Arbetsmarknadsutsikterna våren 2015

denfinarasismen

Riksprognosen_v%C3%A5ren_2015

Arbetsmarknadsutsikterna våren 2015

PROGNOS FÖR ARBETSMARKNADEN 2015–2016


Text

Catarina Annetorp Hörnsten

Karin Berglind

Håkan Gustavsson

Torbjörn Israelsson

Andreas Mångs

Tord Strannefors

Hans Tydén

Skribenter av fördjupningsrutor

Julia Asplund

Linda Pärlemo

Text- och bildredigering

Josefin Eriksson

Bitte Lyrén

Marcus Löwing

Avstämningsdag för valuta- och räntenoteringar

samt andra underlag var 2015–06–04

Rapporten kan beställas från:

Strömberg

Silovägen 16, 136 50 Jordbro

Telefon: 08–499 88 00

Rekvisitionsnummer: 803 457

Eftertryck tillåten med angivande av källa.

2015–06–10


Ura 2015:4

Arbetsmarknadsutsikterna våren 2015

Arbetsmarknadsutsikterna våren 2015

Innehållsförteckning

Sid

Sammanfattning ................................................................................................................................ 2

Internationell översikt ...................................................................................................................... 12

Finansiella marknader ..................................................................................................................... 21

Svensk ekonomi .............................................................................................................................. 25

Fördjupad bakgrund till BNP-bedömningen ............................................................................ 28

Efterfrågan på arbetskraft ............................................................................................................... 39

Näringsgrenar .................................................................................................................................. 46

Jord- och skogsbruk ................................................................................................................ 47

Industri ..................................................................................................................................... 48

Byggverksamhet ...................................................................................................................... 51

Privata tjänster ......................................................................................................................... 54

Offentliga tjänster .................................................................................................................... 59

Utbudet av arbetskraft ..................................................................................................................... 64

Arbetslösa ....................................................................................................................................... 70

Inskrivna arbetslösa på Arbetsförmedlingen ........................................................................... 78

Arbetslösa med utsatt ställning på arbetsmarknaden ............................................................. 81

Matchningsläget .............................................................................................................................. 96

Regional utveckling ....................................................................................................................... 105

Jämförelse med tidigare prognoser ............................................................................................... 113

Bilagor ........................................................................................................................................... 114

Fördjupningar

Är nyanmälda lediga platser ett bra mått för att mäta efterfrågan på arbetskraft? ......................... 44

Utbildningssammansättning på svensk arbetsmarknad .................................................................. 67

Inträdet på arbetsmarknaden för utomnordiskt födda ..................................................................... 91

Behövs fortsatt hög nettoinvandring? ............................................................................................ 103


Arbetsmarknadsutsikterna våren 2015 2

Sammanfattning

De kommande åren kommer att kännetecknas av både fortsatt god jobbtillväxt och

av att allt fler söker sig ut på arbetsmarknaden. Det innebär att arbetslösheten

endast söker sig nedåt i långsamt tempo. Arbetslösheten beräknas minska från 8

procent i åldrarna 16-64 år 2014 till 7,5 procent 2016. De förändringar som sker på

arbetsmarknaden svarar i stor utsträckning utrikes födda för, vilket sammanhänger

med att antalet inrikes födda i befolkningen i åldrarna 16-64 år fortsätter

att minska. Det betyder också att vi bedömer att det är nödvändigt med en fortsatt

stor nettoinvandring framöver. Det är en förutsättning för att klara av att möta

behoven på arbetsmarknaden och för att upprätthålla välfärdspolitiken.

Den svenska arbetsmarknaden är stark i ett internationellt perspektiv. Trots detta

riskerar strukturarbetslösheten att höjas ytterligare. Utmaningarna inom arbetsmarknadspolitiken

ökar således under de kommande åren. Det sammanhänger

med ett stort inflöde av arbetsökande som saknar gymnasiekompetens. Inslaget av

grupper som har en markant lägre sannolikhet att hitta ett arbete ökar undan för

undan. Det ökar behovet av att arbetsförmedlarna har möjlighet att ge varje arbetssökande

i den situationen mer tid. En ytterligare förbättrad integration är

nyckeln till framgång, och den förbättring som tycks ha skett är inte tillräcklig.

Stigande global tillväxt

Trots en fortsatt mycket expansiv penningpolitik och nedtryckta oljepriser förstärktes

aktiviteten i den globala ekonomin endast i långsam takt under 2014. De globala utsikterna

ljusnar successivt under 2015 och 2016 men förbättringen sker i långsamt tempo. Den

globala BNP-tillväxten beräknas till knappt 3,5 procent 2015 och till cirka 4 procent 2016.

Den amerikanska ekonomin blir motorn i världsekonomin. Bidraget från tillväxtekonomierna

förblir stort, men mindre än tidigare. Det ser nu även något ljusare ut i euroområdet

och en något tydligare återhämtning än vad som förutsågs tidigare är att vänta. Den

svenska ekonomin och arbetsmarknaden gynnas av den gradvisa globala förbättringen.

Efter en tydlig försvagning under första kvartalet 2015 väntas tillväxten i den amerikanska

ekonomin gradvis ta mer fart under fortsättningen av året. Mycket talar således

för att inbromsningen i den amerikanska ekonomin var tillfällig. Försvagningen kopplas

bland annat till bistert vinterväder och hamnstrejker på den amerikanska västkusten.

Den amerikanska arbetsmarknaden fortsätter att förstärkas under 2015 och 2016. Arbetslösheten

väntas understiga 5 procent under 2016. De amerikanska hushållen och företagen

kommer därmed att agera draglok för världsekonomin. Allt detta gör även att tidpunkten

för när den amerikanska centralbanken höjer sin styrränta kommer allt närmare.

Sammantaget beräknas amerikanska BNP öka med 2,1 procent 2015 och med 3,0 procent

2016. Detta kan jämföras med 2,4 procent 2014.

Återhämtningen i euroområdet har fortsatt och inkommande statistik indikerar att utvecklingen

är starkare än vad som tidigare var förväntat. Utvecklingen i euroområdet

gynnas av många olika faktorer. Den fortsatt mycket expansiva penningpolitiken – framför

allt ECB:s mycket stora obligationsköp – har lett till att kreditgivningen ökat och att

optimismen ökat hos både hushåll och företag. Vidare stimulerar det låga oljepriset ekonomin

och inte minst har försvagningen av euron ökat konkurrenskraften hos exportföre-


Arbetsmarknadsutsikterna våren 2015 3

tagen. Utvecklingen är dock fortsatt bräcklig och det finns alltjämt underliggande problem

såsom hög skuldsättning, politisk osäkerhet, obetydlig inflation och en mycket hög

arbetslöshet i flera länder. Ytterligare strukturella reformer är därför nödvändiga.

Antalet sysselsatta i euroområdet började öka i början av 2014. Den utvecklingen fortsätter

under vår prognosperiod. Även om arbetslösheten har kulminerat förblir nivån mycket

hög både 2015 och 2016. Den hittillsvarande nedgången förklaras främst av att jobben

blivit fler. Arbetslösheten bedöms sjunka till 10,7 procent 2016. Det betyder att euroområdet

fortsätter att brottas med en mycket hög arbetslöshet även under de kommande

åren. Arbetslöshetens sammansättning är också mycket ogynnsam. Vår bedömning är att

BNP för euroområdet växer med 1,5 procent 2015, vilket kan jämföras med 0,9 procent

2014. För 2016 bedöms tillväxten till cirka 2 procent.

Hushållen förblir tillväxtmotorn i Sverige

Efter en tillfällig svacka under inledningen på 2015 tar tillväxten i den svenska ekonomin

åter mer fart från och med andra halvåret 2015. Den förhållandevis svaga BNPutvecklingen

under inledningen av 2015 är en följd av en fortsatt trög återhämtning i den

globala ekonomin. Arbetsförmedlingens arbetsgivarundersökning av 10 000 arbetsställen

i det privata näringslivet, och av samtliga kommuner och landsting, under våren 2015

visar att man nu räknar med en starkare ökning av efterfrågan på varor och tjänster än

vad man gjorde i de senaste undersökningarna. Bedömningen ligger också tydligt över det

historiska genomsnittet. Även andra framåtblickande indikatorer pekar på att den ekonomiska

aktiviteten kommer att växla upp.

Den bild av utvecklingen i den svenska ekonomin som vi gav i föregående prognos står i

huvudsak fast. Detta betyder att det är den inhemska efterfrågan som kommer att driva

tillväxten. Hushållen får en fortsatt god inkomstutveckling samtidigt som deras förmögenhetsställning

fortsätter att vara stark. Dessutom har hushållen varit ovanligt sparsamma.

Denna försiktighet består ett tag till, men under framför allt 2016 bedömer vi att

hushållen kommer att lätta på plånboken något mer.

Investeringskonjunkturen förstärktes tydligt under andra halvåret 2014, men blev i det

närmaste oförändrad mellan fjärde kvartalet 2014 och första kvartalet 2015. Den svaga

utvecklingen under årets första kvartal förklaras dock av en tillfällig ökning under fjärde

kvartalet 2014. Bostadsinvesteringarna fortsatte att öka i god takt under första kvartalet.

De fortsätter att öka under 2015 och 2016, men i något lägre takt än under 2014. Samtidigt

förstärks investeringsökningen i industrin och i den offentliga sektorn – framför allt

under 2016.

Den långsamma återhämtning som sker av den globala ekonomin påverkar den svenska

exporten. Förstärkningen blir därför förhållandevis blygsam 2015, men under 2016 finns

förutsättningar för en mer tydlig exporttillväxt. Importen ökar emellertid i snabbare takt

än exporten under både 2015 och 2016. Detta betyder att nettoexporten ger ett negativt

bidrag till BNP-tillväxten under prognosperioden. Efter att ha ökat med 2,5 procent under

2014 bedömer vi att BNP växer med 2,5 procent 2015 och med 3,0 procent 2016, kalenderkorrigerat.


Arbetsmarknadsutsikterna våren 2015 4

Drygt 110 000 fler sysselsatta 2016

Framåtblickande indikatorer tyder på en fortsatt god efterfrågan på arbetskraft under

både 2015 och 2016. Exempelvis indikerar Arbetsförmedlingens arbetsgivarundersökning

våren 2015 att arbetsgivarna kommer att fortsätta öka antalet anställda i ett tämligen gott

tempo, detta på såväl ett som två års sikt. I takt med att konjunkturen gradvis förbättras

väntas sysselsättningsökningen tillta. För 2015 beräknas sysselsättningen (16-64 år) öka

med 50 000 personer (motsvarande 1,1 procent). Under 2016 förväntas antalet sysselsatta

öka med 61 000 personer (motsvarande 1,3 procent) vilket innebär att antalet sysselsatta

2016 landar på nära 4,7 miljoner. Detta kan jämföras med en jobbtillväxt på 43 000 personer

– motsvarande 0,9 procent – under 2014. Under 2016 blir den relativa sysselsättningsgraden

76,6 procent. Antalet sysselsatta ökar mest i den privata tjänstesektorn, men

relativt sett är ökningen starkare i offentliga tjänster.

Enligt Nationalräkenskaperna ökade antalet arbetade timmar med 1,8 procent under

2014. Arbetade timmar bedöms fortsätta att växa i god takt under både 2015 och 2016

eller med 1,6 respektive 1,8 procent, vilket är större ökningar än den bedömda tillväxten

av antalet sysselsatta (åldersgruppen 15-74 år). Detta betyder att medelarbetstiden bedöms

öka. Produktiviteten i privat näringsliv har utvecklats förhållandevis svagt under

lång tid. Under 2015 bedöms BNP-produktiviteten öka med 0,9 procent och under 2016

med 1,2 procent. Detta kan jämföras med 0,7 procent under 2014.

Sysselsättningen ökar mest bland unga

Under prognosperioden bedöms sysselsättningen öka för samtliga åldersgrupper, men det

är i synnerhet ungdomarna som gynnas av den starka arbetsmarknaden. En stor del av

jobbtillväxten sker nämligen inom yrkesområden med lägre krav på utbildning och erfarenhet.

Dessutom kan man notera att en stor del av sysselsättningsökningen, särskilt

bland de unga, avser tillfälliga anställningar.

Antalet sysselsatta med längre utbildning fortsätter att öka

Under prognosperioden väntas antalet sysselsatta med eftergymnasial utbildning öka

mest, vilket möjliggörs av en fortsatt ökning av arbetskraftsutbudet med den utbildningsbakgrunden.

Antalet sysselsatta med gymnasieutbildning bedöms endast förändras i liten

omfattning, medan antalet med endast förgymnasial utbildning fortsätter att minska. Det

stora tillskottet av eftergymnasialt utbildade får till följd att fler med den utbildningsnivån

rekryteras till jobb på gymnasienivå.

Första kvartalet 2015 hade gruppen förgymnasialt utbildade (25-64 år) en sysselsättningsgrad

motsvarande 60 procent. Detta kan jämföras med nästan 88 procent hos dem

med eftergymnasial utbildning längre än två år (25-64 år) och 82 procent bland de med

gymnasial utbildning (25-64 år). Det finns således en stor potential att öka sysselsättningen

bland de korttidsutbildade. Många av dessa personer är dock i behov av omfattande

kompetenshöjande insatser för att detta ska kunna realiseras.

Utrikes födda svarar för nästan hela sysselsättningsökningen

Nästan hela den sysselsättningsökning (16-64 år) som bedöms i denna prognos – 111 000

personer under 2015 och 2016 – svarar utrikes födda för. Denna grupp svarar emellertid

för hela tillskottet i såväl befolkning som arbetskraft. Tillskottet kommer främst från per-


Arbetsmarknadsutsikterna våren 2015 5

soner födda utanför Europa. Den framtida sysselsättningstillväxten blir ännu mer beroende

av utvecklingen bland utrikes födda, eftersom den inrikes födda befolkningen krymper.

Vi bedömer att såväl antalet sysselsatta som sysselsättningsgraden för utrikes födda

fortsätter att stiga under prognoshorisonten.

Det finns tecken på att åtminstone delar av integrationsprocessen på arbetsmarknaden

tycks ha förbättrats, trots att vi nu har en betydligt större grupp av invandrare med kort

vistelsetid i landet som konkurrerar om de lediga jobben. Skillnaden i sysselsättningsgrad

mellan i synnerhet utomeuropeiskt födda och inrikes födda är dock mycket stor. Särskilt

stor är skillnaden mellan de två grupperna bland kvinnor.

Arbetskraften fortsätter att växa starkt

Även om befolkningen i yrkesverksamma åldrar endast har ökat svagt under senare år så

har antalet personer i arbetskraften ökat starkt. Detta har kunnat ske till följd av ett ökat

arbetskraftsdeltagande hos befolkningen – vilket delvis är en effekt av en utbudsstimulerande

politik. Arbetsförmedlingens etableringsuppdrag har påskyndat inträdet i arbetskraften

för nyanlända invandrare. Invandringen bedöms fortsätta att ligga på en hög nivå

under de närmaste åren till följd av stor asyl- och anhöriginvandring. Detta ger ett värdefullt

tillskott till arbetskraften som utan invandring hade minskat – utrikes födda svarar

för hela arbetskraftstillväxten sedan 2008. Det betyder också att vi bedömer att det är

nödvändigt med en fortsatt stor nettoinvandring framöver.

De närmaste åren beräknas arbetskraften fortsätta att växa i god takt. År 2015 beräknas

den öka med 42 000 personer och år 2016 med 48 000 personer. Befolkningens arbetskraftsdeltagande

beräknas till 82,7 procent 2016. Utbudet av arbetskraft behöver fortsätta

att öka i hög takt för att det ska gå att upprätthålla en god och uthållig ökning av sysselsättningen.

