INFO KALIX #1 2016

info
Kalix!
nr
Omtänksamhet och Framtidstro
1
Mars 2016
Moderns texter samlade
till bok om hembygden
Deltidsbrandmän räddar
akut sjuka i Töre
Programmering gör
intåg i klassrummen
Anknytning genom babymassage
Familjecentralen i Kalix har sedan några år tillbaka erbjudit föräldrar på orten utbildning i
babymassage. Föräldrar får här träna samspelet med sina spädbarn genom praktiska
övningar, i utbildningen ingår även en teoretisk träff inom temat anknytning.

Ett av Kalix kommuns mål är att öka
inflyttningsnettot, det vill säga att fler flyttar
in till kommunen än ut från kommunen.
Vi kan därför med glädje konstatera att 26
fler personer flyttade till än från kommunen
under 2015.
Motsvarande siffra 2014 var en person. Jag tror
att det hade varit fler än 26 personer om det
hade funnits fler lediga lägenheter i kommunen.
För att kunna bli fler måste bostadsbyggandet
ta fart. Detta är något som både kommunen
och privata intressenter måste bidra till.
Allt fler flyttar till Kalix!
Vi måste få en ökad inflyttning för att klara
det framtida arbetskraftbehovet i näringslivet
i kommunen. Redan tidigt under 2016 hade
kommunen fått flera stora etableringar. Samtidigt
växer många av våra framgångsrika
företag och behöver arbetskraft, lägg därtill det
stora antalet pensionsavgångar.
Vi måste även arbeta med att få ungdomar att
se möjligheterna till att bo kvar i Kalix, samt att
locka tillbaka utflyttade.
Integration är en möjlighet
Även det ökande flyktingmottagandet är en
möjlighet för att få tillräcklig kompetens i
framtiden. Integration, med målet att få de
nyanlända snabbt i arbete, är en möjlighet och
utmaning.
Integrationen är något som ska pågå i hela
samhället, och alla måste bidra till!
Kommunen och Arbetsförmedlingen måste
samarbeta för att möjliggöra att arbetskraftsreserven
- det vill säga medborgare som står
utanför arbetsmarknaden - kommer i arbete i
någon form.
Möjlighet att pendla
För att klara alla kompetenser i den framtida
arbetskraftsförsörjningen måste vi även ha bra
kommunikationer för pendling.
Ett led i detta är kommunens satsning på persontrafik
på Haparandabanan. Detta underlättar
pendling från Luleå i väster till Uleåborg
i öster. Vi utökar då möjligheterna att locka
arbetskraft från norra Finland.
Stor utmaning
Den stora utmaningen är att kunna fortsätta att
satsa på att göra Kalix attraktivt att bo och leva
i, samtidigt som vi har ett ökat resursbehov,
då befolkningen blir äldre, samt att vi har en
inflyttning som gör att skolor och förskolor blir
trånga i vissa områden.
Klarar vi bostadsbyggandet och arbetskraftsförsörjningen
så ser framtiden ljus ut i Kalix
kommun!
Tommy Nilsson (S)
Kommunstyrelsens vice ordförande
Karlsborgsverken utsågs till årets bygd 2015
I samband med kommunfullmäktiges sammanträde den 8 februari
delades priset Årets Bygd 2015 ut till Karlsborgsverken. Priset
mottogs av Yasmine Sandberg och Kaj Henriksson från Vånaborgs
Folketshusförening.
Kommunstyrelsens motivering lyder kort och gott: ”Karlsborgsverken
har gett Kalix ett nytt attraktivt besöksmål med Eriköstugan,
där älven möter havet.”
Anrik Stuga
Stugan - med anor från tidigt 1900-tal - fungerade från början
som bastu och tvättstuga vid pappersbruket, senare kom den att
stå som föreningsstuga på idrottsplatsen i Karlsborg innan den
slutligen flyttades till Erikören av Vånaborg Folketshusförening.
– Den har stått där i linda ett bra tag. Vi tog tag i det i grevens tid
och började renovera upp och restaurera den, förklarar Kaj Henriksson.
Populärt besöksmål
Stugan är sedan upprustningen 2014 café, festlokal och ett populärt
besöksmål i kommunen. Utnämningen Årets Bygd 2015,
inkluderar förutom äran ett stimulanspaket på 10 000 kronor.
– Det känns omvälvande, fast å andra sidan är jag inte speciellt
överraskad. För det här är en fantastisk grej vi har gjort. Vi har fått
en bekräftelse på att vi har jobbat rätt, säger Kaj Henriksson.
Kalix kommuns vision: Omtänksamhet och framtidstro
Kalix Kommuns vision handlar om omtänksamhet och framtidstro.
Det här är visionsvärden som bildar grunden för all kommunikation.
Det är vår gemensamma uppgift att utveckla dessa grundläggande värden
till tydliga framtida kännetecken för Kalix kommun.
Tänk att få landa mitt i en levande vision!
Så kändes det när jag gick genom marmorhallen
i kommunhuset igår, på väg
hem. Det hade varit en fantastisk dag,
full av möten med inspirerande, kompetenta
medarbetare, framgångsrika
företagare och goda nyheter .
Ytterligare en företagsetablering är på väg att
landa och Migrationsverket har hittat lämpliga
lokaler - fler arbetstillfällen ser ut att bli en realitet.
Mitt i allt detta ett vänligt ansikte som frågar
hur det går och om jag trivs på nya jobbet!
Omtänksamhet och framtidstro, jajamensan i
Kalix lever vi vår vision!
Tre nyckelområden
Jag har under mina första två månader jobbat
stenhårt med många saker, men det är tre nyckelområden
som utkristalliserat sig. I mitt huvud
ser jag ett hjärta, ett smycke som kan delas för
att varje part ska ta sin del. I hjärtat är tre saker
ingraverade som Kalix kommun inte klarar på
egen hand, det är uppdrag som måste delas med
andra parter.
Nyckelområde: bostäder
Det första som graverats in är bostadsförsörjning.
Det är många grupper som är i behov av
nytt boende. Ungdomar behöver kanske för sitt
första boende ett mindre och billigare alternativ,
medan äldre kanske önskar trygghet, komfort
och god tillgänglighet. Samtidigt vill allt fler av
oss medelåders lämna villan för ett bekvämt centralt
boende, och de nya etableringarna skapar
inflyttning om vi kan erbjuda attraktiva boendealternativ.
Allt det här gör att det finns ett stort
behov av ett fortsatt bostadsbyggande i Kalix och
där behöver vi alla krafter, kommunen, Kalixbo,
lokala entreprenörer och andra intresserade
bostadsbolag.
Nyckelområde: fiber
Det andra är fiber, att fortsätta utbyggnaden
av bredband både i centralorten och till byarna.
Jag deltog på landsbygdskongressen här i
Kalix i februari, och där var fiber det hetaste
samtalsämnet. Fiber är en framgångsfaktor för
att kommunen ska kunna utvecklas, lika viktig
för företagen som för att skapa levande byar dit
människor vill flytta.
Nyckelområde: integration
Det tredje och sista som seglar upp är flyktingmottagningen.
I Kalix kommun finns idag
cirka 260 asylsökande i Migrationsverkets
anläggningar, fördelat över hela kommunen.
Kalix kommun har avtalat att ta emot 90 ensamkommande
flyktingbarn, plus att vi i år tar
emot ett 50-tal i ordinarie flyktingmottagning
(kvotflyktingar som har uppehållstillstånd redan
när de kommer).
Hur kan vi tillsammans på bästa sätt välkomna
dessa människor, hjälpa dem in i vårt samhälle
så att de kan bli en resurs för Kalix? Kom ihåg
att vi bara för några år sedan diskuterade hur
vi skulle klara kompetensförsörjningen i olika
branscher när pensionsavgångarna är stora och
behoven av service, vård och omsorg ökar. Nu
har vi chansen, om bara hälften av alla nysvenskar
som kommer hit varje år väljer att bosätta sig i
Kalix skulle vår befolkning öka!
