Vandring och mål Gammal kultursten i och kring ett skogsparti Sven-Inge Windahl 2016
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Väljer vi att acceptera uppställningshypotesen så uppstår ju ytterligare <strong>ett</strong> problem. Det gäller då att försöka<br />
klargöra var den mäktiga stenmassan befunnit sig innan den hamnade på bergkullen. Kolossen måste ju rimligtvis<br />
ha hämtats någonstans ifrån. Och en stentägt, där den huggits fram, borde rimligtvis finnas någonstans i<br />
närområdet. Inom en 100 meters radie finns i alla fall två möjliga stora stentägtsplatser. Den ena utgörs av en<br />
djup <strong>och</strong> bred ränna huggen tvärs igenom en bergrygg ca 100 meter från den uppställda stenkolossen (se beskrivning<br />
i närmast föregående avsnitt). Den mäktiga borrännan är idag helt tömd på det stenmaterial som en gång<br />
fyllt den. Det är inte lätt att säga vart det tagit vägen. Vem vet, kanske är det den mäktiga stenkolossen, som en<br />
gång legat i rännan? Det andra platsen utgörs av en mycket stor stentägtsgrop, där det fortfarande ligger kvar<br />
några mycket stora tillhuggna blockklossar med enstaka långa borrännor. Grunda, borrade klyvhål ställda på rad<br />
tycks inte ha förekommit här. Man kan inte utesluta möjligheten att stenkolossen vid något tillfälle tillverkats här<br />
<strong>och</strong> sedan (efter en mycket imponerande flyttningsinsats) ställts upp på bergkullen. Avståndet mellan<br />
stentägstplatsen <strong>och</strong> bergkullen är överkomligt - ca 40 meter.<br />
Oavs<strong>ett</strong> om nu den stora stenkolossen med den långa borrännan tagits fram ur den mäktiga bergrännan eller om<br />
den huggits fram i stentägtsgropen - eller om den stått på sin nuvarande plats sedan istidens slut - så måste vi<br />
försöka ta ställning till vilken funktion den haft <strong>och</strong> vad den skyltat för. Är det bara en stenrauk - <strong>ett</strong> stort<br />
”blocklik” efter en omfattande stenhuggning på platsen? Eller har stenkolossen fått en avsiktlig utformning av<br />
människor för att utgöra <strong>ett</strong> stenmonument, som skyltar för något viktigt. Blocket skulle ha kunnat fungera som<br />
skyltmonument redan i slutet av stenåldern (för ca 4000 år sedan), då området var strandnära <strong>och</strong> låg vid en<br />
grund saltvattensfjärd. Kanske skyltade det för en helig plats vigd åt dåtidens gudar (sakral funktion) eller för <strong>ett</strong><br />
näraliggande boplatsområde (juridisk funktion). Ett så mäktigt <strong>och</strong> uppmärksamhetstilldragande block kan<br />
naturligtvis ha gjorts till <strong>ett</strong> gränsmarkerande stenmonument betydligt senare. Bortklyvningen av stenmassa med<br />
hjälp av borrteknik kan ha genomförts för att utmärka blocket som <strong>ett</strong> speciellt viktigt gränsmonument. Enligt<br />
fackarkeologerna måste klyvningen med hjälp av borrteknik ha sk<strong>ett</strong> under de senaste århundradena, eftersom<br />
stenborrningstekniken inte anses vara särskilt gammal. När man ser hur naturen (i form av lavar <strong>och</strong> mossor)<br />
gjort intrång på de släta stenytor, som huggits fram med borrteknik (både här på stenkolossen <strong>och</strong> på andra<br />
ställen) så undrar man ibland om arkeologerna inte har underskattat (kanske t.o.m. rejält) stenborrningsteknikens<br />
ålder. <strong>Inge</strong>nting hindrar naturligtvis att stenkolossen skulle kunna vara <strong>ett</strong> 2-fasmonument. Kanske har <strong>ett</strong>
Change language