Stark sysselsättningstillväxt inom offentliga tjänster

Den svenska industrin har tydligt präglats av de senaste årens globala lågkonjunktur och

industriproduktionen har haft en svag utveckling under en längre period. Även under

2014 var utvecklingen dämpad, då såväl produktion som orderingång föll tillbaka ytterligare.

Under första kvartalet 2015 vände emellertid industriproduktionen svagt uppåt.

Ljusare globala utsikter och ökad världshandel gynnar exportberoende länder som Sverige.

De positiva tecknen till trots finns det fortfarande en del orosmoln vad gäller den

svenska industrisektorns utveckling. Exempelvis pekar framåtblickande indikatorer som

Konjunkturinstitutets konfidensindikator och Arbetsförmedlingens arbetsgivarundersökning

på en viss försvagning av industriföretagens förväntningar sedan slutet på 2014.

Antalet sysselsatta inom industrin har minskat tydligt under senare år. De senaste kvartalen

har dock nedgången av antalet sysselsatta mattats av tydligt. Även om antalet sysselsatta

inom industrin kommer att vara lägre 2015 än under 2014 innebär detta att vi förutser

en viss jobbtillväxt under 2016.

Byggkonjunkturen fortsätter att vara stark. Vår arbetsgivarundersökning visar att efterfrågeläget

bland byggföretagen under det senaste halvåret har utvecklats starkare än de

förväntade sig i höstas. Företagens förväntningar inför framtiden är också starkare än

normalt. Antalet påbörjade lägenheter fortsatte att öka under första kvartalet 2015. Dessutom

har antalet bygglov för bostäder och fritidshus ökat under hela 2014 och inledning-


Arbetsmarknadsutsikterna våren 2015 6

en av 2015. Trots den starka byggkonjunkturen har dock sysselsättningen i näringen inte

ökat. En viktig förklaring är att företagen inom byggverksamheten i allt större grad använder

sig av inhyrd personal och utländsk arbetskraft. Den fortsatt starka byggkonjunkturen

talar för att sysselsättningen kommer att öka både 2015 och 2016. Vår bedömning

är att sysselsättningen ökar med 4 000 personer 2015 och med lika många 2016. Användningen

av inhyrd personal och utländsk arbetskraft fortsätter att hålla tillbaka jobbtillväxten

även under dessa år.

Den privata tjänstesektorn fortsätter att växa. Vår undersökning visar att förväntningsläget

bland företagen för det kommande halvåret är något starkare än normalt. Sysselsättningen

ökade i god takt under 2014 och inledningen av 2015. Under prognosperioden

fortsätter sysselsättningen att öka tydligt. En stark inhemsk efterfrågan, i synnerhet hushållens

konsumtion, förväntas driva tillväxten under prognosperioden. Det är därför

framför allt tjänster som riktas mot hushållen som väntas möta en stark utveckling, men

även inom mer företagsnära tjänster väntas en ökning. Dessa arbetsgivare gynnas av en

fortsatt stark utveckling i offentliga tjänstesektorn och byggverksamheten samt av en

ökande optimism inom industrin. Vi bedömer att antalet sysselsatta i den privata tjänstesektorn

ökar med 30 000 personer 2015 och med ytterligare 32 000 personer under

2016.

Jobben fortsätter att växa i god fart inom området offentliga tjänster och där sker även

den starkaste jobbtillväxten relativt sett. Arbetsförmedlingens arbetsgivarundersökning

visar att arbetsgivarna planerar för fler anställda på både ett och två års sikt samt på en

fortsatt ökning av de offentliga arbetsgivarnas verksamheter. Under vår prognosperiod

kommer arbetsgivarnas ekonomiska förutsättningar inte att begränsa möjligheterna att

expandera sina verksamheter. Också de privata arbetsgivarna inom området planerar för

fler anställda under hela vår prognosperiod. Arbetsförmedlingen bedömer därför att

sysselsättningen kommer att öka hos både offentliga och privata arbetsgivare inom området

också under 2015 och 2016. Inom vissa yrken riskerar dock den allt större bristen på

arbetskraft att utgöra ett hinder för den framtida sysselsättningsutvecklingen.

Storstadslänen växer snabbast men uppgången blir bred

Sysselsättningen steg på bred front i landet under 2014 och ett flertal av landets regioner,

även utanför storstadslänen, visade en stark sysselsättningstillväxt. Under både 2015 och

2016 fortsätter sysselsättningen att stiga i samtliga län. Storstadslänen – med Stockholm i

täten – väntas fortsätta att uppvisa den tydligaste jobbtillväxten även om sysselsättningsökningen

förväntas växla upp bland merparten av övriga län under 2016.

Även om sysselsättningen väntas stiga i hela landet under prognosperioden utgör Gävleborgs,

Jämtlands, Södermanlands och Västernorrlands län motpoler till övriga regioner.

Den svagare utvecklingen i dessa län förklaras främst av en ogynnsam näringsstruktur. I

några fall begränsas jobbtillväxten också av ett vikande befolkningsunderlag i åldrarna

16-64 år. Det tidigare mönstret med en kraftigare sysselsättningstillväxt i regioner med en

mer diversifierad näringsstruktur väntas således bestå. Under främst 2016 väntas dock en

successivt ökad aktivitet inom industrin gynna sysselsättningen även i landets traditionellt

sett mer industritunga regioner.


Arbetsmarknadsutsikterna våren 2015 7

Arbetslösheten minskar till 7,5 procent 2016

Arbetslösheten har endast uppvisat små förändringar under de senaste åren och uppgick

2014 till i genomsnitt 8,0 procent, motsvarande 400 000 personer, i åldrarna 16-64 år.

Den fortsätter att minska i långsam takt under både 2015 och 2016, men inslaget av

strukturellt arbetslösa ökar ytterligare. Under 2015 bedöms arbetslösheten uppgå till 7,8

procent och 2016 till 7,5 procent. Att arbetslösheten – trots en stark jobbtillväxt – inte

faller mer markerat beror på en fortsatt stark tillväxt av arbetskraften.

Det är viktigt att kartlägga arbetslösheten, i synnerhet att beskriva vilka grupper som har

särskilt svårt att få jobb. De heltidsstuderande som söker jobb utgör i många fall inget

arbetsmarknadspolitiskt problem eftersom många ser studier som sin huvudsakliga aktivitet.

Av de arbetslösa 2014 var 130 000 heltidsstuderande som aktivt sökte arbete, motsvarande

2,6 procent av arbetskraften. Denna grupp har minskat svagt jämfört med 2013.

Antalet arbetslösa som inte var heltidsstuderande var 270 000 under 2014, motsvarande

5,4 procent av arbetskraften, vilket är samma nivå som 2013.

Arbetslösheten för inrikes födda har minskat och den utvecklingen fortsätter. Å andra

sidan förändras arbetslösheten för utrikes födda endast marginellt. Det sammanhänger

med att hela tillskottet av arbetskraft härrör från utrikes födda, medan inrikes födda fortsätter

att minska i antal. Det är framför allt bland ungdomar som arbetslösheten minskar,

vilket beror på att unga gynnas mest av den fortsatta förstärkningen på arbetsmarknaden.

Färre inskrivna arbetslösa på Arbetsförmedlingen

Antalet inskrivna arbetslösa på Arbetsförmedlingen – det vill säga öppet arbetslösa och

sökande i program med aktivitetsstöd – bedöms fortsätta minska, dock i långsam takt. Av

de arbetslösa är det i första hand de som står närmast arbetsmarknaden som kommer ut i

jobb när arbetsmarknaden stärks. Sammansättningen av inskrivna arbetslösa har förändrats

påtagligt, då inslaget av personer som står långt från arbetsmarknaden – det vill säga

utsatta grupper – fortsatt att öka på Arbetsförmedlingen.

Den breda sysselsättningstillväxten i landet avspeglas i fortsatt fallande arbetslöshetstal –

visat som inskrivna arbetslösa som andel av den registerbaserade arbetskraften – i de

flesta av landets regioner under både 2015 och 2016. Den tidigare beskrivna tudelningen

mellan mer industriintensiva och mer tjänsteintensiva arbetsmarknader består, vilket

innebär fortsatt höga arbetslöshetsnivåer i främst Gävleborgs, Blekinge och Södermanlands

län. I dessa län förväntas relativa arbetslöshetstal på över 10 procent under fjärde

kvartalet 2016. Samtidigt väntas fortsatt låga arbetslöshetnivåer i Uppsala, Stockholms

och Hallands län. Bland storstadsregionerna bedöms Skåne län fortsätta att bokföra den

högsta arbetslösheten.

Matchningen ska stå i fokus åren 2015 och 2016

Kärnan i Arbetsförmedlingens uppdrag är att matcha arbetssökande mot arbetsgivarnas

behov. Under 2015 och 2016 kommer Arbetsförmedlingens arbete att påverkas av att

efterfrågan på arbetskraft främst gynnar arbetssökande med gymnasial och eftergymnasial

utbildning samtidigt som antalet arbetslösa med kortare utbildning ökar. Arbetslöshetens

struktur år 2015 skiljer sig kraftigt åt jämfört med motsvarande konjunkturlägen tidigare.

Det finns en stor tillgång på arbetslösa med kort utbildning eller yrkeskompetenser

som endast efterfrågas i liten grad. Andelen arbetslösa som har svårare att finna ett arbete


Arbetsmarknadsutsikterna våren 2015 8

kommer således att öka under prognosperioden. Arbetsförmedlingens matchningsarbete

kommer utifrån dessa förutsättningar att utsättas för ökade utmaningar.

För att upprätthålla tillgången på efterfrågad arbetskraft de närmaste åren blir således

arbetet med att förstärka arbetslösas position på arbetsmarknaden synnerligen viktigt.

Omställningen och rörligheten på arbetsmarknaden måste vara hög och det är väsentligt

att arbeta med aktiva insatser riktade mot arbetslösa som har svårt att finna en lösning på

sina arbetsmarknadsproblem. Det är viktigt att motverka den del av arbetslösheten som

är strukturell, det vill säga arbetslösa som befinner sig på utbildningsnivåer, inom utbildningsinriktningar

eller inom tillbakagående yrken där det råder hög arbetslöshet oavsett

konjunkturläge. Misslyckas detta kommer jämviktsarbetslösheten att öka. Konjunkturinstitutet

skattar den svenska jämviktsarbetslösheten till 7 procent.

Matchningssvårigheterna har inte ökat ur ett arbetsgivarperspektiv

Efterfrågan på arbetskraft har fortsatt att öka det senaste året. I en sådan utveckling stiger

normalt bristen på utbildad och yrkeserfaren arbetskraft. Bristen på arbetskraft har också

ökat inom det privata näringslivet men i tämligen begränsad utsträckning. Dock är bristen

på arbetskraft fortfarande lägre än vid motsvarande efterfrågelägen tidigare. Även om

bristtalen inom det privata näringslivet bedöms fortsätta öka något under prognosåren

finns det inga tecken på att dessa kommer att påverka ekonomin negativt 2015 och mycket

tyder på att detta även gäller för 2016.

Det finns sannolikt flera bidragande orsaker till de fortsatt begränsade rekryteringsproblemen.

En viktig faktor är att efterfrågan på arbetskraft till stor del återfunnits inom

privata tjänstenäringar där det inte ställts så höga utbildningskrav. Dessutom har efterfrågan

inom privat tjänstesektor främst uppstått i de tre storstadsregionerna, där tillgången

på arbetskraft är god.

En ytterligare orsak till att bristen på arbetskraft ökat endast i begränsad grad är de ökade

inslagen av utländska entreprenörer, särskilt inom vissa branscher såsom byggverksamhet

och transport. Det har även blivit vanligare att lägga ut uppdrag på företag i andra

länder, till exempel inom IT och teknik. Det sker också en viss arbetskraftsinvandring

inom en del stora bristyrken på arbetsmarknaden. Andra förklaringar kan vara att arbetsgivare

lättare når den arbetskraft de önskar rekrytera, till exempel genom sociala medier,

och att det fortfarande finns många arbetslösa som söker de lediga jobben.

Allt mer ansträngt rekryteringsläge inom offentliga tjänster

Inom delar av området offentliga tjänster är dock rekryteringsläget ansträngt och det

svåra bristläget blir än skarpare kommande år. Bristen på utbildad arbetskraft väntas

stiga successivt och arbetsgivarna får i många fall svårt att fullt ut upprätthålla service

inom sina verksamheter. Bristen på arbetskraft riskerar att bromsa den samlade ökningen

av sysselsättningen inom sektorn. Bristen på utbildad arbetskraft blir särskilt stor inom

yrken på högskolenivå, men det finns även en tydlig tendens till ökad brist på vårdutbildade

på gymnasienivå.

Det allt mer problematiska rekryteringsläget sammanhänger med flera faktorer. En viktig

faktor är att det inom flera yrken finns ett strukturellt underskott på nyexaminerade. Anledningen

är att antalet utbildningsplatser är för litet och i vissa fall är dessutom sökintresset

för lågt till utbildningarna. En annan bidragande faktor till den ökade bristen på


Arbetsmarknadsutsikterna våren 2015 9

arbetskraft är att generationsväxlingen fortfarande påverkar rekryteringsläget inom

många regioner utanför de tre storstadsregionerna.

Brist på arbetskraft inom vissa branscher

Bristen på arbetskraft inom det privata näringslivet väntas öka något till slutet av 2016.

Ökningen begränsas till vissa branscher. För offentliga tjänstesektorn förblir rekryteringsläget

bekymmersamt. Inom följande yrkesområden väntas bristen bli mest framträdande:







Yrken inom hälso- och sjukvård

Läraryrken

Yrken inom teknik och data

Yrken inom bygg- och anläggningarbete

Kvalificerade yrken inom industrin

Några enskilda yrken inom tjänster och service

Allt fler inskrivna arbetslösa har en utsatt ställning på arbetsmarknaden

Arbetsförmedlingen har fått ett breddat uppdrag genom etableringsuppdraget och sjukförsäkringsreformen.

Detta har medfört att sammansättningen av de inskrivna arbetslösa

har förändrats kraftigt. En allt större andel av dem som är inskrivna vid Arbetsförmedlingen

tillhör grupper som generellt har svårare att få ett arbete än andra och därmed

löper högre risk att bli långtidsarbetslösa. Till dessa grupper hör personer med endast

förgymnasial utbildning, utomeuropeiskt födda, personer i åldern 55-64 år och personer

med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga. Dessa grupper benämns

som utsatta grupper. I gruppen med endast förgymnasial utbildning ingår även ungdomar

med bristfällig utbildning. Ungdomar är dock generellt inte en grupp med utsatt ställning

på arbetsmarknaden.

Det är här viktigt att poängtera att de som ingår i grupper med utsatt ställning i genomsnitt

har svårare att få arbete än övriga grupper på arbetsmarknaden men att det inom

respektive grupp naturligtvis finns individuella skillnader som gör att alla inte har svårt

att få arbete. Jobbchansen, det vill säga andelen arbetslösa som varje månad går till ett

arbete, är dubbelt så stor för dem som har en starkare position på arbetsmarknaden än

för dem som ingår i en utsatt grupp. Under första kvartalet 2015 var jobbchansen omkring

5 procent för utsatta grupper jämfört med cirka 11 procent för dem med en starkare

ställning på arbetsmarknaden.

Arbetslösheten ökar för dem i utsatt ställning

I april 2015 var totalt 366 000 inskrivna som arbetslösa på Arbetsförmedlingen. Av dessa

tillhörde 68 procent eller 250 000 personer de grupper som har en utsatt ställning på

arbetsmarknaden. Av dem har mer än hälften varit arbetslösa mer än ett år. Den nedgång

av antalet inskrivna arbetslösa som bedöms för 2015 och 2016 kommer helt och hållet att

ske i grupper som har en starkare ställning på arbetsmarknaden. Samtidigt väntas antalet

arbetslösa i utsatta grupper öka under dessa bägge år. Orsaken är framför allt ett fortsatt

stort inflöde av nyanlända till etableringsuppdraget. Detta är en följd av många flyktinginvandrare

från framför allt Syrien, men även från andra länder med politisk instabilitet.