Jag ger min halva av hjärtat till dig, tillsammans
klarar vi att sätta Kalix på kartan som en framgångskommun!
Maria Henriksson
Nytillträdd kommundirektör
Vill fortsätta som sjukgymnast i sitt nya hemland
När kriget nådde Mahmoud Matars
hemstad Homs i Syrien åkte han först till
Thailand.
När han anlände gick han genast till
den svenska ambassaden och ansökte
om uppehållstillstånd.
Tre år senare är han på plats i Sverige och Kalix.
– Direkt när jag kom till Kalix gick jag till
Arbetsförmedlingen och sa att jag vill praktisera
som sjukgymnast. Jag vill fortsätta inom mitt
yrke här i mitt nya hemland. Jag vill inte jobba
med något annat. Jag brinner för det, säger
Mahmoud Matar.
Fru och två barn
Han bor idag i Näsbyn med sin fru och deras
två barn. Han läser svenska genom SFI två
dagar i veckan, och tre dagar i veckan praktiserar
han som sjukgymnast vid Kalix kommuns
rehabenhet.
Arbetsterapeut Anna Hellman förklarar att
hon och Mahmoud Matar har stort utbyte av
Sjukgymnasten Mahmoud Matar gör
praktik hos arbetsterapeut Anna Hellman
vid Kalix kommuns rehabenhet.
varandra.
– Det är en jättebra lösning. Det är både
roligt och lärorikt att ha honom här. Man
kan utbyta erfarenheter. Han har bland
annat berättat att de i Syrien kunde snickra
ihop sin utrustning av gamla rullstolar, så
utrustningen och erfarenheterna ser ju lite
annorlunda ut här.
2 INFO KALIX MARS 2016 INFO KALIX MARS 2016 3

Programmering på Innanbäckens skola
Programmering på schemat
förespråkas av bland andra utbildningsminister
Gustav Fridolin
(MP), och nu har Kalixpedagogen
Eva Öhrn schemalagt en kurs i
ämnet för årskurs 4 på Innanbäckens
skola.
– Det ligger i tiden, det finns
många länder som redan har det
på schemat. Jag tycker att man
ska köra det ända från förskolan,
för att det är så stimulerande.
Eva Öhrn fick först upp ögonen för programmeringens
möjligheter under en föreläsningsdag
på Luleå Teknisk Universitet, och hon
förklarar att hon aldrig programmerat tidigare.
– Det är något man lär sig eftersom man
programmerar och får olika uppgifter att följa.
Barnen kan ofta mer än mig, så vi lär av varandra.
Det är ett bra utbyte!
Kollegan Kristina Notsten lär på samma sätt
skolans femmor att programmera.
Måste hänga med
Genom satsningen hoppas Eva Öhrn att barnen
ska börja använda datorn på ett annat sätt.
– Att arbeta med programmering ger en djupare
förståelse för den digitala teknik som idag
omger oss. Barnen lär sig inte bara interagera
med datorn, de lär sig att skapa med den. Samtidigt
är det utvecklande och bra för framtiden.
Det finns gott om jobb inom området, då all
vår teknik i princip är programmerad.
Genom programmeringen utvecklas också
andra kunskaper.
– Barnen lär sig mattematik och logik,
förhoppningsvis på ett motiverande och
meningsfullt sätt. Medan barnen arbetar med
sina programmeringsprojekt lär de sig även om
designprocessen, förklarar Eva Öhrn.
Roligt och utmanande
Klasskamraterna Fanny Josefsson, John Lindgren
och Johanna Lundqvist tycker alla att
programmering är roligt och utmanande.
– Jag visste inte ens att man kunde göra sådant
här i skolan, säger den sistnämnde upprymt.
Vanligtvis startar allt med en idé, därefter går
arbetet över till att skapa en fungerande prototyp
som barnen experimenterar med.
Om något gått fel lär de sig att felsöka, de får
feedback från andra och omarbetar.
– Man måste vara väldigt koncentrerad, och
stänga bort allting som är utanför, tänka efter
och pröva om - pröva mycket, konstaterar
Johanna Lundqvist.
Fiber - en viktig fråga för Kalix landsbygd
Sedan fiberutbyggnaden i Töre har Kalix kommun
tillsammans med byaföreningarna försökt
få in intresseanmälningar från alla byar på
orten. Intresseanmälan är inte bindande, men
ligger till grund för inlämnad projektansökan
om extern finansiering. Ansökan gäller bara
Eva Öhrn med eleverna Fanny Josefsson, John Lindgren och Johanna Lundqvist.
På landsbygdskongressen i februari lyftes viktiga frågor för Kalix byar, och fiber på
landsbygden var den hetaste frågan för årets deltagare.
fibernät inne i byar, inte till byar. Länsstyrelsen
handlägger och beslutar efter förutbestämda
kriterier. Viktigast är byarnas anslutningsgrad
(andel intresserade hushåll) samt det totala
antalet anslutningar. Ansökan kan bara göras
för byar med färre än 200 invånare.
Kalix kommun har gjort ansökningar för 17
byar, som hade mer än 50 procent intresserade
hushåll. Finansieringen består till 70 procent
av stöd och till 30 procent av privata medel.
Ingen offentlig medfinansiering är möjlig.
Länsstyrelsens handläggning är påbörjad.
När det gäller samförläggningar för kommunen
dialog med alla ledningsägare.
Ovan: Marcus Wallin får hjälp av Ann-Katin Lundin. Uppe till höger: Marcus Mikkola trivs på särvux, i bakgrunden skymtar hjälplärare Inger Månsson.
Nere till höger: Anette Fredriksson ser fram emot att läsa datorkunskap.
Särvuxelever i nya lokaler aktuella med diktsamling
Särvux i Kalix har bytt lokaler, och huserar numer i Folkets Hus källarplan.
Eleverna är rekordmånga, och i vår är de också aktuella med en
gemensam diktsamling.
– Flytten från Furuhedsskolan blev ett lyft för särvux. Det är bra att
alla vuxenstuderande nu samlats under ett tak, fastslår utbildningssamordnare
Ann-Katrin Lundin.
På Furuhedsskolan hade eleverna ett gemensamt
klassrum, i källarplan på Folkets hus har
de ett större rum och tre mindre grupprum.
Något som betytt mycket för undervisningen.
– I och med att vi har de här olika utrymmena
kan vi ha flera olika kurser och nivåer igång
samtidigt. Under torsdagarna har vi fyra kurser
- samhällskunskap, engelska, hemkunskap och
data – och på tisdagar går kurserna svenska,
matematik och historia, berättar Ann-Katrin
Lundin.
Ökat elevtryck
Vid flytten hade särvux fem elever i ett rum,
Ann-Katrin Lundin berättar att elevantalet
snabbt växt i de nya lokalerna.
– Nu är vi uppe i 15 elever, och tre står på kö.
Kanske växer vi ur den här lokalen också, det
får framtiden utvisa.
Eleverna undervisas idag två gånger per
vecka i bland annat matematik, svenska, historia
och samhällskunskap. Datorkunskap är
ett ämne som snabbt vuxit i popularitet bland
eleverna. Nya lärplattor och datorer har köpts
in under året.
– Data har jag sökt, det ska jag börja med lite
längre fram. De har startat upp en grupp efter
jul, så jag får vänta till nästa kursstart som blir
efter påsk, säger Anette Fredriksson.
Författardrömmar
Marcus Wallins favoritämne är engelska, än så
Tre dikter i urval
- Följande dikter är skrivna av särvuxklassen i Kalix -
länge skriver han dock mest på svenska. Redan
i vår är han och kurskamraterna aktuella med
en gemensam diktsamling, men Marcus har
också en större författardröm.
