Policyidéer
policyideer_for_svensk_skola
policyideer_for_svensk_skola
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
4. Privatisering och konkurrensutsättning<br />
eget huvud. Vilken frihet skolorna kan ges att själva utforma verksamheten<br />
beror i sin tur på förtroendet för de verksamma aktörerna och hur<br />
konkurrensen mellan dem kan förväntas fungera. Det finns alltså inte<br />
en definition av begreppet valfrihet eller en modell för skolval som det<br />
enkelt går att vara för eller emot. Detta avspeglar sig redan i att skolvalets<br />
praktiska utformning skiljer sig från kommun till kommun. 8 Det finns<br />
också stora skillnader i hur skolval utformas i olika länder.<br />
För att sätta diskussionen om privatiseringens och konkurrensens påverkan<br />
på den svenska skolan i ett sammanhang inleds detta avsnitt med<br />
en allmän diskussion om hur marknadskrafterna kan fungera i skolan.<br />
Centrala aspekter är då att även om konkurrens och privatiseringar kan<br />
tänkas ha vissa positiva effekter så är offentligt finansierad utbildning<br />
inte en enkel tjänst att avreglera på det sätt som skett i Sverige: informationsproblemen<br />
är stora, utbildning omfattar myndighetsutövning,<br />
plikt och tvång. Utbildning är också, vid sidan av att den är en rättighet<br />
och en nyttighet för individen, en gemensam nyttighet där privata<br />
och samhälleliga intressen ibland sammanfaller, men där de också på<br />
olika nivåer kan krocka med varandra. Det är därför inte uppenbart att<br />
marknadskrafterna fördelar resurser på ett sätt som är förenligt med<br />
ambitionen att fördela resurser efter elevers och skolors behov. Även<br />
»resurser« är ett komplicerat begrepp på skolmarknaden. Det avser dels<br />
ekonomiska resurser från stat och kommun, dels svårfångade resurser<br />
som elever och lärare är bärare av och som är ojämnt fördelade redan<br />
i utgångsläget och heller inte går att i någon enkel mening omfördela.<br />
Varje skolsystem påverkar emellertid i praktiken fördelningen av dessa<br />
resurser, särskilt om påverkan fortsätter över en längre tid, och detta i<br />
sin tur påverkar skolans möjlighet att fullgöra sitt uppdrag, inte minst<br />
att skapa en likvärdig skola för alla.<br />
Marknadskrafterna i skolan<br />
Att konkurrensutsättning och privat utförande skulle kunna höja kvaliteten<br />
i skolan är på många sätt en självklar tanke: en mångfald av aktörer<br />
8 Till exempel gjordes skolvalet till kommunala skolor om i Stockholms kommun 2009<br />
från att ha baserats på upptagningsområden till ett system baserat på föräldrarnas angivna<br />
önskemål, vilket hade kunnat få stora konsekvenser för hur antagningen till skolorna fungerar.<br />
Systemet har därefter på nytt reviderats.<br />
45