Arbetsmarknadsutsikterna våren 2015 10

En annan faktor som också påverkar ökningen av antalet inskrivna arbetslösa med utsatt

ställning, men i mindre utsträckning, är överföringen av personer till Arbetsförmedlingen

från Försäkringskassan.

Det är framför allt bland män med utsatt ställning som arbetslösheten ökar. Detta förklaras

främst av att det är fler män än kvinnor som invandrar. Men även bland kvinnorna i

utsatta grupper finns det nu en tendens till ökning av arbetslösheten. Däremot minskar

arbetslösheten för både män och kvinnor bland dem som har en starkare ställning på

arbetsmarknaden.

Andelen av de arbetslösa som har en utsatt ställning bedöms nå 70 procent i slutet av

2015. Under 2016 väntas andelen fortsätta att öka för att passera 75 procent under andra

halvåret. Att andelen i utsatta grupper ökar ytterligare beror både på en fortsatt ökning av

antalet arbetslösa i utsatta grupper och på en nedgång av arbetslösheten i övriga grupper.

Antalet arbetslösa utomeuropeiskt födda ökar stadigt

Av de utsatta grupperna utgör i dag utomeuropeiskt födda den enskilt största gruppen.

Antalet inskrivna arbetslösa utomeuropeiskt födda har ökat kontinuerligt och starkt, från

40 000 personer 2008, till en nivå på 130 000 personer i april 2015. Den markanta ökningen

förklaras av ett stort inflöde av personer i etableringsuppdraget sedan det infördes

2010. Eftersom flyktingströmmarna förväntas vara fortsatt stora 2015 och 2016 beräknas

denna grupp öka ytterligare framöver. Under det senaste året har arbetslösheten för dem

med endast förgymnasial utbildning minskat. Minskningen har nu upphört och vänts till

en uppgång. Totalt utgjorde gruppen 116 000 personer i april 2015. Av dessa har nästan

hälften, över 50 000, en ofullständig grundskoleutbildning. Arbetslösa i åldern 55-64 år

och arbetslösa med funktionsnedsättning har minskat under det senaste året. Nedgångstakten

har dock avtagit, speciellt för dem i åldersgruppen 55-64 år. Antalet inskrivna arbetslösa

i åldern 55-64 år uppgick till 55 000 i april 2015. Motsvarande antal för personer

med funktionsnedsättning var 75 000.


Arbetsmarknadsutsikterna våren 2015 11

Valda indikatorer

Källa: SCB, Arbetsförmedlingen

123

Procentuell förändring

Prognos

2012 2013 2014 2015 2016

BNP, till marknadspris -0,3 1,3 2,3 2,7 3,2

BNP, kalenderkorrigerat 0,1 1,3 2,5 2,5 3,0

Arbetade timmar, kalenderkorrigerat 0,7 0,3 1,8 1,6 1,8

Produktivitetstillväxt -0,6 1,0 0,7 0,9 1,2

KPIF, inflation, årsgenomsnitt 1,0 0,9 0,5 1,0 1,6

Timlön 1 3,0 2,5 2,9 2,9 3,2

Hushållens reala disp. inkomster 2 3,8 2,1 2,6 2,7 2,3

Privat konsumtion 0,8 1,9 2,4 2,2 2,6

Sparkvot, inkl. avtalspension 3 15,2 15,6 15,8 16,2 15,9

Nyckeltal 4

Tusental/procent

Förändring, tusental/procentenheter

Utfall Prognos Utfall Prognos

2013 2014 2015 2016 2013 2014 2015 2016

Arbetskraft (16-64 år) 4 948 4 988 5 030 5 078 53 40 42 48

Sysselsatta (16-64 år) 4 545 4 588 4 638 4 699 43 43 50 61

Arbetslösa (16-64 år) 403 400 392 379 9 -3 -8 -13

Arbetslöshet (16-64 år) 8,1 8,0 7,8 7,5 0,1 -0,1 -0,2 -0,3

Relativa arbetskraftstal (16-64 år) 82,2 82,6 82,8 82,7 0,7 0,4 0,2 -0,1

Sysselsättningsgrad (16-64 år) 75,5 76,0 76,3 76,6 0,6 0,5 0,3 0,3

Inskrivna arbetslösa (16-64 år) 5 404 379 367 347 11 -25 -12 -20

Arbetsmarknadspolitiska program (16-64 år) 6 201 191 197 205 14 -10 6 8

Sysselsatta (15-74 år) 4 705 4 772 4 840 4 919 48 67 68 79

Arbetslösa (15-74 år) 411 411 406 395 8 0 -5 -11

Arbetslöshet (15-74 år) 8,0 7,9 7,7 7,4 0,0 -0,1 -0,2 -0,3

Källa: SCB, Arbetsförmedlingen

56

1

Avser Konjunkturlönestatistiken.

2

Avser hushåll och deras icke vinstdrivande organisationer.

3

Procent av disponibel inkomst.

4

Summeringarna stämmer inte alltid på grund av avrundningar.

5

Arbetsförmedlingens verksamhetsstatistik.

6

Arbetsförmedlingens verksamhetsstatistik.


Arbetsmarknadsutsikterna våren 2015 12

Internationell översikt

Trots en mycket expansiv penningpolitik och nedtryckta oljepriser har aktiviteten i

den globala ekonomin endast förstärkts i långsam takt. Förbättringen fortsätter i

långsam takt under 2015 och 2016. Dock tilltar tillväxten under loppet av prognosperioden.

De amerikanska hushållen och företagen agerar draglok för världsekonomin och

bidraget från tillväxtekonomierna blir stort, men mindre än tidigare. Bakom detta

ligger en lugnare ekonomisk aktivitet i Kina och att vissa länder, exempelvis Ryssland

och Brasilien, brottas med stora ekonomiska problem. Det ser något ljusare ut

i euroområdet och en något tydligare återhämtning är där att vänta, vilket sammanhänger

med att ECB vunnit allt större förtroende för sin penningpolitik. Hushållen

ser också något mer positivt på framtiden, vilket är bra för den privata konsumtionen.

Exporten gynnas dessutom av ett fortsatt sjunkande värde på euron.

Global BNP växer med omkring 4 procent 2016

För många länder är den höga arbetslösheten den största utmaningen under de kommande

åren, detta i synnerhet då den strukturella arbetslösheten är hög. Vidare brottas

många centralbanker fortsatt med alltför låg inflation, men deflationshotet bedöms ha

minskat. Den globala BNP-tillväxten beräknas till knappt 3,5 procent 2015, vilket betyder

att den blir svag fyra år i följd. Vi bedömer att tillväxten uppgår till cirka 4 procent 2016.

Det betyder att världshandeln växer snabbare 2015 och 2016 än 2014, vilket gynnar exportberoende

länder som Sverige och Tyskland.

Procent

7

Global BNP-tillväxt

Prognos för 2015 - 2016

Heldragen linje = historiskt genomsnitt

6

5

4

3

2

1

0

-1

1970 1974 1978 1982 1986 1990 1994 1998 2002 2006 2010 2014

1972 1976 1980 1984 1988 1992 1996 2000 2004 2008 2012 2016

Källa: Macrobond och Arbetsförmedlingen

Hushåll och företag i USA är motorerna i världsekonomin

BNP-tillväxten i Förenta staterna försvagades påtagligt under första kvartalet 2015, jämfört

med fjärde kvartalet 2014. Detta kan i hög grad kopplas till bistert vinterväder och

hamnstrejker på den amerikanska västkusten. Dessutom påverkade den starka dollarn

exporten negativt medan importen gynnades. Det finns dock en del som talar för att


Arbetsmarknadsutsikterna våren 2015 13

denna svacka är tillfällig. Inköpschefsindex för privata tjänster har varit starkt under ett

års tid och hushållen är förhållandevis optimistiska inför framtiden. Vidare talar den

starka arbetsmarknaden för att lönerna förstärks framöver. Till detta kan läggas ökade

hushållsförmögenheter. Dessutom har hushållen amorterat ned sina skulder till en låg

nivå. Sammantaget talar detta för en god privat konsumtion under de kommande åren.

Det finns också en del som talar för ökade investeringar framöver, bland annat en svag

produktivitetstillväxt. Dessutom ökar antalet hushåll tydligt, vilket tillsammans med låga

räntor talar för ökade bostadsinvesteringar. Exporten fortsätter att plågas av att dollarn

fortsätter att förstärkas, vilket sannolikt ligger bakom att inköpschefsindex för industrin

är ganska svagt. Dock är USA inte lika beroende av exportutvecklingen som andra länder,

exporten utgör bara 13 procent av BNP och importen 16 procent. 7 Sammantaget beräknas

BNP öka med 2,1 procent 2015 och med 3,0 procent 2016. Detta kan jämföras med

2,4 procent 2014.

120

Konsumentförtroende, USA - University of Michigan

november 1952 - april 2015

Heldragen linje = historiskt genomsnitt

100

80

60

40

20

0

1952 1959 1966 1973 1980 1987 1994 2001 2008 2015

Säsongrensade värden

Källa: Macrobond

Jobbtillväxten fortsätter

Det har skett en rejäl förbättring av läget på den amerikanska arbetsmarknaden och arbetslösheten

har enligt beräkningar av OECD nått jämviktsnivån. Arbetslösheten har fallit

från 10,0 procent våren 2009 till 5,4 procent i april 2015. 8 Bakom nedgången ligger en

stark jobbtillväxt, vilken varit något större än befolkningstillväxten varvid sysselsättningsgraden

förstärkts något. Dock ligger nivån fortfarande tydligt under den som bokfördes

före finanskrisen i slutet av 2008. En del av arbetslöshetsnedgången kan kopplas

till ett minskat deltagande i arbetslivet. Nedgången av arbetskraftsdeltagandet har upphört

och nivån har varit oförändrad under det senaste året.

Arbetsmarknaden fortsätter att förstärkas i Förenta staterna under 2015 och 2016. Det

betyder ökade rekryteringsproblem, vilket talar för en högre löneökningstakt framöver.

Nedgången av arbetslösheten bedöms också motverkas av ett ökat utbud av arbetskraft,

7

SEB, Nordic Outlook, maj 2015.

8

Alla jämförelser av arbetslöshet och sysselsättning avser säsongrensade värden.


Arbetsmarknadsutsikterna våren 2015 14

då mycket talar för att andelen av befolkningen som är på arbetsmarknaden ökar under

de kommande åren. Trots allt bedöms arbetslösheten fortsätta att minska och understiga

5 procent 2016. En central fråga är om strukturarbetslösheten ökat i Förenta staterna.

Långtidsarbetslösheten har dock minskat påtagligt, men ligger i antal fortfarande över

nivån som rådde före finanskrisen. Den genomsnittliga arbetslöshetstiden uppgick till

30,8 veckor i april 2015, vilket kan jämföras med 16,9 veckor i april 2008. Utmaningen

för arbetsmarknadspolitiken i Förenta staterna är att få till stånd en snabbare ökning av

utbudet av arbetskraft, dels genom att få tillbaka dem som lämnat arbetsmarknaden dels

genom att stimulera nya att komma in på arbetsmarknaden.

Procent

70

Arbetskraft och sysselsättning relaterat

till befolkningen 16 år och äldre i USA

januari 1980 - april 2015

Relativt arbetskraftstal Sysselsättningsgrad

65

60

55

50

1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010 2015

Säsongrensade värden

Källa: Macrobond

Hoppfullt för den japanska ekonomin trots trög inledning på 2015

År 2014 blev ett mörkt år för den japanska ekonomin. BNP blev oförändrad mellan 2013

och 2014 och det är värt att notera att ett starkt första kvartal 2014 motverkade att BNP

föll på årsbasis. Under inledningen av 2015 har en viss förbättring skett och de framåtblickande

indikatorerna visar på en viss förbättring jämfört med kvartalen innan. Den

japanska exporten gynnas av en ökad global handel framöver och en ökad konkurrenskraft

via en svag yen. Till detta kommer att den privata konsumtionen bör få en skjuts

uppåt 2016 genom att japanska hushåll antas tidigarelägga inköp före nästa momshöjning

2017. Den japanska arbetsmarknaden är mycket ansträngd och arbetslösheten har sjunkit

till 3,3 procent i april 2015. Jobberbjudandena har nått en i det närmaste rekordnivå, och

det är helt nödvändigt att föra en mer utbudsstimulerande politik, annars riskerar brist på

arbetskraft att bli en stor hämsko för den japanska ekonomin. BNP bedöms öka med cirka

0,8 procent 2015 och med 1,3 procent 2016.

Temponedväxling i Kinas ekonomi

De asiatiska utvecklingsekonomierna fortsätter att växa snabbare än världsekonomin

under de närmaste åren, men tillväxttakten fortsätter att dämpas något. Det sammanhänger

med att tillväxten i Kina fortsätter att reduceras. För övriga ekonomier bedöms

tillväxten accelerera försiktigt. BNP i Kina ökade med 7,4 procent 2014, vilket kan jämfö-


Arbetsmarknadsutsikterna våren 2015 15

ras med 7,7 procent 2013. Första kvartalet 2015 minskade tillväxten till 7 procent, och de

flesta bedömare räknar med en tillväxt under 7 procent under såväl 2015 och 2016.

Bakom denna nedväxling ligger bland annat den kinesiska regeringens omläggning av

politiken och en uttalad ambition om en bredare bas för tillväxten. Målet är att minska

exportberoendet och få en högre inhemsk konsumtion, vilket tenderar att gynna tjänstesektorn

på bekostnad av industrin. Dessutom är en inbromsning av bostadsinvesteringarna

nödvändig, då utbudet av osålda lägenheter förblivit stort trots priskorrigeringar.

Det innebär att byggandet förblir lågt framöver. Återhållsamma bostadsinvesteringar är

en viktig pusselbit för att undvika en kraftigare nedgång i ekonomin, vilket sannolikt kan

bli effekten av ett tydligare fall i bostadspriserna.

Den kinesiska arbetsmarknaden fortsätter att uppvisa styrka. Arbetslösheten bedöms

ligga på cirka 4 procent i de större städerna, och det innebär att lönerna kan fortsätta att

stiga i god takt. Detta innebär också att de kinesiska hushållen får utrymme att öka den

privata konsumtionen i god takt. Förstärkningen av världsekonomin gynnar också exporten,

som dock kan hållas tillbaka av en förstärkt yuan.

Försiktig ljusning i euroområdet

Återhämtningen i euroområdet har fortsatt och inkommande statistik indikerar att utvecklingen

är starkare än vad bedömare förväntat sig. Utvecklingen stödjs av många faktorer.

Den expansiva penningpolitiken och framför allt ECB:s mycket stora obligationsköp

har lett till att kreditgivningen ökat och till att optimismen ökat hos både hushåll och

företag. Vidare stimulerar det låga oljepriset ekonomin och inte minst har försvagningen

av euron ökat konkurrenskraften hos exportföretagen. Dock är utvecklingen fortsatt

bräcklig med underliggande problem i flera länder, såsom hög skuldsättning, politisk

osäkerhet, obetydlig inflation och en mycket hög arbetslöshet som plågar hushållens ekonomi.

Som vanligt är situationen i Grekland en källa till oro och det pågår ständigt en

diskussion om landet kommer att bli kvar i eurosamarbetet. Hittills har inte den grekiska

regeringen lyckats presentera någon reformlista som upplevts som tillräcklig. Det råder i

skrivande stund en stor osäkerhet om Grekland kommer att få nya lån utbetalda, och det

är nödvändigt för att landet skall undvika statsbankrutt.