– Ja, det stämmer. Jag håller på med en trilogi
som heter ”En mördare är sällan ensam”, säger
han med stolthet i rösten.
Första delen av Marcus bok är färdig och
presenteras i samband med klassens bokcafé
den 10 maj.
”Vi är på gång nu!”
Inför i år har särvux skapat en kurskatalog med
nya kurser på tre nivåer. Särvux håller också på
att ta fram en ny folder, och i maj blir det alltså
boksläpp med bokcafé. Madelene Hedman
är studie- och yrkesvägledare vid bland annat
särvux, och hon är glad över den positiva
utvecklingen.
– Det är superkul, men det ligger också
mycket jobb bakom. Vi har arbetat med att
anpassa läromedel samt marknadsföring och
uppsökande verksamhet. Vi känner att vi är på
gång nu!
INFO KALIX! Nummer 1 - mars 2016
• Ansvarig utgivare: Reine Sundqvist • Tryck: GJ Offset, Kalix
• layout OCH textbearbetning: Johnny Strömbäck • INTERVJUER och textER: Tommy Nilsson, Maria Henriksson,
Reine Sundqvist, Joakim Vidgren, Maria Kruukka-Olsson, Maria Vanhapiha, Johnny Strömbäck , Furuhedsskolans bildesteter • Foton: Reine
Sundqvist, Joakim Vidgren, Maria Vanhapiha, Linda Danhall, Furuhedsskolans bildesteter, Ebbe Henriksson.
• Kontakt: information@kalix.se
STADEN
Staden är aldrig tyst, alltid ljud
Staden är alltid ljus, aldrig mörk
Från byn jag kommer ifrån
finns inga trafikljus
Affärer så långt ögat ser
Staden är aldrig tyst, alltid ljud
Staden är alltid ljus, aldrig mörk
Jag går i centrum i Stockholm
Det finns mycket affärer
Affärer överallt vart jag går
Många stora affärer, många äventyrsbad
Jättestora köpcentrum,
där det finns kläder och smycken
Det tutar, det blinkar hela tiden
Jag längtar hem till byn
KÄRLEK
Kärleken är stor
Romantisk, den är underbart vacker
Ljuvligt roligt att dela med sig
Jag blir varm när jag ser dig
Jag längtar efter dig
KÄRLEKEN ÄR STOR
4 INFO KALIX MARS 2016 INFO KALIX MARS 2016 5

Töres deltidsbrandmän är också akutsjukvårdare
Bosse Wall instruerar deltidsbrandmännen Thomas
Lundholm och Niklas Lundbäck.
En Törebo är i behov av akut sjukvård, när personen når SOS-alarm blir denne
tillsagd att Kalixambulansen är på väg. I det läget vädjar den larmande:
– Kan ni inte skicka IVPA?
Begreppet må vara nytt för dig som läsare, men sedan snart fem år tillbaka är
IVPA en självklarhet i Töre. Det handlar om liv och död!
Niklas Lundbäck och Thomas Lundblom
är två av elva deltidsbrandmän i Töre. De är
vanliga brandmän med extra utbildning inom
sjukvård.
IVPA (I väntan på ambulans) är från början
ett västerbottniskt koncept. Det innebär att
deltidsbrandkåren på orter som saknar ambulans
ska kunna rycka ut på så kallade prio ett
larm. Detta förutsatt att ambulans inte kan nå
den drabbade inom 30 minuter.
– Vi åker på 10-20 IVPA-larm årligen. I de flesta
fall är det hjärtstopp, säger Thomas Lundblom.
”Proffs inom sjukvård”
För att en skada ska räknas som ett prio ett
larm ska minst ett av tre kriterier uppfyllas.
Personen ska vara medvetslös, ha utsatts för
trauma (större svår skada) eller lida av högt
luftvägshinder. För att kunna ge drabbade
snabb och korrekt behandling utbildas deltidsbrandmännen
i Töre extra mycket i sjukvård.
Varje år avlägger de också ett skriftligt prov i
akutsjukvård.
– Jag kan säga såhär för att göra det tydligt,
dessa brandmän är proffs inom sjukvård, säger
Bosse Wall, ambulanssjukvårdare och utbildningsansvarig
för IVPA.
Beundransvärt uppdrag
Samtliga i kåren är bosatta i Töre. Går larmet
ska de rulla ut ur garaget inom sex minuter. Att
vara brandman i en liten ort som Töre kan vara
tyngre på ett annat sätt än i storstäderna.
Niklas Lundbäck och Thomas Lundblom berättar
att det i de allra flesta fallen är en person
de känner till sedan tidigare som råkat illa ut.
Det är något de måste förbereda sig mentalt på.
– Jag tänker ofta att olycksfallet är värre än
vad det är. Jag tror det är bra, eller i alla fall bättre
än tvärtom. Men visst påverkas alla. Vi är
inga ”He-men”, säger Niklas Lundbäck.
Utbildningsansvarige Bosse Wall hyllar å sin
sida deltidsbrandmännen för deras insats.
– Det uppdrag dessa killar har tagit på sig
är beundransvärt! Det innebär en trygghet
för människor på landsbygden att sådant här
finns.
Sekunderna avgör
I Kalix är villkoren annorlunda. Kalix har både
heltidsanställda brandmän och två ambulansbilar
i ständig beredskap.
Trots det finns det förbättringspunkter hos
länsstyrelsen berättar Bosse Wall.
– I storstäderna åker heltidsanställda brandmän
på sjukvårdslarm om det går snabbare än
för ambulansen, men inte i Norrbotten. Trots
att både ambulansen och räddningstjänsten vill
så får vi inte. Ligger du medvetslös utan andning
så spelar sekunderna en avgörande roll.
Sök bygglov i god tid för att bygga i vår och sommar!
Om du går i byggtankar, och har tänkt
bygga under vår och sommar är det hög
tid att söka bygglov nu! Det är viktigt att
vara ute i god tid då handläggningstiden
kan variera från 5 – 10 veckor beroende
på vad och var du tänkt bygga.
Enlig plan- och bygglagen har du rätt att få ett
beslut inom 10 veckor, förutsatt att ansökan
är komplett. Under vissa omständigheter kan
beslutsprocessen förlängas med ytterligare 10
veckor.
Har du frågor inför din ansökan om bygglov,
kontakta då bygg-och miljöavdelningens expedition
via kommunens växel 0923-650 00, eller
skicka en fråga via e-post: bygg-ochmiljo@
kalix.se.
Ring och boka tid om du vill träffa
en byggnadsinspektör!
Tänk på att:
→ Ansökan ska vara komplett och undertecknad!
→ Ritningarna ska vara fackmannamässigt utförda! Om du känner
dig osäker, ta till exempel hjälp av en fackman.
→ Finns det en detaljplan där du vill bygga? Kontrollera då
att dina byggidéer stämmer med planen!
Hyr stuga i Kalix!
Kalix kommun har en övernattningsstuga på Renskär/Getskär
som allmänheten har möjlighet att hyra. Stugan ligger i nära
anslutning till gästhamnen.
Från hamnen leder en handikappanpassad landgång till stugan
som är belägen cirka 10 meter från vattnet.
Stugan består av hall, pentry och allrum. Pentryt är utrustat
med köksredskap, gasolspis och gasolkylskåp. I allrummet finns
fyra sängar med madrass, kudde och filt. Bord, stolar och en
vedkamin finns dessutom i stugan.
l närheten av stugan finns en vedeldad bastu samt torrtoaletter,
varav en är handikappanpassad.
Solpaneler ger stugan ström till belysningen. Dricksvatten och
sängkläder måste medtas av den som hyr stugan.
Mer information finns på www.kalix.se/bokastuga
Fakta om renskär
Ingår i Likskärs naturreservat.
