Framtidens el – så påverkas klimat och miljö

iva.energi

vagvalel-framtidens-el

mare hundraårsperspektiv har skogsvolymen

fördubblats i Sverige, från 60 till 120 Mm3sk,

utan att arealen har förändrats, se även Figur

12. Tillväxten och virkesvolymen har ökat genom

en mer intensiv skogsskötsel och uttaget

har varit mindre än tillväxten i skogen.

Konkret medför detta att den årliga avverkningen

enligt Skogsstyrelsen fram till slutet av

nästa decennium, kan öka från dagens cirka

80 miljoner kubikmeter till maximalt 100 miljoner

kubikmeter, utan att uttaget överskrider

till växten. Dessutom kan ökat uttag av rester

från avverkning i form av grenar och toppar,

kallad GROT, omvandlas till energi motsvarande

30 TWh, vilket är tre gånger mer än dagens

volym (Svante Claesson, Karl Duvemo, Anders

Lundström, Per-Erik Wikberg, 2015).

Skogsstyrelsen har in sin studie prognostiserat

volymerna för skogsavverkning i ett antal olika

scenarier. I beräkningarna har hänsyn tagits till

ökad tillväxt genom det förändrade klimat som

kan förutses. Däremot har de inte i beräkningarna

kunnat ta med eventuella ökade skador

på skogen då man kan förvänta sig förändrade

skadedjursangrepp. I följande diagram framkommer

även att om avverkningsvolymen hålls

på 90 procent andel avverkning i förhållande till

den tillgängliga avverkningspotentialen är det i

nivå med vad som faktiskt avverkas idag.

Hur mycket virke som kan tas ut utan att

överskrida tillväxten är bara en aspekt på hållbart

skogsbruk, se Figur 13 (Svante Claesson,

Karl Duvemo, Anders Lundström, Per-Erik

Wikberg, 2015). Den svåra miljöfrågan är huruvida

tillräcklig hänsyn tas till den biologiska

mångfalden inom skogsbruket. En fråga som

brukar återkomma i debatten handlar om till

exempel askåterföring för att motverka försurning

respektive om ytterligare avsättningar

bör göras för att till exempel minska antal rödlistade

arter. Skogsstyrelsen gör generellt idag

bedömningen att det är svårt att med nuvarande

styrmedel uppfylla miljömålet ”levande skogar”.

Diagram met visar bruttoanvändning och

faktisk avverkning 2013 jämfört med potentiell

årlig avverkning i SKA 20202029, inklusive

tillägg för avverkning på andra ägoslag samt avverkning

av vindfallen och död ved.

Energibolagen är en av flera intressenter av

skogsråvaran. Industrin önskar mer råvara till

papper, massa, kartong samt gade trävaror.

Användningen av biobränsle ökar och nya

innovativa produkter baserade på skogsråvara

håller på att tas fram inom bland annat kemiindustrin.

Även anspråken från natur vårdens

och kulturmiljövårdens sida ökar, vilket bland

annat bygger på tillgång till skog för rekreation

och friluftsliv samt bevarande av biologisk

mångfald och kulturmiljövärden. Att avvägningar

måste göras är tydligt då samhällets

samtliga behov bör tillgodoses. Det framkommer

dessutom tydligt att det finns ett viktigt

samband mellan att få ut skogsvaror till industrin

och den ekonomiska möjligheten att använda

skogsrester till både energisektorn och

biobränsle produktion.

Skogsavfall och rester från skogsindustrin

fungerar bra som bränsle i fjärrvärmeanläggningar

för produktion av både värme och el. För

det ändamålet ställs inga särskilda kvalitetskrav

på exempelvis fukthalt och olika typer av rester

kan tas tillvara, även stubbar om det skulle

bli aktuellt. Skogsstyrelsen menar i sin SKA15-

rapport att GROT-uttaget kan tredubblats med

hänsyn till uppsatta miljökrav enligt Skogsstyrelsen.

Den ökade volymen uppstår dock främst

i norra Sverige, vilket ställer krav att etablera

en effektiv transportkedja både ur miljö- och

kostnadshänseende, om denna volym ska kunna

nyttjas för energiändamål. Det är snarare

en ekonomisk fråga hur mycket bioenergirester

som kan nyttjas för energiändamål alternativt

lämnas kvar i skogen.

Dagens volymer av GROT flisas, och uppgår

till cirka 5 miljoner kubikmeter motsvarande 9,7

TWh i energi, vilket går till värme- och kraftvärmeproduktion.

Även kallad brännved avverkas

och levereras för energiändamål upp till

6 miljoner kubikmeter motsvarande 14,5 TWh

(Staffas Louise, Hansen Karin, Sidvall Anders,

Munthe John, 2015).

I Sverige är den övervägande andelen skog

certifierad enligt FSC eller PEFC. Det har även

tagits fram en ny ISO-standard för biomassa.

Dessa standarder/kriterier utgör ett viktigt steg

till att höja kraven på skogsbruket. Det råder

dock dela de meningar om kraven är tillräckliga.

Trots den höga andelen certifierad skogsmark

45

Similar magazines