Under första kvartalet 2015 växte BNP i euroområdet med 0,4 procent jämfört med föregående

kvartal, och den tendensbaserade statistiken pekar mot att BNP ökar med något

mer under andra kvartalet. Det betyder att BNP för 2015 och 2016 har reviderats upp av

samtliga prognosmakare. Vår bedömning är att BNP växer med 1,5 procent 2015, vilket

kan jämföras med 0,9 procent 2014. För 2016 bedöms tillväxten till cirka 2 procent. Det

finns givetvis flera osäkerhetsfaktorer, men utvecklingen bedöms nu som stabilare. Det

sammanhänger med att området genomfört strukturella reformer och att exporten stöds

av en god utveckling i USA och en ytterligare försvagning av euron. Det återstår dock

mycket att göra och ytterligare strukturella reformer är nödvändiga. Samtidigt pekar flera

ekonomer på att den expansiva penningpolitiken ökat risken för att vissa länder kan

komma att dämpa takten på reformarbetet.


Arbetsmarknadsutsikterna våren 2015 16

Procent

6

BNP euroområdet, förändring

kv1 1996 - kv1 2015

Året innan

Föregående kvartal

4

2

0

-2

-4

-6

1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012 2014

1997 1999 2001 2003 2005 2007 2009 2011 2013 2015

Säsongrensade värden

Källa: Macrobond

Exporten förstärks

Den exportinriktade delen av euroområdets ekonomi går bättre tider till mötes genom

förstärkt världshandel parallellt med en ökad konkurrenskraft. Även den inhemska ekonomin

bedöms stärkas. Den tidigare svaga privata konsumtionen bedöms öka i hygglig

takt 2015 och 2016. Denna bedömning stöds av att hushållen blivit positivare om framtiden

och av ökad försäljning i detaljhandeln. Vidare har lågräntepolitiken lett till att köpkraften

hos hushållen förstärkts, vilket kan kopplas till en förbättring på arbetsmarknaden.

Även den offentliga konsumtionen och investeringarna bedöms öka. Den offentliga

konsumtionen och investeringarna hålls dock tillbaka av en fortsatt stor offentlig

skuld. Området fortsätter att uppvisa ett budgetunderskott, som av EU-kommissionen

beräknas till cirka 2 procent 2016. Detta innebär att perioden av budgetsaneringar, sammantaget

för området, i stort sett är över.

Vidare pekar mycket på att deflationshotet minskat successivt. Dock förblir inflationen

mycket låg under de kommande åren, men inflationstakten ökar undan för undan. Det är

en svår balansakt att försöka få igång inflationen genom att få ned värdet på euron utan

att påverka den inhemska efterfrågan. Det finns alltid risk att en för snabb uppgång i inflation

leder till att hushållens realinkomster gröps ur, vilket riskerar att bromsa den privata

konsumtionen.

Den yrkesaktiva befolkningen utvecklas svagt

För många euroländer är det en svår utmaning att hantera att befolkningen i yrkesaktiva

åldrar (15-64 år) minskar i antal, enligt statistik från Eurostat. Den yrkesaktiva befolkningen

fortsätter att uppvisa en svag utveckling 2015 och 2016. Det innebär också att

försörjningskvoten för dem som jobbar ökar, och orsaken är fler äldre i befolkningen.

Hela nedgången av befolkningen i aktiv ålder står personer yngre än 40 år för, enligt arbetskraftsundersökningarna,

medan befolkningen i åldrar över 40 år ökar. Det betyder att

pensionsavgångarna blir stora framöver, vilket ger ökat behov av ersättningsrekryteringar.


Arbetsmarknadsutsikterna våren 2015 17

Den svaga utvecklingen av befolkningen i yrkesaktiv ålder har lett till att arbetskraften

utvecklats svagt. En viss ökning skedde dock under andra halvåret 2014, vilket kan kopplas

till att arbetsmarknaden förstärkts. Relateras antalet personer i arbetskraften till befolkningen

i åldrarna 20-64 år har den andelen ökat. Under andra halvåret 2014 bokfördes

det relativa arbetskraftstalet till 77,1 procent, en ökning med 0,3 procentenheter på

ett år. Detta kan jämföras med Sverige där det relativa arbetskraftstalet i åldrarna 20-64

år uppgick till 86,2 procent.

Sysselsättningen ökar något

Antalet sysselsatta i euroområdet i åldrarna 15-64 år började öka under inledningen av

2014, och utvecklingen har därefter förstärkts. Under fjärde kvartalet 2014 var drygt 139

miljoner sysselsatta i euroområdet, en ökning med drygt 1 miljon personer jämfört med

motsvarande kvartal året innan. Sysselsättningsgraden har därmed förstärkts tydligt.

Störst ökning skedde i de gamla krisländerna Portugal, Spanien och Irland, men även

Grekland redovisade en ökning. Sysselsättningen har ökat i lejonparten av euroländerna.

Det finns en del som talar för att denna utveckling fortsätter eftersom företagens rekryteringsplaner

blivit mer positiva under inledningen av 2015. Bland personer i åldrarna 20-

64 år var sysselsättningsgraden i euroområdet 68,6 procent under andra halvåret 2014,

vilket innebar en ökning med 1,1 procentenheter på ett år. Motsvarande nivå i Sverige var

80,4 procent.

Långsam minskning av arbetslösheten

Arbetslösheten i euroområdet har sedan våren 2013 rört sig nedåt i långsamt takt – från

12,1 procent i juni 2013 till 11,1 procent i april 2015. Skillnaden mellan länderna är dock

mycket stor. Arbetslösheten har fortsatt att minska i Tyskland och nått en ny rekordlåg

nivå, 4,7 procent i april 2015. Däremot har den tenderat att öka i Frankrike och Italien. I

april 2015 bokfördes arbetslösheten till 10,5 procent i Frankrike (högst sedan juni 1999)

och till 12,4 procent i Italien. Högst arbetslöshet redovisas i Grekland och Spanien, 25,6

(mars 2015) respektive 22,7 procent (april 2015). Arbetslösheten har dock börjat minska i

dessa länder, särskilt tydligt i Spanien. Nedgången förklaras främst av att jobben blivit

fler.

För 2015 beräknas arbetslösheten i euroområdet till 11,0 procent, vilket kan jämföras med

11,6 procent 2014. Arbetslösheten bedöms sedan sjunka till 10,7 procent 2016. Den långsamma

nedgångstakten betyder att området fortsätter att brottas med en mycket hög

arbetslöshet under de kommande åren.

Arbetslöshetens sammansättning är också mycket ogynnsam. Under 2014 utgjorde de

långtidsarbetslösa (arbetslösa mer än 1 år) nästan 53 procent av samtliga arbetslösa i

åldrarna 15-74 år. Det kan jämföras med 50 procent 2013. Det betyder också att jobbtillväxten

gynnat dem med kortare arbetslöshetstid, och den utvecklingen består under de

kommande åren. Andelen långtidsarbetslösa fortsätter att öka, och detta ger en tydlig

indikation på att strukturarbetslösheten ökat till en mycket hög nivå i euroområdet. Som

jämförelse kan nämnas att inslaget av långtidsarbetslösa är betydligt lägre i Sverige,

19 procent under 2014.


Arbetsmarknadsutsikterna våren 2015 18

Procent

14

Arbetslösheten i euroområdet och USA

januari 1995 - april 2015

Euroområdet

USA

12

10

8

6

4

2

0

1995 1997 1999 2001 2003 2005 2007 2009 2011 2013 2015

1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012 2014

Säsongrensade värden

Källa: Macrobond

Ungdomsarbetslösheten i euroområdet är fortsatt mycket hög, 22,7 procent i mars 2015.

Detta betyder emellertid att också ungdomsarbetslösheten rört sig nedåt, från

24,6 procent under inledningen av 2013. Det pågår en diskussion om att ungdomsarbetslösheten

inte återspeglar problemet för unga på ett korrekt sätt. Allt fler anser att NEET

(Not in Employment, Education or Training) är ett bättre mått när ungdomarnas problem

på arbetsmarknaden skall beskrivas. Relaterat till befolkningen i åldrarna 15-24 år bokfördes

12,4 procent av ungdomarna år 2014 som varken jobbande eller studerande, vilket

var en viss nedgång jämfört med 2013. Italien redovisar störst andel unga i hela EUområdet

som varken jobbar eller studerar, 22 procent av ungdomsbefolkningen i åldrarna

15-24 tillhörde den gruppen 2014. Detta kan jämföras med 7,2 procent i Sverige och

6,4 procent i Tyskland.

Hög aktivitet i Storbritanniens ekonomi

Storbritanniens ekonomi uppvisade en stark tillväxt under 2014 då BNP ökade med

2,8 procent, vilket kan jämföras med 1,7 procent 2013. Den tendensbaserade statistiken

pekar på en fortsatt god tillväxt, men ökningstakten dämpas något. Till viss del kan inbromsningen

i de framåtblickande indikatorerna kopplas ihop med osäkerheter inför

parlamentsvalet tidigare i år. Tillväxten bromsade också in under första kvartalet då BNP

ökade med 0,3 procent jämfört med fjärde kvartalet, vilket var tydligt svagare än väntat

och den lägsta kvartalstillväxten på två år.

Arbetsmarknaden i Storbritannien är fortsatt stark och låga räntor leder till en god reallöneutveckling

under de kommande åren. Den privata konsumtionen bedöms därmed

utvecklas i fortsatt god takt under både 2015 och 2016. Det finns också mycket som talar

för att den starka investeringskonjunkturen består, bland annat till följd av svag produktivitetstillväxt.

Exporten hämmas dock av att pundet förstärks ytterligare mot euron, vilket

innebär att exporten växer i långsam takt. Dock förbättras situationen jämfört med

2014 då exporten minskade. Importen bedöms å andra sidan utvecklas starkare än exporten.

Sammantaget bedömer vi att BNP ökar med 2,5 procent 2015 och med 2,3 procent

2016.


Arbetsmarknadsutsikterna våren 2015 19

Sysselsättningen har ökat i god takt under de senaste åren och under föregående år bokfördes

ökningen till drygt 2 procent, vilket var klart högre än för det stora flertalet av övriga

EU-länder. Arbetslösheten har fallit tydligt under det senaste året och uppgick till

5,4 procent i början av 2015, vilket var den lägsta noteringen sedan juni 2008. För de

kommande åren bedöms sysselsättningen fortsätta att öka och arbetslösheten fortsätter

därmed att minska, men nedgångstakten bromsar in. Det betyder att arbetslösheten förväntas

falla under jämviktsarbetslösheten, med ökade rekryteringsproblem som följd,

vilket kan driva upp lönerna.

Dansk ekonomi förstärks

Efter flera år av svag aktivitet ökade BNP i Danmark med 1,1 procent under 2014. Trots en

trög inledning av 2015 räknar vi med att BNP accelererar under kommande år. BNP bedöms

öka med 1,8 procent 2015 och med 2,2 procent 2016. Bedömningen bygger på ett

hyggligt bidrag från privat konsumtion. Bakgrunden är stigande realinkomster för hushållen

och stigande bostadspriser. En viss förstärkning sker också av investeringar och

offentlig konsumtion. Exporten gynnas av att det går något bättre i euroområdet, men

uppgången bedöms bli måttlig.

Sysselsättningen i Danmark ökade påtagligt under större delen av 2014, men antalet sysselsatta

är fortfarande cirka 160 000 färre än vid toppnoteringen tredje kvartalet 2008.

Även arbetskraften har börjat öka i god takt vilket medfört att det relativa arbetskraftstalet

ökat. De nämnda tendenserna kvarstår 2015 och 2016, och ökningen av utbudet av

arbetskraft motverkar den pågående nedgången av arbetslösheten. Den har minskat i god

takt under senare år, från 7,9 procent i maj 2012 till 6,3 procent i april 2015. Dock har

arbetslösheten legat i det närmaste stilla under perioden oktober 2014 till april 2015, vilket

kan kopplas till det nämnda ökade utbudet av arbetskraft. Det betyder också att arbetslösheten

endast sjunker långsamt under de kommande åren.

Fall i oljesektorns investeringar bromsar norsk ekonomi

Den norska ekonomin växte i god takt under 2014, och BNP ökade för hela ekonomin

med 2,2 procent. Avslutningen på året blev stark, men mycket talar för att tillväxten

bromsar in under de kommande åren. Det sammanhänger med att ekonomin på kort sikt

hämmas av en kraftig nedväxling i investeringarna i oljesektorn. BNP-tillväxten för hela

ekonomin bedöms därmed till drygt 1 procent 2015. Fastlandsekonomin växer dock med

1,6 procent, vilket kan jämföras med 2,3 procent 2014. Industrisektorn påverkas negativt

av fallet i oljeinvesteringarna, men å andra sidan ökar efterfrågan på viktiga exportmarknader.

Till detta kan läggas att konkurrenskraften förstärks genom en svagare norsk

krona och långsammare löneökningar. Vidare bedöms den privata konsumtionen dämpas

under 2015, vilket kan kopplas till en långsammare ökning av hushållens reala inkomster.

Det har dessutom skett en viss försvagning på arbetsmarknaden. Arbetslösheten steg till

4,1 procent i mars 2015, vilket var den högsta noteringen sedan december 2005. Detta

speglar delvis en snabb ökning av arbetskraften, men sysselsättningen försvagades något

under första kvartalet 2015, i säsongrensade siffror. Dock ökade sysselsättningen 2014

med 0,7 procent. Norge uppvisar därmed fortsatt en högre sysselsättningsgrad än det

stora flertalet europeiska länder. Det finns en del som talar för att arbetslösheten fortsätter

att öka i långsam takt under 2015 för att sedan vända nedåt under 2016. Trots detta


Arbetsmarknadsutsikterna våren 2015 20

blir arbetslösheten en av de lägsta i världen, och därmed blir rekryteringsproblemen

större än i många andra länder.

Fortsatt svag finsk ekonomi

Den finska ekonomin har fortsatt att uppvisa en svag utveckling, och utsikterna för de

kommande åren är förhållandevis dystra. BNP minskade med 0,1 procent 2014 vilket var

en förbättring jämfört med 2013 då BNP minskade med 1,3 procent. Det betyder att BNP

fallit med nästan 7 procent jämfört med slutet av 2007. Finland brottas med stora strukturella

problem och även utvecklingen i Ryssland hämmar ekonomin. Detta gör att landet

endast står inför en svag återhämtning, trots att den låga inflationen ger reallöneökningar

och att konkurrenskraften stärks genom en svagare euro. Den inhemska efterfrågan förblir

dock svag, bland annat genom en fortsatt nedgång av priserna på bostäder, svag arbetsmarknad

och en mycket svag investeringskonjunktur. Landet har inte heller någon

möjlighet att öka den offentliga konsumtionen. Dessutom blir finanspolitiken åtstramande

de kommande åren. BNP bedöms därför endast öka svagt under 2015, med

0,3 procent. För 2016 skattas tillväxten till 0,9 procent.

Arbetsmarknaden har försämrats tydligt. Sysselsättningen (15-64 år) minskade mellan

2013 och 2014 med 17 000 personer. Även sysselsättningsgraden försvagades, med

0,3 procentenheter. Förändringen av arbetslösheten motverkas av att arbetskraften fortsatt

att krympa, men trots detta har arbetslösheten stigit från 7,5 procent i slutet av 2011

till 9,4 procent i april 2015. Det finns tecken på att sysselsättningsnedgången upphört

under inledningen av 2015 och att en viss ökning är sannolik under 2015 och framför allt

under 2016. Någon större förändring av antalet personer i arbetskraften är inte trolig

eftersom befolkningen i aktiv ålder (15-64 år) fortsätter att minska. Ökningen av arbetslösheten

bedöms därför upphöra och övergå till en långsam minskning under prognosperioden.

Ungdomsarbetslösheten har också ökat tydligt och bokfördes till 22,3 procent i april 2015.