På Getskär/Renskär finns labyrinter byggda av
block, varför dessa byggdes vet man inte men
kanske kan det ha varit för att blidka gudarna
och få fiskelycka. Mönstren på de labyrinter
som finns på öarna i Kalix skärgård liknar det
som lades i Sydeuropa.
Hamnen i Getskärsviken ger ett gott skydd för
alla vindar förutom hårt ostliga. Södra delen av
viken består av en fin sandstrand. I Getskärsviken
finns en stenpir med skepparbrygga och
en 21 m flytbrygga, samt spångad gång fram till
stranden som är handikappvänlig.
På den sydostligaste delen ligger ett litet
genuint fiskeläge från slutet av 1700-talet. På
Renskär finns också lämningar efter ett skärgårdskapell
som byggdes på 1700 talet.
Rudträskbackens nya servicestuga har invigts
Den nya servicestugan vid
Rudträskbacken invigdes officiellt
tisdag den 1 mars.
Kalix kommun bjöd på gratis liftkort
och varmkorv under invigningsdagen.
I samband med invigningen hyllades
också Emma Ribom som i slutet
av februari tog ett lagguld på JVM i
längdåkning!
Den nya stugbyggnaden är bättre
anpassad till verksamheten, med både
större personalutrymmen och en rymligare
samlingslokal.
Totalt handlar det om ungefär 160
kvadratmeter, mot den gamla stugans
100 kvadratmeter. Byggnaden har
också fått en rejäl uteplats med
veranda.
Den nya servicestugan har magnifik
utsikt, med stora fönster mot skidbacken.
Fritids- och kulturnämndens ordförande Britt-Inger Nordström
(S) invigde servicestugan tillsammans med samhällsbyggnadsnämndens
ordförande Stig Karlsson (S).
I bakgrunden skymtar nyblivna JVM-guldmedaljören
Emma Ribom.
6 INFO KALIX MARS 2016 INFO KALIX MARS 2016 7

Will Prime
Kalix senaste musikexport
Artist- och musikerutbildning lockar till Kalix folkhögskola
Kalix artist- och musikerutbildning har ett gott rykte och lockar musikintresserade från hela Sverige. Ny
för i år är föreståndaren Malin Huuva, och hon har redan gjort avtryck.
– Jag har bestämt att vi ska jobba mer entreprenöriellt, för ska du leva som musiker behöver du kunna
sälja dig själv och din produkt.
Utbildningen är 1-2 år lång och skräddarsydd
för dem som har siktet inställt på en karriär
som artist eller musiker. Studierna passar dock
även de som vill utveckla sitt musicerande, för
att kunna läsa vidare vid musikhögskola.
Samtliga elever går i samma klass och jobbar
i två ensemblegrupper med musikstilarna pop,
rock, och jazz.
Jorun Havstad från Göteborg är nöjd över att
ha valt Kalix.
– Det är kul med de olika teman vi har haft.
Jag tycker framför allt om jazz. Sedan är det
väldigt roligt med gemenskapen, att bo tillsammans,
träffas och umgås.
Marknadsför sig själva
Under ett läsår gör eleverna i snitt 20-25 produktioner
av olika slag. Malin Huuva berättar
att årets elever i stor utsträckning får skaffa
uppdrag på egen hand, utöver ett antal redan
inplanerade konserter.
– Det som är nytt är att vi försöker marknadsföra
både eleverna själva som musiker
men också som grupp, därför har de kontaktat
olika företag för att få företagsspelningar och
sådant. Pubspelningar är en del av det.
Malin berättar att det framför allt är Elisabeth
Gustavsson - medialärare på Furuhedsskolan
- som jobbat med eleverna kring marknadsföring
och varumärkesbyggande.
Två instrument
Malin Huuva förklarar att varje elev har ett
huvudinstrument och ett bi-instrument, eleverna
får enskilda lektioner i sina instrument.
– Det är jätteviktigt att att utveckla sin musikalitet
på olika sätt, och då är ett bi-instrument
praktiskt. Om man är sångare - som jag själv är
- är det skönt att ha ett ackordinstrument som
du kan kompa dig sig själv med. Det är också
roligt att kunna ta olika roller i ensemblen, och
inte vara fast vid ett instrument hela tiden.
Lyfter varandra
Artister och musiker är kända för att ha starka
viljor, men Malin Huuva berättar att klassen
- olika bakgrunder och förkunskaper till trots -
fungerar väldigt bra ihop.
– Visst har de egen vilja och kreativitet, men
jag tycker de är duktiga på att plocka fram sina
starka sidor, och lyfta upp varandra. Att låta
alla ta plats, vi har en väldigt solidarisk och fin
grupp i år.
Vid sidan om det praktiska arbetet med
ensemble och instrumentlära, innehåller
utbildningen också en hel del teori. Rasmus
Broström från Katrineholm förklarar att det
har stärkt honom mycket.
– Jag har inte varit så bra på det där med teori
och gehör, så de bitarna har varit bäst för mig,
säger han och får medhåll av Jorun Havstad.
För Kalixbon David Bäckström har andra
delar varit mer utvecklande.
– Det är mest sceniska grejer, att stoppa ihop
låtar med en ensemble är inte alltid så enkelt.
Ibland åker vi ut med bara en gitarr och en
som sjunger, det är lite annorlunda.
Artistdrömmar
Ida Jakobsson från Råneå sökte till utbildningen
efter att ha konsulterat en vän som tidigare
gått den, och hon kände tidigt att hon hittat
rätt.
– Då jag kom hit på ansökningsdagen kände
jag bara ja, vad mysigt. Här vill jag gå!
Målet med utbildningen är för Ida Jakobsson
solklart.
– Artisteriet, att stå på scen och sjunga. Inte
bara att sjunga utan att få fram ett budskap på
alla sätt och vis, hela det sceniska uttrycket. Det
var därför jag ville gå här, det är artist i utbildningsnamnet.
David Bäckström
→ Fyllde 23 år i januari
→ Kommer från Kalix
→ Har gitarr som huvudinstrument,
och sång som bi-instrument.
→ Ambition: ”Jag vill hitta bra och
sköna musiker att skriva musik
med och sedan bara rocka,
dra in deg och lira överallt!
Det är bara det.”
Ida Jakobsson
→ Fyllde 21 år i mars
→ Kommer från Råneå
→ Har sång som huvudinstrument,
och piano som bi-instrument.
→ Ambition: ”Jag kommer att
synas på alla tv-apparater
och alla stora scener
i världen!”
Jorun Havstad
→ Fyller 20 år i november
→ Kommer från Göteborg
→ Har sång som huvudinstrument,
och gitarr som bi-instrument.
→ Ambition: ” Jag kommer att bli
en sjukt grym jazzsångerska, och
spela och sjunga på rökiga
jazzbarer!
Som Monica Z fast utan
lasterna.”
Rasmus Broström
→ Fyllde 22 år i juli
→ Kommer från Katrineholm
→ Har sång som huvudinstrument,
och gitarr som bi-instrument.
→ Ambition: ”Rasmus dröm. Han
kommer att åka tillbaka till Sörmland
och sedan kommer han
att rocka skiten ur folk med
sitt band, glida runt i hela
Sverige och bara äga!”
Ett nytt namn håller på att fogas till raden av etablerade Kalixmusiker.
Willy Holmström - eller Will Prime - är en 16-åring
som når ut till hundratusentals lyssnare via nätet.
I en villa på Djuptjärnsområdet sitter Willy Holmström och producerar
elektronisk musik. Intresset för musiken är något som alltid funnits där
för Willy. Han har provat på mer klassiska musikformer som gitarr- och
pianospelande. Men han berättar att han inte fastnade för det på samma
sätt som för den elektroniska musiken.
Willy Holmström lägger ut sin musik på nätet, och responsen har varit
riktigt bra. Hans omgjorda version av Adeles ”Hello” har i dag nått över
180 000 lyssnare.
