hand<br />

beskriver.<br />

Mose<br />

Hjälte Skurk<br />

Huvudkaraktär<strong>en</strong> (Mose) har ett mål: Han vill föra sitt<br />

folk tillbaka till hemlandet.<br />

Skurk<strong>en</strong> är d<strong>en</strong> s<strong>om</strong> från början rubbar jämvikt<strong>en</strong> <strong>och</strong><br />

skapar oro. Efters<strong>om</strong> huvudkaraktär<strong>en</strong> önskar att ordning<strong>en</strong><br />

ska återställas börjar han röra sig mot målet, mot


drömm<strong>en</strong>s uppfyllelse. En eller flera skurkar hindrar<br />

huvudkaraktär<strong>en</strong> på sin väg mot mål <strong>och</strong> <strong>kan</strong> uppträda<br />

s<strong>om</strong> yttre eller inre hinder.<br />

Vem är skurk<strong>en</strong> s<strong>om</strong> vill hindra Mose att nå sitt mål?<br />

Hjält<strong>en</strong> hjälper huvudkaraktär<strong>en</strong> att ta sig förbi hindr<strong>en</strong>.<br />

D<strong>en</strong>na goda kraft <strong>kan</strong> k<strong>om</strong>ma utifrån eller inifrån<br />

huvudkaraktär<strong>en</strong> själv. Vem är hjält<strong>en</strong> s<strong>om</strong> vill hjälpa<br />

Mose att nå sitt mål?<br />

Naturligtvis känner sig äv<strong>en</strong> Farao utsatt <strong>och</strong> hindrad<br />

på väg<strong>en</strong> mot sitt mål, att skydda sig själv <strong>och</strong> sitt folk<br />

mot inkräktare. Hur låter hans <strong>berättelse</strong>?<br />

Farao<br />

Hjälte Skurk<br />

Huvudkaraktär<strong>en</strong> (Farao) har ett mål. Han vill återuppbygga<br />

<strong>och</strong> förstärka befästningarna runt sitt lands gränser<br />

<strong>och</strong> låter Israels folk arbeta med detta. Vem är skurk<strong>en</strong><br />

s<strong>om</strong> vill hindra Farao från att nå sitt mål? Vem är hjält<strong>en</strong><br />

s<strong>om</strong> vill hjälpa Farao?<br />

Gud<br />

Hjälte Skurk<br />

Vilk<strong>en</strong> roll <strong>kan</strong> Gud spela i detta drama? Är han/hon d<strong>en</strong><br />

verkliga hjält<strong>en</strong> eller <strong>kan</strong> Gud möjlig<strong>en</strong> uppleva sig själv<br />

s<strong>om</strong> huvudkaraktär <strong>och</strong> ropa hjälp mig? Vilk<strong>en</strong> eller vilka<br />

av de tre karaktärerna i berättels<strong>en</strong> <strong>kan</strong> uppfatta Gud s<strong>om</strong><br />

<strong>en</strong> skurk?<br />

När vi funderar över hur <strong>en</strong> historia förändras bero<strong>en</strong>de<br />

på vem s<strong>om</strong> berättar d<strong>en</strong>, <strong>kan</strong> det vara intressant att<br />

tillsammans med eleverna reflektera kring påstå<strong>en</strong>det att<br />

varje part i <strong>en</strong> konflikt söker sådan information s<strong>om</strong> stöder<br />

d<strong>en</strong> egna åsikt<strong>en</strong> <strong>och</strong> återspeglar eg<strong>en</strong>nyttan.<br />

Verkligt intressanta samtal <strong>kan</strong> vi få när vi börjar fundera<br />

kring hur inkonsekv<strong>en</strong>t karaktärerna i dramat spelar<br />

sina roller. För visst är det ibland så att d<strong>en</strong> s<strong>om</strong> eg<strong>en</strong>tlig<strong>en</strong><br />

är huvudkaraktär helt plötsligt <strong>kan</strong> börja spela hjälte<br />

eller skurk, både g<strong>en</strong>temot sig själv <strong>och</strong> mot andra.<br />

Hjält<strong>en</strong>... <strong>kan</strong> plötsligt uppträda s<strong>om</strong> skurk eller s<strong>om</strong> <strong>en</strong><br />

hjälpsö<strong>kan</strong>de huvudkaraktär. Skurk<strong>en</strong>... <strong>kan</strong> känna sig i<br />

behov av hjälp <strong>och</strong> på så sätt klä sig i roll<strong>en</strong> s<strong>om</strong> huvudkaraktär<br />

<strong>och</strong> vid andra tillfäll<strong>en</strong> visa sina allra mildaste<br />

sidor <strong>och</strong> fungera s<strong>om</strong> d<strong>en</strong> verklige hjält<strong>en</strong>. Hur <strong>kan</strong> vi<br />

spegla <strong>oss</strong> <strong>själva</strong> i karaktärernas byt<strong>en</strong> av roller?<br />