Allvarligare är att ungdomar som varken studerar eller arbetar ökat kraftigt och redovisades

till 10,2 procent av befolkningen i åldrarna 15-24 år 2014. Detta kan jämföras med

7 procent 2007.


Arbetsmarknadsutsikterna våren 2015 21

Finansiella marknader

Tidpunkten för när den amerikanska centralbanken skall höja styrräntan för första

gången sedan slutet på 2008 kommer allt närmare. Den europeiska centralbanken

bedöms dock fortsätta att bedriva en mycket tydligt expansiv penningpolitik – med

både låg ränta och ett flertal kompletterande insatser – under hela vår prognosperiod.

Också den svenska Riksbanken fortsätter sina kraftfulla stimulanser. Mycket

talar dessutom för ytterligare en sänkning av reporäntan redan i juli. I det korta

perspektivet kommer kronkursen att fortsätta uppvisa relativt kraftiga rörelser.

Sammantaget kommer dock kronan att fortsätta att försvagas mot den amerikanska

dollarn medan den stärks mot euron.

Amerikanska centralbanken höjer styrräntan före årsskiftet

Den amerikanska centralbanken Federal Reserve (Fed) konstaterar att såväl tillväxten i

den inhemska ekonomin som den tidigare positiva utvecklingen på arbetsmarknaden har

bromsat in sedan slutet på 2014. Banken bedömer dock att orsakerna delvis är temporära.

Inflationen befinner sig fortfarande under bankens långsiktiga målnivå – en inflationstakt

på 2 procent. Bakom detta ligger bland annat det tidigare fallet i energipriser. Enligt bankens

bedömning kommer inflationen kortsiktigt att förbli låg. Fed konstaterar dock att de

långsiktiga inflationsförväntningarna alltjämt är stabila.

Efter den senaste tidens besvikelser bedömer Fed att såväl utvecklingen på arbetsmarknaden

som tillväxten i den inhemska ekonomin framöver åter kommer att växla upp. Parallellt

väntas även inflationstakten successivt närma sig bankens mål. Sammantaget gör

dock banken nu en något mer återhållsam bedömning om den amerikanska ekonomin

och arbetsmarknaden än tidigare. Banken beslöt därför i slutet av april att fortsätta att

bedriva en mycket expansiv penningpolitik genom att behålla styrräntan på den nuvarande

mycket låga nivån. 9 Fed angav samtidigt att man vill se tydliga tecken på ökad aktivitet

i den amerikanska ekonomin innan man tar steget att höja styrräntan.

Även vi bedömer att den amerikanska ekonomin åter kommer att börja växa i god takt

under andra halvåret i år. Parallellt kommer även utvecklingen på arbetsmarknaden att

förstärkas ytterligare. Den senaste tidens bakslag är således av tillfällig karaktär. Dilemmat

för Fed är att inflationen ser ut att fortsätta understiga bankens målnivå ytterligare

en tid. Enligt vår bedömning kommer emellertid Fed att genomföra sin första höjning av

styrräntan före årsskiftet. Vi bedömer att banken kommer att gå relativt sakta fram när

man fortsätter att höja styrräntan. Det är samtidigt viktigt att betona att den amerikanska

penningpolitiken trots detta kommer att verka stimulerande under relativt lång tid framöver.

9

Fed anger intervallet 0-0,25 procent som sin nuvarande styrränta, en nivå som varit oförändrad sedan slutet

på 2008.


Arbetsmarknadsutsikterna våren 2015 22

Sverige

Procent, månadsvärden

6

5

4

3

2

1

0

Styrräntor i USA, euroområdet och Sverige

januari 2007 - maj 2015

Euroområdet

-1

2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015

Källa: Macrobond

USA

ECB fortsätter sina kraftfulla stimulanser

Den Europeiska centralbanken (ECB) fortsätter att stimulera utvecklingen i euroområdet

mycket kraftfullt. Vid sidan av sin fortsatt mycket låga styrränta – den nuvarande nivån

är 0,05 procent – har banken under våren 2015 sjösatt ytterligare program för köp av

obligationer. Dessa åtgärder uppgår för närvarande till 60 miljarder euro per månad och

är planerade att pågå åtminstone till och med september 2016 eller till dess inflationstakten

varaktigt når bankens mål. 10 Även om den ekonomiska aktiviteten i euroområdet har

förstärkts är bakgrunden till ECB:s mycket kraftfulla stimulanser de fortsatt mycket omfattande

lediga resurserna i området och den mycket låga inflationstakten. Banken understryker

samtidigt att de åtgärder man tidigare vidtagit har fått avsedd verkan.

ECB konstaterar även att allt fler tecken pekar på att den ekonomiska utvecklingen för

euroområdet gradvis kommer att förstärkas framöver. Samtidigt kommer den mycket

höga arbetslösheten att fortsätta hämma tillväxten i regionen. Banken fortsätter därför att

understryka vikten av ytterligare strukturella reformer hos euroområdets medlemmar –

inte minst på arbetsmarknadsområdet. ECB betonar även betydelsen av en aktiv finanspolitik

hos områdets medlemmar. Detta får dock inte ske i strid med överenskommelserna

inom stabilitets- och tillväxtpakten.

Även om utsikterna för euroområdet har förstärkts så kommer utvecklingen i området att

fortsätta att präglas av en långsam återhämtning. Tillsammans med de omfattande lediga

resurserna – inte minst den fortsatt mycket höga arbetslösheten – och en fortsatt låg inflation

innebär detta att ECB kommer att fortsätta bedriva en mycket tydligt expansiv

penningpolitik under mycket lång tid. Vi bedömer därför att ECB kommer att behålla

styrräntan på nuvarande nivå under hela vår prognosperiod.

10

ECB:s målsättning är att nå en inflation under men nära 2,0 procent.


Arbetsmarknadsutsikterna våren 2015 23

Fortsatt mycket expansiv politik också från Riksbanken

Även Riksbanken har fortsatt att bedriva en mycket expansiv penningpolitik. Under 2015

har banken dels sänkt reporäntan vid två tillfällen, dels beslutat att utöka sina kompletterande

insatser genom ytterligare köp av statsobligationer. Allt detta har skett i syfte att

fortsätta stötta den ekonomiska aktiviteten och undvika att kronan förstärks för mycket,

för att på så sätt snabbare nå bankens inflationsmål. 11 Efter beslutet vid det penningpolitiska

mötet i slutet av april är därmed reporäntan -0,25 procent. De hittills fattade besluten

innebär att Riksbankens köp av obligationer sammantaget kommer att uppgå till 80-

90 miljarder kronor. Tillsammans innebär detta att Riksbanken fortsätter att bedriva en

mycket expansiv penningpolitik. Banken anger dock att man är beredd både att sänka

reporäntan ytterligare och att vidta andra åtgärder för att inflationen skall nå Riksbankens

mål.

Även om Riksbanken bedömer att inflationen gradvis stiger under andra halvåret 2015

väntas inflationstakten understiga bankens mål året ut. Enligt Riksbankens bedömning

kommer både KPI- och KPIF-inflationen att nå 2 procent vid årsskiftet 2015-2016 för att

därefter stiga ytterligare något. 12 Man anger dock att toleransen för låg inflation är mycket

begränsad. Enligt Riksbankens nuvarande bedömning kommer reporäntan att förbli

oförändrad ända till andra halvåret 2016 för att därefter höjas i långsam takt. I likhet med

tidigare har dock marknaden förväntningar om en något annorlunda ränteutveckling.

Skillnaderna är dock mindre än tidigare. Enligt marknadens prissättning är sannolikheten

för ytterligare sänkt reporänta något större än vad Riksbankens egen räntebana indikerar.

Tidpunkten för bankens första räntehöjning ligger också något längre fram i tid än i

räntebanan. Marknaden har också en något annorlunda syn på inflationsutvecklingen än

vad som framgår i Riksbankens prognoser. Även om inflationsförväntningarna fortfarande

genomgående ligger betydligt lägre än Riksbankens bedömningar visar dock

Prosperas mätningar att förväntningarna om den kommande inflationstakten ökat något

sedan början av 2015.

De inflationssiffror som publicerades efter Riksbankens senaste möte understeg emellertid

bankens prognos. Även om inflationsutfallet för en enskild månad inte skall övertolkas

talar detta för att Riksbanken sänker styrräntan ytterligare en gång, detta inte minst mot

bakgrund av Riksbankens uttalat låga tolerans för låg inflation. Dessutom har kronan

förstärkts något sedan bankens möte vilket inte är i linje med bankens mål. Den mest

sannolika tidpunkten för en sänkning är det penningpolitiska mötet i början på juli. Vi

antar att räntan då sänks till -0,40 procent för att sedan ligga oförändrad under hela vår

prognosperiod. Detta innebär även att räntan hålls oförändrad något längre än vad som

framgår i Riksbankens nuvarande räntebana. De tyngsta skälen bakom vår bedömning är

den fortsatt låga prisökningstakten och de låga inflationsförväntningarna. Enligt vårt

huvudscenario kommer dock banken inte att utvidga sina obligationsinköp. Sådana åtgärder

är enligt vår bedömning inte nödvändiga. De skulle dessutom kunna förvärra situationen

avseende hushållens skuldsättning, något som Riksbanken är fortsatt bekymrad

över. Allt som allt innebär detta att Riksbanken fortsätter att bedriva en mycket expansiv

penningpolitik under hela vår prognosperiod.

11

Riksbankens målsättning är en inflation på 2,0 procent.

12

Det vill säga prisökningstakten (inflationen) mätt som både konsumentprisindex (KPI) och som den underliggande

inflationen – konsumentprisindex med fast bostadsränta (KPIF).


Arbetsmarknadsutsikterna våren 2015 24

Obligationsräntorna har vänt upp

Den långa svenska obligationsräntan har rört sig relativt mycket under året. Efter att ha

inlett 2015 med ett fortsatt fall har den 10-åriga svenska statsobligationsräntan åter vänt

upp sedan mitten av april. Det bör dock poängteras att nivåerna fortfarande är mycket

låga. Utvecklingen för den svenska långräntan har i stor utsträckning följt rörelsen i motsvarande

tyska ränta. Att de långa obligationsräntorna vänt upp återspeglar de något ljusare

utsikterna för konjunkturen som framträtt under våren. I takt med att konjunkturen

tar mer fart under andra halvåret 2015 och 2016 räknar vi således med fortsatt successivt

stigande långa räntor.

Stora rörelser för kronan

Även den svenska kronan har rört sig relativt mycket under 2015. Efter en fortsatt försvagning

under inledningen av året har kronan (i handelsvägda termer) därefter förstärkts

något. De stora rörelserna i kronan har följt mönstret på den internationella valutamarknaden.

Även Riksbankens mycket expansiva penningpolitik har påverkat kronkursens

rörelser. Sedan årsskiftet har kronan försvagats mot den amerikanska dollarn och

det brittiska pundet. Däremot har kronan stärkts något mot euron. Kronans utveckling

mot dollar och pund förklaras delvis av de starkare konjunkturutsikterna i USA respektive

Storbritannien, men även av de olika centralbankernas ageranden.

SEK, månadsvärden

16

Kronans växelkurser

nationell valuta/kronor

januari 2007 - maj 2015

Pund Dollar Euro

14

12

10

8

6

4

2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015

Källa: Macrobond

Det finns flera krafter som påverkar kronans kortsiktiga utveckling. I detta ingår inte

minst Riksbankens och övriga centralbankers handlande samt marknadens förväntningar.

Sammantaget är vår bedömning att de goda konjunkturutsikterna i USA innebär att

kronan fortsätter att försvagas mot dollarn. Motsvarande utveckling väntas även relativt

det brittiska pundet. Här är det dessutom värt att poängtera att tidpunkten när den amerikanska

centralbanken höjer styrräntan närmar sig. Däremot talar mycket för att kronan

kommer att förstärkas relativt euron. Detta innebär även att den amerikanska dollarn

stärks relativt mycket mot euron. I handelsvägda termer innebär detta att kronan sammantaget

kommer att förstärkas något under vår prognosperiod. Det bör dock understrykas

att kronkursen kortsiktigt kan avvika från dessa bedömningar.


Arbetsmarknadsutsikterna våren 2015 25

Svensk ekonomi

Den svenska ekonomin fortsätter att förstärkas under 2015 och 2016, och styrkan i

återhämtningen ökar något. Detta framgår av svaren i Arbetsförmedlingens arbetsgivarundersökning

av 10 000 arbetsställen inom det privata näringslivet, vilka

uppvisar en starkare framtidsoptimism jämfört med föregående undersökningar.

Detta kan vara en följd av mer positiva tongångar i flera europeiska länder. Den

inhemska efterfrågan håller dock i taktpinnen även under de kommande åren. Det

som talar för en stark privat konsumtion är att hushållens inkomstutveckling förblir

god. Till detta kan läggas att deras förmögenhet stigit markant samtidigt som

de uppvisat ett rekordstort sparande. BNP beräknas öka med 2,5 procent 2015 kalenderkorrigerat,

vilket är under konsensus bland prognosmakare. Det finns en del

som talar för att tillväxten i den globala ekonomin accelererar 2016 vilket gynnar

svensk exportindustri. Sveriges BNP bedöms därmed öka med cirka 3 procent 2016

kalenderkorrigerat.

Investeringskonjunkturen förblir stark under 2015, och en viss förstärkning bedöms

för 2016. Det är framför allt bostadsinvesteringarna som fortsätter att driva upp de

fasta bruttoinvesteringarna 2015 och 2016. Enligt vår bedömning tar industrins

investeringar fart först under 2016, vilket innebär att investeringskonjunkturen

breddas. Exporten förstärks endast svagt under 2015, men exporttillväxten bedöms

bli snabbare under 2016. Importen bedöms dock öka i högre tempo än exporten

under både 2015 och 2016. Vidare fortsätter den offentliga konsumtionen att växa i

god takt 2015 och 2016. Förbättringen i svensk ekonomi 2015 och 2016 leder till att

det blir en fortsatt god efterfrågan på arbetskraft.

Bedömningarna för svensk ekonomi och arbetsmarknad 2015 och 2016

bygger på följande antaganden:

1. Att den globala ekonomin växer med knappt 3,5 procent 2015 och med cirka 4 procent

2016.

2. Att kriserna i Ukraina och Mellanöstern får marginell inverkan på världsekonomin.

3. Att Grekland inte lämnar eurosamarbetet.

4. Att kronan apprecieras mot euron.

5. Att kronan deprecieras mot dollarn.

6. Att löneökningarna uppgår till 2,9 procent 2015 och till 3,2 procent 2016.

7. Att Riksbanken sänker styrräntan till -0,4 procent.

8. Att ett eventuellt införande av amorteringskrav ger små prisförändringar på hus och

lägenheter och att effekten på bostadsbyggandet blir marginell. Att ingen begränsning

i ränteavdrag genomförs under prognosperioden.

9. Att hushållens framtidstro åter stärks.

10. Att nettoinvandringen under 2015 och 2016 uppgår till omkring 80 000 personer i

åldrarna 16-64 år.


Arbetsmarknadsutsikterna våren 2015 26

Hushållen förblir tillväxtmotorn

Arbetsförmedlingens arbetsgivarundersökning av 10 000 arbetsställen i det privata näringslivet

och av samtliga kommuner och landsting genomfördes från mitten av mars till

mitten av april. Den ger resultatet att återhämtningen gått ungefär som företagen bedömde

hösten 2014 för det närmaste halvåret. De räknar nu med en starkare ökning av efterfrågan

på sina varor och tjänster än vad de gjort i föregående undersökningar. Bedömningen

ligger också tydligt över det historiska genomsnittet. 13 Inköpschefsindex för såväl

industrin som privata tjänster visar på en hygglig ekonomisk aktivitet. Båda dessa index

ligger klart över 50, vilket innebär att de signalerar om en hygglig ekonomisk aktivitet.