– För två år sedan, när jag började, hade jag aldrig kunnat tänka mig
det här. Då blev jag glad om jag fick tio lyssnare, säger han.
Framgången på nätet har möjliggjort intressanta musiksamarbeten.
Senaste låten producerade han tillsammans med Nathan Brumley, en
musiker från Nashville i USA.
– Han har släppt några låtar på de stora skivbolagen, så det är riktigt
roligt att få samarbeta med honom, säger Willy Holmström.
Du började med elektronisk musik för två år sedan och du har redan
kommit såhär långt. Var ser du dig om ytterligare två år?
– Jag skulle vilja släppa någon låt med de större skivbolagen. Åka på
turné på de större festivalerna. Det är vad jag hoppas!
Skapande över generationsgränser
Sedan januari 2015 är Kulturskolan i Kalix med i projektet ”I dina skor”,
vilket utgår ifrån ett ömsesidigt mentorskap mellan yrkesverksamma
konstnärer och elever.
Måndag den 8 februari redovisade Katja Illarionova - som går i årskurs
4 på Näsbyskolan - och vuxenmentorn Arvid Ingberg från Norrbotten
Big Band sitt mentorskap på Folkets Hus i Kalix genom låten ”Du”.
8 INFO KALIX MARS 2016
INFO KALIX MARS 2016 9

Lena Gählman leder
babymassagen.
Jenny Grahn masserar
dottern Isabel.
Populärt med babymassage i Kalix
Familjecentralen i Kalix har sedan några år tillbaka erbjudit föräldrar på orten
utbildning i babymassage. Det är samordnare och förskollärare Lena Gählman
som håller i utbildningen.
– Babymassagen är otroligt viktig, anknytning är bra och det är det som är
syftet med babymassage. Men viktigast är egentligen den sociala biten, att
föräldrarna skapar nätverk!
Utbildningen är uppdelad på fem onsdagar,
och här tränas samspelet mellan vuxen och
spädbarn genom praktiska övningar men även
teoretiskt inom temat anknytning.
Lena Gählman förklarar att det är ett fullspäckat
schema.
– Vi träffas, umgås och ger massage men har
också jättemycket annat inbakat i babymassagen.
För man får även träffa barnmorskor,
distriktssköterskor, en socionom som pratar
om anknytning, familjerådgivare och sjukgymnaster
från hälsocentralen.
Stolt ledare
En grupp omfattar oftast kring tio familjer, och
intresset för utbildningen är stort.
– Det föds 150-160 barn i Kalix per år och
120-130 går babymassage. Jag är stolt över det,
det kom in en mamma igår och sa att vi fortsätter
att träffas efteråt. Då är jag nöjd, för det är
det jag är ute efter, säger Lena Gählman.
Jenny Grahn, går babymassageutbildningen
med sin dotter Isabel, och hon är nöjd.
– Det är jättebra, ett bra sätt att komma ut och
få träffa andra med barn i samma ålder.
Idén föddes när landsbygdsutvecklaren Bosse
Häggroth från Arjeplog läste en artikel om att
de egna kommuninvånarna, per capita handlar
mer på internet än alla andra europeer. Tillsammans
med ett Malmöföretag tog han då
fram en lösning för lokalhandel på internet,
som sedan presenterades för länets kommuner.
– Vi såg genast att det fanns ett jätteintresse,
men det tar också tid. Kalix och Arjeplog har
kommit längst. Hittills har ett tiotal Kalixföretag
anslutit sig. Finessen är att det är gratis att
ansluta sig. Vi gör inte det här för pengar, vi vill
att det ska vara möjligt att leva på landsbygden
och fortfarande ha en acceptabel
servicenivå, säger Lars Bergström, vice
ordförande Kalixbygdens byaråd.
I Kalix är det
Kalixbygdens
byaråd som
driver idén, och
Vill nå fler pappor
Även nyanlända familjer har börjat upptäcka
babymassagen, och Lena Gählman berättar att
Familjecentralen nu jobbar hårt för att också få
in fler pappor i verksamheten.
– Nu ska våra distriktssköterskor och barnmorskor
jobba med ett område där de samtalar
med papporna när barnen är fyra månader.
Bara pappan blir inbjuden, mamman får
stanna hemma. Vi försöker hela tiden att hitta
varianter på upplägget, när de har varit på
pappaträffen vill de gärna komma och träffas
sedan. Då tycker jag att vi är på rätt väg!
En pappa som redan hittat till babymassagen
är Andreas Aho, som kommit till Familjecentralen
med sonen Pontus.
– Det är roligt att lära sig hur man masserar
och kan få kontakt med barnet. Sedan är det
också väldigt trevligt att pratas vid med andra
småbarnsföräldrar.
Nytt koncept för att handla lokalt via internet
Tänk dig en hemsida där du kan gå in och
beställa allt möjligt, från flera olika affärer
i Norrbotten och Kalix. Det kan snart
vara verklighet på Norrgallerior.se
på länsnivå styrs det hela av ett löst sammansatt
nätverk med intressenter. De företrädare som
finns i respektive kommun utvecklar konceptet
på sin ort, vilket gör det svårt att sia om hur det
fungerar om tio år.
– En tanke är att det ska underlätta för de
äldre på landsbygden. Med hjälp av hemtjänstpersonalen
kan de exempelvis bestämma och
beställa sina matvaror eller apoteksvaror via
nätet. Då kan misstag elimineras, säger Lars
Bergström och fortsätter.
– Hemtjänstpersonalen får inte ha
hand om de äldres ekonomi. Då är
det bra om de själva kan betala över
internet när de beställer. Även om
dagens gamlingar inte är så hemma
vid datorer, kommer morgondagens
att vara det.
Foton & dagboksuppdateringar: Olivia Karlsson, Adam Afremo, Desiree Saxevall och Isabelle Byberg - ES2
samt Sanna Pettersson, Laura Saransalmi, Lina Roininen, Elin Lundholm och Sofie Spegel - ES3.
Så g jorde bildesteterna årets isskulpturer
Kalix centrum pryds nu åter av fina isskulpturer, i år gjorda av Furuhedsskolans
bildesteter och IM-elever. Den 18-25 februari kunde ni följa hur skulpturerna tog
form på www.kalix.se, och här kommer isveckan dag för dag i repris.
Dag 1 - torsdag den 18 februari
Vi har påbörjat våra isskulpturer, och alla har
kommit igång. Det blir spännande att se hur de
färdiga skulpturerna blir. Kom gärna och titta
förbi i hangaren!
Dag 2 - fredag den 19 februari
Dag två av isveckan. Grovjobbet är klart och
skulpturerna börjar ta form. Tyvärr är vädret
lite för varmt så vi hoppas på kyla till nästa
Kalix kommun är just nu i stort behov av
kontaktpersoner. Kontaktperson är ett
förtroendeuppdrag, som syftar till att
stärka sociala kontakter och människors
utveckling.
Lena Löfgren är enhetschef inom stöd och
omsorg vid Kalix kommun, och hon berättar
att uppdraget som kontaktperson inte kräver
några förkunskaper.
– Det krävs att du är du, en medmänniska
kort och gott!
Människor i alla åldrar kan någon gång vara
i behov av en kontakperson, och de som har
vecka. Trevlig helg!
Dag 3 - måndag den 22 februari-
Full aktivitet i hangaren med både esteter och
IM-eleverna som för första gången provar på
att arbeta med is. Det mesta görs för hand efter
en skiss med olika verktyg från grovhuggning
till finlir, ibland behövs hjälp av motorsåg.
Dag 4 - tisdag den 23 februari
Många börjar bli klara med sina skulpturer,
behovet ansöker om detta via Kalix kommuns
biståndshandläggare.
– Det finns ständigt behov, och det kommer in
nya ärenden hela tiden, säger Lena.