Aktuella dilemman<br />

Vi <strong>kan</strong> tillsammans med eleverna fundera över <strong>om</strong><br />

dag<strong>en</strong>s konflikter har några likheter med gårdag<strong>en</strong>s <strong>och</strong><br />

hjälpas åt att k<strong>om</strong>ma med förslag på olika typer av dilemman,<br />

där de inblandade turas <strong>om</strong> att spela roll<strong>en</strong> s<strong>om</strong><br />

huvudkaraktär <strong>och</strong> från d<strong>en</strong>na position formulerar sin<br />

eg<strong>en</strong> <strong>berättelse</strong>.<br />

Förslag på trepartskonflikter<br />

Restaurangbesökar – Kock – Servitör<br />

Husägare – Inbrottstjuv – Försäkringsbolag<br />

Turist – Hotellägare – Resebolag<br />

Körkortsaspirant – Bilskol<strong>lära</strong>re – Besiktningsman<br />

Militanta veganer – Minkfarmare – Polis<br />

Ung Snattare – Butiksägare – Förälder<br />

Eleverna <strong>kan</strong> två <strong>och</strong> två eller i smågrupper förbereda sig<br />

inför ett gem<strong>en</strong>samt samtal g<strong>en</strong><strong>om</strong> att fundera över varför<br />

trepartskonflikt<strong>en</strong> uppstod, vem s<strong>om</strong> satte igång det<br />

hela <strong>och</strong> hur huvudkaraktär<strong>en</strong> känner sig, ser på sig själv<br />

<strong>och</strong> de andra. De <strong>kan</strong> äv<strong>en</strong> försöka återge <strong>en</strong> så objektiv<br />

bild s<strong>om</strong> möjligt av problematik<strong>en</strong>, g<strong>en</strong><strong>om</strong> att leva sig in<br />

i roll<strong>en</strong> s<strong>om</strong> samtalsledare eller konfliktlösare där de tar<br />

hänsyn till de inblandades bakgrund <strong>och</strong> erfar<strong>en</strong>heter för<br />

att försöka förstå hur d<strong>en</strong> uppk<strong>om</strong>na konflikt<strong>en</strong> uppstått<br />

<strong>och</strong> vilka olika lösningar s<strong>om</strong> <strong>kan</strong> vara möjliga. Kanske<br />

finner eleverna att det inte längre är så lätt att avgöra vad<br />

s<strong>om</strong> är ”rätt” <strong>och</strong> ”fel” när de börjar förstå mer <strong>om</strong><br />

karaktärernas olika utgångsläge <strong>och</strong> förutsättningar, när<br />

sanning<strong>en</strong> tillåts att bli subjektiv.<br />

Utförligare förslag på arbetsgång samt kopierningsunderlag<br />

att skriva ut finns på Bibelsällskapets webbsida:<br />

www.bibeln.se/skolan. Fler idéer <strong>om</strong> hur materialet i<br />

P<strong>en</strong>nvässar<strong>en</strong> <strong>kan</strong> användas finns på Argum<strong>en</strong>ts webbsida:<br />

www.argum<strong>en</strong>t.se/p<strong>en</strong>nvassar<strong>en</strong>/.<br />

veronica grönte<br />

MED FLR I TIDEN 3:03 | 23


Ge <strong>en</strong> påtaglig bild av det abstrakta<br />

Religion har två sidor. En abstrakt <strong>och</strong> <strong>en</strong> konkret.<br />

Alltför sällan sätts de ihop till d<strong>en</strong> helhet s<strong>om</strong> förståels<strong>en</strong><br />

kräver.<br />

RELIEF A PLUS är <strong>en</strong> bok för de studieförberedande<br />

programm<strong>en</strong> s<strong>om</strong> beskriver både religionernas<br />

innehåll <strong>och</strong> hur de påverkar <strong>livet</strong>.<br />

D<strong>en</strong> rör sig ofta i vardag<strong>en</strong>, bland ungd<strong>om</strong> <strong>och</strong> arbetande<br />

människor. Visar att äv<strong>en</strong> hinduer går på nattklubb. Att det<br />

finns muslimska kvinnor utan slöja. Att religion oftare är <strong>en</strong> del av<br />

samhället än tvärt <strong>om</strong>.<br />

D<strong>en</strong> reviderade <strong>och</strong> utökade upplagan gör det ännu lättare att<br />

jämföra religion erna. Deras likheter <strong>och</strong> olikheter i exem pel vis<br />

heliga rum, gudsbilder <strong>och</strong> <strong>livet</strong> efter död<strong>en</strong>. Intressanta frågeställningar<br />

i olika svårighetsgrad är <strong>en</strong> del av d<strong>en</strong> peda go giska tank<strong>en</strong>.<br />

I d<strong>en</strong> nya <strong>lära</strong>rpärm<strong>en</strong> finns också goda tips på hur undervisning<strong>en</strong><br />

<strong>kan</strong> varieras.<br />

Låt religionerna framträda. Börja med Relief.<br />

Gymnasieskolans <strong>och</strong> k<strong>om</strong>vux Religion A<br />

Författare: Nils-Åke Tidman, B<strong>en</strong>gt Arvidsson, Hans Axelsson <strong>och</strong> Magnus Hermansson<br />

Lär<strong>om</strong>edelsutvecklare: Ulf Wagner tel: 040-20 98 43 e-post: ulf.wagner@gleerups.se<br />

Information <strong>och</strong> beställning: 020-999 333<br />

info@gleerups.se • www.gleerups.se<br />

Lärare emellan

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!