Arbetsförmedlingens konjunkturindikator

våren 2005 - våren 2015

Index, historiskt snitt = 100

120

110

100

90

80

70

V05 V06 V07 V08 V09 V10 V11 V12 V13 V14 V15

H05 H06 H07 H08 H09 H10 H11 H12 H13 H14

Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökningar

Den ekonomiska utveckling som vi bedömde i höstprognosen 2014 står i huvudsak fast,

vilket betyder att det är den inhemska efterfrågan som kommer att hålla tillväxten uppe

under det närmaste året. Bakgrunden är en fortsatt bra inkomstutveckling för hushållen

samtidigt som förmögenhetsställningen blir fortsatt stark. Dessutom har hushållen varit

ovanligt sparsamma. Denna försiktighet består ett tag till, men under framför allt 2016

bedömer vi att de lättar något mer på plånboken. Osäkerheten ligger i att hushållen har

en förhållandevis dyster bild av svensk ekonomi nu och ett år framåt i tiden. Detta kan

leda till att den privata konsumtionen utvecklas svagare än vad vi skisserar i denna prognos.

Investeringskonjunkturen förstärktes tydligt under andra halvåret 2014, men blev i det

närmaste oförändrad mellan fjärde kvartalet 2014 och första kvartalet 2015. Bakom låg en

försvagning i forskning och utveckling, vilket kan kopplas till en tillfälligt stark ökning

under fjärde kvartalet. Bostadsinvesteringarna fortsatte att öka i en god takt under första

kvartalet. Dessa fortsätter att öka under 2015 och 2016, men ökningstakten bedöms dämpas

något under prognosperioden. Samtidigt förstärks investeringsökningen i industrin

och i den offentliga sektorn under framför allt 2016. Den långsamma återhämtning som

sker av den globala ekonomin påverkar den svenska exporten. Förstärkningen blir därför

13

Läs mer om Arbetsförmedlingens konjunkturindikator i bilaga 1.


Arbetsmarknadsutsikterna våren 2015 27

förhållandevis blygsam 2015, men under 2016 finns förutsättningar för en mer tydlig

exporttillväxt. Importen ökar emellertid i snabbare takt än exporten under både 2015 och

2016. Detta betyder att nettoexporten ger ett negativt bidrag till BNP-tillväxten under

prognosperioden.

Stärkt framtidstro hos arbetsställena

I Arbetsförmedlingens undersökning har arbetsgivarnas optimism för det närmaste året

sammantaget ökat jämfört med föregående arbetsgivarundersökningar. Deras framtidstro

är den starkaste sedan 2011. Detta kan avläsas i frågan om efterfrågan på varor och tjänster,

men också i frågan om antalet anställda ett och två år framåt i tiden. Arbetsförmedlingens

konjunkturindikator ligger därmed tydligt över det historiska genomsnittet

och signalerar därmed om en hyggligt ökad efterfrågan på varor och tjänster.

BNP ökar med 3 procent 2016

Tillväxten accelererade under fjärde kvartalet 2014, men under första kvartalet 2015

skedde en inbromsning. De framåtblickande indikatorerna signalerar om en liknande

tillväxttakt under andra kvartalet. Företagens svar i Arbetsförmedlingens arbetsgivarundersökning

pekar dock på en ganska hygglig efterfrågan på varor och tjänster under det

närmast året och det tillsammans med en god hushållsekonomi och stora behov att expandera

kommunala tjänster talar för att tillväxttakten tilltar under andra halvåret, och

det är en utveckling som bedöms bestå under 2016. BNP beräknas öka med 2,5 procent

2015 kalenderkorrigerat. För 2016 skattas ökningen till cirka 3 procent kalenderkorrigerat.

BNP Sverige, förändring

kv1 1994 - kv1 2015

Procent

10,0

7,5

5,0

2,5

0,0

-2,5

-5,0

Året innan

Kvartalet innan

-7,5

1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012 2014

Kalenderkorrigerad och säsongrensade värden

Källa: Macrobond

Arbetade timmar ökar i god takt 2015 och 2016

Antalet arbetade timmar ökade mellan 2013 och 2014 med 1,8 procent, enligt Nationalräkenskaperna,

samtidigt som BNP ökade med 2,5 procent kalenderkorrigerat. Det betyder

att produktiviteten ökade med 0,7 procent under 2014. Antalet arbetade timmar bedöms

fortsätta att växa i god takt under åren 2015 och 2016, och produktiviteten bedöms


Arbetsmarknadsutsikterna våren 2015 28

komma att förstärkas under prognosperioden. Totalt antal arbetade timmar beräknas öka

med 1,6 procent 2015 och med 1,8 procent 2016, vilket är en större ökning än den bedömda

ökningen av antalet sysselsatta. 14 Detta betyder att medelarbetstiden bedöms öka.

Arbetsproduktiviteten i privat näringsliv har dock utvecklats svagt under lång tid, vilket

kan kopplas till att investeringarna varit små och till att tillväxten i ekonomin alltmer

härrör från områden med en svag produktivitetstillväxt. Det har också inneburit att utvecklingen

av enhetsarbetskostnaden varit ogynnsam under ganska lång tid. BNPproduktiviteten

beräknas öka med 0,9 procent 2015 och med 1,2 procent 2016.

Fördjupad bakgrund till BNP-bedömningen

Företagens framtidstro har ökat

Arbetsförmedlingens arbetsgivarundersökning visar att efterfrågan på företagens varor

och tjänster ökat under det senaste halvåret 15 , och nivån låg över det historiska genomsnittet.

Arbetsställena räknade vid föregående intervjutillfälle med en tydlig förstärkning

av efterfrågan på varor och tjänster under det närmaste halvåret och utfallet stämmer väl

överens med förväntningarna. Utvecklingen blev dock bättre än förväntat inom framför

allt byggverksamheten, men även industrin mötte en något bättre efterfrågan på sina

varor än vad de räknade med. Däremot infriades inte arbetsgivarnas bedömning våren

2014 med utfallet.

Arbetsförmedlingens konjunkturindikator visar att företagens framtidstro inför det

närmaste halvåret har förstärkts påtagligt. Resultatet för vårens undersökning är det

starkaste sedan våren 2011. Indikatorn ligger nu tydligt över det historiska genomsnittet.

Sett på näringsgrenar har indikatorn förstärkts påtagligt för byggverksamheten och i viss

mån för privata tjänster. När det gäller industrin har indikatorn försvagats något. Den

ligger emellertid över det historiska genomsnittet, vilket indikerar viss förväntan att aktiviteten

skall öka under det närmaste halvåret.

Utökas horisonten till de därpå följande sex månaderna noteras en fortsatt god framtidstro

hos arbetsgivarna. Även för den tidshorisonten är vårens undersökning den starkaste

sedan våren 2011. Optimismen är starkast för byggverksamhet och privata tjänster medan

industrin är mer försiktig. Arbetsförmedlingens undersökning uppvisar ungefär samma

bild som Konjunkturinstitutets barometerundersökningar, men det är värt att påpeka att

den tendensbaserade statistiken från Arbetsförmedlingen sträcker sig ett år in framtiden

medan KI:s avser de tre kommande månaderna. Tolkningen av resultatet är att arbetsställena

räknar med en fortsatt återhämtning av konjunkturen under det kommande året,

och att tempot blir något snabbare än vad de bedömde hösten 2014. Undersökningen

visar också att områden som är mer beroende av den inhemska efterfrågan ser framtiden

an med ljusare ögon, medan den mer exportinriktade industrin inte har förstärkt synen

på den närmaste framtiden.

De lediga personalresurserna har minskat

De tidigare förhållandevis stora lediga personalresurserna har sammantaget krympt under

det senaste halvåret, det vill säga jämfört med hösten 2014. De undersökta näringarna

14

Förändringen av arbetade timmar är inte kalenderkorrigerad.

15

September-oktober 2014 till mars-april 2015.


Arbetsmarknadsutsikterna våren 2015 29

uppvisar dock lite olika bild. Byggföretagen har uppvisat små lediga personalresurser två

undersökningar i följd, och en ytterligare ökad efterfrågan på byggtjänster ger snabbt ett

ökat rekryteringsbehov. De lediga personalresurserna har krympt tydligt inom den privata

tjänstesektorn och de är förhållandevis små inom de delbranscher som säljer tjänster

till andra företag. Inom industrin har de lediga personalresurserna legat stilla under det

senaste halvåret. Det talar för ökat rekryteringsbehov inom framför allt byggverksamhet

och företagsnära tjänster medan behovet av att öka personalresurserna blir litet inom

industrin.

Exportorderingången bromsar in

Tillväxten av världshandeln utvecklades svagt under åren 2012 till 2014, och förbättringen

bedöms bli blygsam 2015 enligt Internationella valutafonden (IMF). De beräknar att

världshandeln växer med 3,7 procent 2015, att jämföra med 3,4 procent 2014. För 2016

bedöms den öka med 4,7 procent. De bedömningar vi gör i denna prognos av global ekonomi

bör inte ge några stora avvikelser jämfört med IMF:s beräkningar. Den förbättring

av omvärldsefterfrågan som förutses under de kommande åren gör att exportföretagen

kan se fram emot en export som förstärks, till en början i långsam takt, som sedan tilltar.

Det bör dock betonas att utgångsläget är förhållandevis svagt. Den svenska varuexporten

innehåller dessutom en stor andel investeringsvaror och insatsvaror, vilka gynnas relativt

sent vid konjunkturförstärkningar.

Den svenska varuexporten ökade i långsam takt fram till och med fjärde kvartalet då en

överraskande stark ökning noterades. Denna var delvis kopplad till ökad trepartshandel.

Exportökningen reducerades sedan under första kvartalet. Orderingången från exportmarknaden

har, enligt statistik från SCB, ökat något, men nivån ligger tydligt under det

historiska genomsnittet i en trendskattad tidserie. Dessutom visar Konjunkturinstitutets

barometrar en dyster bild. Bedömningarna om orderingången från exportmarknaden har

dämpats påtagligt under februari till maj 2015, och samtidigt som missnöjet med exportorderstocken

har ökat. Bilden målas dock i ljusare färger av inköpschefsindex.

Arbetsförmedlingens konjunkturindikator för industrin uppgick till 101 enligt vårens arbetsgivarundersökning,

vilket innebär att företagens förväntningar på efterfrågeutvecklingen

kommande sex månader är i nivå med det historiska genomsnittet. Jämfört med

föregående undersökning har bedömningarna emellertid dämpats något.

Norra Europa är viktigast för svensk export

Den svenska exporten är mycket beroende av utvecklingen i Europa, dit nästan tre fjärdedelar

av exporten går, cirka 40 procent till eurozonen. Varuexporten är dock främst koncentrerad

till länder i norra Europa. Norge och Tyskland är de största mottagarna av

svensk export, drygt 10 procent vardera. Den svagare utveckling som väntas av norsk

ekonomi påverkar därmed svensk exportindustri negativt, och då framför allt de företag

som exporterar mot norsk oljesektor. Däremot är utsikterna för exporten till Tyskland

gynnsamma. Storbritannien och Danmark tar emot 7-8 procent, och exporten dit gynnas

av att ländernas ekonomi blir starka under de kommande åren. Även Finland tar emot

cirka 7 procent av svensk varuexport, men den djupa lågkonjunkturen hämmar exporten

dit. I övrigt kan nämnas att 7 procent av varuexporten går till USA och exporten dit har

goda förutsättningar att öka markant. Knappt 4 procent av varuexporten går till Kina, och


Arbetsmarknadsutsikterna våren 2015 30

dit finns en potential att öka exporten även om landet uppvisar en svagare ekonomisk

utveckling än tidigare.

Index kv 1 1993=100

400

350

300

250

200

150

100

50

Export av varor och tjänster

kv1 1993 - kv1 2015

Varor

0

1993 1995 1997 1999 2001 2003 2005 2007 2009 2011 2013 2015

Säsongrensade data

Källa: SCB

Tjänster

Tjänsteexporten ökar mest

Tjänsteexporten har fått allt större betydelse när det gäller utvecklingen av den sammanlagda

exporten. Tjänsteexporten förstärktes tydligt under 2014, och den inbromsning som

skedde under första kvartalet 2015 var väntad och tillfällig enligt vår bedömning. Det

finns en tydlig tro att ökningen av turismen (utländska besökares konsumtion i landet)

fortsätter 2015, och därtill finns goda förutsättningar att öka exporten av datatjänster

samt tjänster som gäller uthyrning och leasing.

Varuexporten bedöms fortsätta att växa i långsam takt under 2015, men en tydligare ökning

sker 2016. Tjänsteexporten bedöms fortsätta att växa i förhållandevis god takt under

de kommande åren, och det betyder att inslaget av tjänsteexport i den sammanlagda exporten

ökar, framför allt under 2015. Det finns också en tydlig koppling mellan varu- och

tjänsteexport och den tycks ha blivit starkare. Exporten som helhet ökade med 3,3 procent

2014, och förutses öka med 4 procent 2015 och med 5,7 procent 2016.

Importen ökar påtagligt

Importen är starkt kopplad till utvecklingen av exporten, lageruppbyggnaden, investeringskonjunkturen

och utvecklingen av privat konsumtion, särskilt i fråga om sällanköpsvaror.

Importen fortsatte att växa starkt första kvartalet 2015 jämfört med samma

kvartal 2014, vilket betyder att importen ökat snabbare än exporten fem kvartal i följd.

Det sker framför allt en stark ökning av importen av tjänster men även varuimporten ökar

tydligt. Allt talar för att denna utveckling fortsätter under de kommande åren, vilket

sammanhänger med att den privata konsumtionen och byggkonjunkturen blir stark. För

2016 bedöms export- och investeringskonjunkturerna förstärkas mer tydligt. Det betyder

att importen fortsätter att stiga i god takt och även under detta år bedöms ökningen av

importen bli större än ökningen av exporten. Under 2015 beräknas importen öka med 4,7

procent och 2016 med 6,2 procent. Bytesbalansen fortsätter emellertid att uppvisa ett


Arbetsmarknadsutsikterna våren 2015 31

stort överskott, vilket betyder att sparandet i landet förblir stort. Den offentliga sektorn

uppvisar däremot ett fortsatt underskott, varvid hela sparandet sker i företag och hushåll.

Nya löneavtal 2016

Resursutnyttjandet på arbetsmarknaden är förhållandevis lågt, och vi bedömer att rekryteringsproblemen

förblir ganska små i den privata sektorn, åtminstone under det närmaste

året. Dock bedöms de öka undan för undan och inom vissa områden kan de komma

att bli besvärande under loppet av 2016. Det betyder att löneökningarna utöver avtal bedöms

bli något större under prognosperioden jämfört med åren dessförinnan. Nästa stora

avtalsrörelse äger rum 2016 då avtalen för en majoritet av alla anställda kommer att omförhandlas.

Avtalen inom industrin löper nämligen ut sista mars 2016. Fram till dess förbättras

läget på arbetsmarknaden och inflationstakten ökar något. Timlönerna ökade med

2,9 procent 2014 och ökningen blir ungefär lika stor 2015. För 2016 bedöms löneökningarna

till 3,2 procent, baserat på konjunkturlönestatistiken. Arbetskostnaderna per

timme 16 förväntas öka snabbare än timlönerna både i år och nästa år. Det sammanhänger

med att arbetsgivaravgiften för unga ökar under prognosperioden. Ökningen av enhetsarbetskostnaden

bedöms dock komma att motverkas av en högre produktivitetstillväxt, men

en viss fortsatt ökning av enhetsarbetskostnaden är trolig.