Varierande uppdrag
Kontaktpersonens uppdrag ser olika ut beroende
på den hjälpsökandes behov. Det kan
handla om allt från att bryta isolering och en
destruktiv miljö, till att avlasta personens familj
några timmar. Lena berättar att en kontakperson
oftast umgås med brukaren ett antal gånger
i månaden, vad de gör och hur länge beror
på brukarens behov.
– De får ett beslut om exempelvis fyra gånger
i månaden, sedan är det upp till personerna att
fördela tiden. Åker de exempelvis till Luleå får
kontaktpersonen räkna en längre tid, och då
brukar de hoppa över nästkommande gång.
Omfattas av tystnadsplikt
Som kontaktperson omfattas du av tystnadsplikt
vilket innebär att du inte får prata med
andra om personen eller dennes förhållanden.
Som kontaktperson kan du få en väldigt central
och imorgon börjar vi sätta ut dem.
Dag 5 - onsdag den 24 februari
Isen är ett material som både är lätt och svårt
på samma gång.
• Alltid vackert men kräver följsamhet och
vassa verktyg.
• Tacksamt för att du ofta lyckas första gången
du isskulpterar.
• Utmanande när du vill skapa mer komplicerade
konstverk. Då behövs både planering,
kunskap och formkänsla.
• Varma kläder, hyfsad kondition och chokladdryck
gör utrustningslistan komplett!
Ständigt stort behov av kontaktpersoner i kommunen
roll i den hjälpsökandes liv.
– Du blir jätteviktig för den här personen. Det
kan hända att du är den enda som har kontakt
med denna människa, förklarar Lena.
För utförda uppdrag ges ersättning i form
av arvode och omkostnad. Lena förklarar att
omkostnadsdelen täcker utgifter du har för
aktiviteter med brukaren.
– Omkostnadsdelen ska täcka om ni till exempel
går på bio, går ut och äter middag tillsammans,
fikar eller tränar.
Du som är intresserad av att bli
kontaktperson kan anmäla dig via
webbformuläret längst ned på:
kalix.se/kontaktperson
10 INFO KALIX MARS 2016 INFO KALIX MARS 2016 11

Hon ger ut sin mors
texter om hembygden
När Ylva Arnhof 2011 rensade efter
modern Frida Esperis död, fann hon
under en klädhög i en garderob handskrivna
gamla texter om livet på den
Norrbottniska landsbygden. Nu har
dottern samlat några av sin mors betraktelser
i boken ”Runt Storträsket”.
– Mamma tyckte väldigt mycket om
att skriva, men jag visste inte att hon
skrivit det här, säger Ylva Arnhof.
Nyfiken som hon var försökte Ylva Arnhof
själv renskriva texterna på en dator, men det
visade sig snabbt vara alldeles för svårt.
– Mamma skrev väldigt kompakt och drivet,
hon använde också många gamla uttryck som
gör det svårt att tolka handstilen.
Bokidén växte fram
Genom Arbetsförmedlingen kom hon i kontakt
med skrivbyrån vid Kalix kommuns Jobboch
utvecklingscenter där till sist Siv Öqvist
fick uppdraget att renskriva texterna, och Ylva
Arnhof kunde inte vara mer nöjd.
– Hon var drygt 60 år, hade träffat mamma
några gånger, kom från en mindre by och sa att
hon kände igen allting. Hon gjorde ett fantastiskt
jobb!
När hon fått sin mors texter renskrivna växte
intresset snabbt.
– Nu kunde jag läsa allting i ett svep i stället
för bara i korta bitar, och det var bättre än jag
trott från början!
Ylva märkte snart att det fanns ett stort
intresse även från omgivningen, så hon kontaktade
bland andra Landstingets kulturenhet
och Längmanska fonden med idén att släppa
texterna i bokform. De var intresserade och
beviljade pengar till bokprojektet, som också
delfinansierats av Helge Ax:son Johnsons
stiftelse och Kalix bygderåd.
Hjälp med bokmanus
Totalt fick hon ihop 60 000
kronor, men när det var dags att
redigera boken insåg Ylva Arnhof
att det var mycket tuffare än
hon föreställt sig.
– Jag trodde att jag kunde det,
men det gick inte därför att
materialet var så nära. Om jag
tog bort stycken eller flyttade
om för att göra redaktionella
ändringar, så fick jag sådan
ångest dagen efter att jag satte
tillbaka allting igen.
För att få hjälp med att ta fram
ett fungerande bokmanus kontaktade
hon i det läget tidigare
kollegan Malena Sjöberg, som
Ylva Arnhof har gett ut sin mammas texter i boken ”Runt Storträsket”, den går i dagsläget
att köpa från Handlarn i Vitvattnet och av Made in Kalix i Gallerian.
skrivit rapporter för bland annat regeringen
och diverse myndigheter.
– Hon redigerade och hjälpte mig bestämma
vad som skulle vara med och vad som skulle
tas bort. Hon gjorde det jag också skulle ha
gjort, men inte känslomässigt klarade. Manuset
blev väldigt fint, och då beslöt vi att satsa mer
på bilder.
UR BOKEN. Fridas svägerska Svea Esperi, och hennes kusin Iréne Utterström
jobbar i köket på militärförläggningen i Storträsk 1965. Foto: Ebbe Henriksson.
Arbetande kvinnor
Efter att ha gått igenom alla fotografier som
fanns i barndomshemmet tittade Ylva Arnhof
också igenom släktingars fotoalbum och samlingar.
– Det fanns många bra kort frånsett avsnittet
om kvinnor som arbetar. Folk förklarade för
mig att sådant knäppte man inte, det var skamligt
att behöva arbeta.
Ylva Arnhof berättar att alla kort på kvinnor
från den här tiden är väldigt vackra, med fina
kläder och lagt hår.
– De kanske sitter och äter, tittar in i kameran,
skrattar och ser väldigt lediga och glada ut. Men
det skriver mamma ingenting om, för det var
sällan man gjorde sådant. Mamma skriver om
arbete, det vanliga arbetet och det har man inte
fotograferat - frånsett ett kort från militärköket.
Fotot i fråga togs 1965 av Ebbe Henriksson,
en yrkesfotograf som var inkallad i armén och
allmänt ansågs vara lite galen, eftersom han
gick runt och knäppte bilder på allt och alla.
– Han sa att det här är väldigt intressant, det
här måste vi dokumentera för eftervärlden. Det
gjorde man inte på den tiden. Man knäppte
befäl, man knäppte inte kvinnor som arbetade
i köket.
Berikande historieskildring
Det brukar sägas att den som känner sin historia
också bättre känner sin samtid, och Ylva
Arnhof är övertygad om att det stämmer.
– Jag känner mig väldigt berikad av att ha
läst det här. När man läser om ren arbetarklass
på glesbygden är det oftast skrivet av personer
som har kommit dit utifrån. Yrkesmänniskor
som författare, journalister och reportrar har
betraktat och skrivit ned, men samtidigt värderat.
Det här är inte värderat på något sätt, utan
hon skriver precis inifrån och det är det jag
tycker är så fantastiskt!
FOLKFEST I KALIX 29 juni-3 juli
Det är pensionärsföreningarna PRO, SKPF
och SPF som gått ihop för att arrangera sittgympa
i Rönngårdens matsal varje måndag.
– Jag brukar vara på vattengympa. Trots det
blev jag förvånad över hur jobbigt sittgympan är,
säger Marita Holmqvist, representant från SKPF.
Arja Saijonmaa - 1/7
I månadsskkiftet juni-juli är det åter dags för Kalixveckan.
Årets festligheter inleds den 29 juni med det
klassiska cykelloppet ”Lilla midnattssolstrampen”.
På torsdagen är det dags för shoppingdagen
och på fredag är det hemvändarfest.