Arbetsförmedlingen har också i sin arbetsgivarundersökning ställt frågan om löneökningen

under det senaste året, det vill säga från våren 2014 till våren 2015. För samtliga arbetsställen

ökade lönen med i genomsnitt 2,7 procent, vilket kan jämföras med 2,8 procents

årsbaserad ökning hösten 2014. Skillnaden när det gäller löneökningstakt är fortsatt

marginell mellan arbetsställen som upplevt brist på arbetskraft och dem som inte upplevt

brist. Det betyder att det inte finns några tendenser att brist på arbetskraft avsatt spår i

form av ökade konkurrensrekryteringar. För de kommande åren ökar rekryteringsproblemen

undan för undan, men vi bedömer inte att någon nämnvärd löneinflation uppstår

under prognosperioden.

Inflationen ökar något

Inflationen mätt som KPI har visat på fallande priser under både 2013 och 2014, och under

inledningen av 2015 har inflationen legat på noll. 17 Att inflationen uteblivit flera år i

följd sammanhänger med flera faktorer. En är den svaga konjunkturutvecklingen i omvärlden

vilken medför en svag utveckling av världsmarknadspriser och därmed importpriser.

Den låga efterfrågan i Sverige har medfört att företagen haft svårt att föra över

kostnadsökningar på konsumenterna. Vidare har kronförstärkningen påverkat priserna

nedåt, vilket är en viktig förklaring till den låga inflationen 2012 till 2014. Till detta har

den förda penningpolitiken medfört att räntekostnaderna minskat markant. Exkluderas

räntekostnaderna (KPIF) ökade priserna med 0,9 procent 2013 och med 0,5 procent 2014

och under perioden januari till april 2015 ökade priserna med 0,8 procent.

Den låga inflationen har medfört att inflationsförväntningarna sjunkit påtagligt vilket

skapar en ökad försikthet hos företagen att höja priser och löner. Det finns en del som

talar för att inflationen växlar upp under prognosperioden. En sådan faktor är den kraftiga

kronförsvagningen sedan sommaren 2014, vilken bör driva upp importpriserna. Även

16

Summan av lön och arbetsgivaravgifter.

17

Som genomsnitt för månaderna januari till april 2015.


Arbetsmarknadsutsikterna våren 2015 32

den något ogynnsamma utvecklingen av enhetsarbetskostnaden kan till viss del komma

att vältras över på konsumenterna. Dessutom klingar effekterna från det låga ränteläget

av. Trots allt blir inflationen låg och det dröjer länge innan inflationen når inflationsmålet

på 2 procent. För 2015 skattas konsumentpriserna öka med 0,2 procent och rensat från

räntekostnader bedöms inflationen till 1,0 procent. Motsvarande för 2016 bedöms till 1,2

procent respektive 1,6 procent.

Procent

16

Konsumentprisindex

12-månadersförändring (inflationstakten)

januari 1980 - maj 2015

KPI KPIF

12

8

4

0

-4

1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010 2015

Källa: SCB

Hushållen allt förmögnare

Förstärkningen av hushållsinkomsterna har legat på en god nivå sedan slutet av 1997, och

under de senaste åren har ökningarna mestadels legat över det historiska genomsnittet.

Samtidigt som arbetsmarknaden förstärks under perioden 2015 till 2016, räknar vi med

löneökningar på 2,9 procent under det kommande året, och något mer året därpå. Samtidigt

blir inflationen låg, men inflationstakten ökar. Till detta kan läggas skattehöjningar,

men också att försäkrade arbetslösa får en inkomstförstärkning, liksom pensionärerna. Vi

bedömer därför att realinkomsterna fortsätter att utvecklas väl och tillväxttakten uppskattas

till cirka 2,7 procent 2015 och till 2,3 procent 2016, vilket kan jämföras med 2,6

procent 2014.

Hushållens förmögenhet har förstärkts markant genom stigande priser på bostäder och

en påtaglig börsuppgång. Vi antar att förmögenheten ökar något under de kommande

åren, men det finns en del som talar för att börsen blir fortsatt mycket volatil under det

närmaste året. Vi bedömer också risken för en nedgång av huspriserna som liten under

prognoshorisonten. Ett eventuellt införande av amorteringskrav bedöms leda till att prisutvecklingen

på småhus och lägenheter dämpas. Även framöver kommer bristen på bostäder

i landet samt fortsatt mycket låga bolåneräntor att ha en prishöjande effekt.


Arbetsmarknadsutsikterna våren 2015 33

Hushållens reala disponibla inkomster, årlig ökningstakt

Heldragen linje = historiskt genomsnitt

Prognos för 2015 - 2016

Procent

7

6

5

4

3

2

1

0

-1

-2

-3

-4

1981 1985 1989 1993 1997 2001 2005 2009 2013

1983 1987 1991 1995 1999 2003 2007 2011 2015

Källa: SCB och Arbetsförmedlingen

God privat konsumtion trots sparsamma hushåll

Den privata konsumtionen har utvecklats något svagare än väntat, och istället har hushållen

ökat sitt sparande till en rekordnivå. Trots detta har den privata konsumtionen givit

ett förhållandevis stort bidrag till BNP-tillväxten under det senaste året. Hushållens förtroendeindikator

har emellertid varit svag sedan hösten 2011, och nivån ligger under det

historiska genomsnittet. Hushållen har en förhållandevis positiv bild av sin egen ekonomi

nu och ett år framåt i tiden. De bedömer också sin egen arbetslöshetsrisk som liten. Däremot

har hushållen en dyster bild av landets ekonomi nu och ett år framåt. Hushållen

tycker också att det är oförmånligt att spara, men trots detta planerar de för ett fortsatt

stort sparande. Sammantaget finns det mycket som talar för att hushållen fortsätter att

vara sparsamma, men vi bedömer att de lättar något på plånboken under 2016. Det finns

en del som talar för att hushållen kommer att bli mer positiva om framtiden, och det är ett

antagande som byggts in i denna prognos. Den globala ekonomin återhämtar sig samtidigt

som medvinden ökar i Europa. Till detta kan läggas att den privata konsumtionen

gynnas av att befolkningstillväxten fortsätter att ligga på en hög nivå, fler hushåll ger

nämligen en högre privat konsumtion.

Den privata konsumtionen ökade med 2,4 procent under 2014, men under första kvartalet

2015 blev den i det närmaste oförändrad jämfört med fjärde kvartalet i säsongrensade

tal. Detta tillsammas med hushållens dystra syn på landets ekonomi innebär att vi valt att

revidera ned privat konsumtion för både 2015 och 2016 jämfört med höstprognosen 2014.

Privat konsumtion beräknas öka med 2,2 procent 2015 och med 2,6 procent 2016. Det

betyder att hushållens fortsätter att upprätthålla ett rekordstort sparande under åren

2015 och 2016. Den privata konsumtionen per capita utvecklas dock svagare.


Arbetsmarknadsutsikterna våren 2015 34

Procent

20

15

10

5

0

-5

Hushållens sparkvot, av disponibel inkomst

1980-2014

prognos 2015-2016

Sparkvot

-10

1980 1984 1988 1992 1996 2000 2004 2008 2012 2016

1982 1986 1990 1994 1998 2002 2006 2010 2014

Källa: SCB och Arbetsförmedlingen

Därav eget sparande

Investeringskonjunkturen förstärks

Investeringskonjunkturen förstärktes successivt under 2014, och det är en utveckling som

fortsätter under 2015 och 2016. Mellan fjärde kvartalet 2014 och första kvartalet 2015

minskade dock de fasta bruttoinvesteringarna något, vilket främst förklaras av att jämförelsekvartalet

uppvisade en stark ökning av poster för investeringar inom forskning och

utveckling. Dessa bedöms av Nationalräkenskaperna vara av tillfällig karaktär. Dock påverkas

årsgenomsnittet 2015. Det som drivit upp investeringsaktiviteten är investeringar i

bostäder, vilka har ökat i god takt under sju kvartal i följd. En viss ökning har också skett

av investeringar i övriga byggnader och anläggningar samt ombyggnader. Lite överraskande

ökade också investeringarna i maskiner och anläggningar under första kvartalet.

De offentliga investeringarna ökade svagt under 2014, en utveckling som fortsatte under

första kvartalet 2015.

Det finns mycket som talar för att investeringskonjunkturen förblir stark under de kommande

åren. Bostadsinvesteringarna fortsätter att öka i god takt. Under första kvartalet

påbörjades nästan 30 procent fler lägenheter, och det är en utveckling som bedöms fortsätta.

Det finns dock en del som talar för att ökningstakten dämpas framöver. Vidare bedöms

ombyggnadsinvesteringarna öka, framför allt under 2015. Under 2016 breddas

uppgången då det finns förutsättningar för både ökade industriinvesteringar och offentliga

investeringar. Dock bedöms industriinvesteringarna utvecklas svagt under 2015. I

den senaste investeringsenkäten (majenkäten) planerar industrin att öka investeringarna

marginellt under 2015 jämfört med 2014. Bakom detta låg stora planerade neddragningar

i investeringarna inom gruvindustrin. Denna näring planerar för att minska investeringarna

med 18 procent jämfört med 2014. Däremot räknar transportmedels-, kemi-, metallvaru-

samt stålindustrin att öka sina investeringar tydligt.

Tjänstesektorerna räknar sammantaget med ökade investeringar i år och det är en utveckling

som bedöms fortsätta nästa år. Handeln planerar för ökade investeringar, och

detsamma gäller för företagstjänster och för banker och försäkringsbolag. De offentliga

investeringarna bedöms öka framför allt under 2016. Det sammanhänger med att dessa


Arbetsmarknadsutsikterna våren 2015 35

dämpas i år eftersom många större infrastrukturprojekt blev klara 2014 eller kommer att

avslutas under loppet av 2015. Samtidigt har flera landsting stora investeringsprojekt i

sjukhus och kollektivtrafik som pågår, och nya infrastrukturprojekt tillkommer.

Miljoner kronor

300000

250000

Fasta bruttoinvesteringar, fast pris

kv1 1993 - kv1 2015

prognos kv2 2015 - kv4 2016

200000

150000

100000

50000

0

1993 1995 1997 1999 2001 2003 2005 2007 2009 2011 2013 2015

1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012 2014 2016

Säsongrensade värden

Källa: SCB och Arbetsförmedlingen

Sammantaget finns det alltså en del som talar för att investeringskonjunkturen fortsätter

att vara stark 2015, och att tempot ökar under 2016. Det sammanhänger med att det finns

en del som talar för att industrins investeringar tar fart, detta som en följd av den förbättring

som sker av den globala konjunkturen och den därmed växande varuexporten. Det är

också värt att notera att industrins investeringar legat på en förhållandevis låg nivå sedan

finanskrisen 2008, och behovet att förstärka produktiviteten blir större framöver. De

fasta bruttoinvesteringarna, som ökade med 7,4 procent 2014, bedöms öka med 6,0 procent

under 2015. För 2016 beräknas de öka med 7,1 procent.

Stark utveckling av offentlig konsumtion

Under 2014 växte den offentliga konsumtionen med goda 1,9 procent. Den statliga konsumtionen,

som står för en fjärdedel av den offentliga konsumtionen, steg påtagligt –

med 1,8 procent – vilket betyder att den ökat i god takt tre år i följd. Den kommunala

konsumtionen ökade med 1,9 procent 2014, vilket var en tydlig ökning jämfört med 2013.

Även under de kommande åren ökar behovet av offentlig konsumtion genom ökat behov

av vård, skola och omsorg när antalet skolelever och äldre fortsätter att öka, vilket i första

hand påverkar den kommunala konsumtionen. Flyktinginvandringen väntas förbli hög

under både 2015 och 2016, enligt Migrationsverkets bedömning. Det sker även ökade

satsningar inom arbetsmarknadspolitiken. Sammantaget innebär detta att även den statliga

konsumtionen fortsätter att öka i god takt. Dessutom ökar skatteunderlaget för kommunerna

då totalt antal arbetade timmar ökar i god takt under 2015 och 2016. Vidare

fortsätter kommunalskatten att höjas under kommande år. Enligt Arbetsförmedlingens

intervjuer fortsätter antalet anställda inom offentliga tjänster att öka i god takt. Sammantaget

beräknas den offentliga konsumtionen öka med 2 procent 2015 och med 2,1 procent

2016.


Arbetsmarknadsutsikterna våren 2015 36

Försörjningsbalans och inflation, förändring i procent. Prognos för 2015-2016

Källa: SCB och Arbetsförmedlingen

Omvärlden ger osäkerhet i prognosen…

Procentuell förändring

Prognos

2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016

BNP 6,0 2,7 -0,3 1,3 2,3 2,7 3,2

Privat konsumtion 3,9 1,9 0,8 1,9 2,4 2,2 2,6

Offentlig konsumtion 1,3 0,8 1,1 0,7 1,9 2,0 2,1

Fasta investeringar 6,0 5,7 -0,2 -0,4 7,4 6,0 7,1

Lagerinvesteringar 2,1 0,5 -1,1 0,1 0,2 -0,1 -0,2

Export 11,9 6,1 1,0 -0,2 3,3 4,0 5,7

Import 12,8 7,3 0,5 -0,7 6,6 4,7 6,2

KPI, inflation, årsgenomsnitt 1,2 3,0 0,9 0,0 -0,2 0,2 1,2

Som vanligt finns osäkerhetsmoment i lagd prognos, men de har blivit något mindre än

hösten 2014. Detta sammanhänger med att euroområdet vandrat in på något säkrare

mark. En osäkerhet är givetvis Grekland och i denna prognos har vi antagit att en överenskommelse

kommer till stånd mellan den grekiska regeringen och långivarna (IMF, EU

och ECB). Den samlade bilden är att risken ökat för att Grekland skall tvingas lämna

euron. Effekterna av ett utträde är svåra att sia om, men förmodligen blir de mer kännbara

i ett kortare perspektiv och mindre kännbara på längre sikt. Spridningsrisken till

andra ”krisländer” anses som små, och det finns med stor sannolikhet en beredskap för

en ”grexit” hos berörda parter.

Vidare finns många politiska osäkerhetsmoment i euroområdet. Befolkningen har utsatts

för omfattande krisbesparingar under senare år, vilket ökat fattigdomsproblemen i området.

Skuldnivån har vidare drivits upp till en hög nivå och detta i kombination med framtida

demografiska påfrestningar pekar på behov av reformer som förbättrar ekonomins

funktionssätt. Dessa processer kan bli svåra att föra i hamn då missnöjespartier vinner

terräng i flera länder. Den expansiva penningpolitiken riskerar vidare att fokus flyttas

från finanspolitiken, vilket riskerar att dämpa takten i genomförandet av nödvändiga

reformer. Återhämtningen i euroområdet är fortfarande bräcklig och nya oroshärdar kan

snabbt påverka utvecklingen i negativ riktning.

Centralbankerna runt om i världen har fört en mycket expansiv penningpolitik, och de

har dessutom expanderat sina balansräkningar påtagligt. De har köpt värdepapper för

enorma summor genom att utöka penningmängden. De har också arbetat hårt för att

banker lättare skall ge krediter till hushåll och företag plus en rad andra åtgärder. Trots

allt detta har återhämtningen i den globala ekonomin gått besvärande långsamt. Den låga

inflationen har bestått, vilket fått bankerna att tillgripa åtgärder för att få ned värdet på

den egna valutan via nollränta eller till och med minusränta. Denna politik har triggat

igång ett ökat risktagande. Det finns en uppenbar risk att olika bubblor byggs upp, exempelvis

börs och bostäder. Det hörs också oroande röster att risken för en sekulär stagnation

ökat, i synnerhet i Europa. Det skulle innebära att tillväxten och inflationen förblir

låga under mycket lång tid. Centralbankernas agerande har inte bara ökat riskaptiten

utan den har också lett till ökad ekonomisk ojämlikhet mellan hushållen. Åtstramningspolitiken

har skapat förhöjd arbetslöshet och sänkta löner medan penningpolitiken medverkat

till att höja tillgångspriser vilket ofta gynnar hushåll med en god ekonomi. Därigenom

ökar risken att olika missnöjespartier får ett stort politiskt inflytande, vilket försvå-


Arbetsmarknadsutsikterna våren 2015 37

rar renoveringsarbetet. Det finns också en risk att pensionsbolag kan råka ut för solvensproblem

om tillgångsbubblor brister, och det i sin tur trycker den ekonomiska aktiviteten

nedåt. Denna risk ligger dock främst utanför vår prognoshorisont.