– Vi samverkar med näringslivet och föreningar
för att göra detta evenemang så bra som
möjligt, säger Karl-Göran Lindbäck, Fritidoch
kulturchef.
Som minoritetskommun för finska och
meänkieli kan Kalix kommun stolt avslöja att
den finska artisten Arja Saijonmaa är klar för
årets folkfest. Hon uppträder den 1 juli, fler
artister kommer att presenteras Festligheterna
fortsätter på lördagen då Kalixdagen firas
med aktiviteter både dag och kväll.
Veckan avrundas på söndagen med Vassholmsdagen,
som har något för alla åldrar.
– Det finns många bra arrangemang i Kalix
kommun, exempelvis Flakasand och Yttersti.
Kalixveckan känns som ett bra komplement,
konstaterar Kalix kommuns informationsansvarige
Reine Sundqvist.
Sittgympa med fart och fläkt i Rönngårdens matsal
Musiken går igång. Rör benen ut och in, huvudet fram och tillbaka och axlarna i cirklar.
Det är sittgympa på Rönngården.
Den här måndagen har ett tjugotal deltagare
dykt upp. En av dem är den 86-åriga Inga
Andersson.
– Jag tycker sittgympan är jättebra. Man blir
piggare och rörligare. Ett bra sätt att starta
måndagen och veckan, säger hon.
Kalix i mitt
Vad är det bästa med våren i Kalix?
Katarina Isacsson
– Jag säger bara ljuset och skidåkningen.
Det är den bästa tiden på året.
Björn Hernefeldt
– Det är när ljuset kommer tillbaka, och jag kan
gå med mina två hundar på älven i solen. Utöver
det är folket i Kalix trevligt och det anordnas
mycket aktiviteter för att vara en så pass liten ort.
Marie Järvinen
- För mig börjar våren den 1 mars. Då känner
jag att allt det mörka, kalla och jobbiga är
över, och man har alla bra månader framför
sig.
Benny Rönnqvist
– Att kunna åka ut i skärgården i solen är det
bästa med våren i Kalix.
Petra Nilsson
– Det bästa med våren i Kalix är att vara i
skärgårdsstugan. Där kan jag koppla av och
känna närheten till naturen. Kalix har en så
otroligt vacker skärgård - alla årstider.
Björn Hellman
– Åka skoter och grilla. Det är det bästa med
våren.
12 INFO KALIX MARS 2016 INFO KALIX MARS 2016 13

Kalixföreningar får egna HLR-instruktörer
Fritids- och kulturförvaltningen i Kalix
har nu börjat utbilda instruktörer i Hjärtlungräddning
(HLR). Instruktör Erkki
Haarala förklarar att initiativet kommer
sig av en skakande händelse i maj 2014.
– Efter en incident där en flicka fick
hjärtstopp på en fotbollsplan beslutade
fritids- och kulturnämnden att sätta in
det som ett krav för att få föreningsstöd,
att alla föreningar ska utbilda instruktörer
hos sina ledare.
Tanken är varje förening ska utse en ledare att
gå instruktörsutbildningen, denne ska sedan
ta med sig kunskaperna till föreningen och
instruera övriga ledare.
Erkki Haarala fastslår att kunskap om HLR
bidrar till att skapa ett säkrare samhälle.
– Det är en bra kunskap att ha för sig själv
och sina anhöriga, men det är också en bra
kunskap för föreningen som man är aktiv och
engagerad i. Man kan vara flera föreningar
som delar på en instruktör också. Har man få
medlemmar kan det vara ett effektivt sätt.
Enormt viktigt
Helena Larsson, är ledare och blivande
Kalix kommuns
Infocenter
När du besöker, ringer eller e-postar
kommunens Infocenter blir du väl mottagen,
av personal som gör sitt yttersta
för att ge dig bra och snabb service.
Infocenter ger dig svar på allmänna frågor,
vägledning till rätt information, person eller
verksamhet samt guidning på Kalix kommuns
hemsida.
Infocenter erbjuder även kundtjänst på finska
och meänkieli och samverkar med olika
samhällsinstanser för att ge dig som kontaktar
Kalix kommun en mångsidig serviceupplevelse.
Du når Infocenter på 0923-650 00, via
infocenter@kalix.se eller genom ett personligt
besök till Kalix kommunförvaltnings reception.
Vi har öppet vardagar klockan 08.00-17.00.
Erkki Haarala instruerar Rose-Marie Nilsson i HLR. Helena Larsson agerar skadad.
HLR-instruktör vid Kalix Ryttarförening, och
hon värdesätter utbildningen högt.
– Det kan vara livsavgörande, så det är
enormt viktigt. Jag kommer att ha genomgång
för alla våra instruktörer. Vi har ungefär 150
aktiva per vecka, så det kommer väl till pass.
Kaihnuun kunnan
Infosentteri
Ko sie vierailet, soitat eli lähätät sähköpostia
kunnan Infosentterile saat
hyvän vasthaanoton persunaalilta joka
tekkee parhaansa antaaksheen hyvän ja
nopean sörviksen.
Infosentteri vastaa ylheishiin kysymykshiin,
opastaa oikehaan informasuuhniin, henkilhöön
eli toiminthaan ja auttaa löytämhään
kunnan veppipaikala.
Infosentteri antaa sörvistä suomen- ja meänkieleläki
ja tekkee yhteistyötä muitten yhteiskunnan
instanssien kans niin ette sie joka otat
kontaktia Kaihnuun kunthaan saat monipuolisen
sörviskokemuksen.
Sie voit kontakta Infosentterin kunnan telefooniväkselin
kautta 0923-65000, kautta infocenter@kalix.se
tai henkilökohtasela käynilä
Kaihnuun hallintorakennuksen resepsuunissa.
Meän aukioloajat oon arkipäivisin klo. 08.00-17.00.
Rose-Marie Nilsson, som är ordförande för
Riksförbundet för social och mental hälsa
(RSMH) i Kalix ser det hela som en utmaning.
– Det svåraste är inblåsningarna, och att
kunna lära ut. Man tar ju till sig mycket, men
att lära ut blir en utmaning!
Kalixin kunnan
Infokeskus
Kun vierailet, soitat tai lähetät sähköpostia
kunnan Infokeskukselle, saat hyvän
vastaanoton henkilökunnalta, joka tekee
parhaansa antaakseen erinomaisen ja
nopean palvelun.
Infokeskus vastaa yleisiin kysymyksiin, opastaa
oikeaan tietoon, henkilöön tai toimintaan
sekä auttaa löytämään kunnan nettisivustoilla.
Infokeskus palvelee myös suomen- ja
meänkielellä ja tekee yhteistyötä muiden valtakunnallisien
instanssien kanssa pystyäkseen
tarjoamaan kuntalaisille monipuolisen palveluelämyksen.
Infokeskukseen voi ottaa yhteyttä puhelimitse
0923-65000, kautta infocenter@kalix.
se tai henkilökohtaisella käynnillä kunnan
hallintorakennuksen vastaanotossa.
Aukioloaikamme ovat arkipäivisin klo. 8.00-17.00.
Föreningen Vår Kulturvagga
Det sjuder av aktiviteter i meänkieliföreningen
Vår Kulturvaggas lokal på Furuhedsvägen, där
gammal som ung håller sig sysselsatt. De är stolta
över sina språk och gläds åt språkens höjda status.
Det är tisdageftermiddag och kaféet är öppet. Vid ett av borden sitter
Ritva Lilleberg och maken Pauli.
‒ Det här är en av veckans höjdpunkter. Vi har haft pinngymnastik,
efter det brukar vi bara sitta, umgås och ha kul, säger Ritva.
‒ Vi har varit gifta så länge att vi endast behöver se på varandra för
att förstå vad den andra tänker, därför är det roligt att komma hit och
träffa andra människor, inflikar Pauli med glimten i ögat.
Från rummet intill hörs en symfoni av surrande symaskiner.
Här sitter bland annat Sylvi Kyläkoski, som är med
på handarbets- och porslinsmålningsträffarna fyra gånger
per vecka.
‒ Jag tycker om att sy med maskin och att göra tennbroderier,
sedan är det roligt att umgås med andra och använda
sitt modersmål.
Föreningen säljer också tennarmband i önskad design,
bland annat i färgerna blå-vit-gul efter Tornedalingarnas
och Sverigefinnarnas flaggor.
En gång i månaden ordnar föreningen barnträffar, här
gör de allt från att trycka egna T-shirts, till att bowla och åka på språkresor.
‒ Du behöver inte kunna meänkieli eller finska för att vara med,
utan här har du chansen att lära dig språken, berättar föreningens vice
ordförande Daniel Särkijärvi.
Medlemmarna är stolta över sina språk och Daniel vittnar om höjd
status.
‒ När jag är ute på förskolorna är barnen väldigt intresserade av meänkieli,
men även pedagogerna börjar visa större intresse för språket.
Det betyder otroligt mycket.
Vår Kulturvagga - Meän kulttuurikehto
→ Vår kulturvagga är en meänkieliförening i Kalix, som har varit aktiv sedan 2012 och idag har 65
medlemar i åldrarna 2-82 år. Maarit Kemi är ordförande.
→ Meänkieli är föreningens huvudspråk, men verksamheten omfattar även finska.
→ Föreningar, kommuner och länder samarbetar intensivt i frågor som rör minoritetsspråk. Vår
Kulturvagga anordnar språkläger på somrarna, med deltagare från Sverige, Norge och Finland.
→ För den som vill veta mer finns föreningen på www.facebook.com/kulttuurikehto.
Föreninki Meän kulttuurikehto
Meänkielenföreninki Meän kulttuurikehon lokaalissa
Furuhedsvägenilä tapahtuu paljo ja vanha ko nuori
löytää täälä tekemistä. Täälä olhaan ylpeitä suomen- ja
meänkielestä ja ilosia ko kielien staattys oon noussu.
Oon tiistai-iltapäivä ja kaffila oon auki. Yhessä pöyvässä istuu Lillebergin
pariskunta, Ritva ja Paavo.
‒ Tämä oon yks viikon kohokohista. Meilä oon ollu keppijymppaa ja
sen jälkheen met ruukama vain istua ja praatia ja pittää hauskaa,
sannoo Ritva.
‒ Met olema olheet naimisissa niin kauvon, ette met tarttema vain
kattoa toisia niin met
tiiämä mitä toinen
hunteeraa, siks oon niin
hauska tulla tänne ja
kohata muita ihmisiä,
Pauli kertoo pilke
silmäkulmassa.
Viehreisestä huohneesta
kuuluu neulomamasiinien
surinaa.
Täälä istuu muun
muassa Sylvi Kyläkoski
joka oon matkassa käsityö- ja posliiniträffeissä neljä kertaa viikossa.
‒ Mie tykkään neulomisesta ja tehä tinakäsitöitä, sittehän täälä oon
hauska olla muitten seurassa ja samala praatia ommaa äitinkieltä.
Föreninki myypi kans tinasia nahkaarmpantia toivotussa tisaijnissa,
muun muassa Tornionlaaksolaisten ja Ruottinsuomalaisten lippujen
färissä sininen-valkea-keltanen.
Kerran kuussa oon kläppienträffit, sillon tehhään kaiken mailman
asioita niin ko painethaan omia t-paitoja, keilathaan ja menhään
kielireissule.
‒ Sinun ei tartte osata meänkieltä tai suomea pystyäksheen olla matkassa,
täälä sulla oon maholisuus oppia kielet, kertoo föreeninkin
vara puhheenjohtaja Daniel Särkijärvi.
Jäsenet oon ylpeitä heän kielistä ja Daniel toistaa staattyksen
noususta.
‒ Ko mie olen föörskuuluissa mie huomaan ette kläpit oon tosi
innostunheita meänkielestä ja petakookit oon kans alkanheet
intreseeraintumhaan meänkielestä. Se tarkottaa rohki paljo.
14 INFO KALIX MARS 2016 INFO KALIX MARS 2016 15

KalixKrysset
FLÄKT-
AR
MILT
SYNAD
HÖGRE
KOK-
KONST
BIT
HÖRS I
SYMFONI-
ORKEST-
ER
X 2 FÖR
VISS
PEPPAR
SUMMA
SKÅNK-
EN
FRID
SVAMLA
KLEN-
OD
REST-
AU-
RANG
KARP-
FISK
PÅ
LEJONS-
GATAN 16
ICKE
FÅTT
NAMN
HUNNER-
NAS
KUNG
TRÄD
SKELETT-
VÄVNAD
EBBATS
VAK
FÖR TILL
ALTARET
KORT PO-
STLÅDA
FORMELL
NAT-
RIUM
SES KO
STUND-
OM
GÖRS PÅ
ELEGANT
VIS
FORNLÄM-
NINGS-
OMRÅDE
LON
MÄRR
UNGE-
FÄR 1675-
1750
SAM-
LANDE
SYMBOL
STRECK
FOND-
SYSTEM
BITA
SPECIAL-
ITET
SES
TILL JUL
BÖRD
PLAST-
LEKSAK
HÄR OCH
DÄR
OCKU-
PERAR
PELIKAN-
PIPPI
ÄT-
STÖR-
NING
VÄDER-
STRECK
IHOP
LÄTTA
GÅR
ÖVER
KALIX-
ÄLVEN
UT-
SÖNDRAS
FRÅN
NJURE
BAK-
DELEN
TRÄNGS
MOT
CENTRUM
SÖNDER
TID FÖR
POLITIS-
KA ÖDEN
NED-
FRYS-
NING
OVE IDH
TJEJEN
PÅ SLANG
FÖRE MÅ-
NGA BA-
NDNAMN
JAGA
SLAG-
INSTRU-
MENT
MED
LIDANDE
REN-
GÖRING
SOUND
LULEÅ
FÖR K.
FALLHOLM
IS-
RÄNNA
FRONT
OM-
SLUT-
ER
PURPUR-
FÄRGAS
SOM
TIO
EN
NIL-
HE-
IM
SLUTA
FARTYGS-
STADGA &
SÄNDER I
ETERN
INSTRUK-
TION
MITT I
DANSADE
LUFSAD
BYGG-
MARK
ORKES-
LÖST
PSEUDO-
NYM
BEKANT
MED
MÖBEL-
JÄTTE
SYRE
TRÄD
OCH FISK
KL: 21
KAN DET
KATT
LJUVLIG
OM
BERGSTR-
ÖM FRÅN
KALIX
FART
VIN-
OMRÅDE I
ITALIEN
ÄLDRE
LÄNGD-
MÅTT
BÄSTA
TID
DONE-
RAR
20-16
GRATTIS till de fem personer som vann
Kalixkrysset i InfoKalix nummer 3, 2015! De
lyckliga vinnarna får varsin ”Kalixpåse”
med smått och gott.
Ulla Drugge, Morjärv
Anders Riström, Kalix
Anita Öberg-Sandström, Sangis
Christer Gustafsson, Kalix
Ann-Katrin Sohlman Andersson, Börjelsbyn
Vinnarna har underrättats!
16 INFO KALIX MARS 2016
Fem priser lottas ut bland
er som hittat lösningen.
Skicka in din lösning senast
18/4-2016 via e-post
till infocenter@kalix.se,
alternativt brevledes till:
Kalix kommun
”Kalixkrysset”
952 81 Kalix
Jag har löst Kalixkrysset...
I de skuggade rutorna: ____________________________
_____________________________________________
Namn: _______________________________________
Adress:________________________________________
Postnr: _____Postadress: _________________________
Telefonnummer: ________________________________