Centralbankernas höga prioritering att få igång inflationen kan leda till problem när det

gäller den inhemska efterfrågan. Det vore på sin plats att mer djupgående diskutera ett

rimligt inflationsmål kortsiktigt. Löneökningarna har varit tillbakapressade under lång tid

och en höjd inflationstakt leder till att realinkomsterna gröps ur, vilket är ungefär vad

som skett i Japan, och det leder i sin tur till att luften går ur den privata konsumtionen.

En mer stadigvarande återhämtning i euroområdet förutsätter en starkare inhemsk efterfrågan.

Ukrainakrisen och utvecklingen i Mellanöstern är andra osäkerhetsfaktorer. Skulle någon

av dessa kriser fördjupas och spridas ökar risken att den ger tydligare effekter på världsekonomin

och därmed på den svenska utvecklingen. Det finns också konflikthärdar i Afrika.

Den amerikanska ekonomin har förstärkts, och där är risken för bakslag påtagligt mindre

än tidigare. Den amerikanska centralbanken måste dock liksom andra länders centralbanker

uppvisa en stor fingertoppskänsla för att hitta lämpliga tidpunker när olika stimulanspaket

ska fasas ut. Det finns alltid en risk att man missbedömer styrkan i konjunkturåterhämtningen.

En för snabb räntehöjning i USA kan ge negativa konsekvenser för omvärlden.

Det finns även riskfaktorer i Kina, dels utvecklingen av bostadspriserna, dels de

stora ekonomiska klyftorna inom landet. En störning i Kina skulle snabbt påverka världsekonomin.

…men det finns också osäkerhetsfaktorer inom landet

Föreliggande prognos bygger på att den inhemska efterfrågan bidrar till en god tillväxt

under de kommande åren. Det betyder att det finns en risk att hushållens negativa syn på

landets ekonomi medför att de sparar ännu mer. Det skulle leda till en svagare utveckling

av privat konsumtion och därmed en svagare tillväxt. Detta skulle också hämma jobbtillväxten.

En liknande utveckling uppstår om ökningen av hushållens realinkomster bromsar

in påtagligt. Den effekten kan komma via en något högre inflation än väntat eller via

skattehöjningar.

Ett annat problem är att hushållen blivit alltmer skuldtyngda, vilket är en permanent

akilleshäl i den svenska ekonomin. Detta gör hushållen mycket känsliga för räntehöjningar

och en sådan påverkar snabbt deras konsumtionsmöjligheter. Räntan förblir dock låg

under de närmaste åren och därmed är risken för prisfall på bostäder mycket liten under

prognosperioden, men större för åren 2017 och 2018.


Arbetsmarknadsutsikterna våren 2015 38

Hushållens skulder och räntekostnader

andel av disponibel inkomst

1980 - 2014

Procent

20

Skulder (hö)

Räntekostnader (vä)

Procent

200

15

150

10

100

5

50

0

0

1980 1984 1988 1992 1996 2000 2004 2008 2012

1982 1986 1990 1994 1998 2002 2006 2010 2014

Källa: SCB

Vändningen kan komma snabbare

Det finns också uppåtchanser i lagd prognos. De lägre energipriserna kan ge större stimulanseffekter

på världsekonomin än vad vi bedömt i denna prognos. Detta utgör en potential

för snabbare tillväxt. Spridningseffekterna från den starka utvecklingen i Förenta

staterna kan bli större än vad vi antagit. Det finns också inhemska faktorer som kan ge en

starkare ekonomisk utveckling. Hushållens stora sparande under senare år tillsammans

med en fortsatt god inkomstutveckling kan innebära att vi har underskattat utvecklingen

av den privata konsumtionen. Det är inte osannolikt att denna ökar mer än vi förutsett,

vilket skulle ge en högre BNP-tillväxt och en starkare sysselsättningsuppgång än vad vi

har antagit i denna prognos. Den ekonomiska utvecklingen i USA kan också bli starkare

än vad som bedömts i denna prognos, vilket skulle leda till en kraftigare återhämtning i

den globala ekonomin. Detta skulle gynna de svenska exportföretagen.


Arbetsmarknadsutsikterna våren 2015 39

Efterfrågan på arbetskraft

Såväl svensk som global ekonomi fortsätter att återhämta sig. Arbetsförmedlingen

bedömer att den gradvisa konjunkturförbättringen ger förutsättningar för en god

jobbtillväxt under prognosperioden – främst under 2016. Dessutom uppger arbetsgivarna

i Arbetsförmedlingens senaste arbetsgivarundersökning att antalet anställda

kommer att öka på såväl ett som två års sikt. Bedömningarna är därtill något

mer optimistiska än vid föregående undersökning. Företagens anställningsplaner

kan därmed betraktas som expansiva i ett tvåårigt perspektiv. Sammantaget

beräknas antalet sysselsatta öka med 50 000 personer under 2015. Under 2016

väntas sysselsättningen öka med ytterligare 61 000 personer. Tydligast sysselsättningsökningar

väntas bland utrikes födda och bland personer med eftergymnasial

utbildning.

Fortsatt god efterfrågan på arbetskraft

För 2014 summeras antalet sysselsatta (16-64 år) till nära 4,6 miljoner personer, enligt

Arbetskraftsundersökningarna. Detta innebär en ökning med 43 000 personer – motsvarande

0,9 procent – jämfört med föregående år. Såväl Arbetskraftsundersökningarna som

den Kortperiodiska sysselsättningsstatistiken visar på förhållandevis starka sysselsättningstal

under inledningen på 2015. Jämförs första kvartalet 2015 med motsvarande period

föregående år ökade antalet sysselsatta med 1,3 procent, enligt AKU. Antalet sysselsatta

ökar mest i den privata tjänstesektorn, men relativt sett är ökningen starkare i offentliga

tjänster.

Framåtblickande indikatorer tyder dessutom på en fortsatt god efterfrågan på arbetskraft

under prognosperioden. Exempelvis indikerar Arbetsförmedlingens arbetsgivarundersökning

våren 2015 att företagen kommer fortsätta att öka antalet anställda i ett tämligen

gott tempo, detta på såväl ett som två års sikt. Även Konjunkturinstitutets barometerundersökning

pekar på att antalet anställda kommer fortsätta att öka. Emellertid tycks styrkan

i anställningsplanerna något mer återhållsamma första kvartalet 2015 jämfört med

slutet på 2014.

Dessutom fortsätter antalet lediga jobb i ekonomin att öka. Under fjolåret ökade antalet

lediga jobb med omkring 11 procent enligt SCB. Även under inledningen på 2015 noteras

en god utveckling – antalet lediga jobb steg med omkring 12 procent första kvartalet 2015

i jämförelse med fjolåret. Därmed indikerar vakansstatistiken en fortsatt stigande efterfrågan

på arbetskraft.

Sammantaget görs bedömningen att sysselsättningen stiger med 111 000 personer (16-64

år) under prognosperioden. I takt med att konjunkturen gradvis förbättras väntas sysselsättningsökningen

tillta. Med andra ord bedöms sysselsättningen öka mer – i såväl absoluta

som relativa termer – under 2016 jämfört med 2015. För 2015 beräknas sysselsättningen

öka med 50 000 personer, motsvarande 1,1 procent. Under 2016 förväntas antalet

sysselsatta öka med 61 000 personer, eller 1,3 procent. Detta innebär att antalet sysselsatta

16-64 år under 2016 landar på nära 4,7 miljoner. Detta motsvarar en relativ sysselsättningsgrad

på 76,6 procent. I absoluta tal förutses störst sysselsättningsökning inom

den privata tjänstesektorn, men även inom området offentliga tjänster förväntas en fortsatt

stark jobbtillväxt. Utrikes födda svarar för nästan hela sysselsättningsökningen.


Arbetsmarknadsutsikterna våren 2015 40

Tusental

4800

Antal sysselsatta 16-64 år

kv 1 2005 - kv 1 2015, prognos kv 2 2015 - kv 4 2016

4600

4400

4200

4000

2005 2007 2009 2011 2013 2015

2006 2008 2010 2012 2014 2016

Säsongrensade data, trendvärden

Källa: SCB och Arbetsförmedlingen

Bland personer i åldern 15-74 år ökade antalet sysselsätta med 67 000 under 2014 till ett

årsgenomsnitt på närmare 4,8 miljoner personer. Under 2015 bedöms sysselsättningen i

åldersgruppen öka med 68 000 personer år 2015 och under 2016 med ytterligare 79 000.

Arbetade timmar fortsätter att öka

Efter att ha utvecklats svagt under 2013 ökade antalet arbetade timmar tydligt, och relativt

mer än sysselsättningen, under fjolåret. Under första kvartalet 2015 ökade antalet

arbetade timmar med 0,8 procent enligt Arbetskraftsundersökningarna. Detta kan ställas

mot en sysselsättningsökning på 1,3 procent.

Antal sysselsatta 16-64 år

och totalt antal arbetade timmar

kv1 1987 - kv1 2015

Sysselsatta (vä)

Antal arbetade timmar (hö)

Tusental

Miljoner

5000

4750

4500

4250

4000

3750

150

140

130

120

110

3500

100

1987 1991 1995 1999 2003 2007 2011 2015

1989 1993 1997 2001 2005 2009 2013

Säsongrensade data, trendvärden

Källa: SCB

Det finns emellertid en del som talar för att timutbudet kommer att öka i snabbare takt

framöver, delvis beroende på att de som arbetar deltid erbjuds att arbeta mera. Det är

vanligt att företagen möter en högre efterfrågan med att befintlig personal får arbeta mera


Arbetsmarknadsutsikterna våren 2015 41

innan de rekryterar in ny arbetskraft. Dessutom finns det fortfarande förhållandevis stora

lediga personalresurser på arbetsställena. Emellertid finns en viss sannolikhet för ytterligare

skattehöjningar under prognosperioden vilka kan påverka timutbudet i negativ riktning.

Samtidigt har effekterna av tidigare utbudsstimulerande reformer avtagit. Antal

arbetade timmar beräknas öka med 1,6 procent 2015 samt med 1,8 procent 2016, vilket är

relativt mer än den förväntade sysselsättningstillväxten.

Fortsatt stark tillväxt av fast anställda

Under 2014 och det inledande kvartalet på 2015 har det skett en viss uppväxling av tillväxten

av antalet fast anställda, samtidigt som tillväxten av de tidsbegränsade anställningarna

har avtagit. Mellan första kvartalet 2014 och första kvartalet 2015 ökade antalet

fast anställda med nästan 40 000, motsvarande 1,1 procent, medan antalet tillfälliga anställningar

ökade med drygt 17 000, eller 2,8 procent, enligt AKU.

Antal anställda 16-64 år fördelat efter

fast resp tidsbegränsat anställda

kv1 1987 - kv1 2015

Fast anställda (vä)

Tusental

3800

Tidsbegränsat anställda (hö)

Tusental

800

3600

3400

3200

3000

700

600

500

2800

400

2600

1987 1991 1995 1999 2003 2007 2011 2015

1989 1993 1997 2001 2005 2009 2013

Säsongrensade data, trendvärden

Källa: SCB

Framöver väntas antalet fast anställda fortsätta att öka i tilltagande takt, då allt fler går

från tillfälliga till fasta jobb samtidigt som färre fast anställda förlorar jobbet. Samtidigt

förutses en fortsatt stark tillväxt av antalet tillfälligt anställda, framför allt under 2016.

Antalet tillfälliga anställningar ökar normalt i en konjunkturuppgång med en ökad arbetskraftsefterfrågan,

eftersom rekryteringarna ökar. Normalt utgör omkring 70 procent

av rekryteringarna tillfälliga anställningar.

Sysselsättningen ökar bland unga och äldre

Sysselsättningen har ökat på bred front i den svenska ekonomin under de senaste åren

och förstärkts i samtliga åldersgrupper vid en jämförelse över de senaste fem åren. Bland

äldre (65-74 år) har det skett en påtaglig förstärkning där sysselsättningsgraden vuxit

successivt. Dessutom har det skett en märkbar förbättring bland unga (under 25 år). Under

prognosperioden bedöms sysselsättningen öka för samtliga åldersgrupper, men det är

i synnerhet ungdomarna som gynnas av den starka arbetsmarknaden. En stor del av jobbtillväxten

sker nämligen inom yrkesområden med lägre krav på utbildning och erfarenhet.


Arbetsmarknadsutsikterna våren 2015 42

Andelen sysselsatta med längre utbildning fortsätter att öka

Utbildningsnivå och sysselsättning uppvisar ett tydligt positivt samband. Med andra ord

har de med en längre utbildning högre sysselsättningsgrad, medan de som har kortare

utbildning generellt har lägre sysselsättningsgrad.

Antalet sysselsatta med eftergymnasial utbildning har ökat kraftigt sedan början på 2000-

talet. För 10 år sedan utgjorde personer med den utbildningsnivån omkring en tredjedel

av de sysselsatta, 25-64 år. I början på 2015 hade andelen stigit till över 40 procent. Annorlunda

uttryckt har antalet sysselsatta med en eftergymnasial utbildning om 2 år eller

mer ökat med nästan en halv miljon sedan 2006, av dessa är drygt en tredjedel utrikes

födda.

Samtidigt minskar antalet sysselsatta, 25-64 år, med kortare utbildningsbakgrund. Särskilt

tydligt minskar sysselsättningen bland förgymnasialt utbildade, vilket till stor del

sammanhänger med att antalet personer i befolkningen med den utbildningsbakgrunden

minskar stadigt. Också sysselsättningsgraden har minskat tydligt under senare år, vilket

illustrerar att nedgången av arbetstillfällen utan några specifika utbildningskrav fortsatt.

Sedan 2006 har antalet sysselsatta med endast förgymnasial utbildning minskat med över

en tredjedel, motsvarande omkring 180 000 personer.

Också bland dem med gymnasial utbildning tenderar antalet sysselsatta att minska, om

än i ett betydligt försiktigare tempo än bland förgymnasialt utbildade. Sedan 2006 har

antalet sysselsatta med högst gymnasial utbildning minskat med omkring sex procent.

Även här förklaras sysselsättningsminskningen av att antalet personer i befolkningen med

denna utbildningsbakgrund minskar. Här finns dock en tydlig skiljelinje mellan inrikes

och utrikes födda. Bland utrikes födda med gymnasial utbildning har antalet sysselsatta

ökat med nästan 64 000 och bland inrikes födda har de minskat med nästan 167 000.

Första kvartalet 2015 hade gruppen förgymnasialt utbildade en sysselsättningsgrad på

60 procent. Detta kan jämföras med 88 procent hos dem med eftergymnasial utbildning

längre än två år och 82 procent bland dem med gymnasial utbildning. Det finns således

en stor potential att öka sysselsättningen bland de korttidsutbildade. Många av dessa

personer är dock i behov av omfattande kompetenshöjande insatser för att detta ska

kunna realiseras.

Under prognosperioden väntas antalet sysselsatta med eftergymnasial utbildning öka

mest, vilket möjliggörs av en fortsatt ökning av arbetskraftsutbudet med den utbildningsbakgrunden.

Antalet sysselsatta med gymnasieutbildning bedöms endast förändras i liten

omfattning, medan antalet med endast förgymnasial utbildning fortsätter att minska mer

markerat.

Över 1,4 miljoner rekryteringar 2015

Antalet rekryteringar ökade markant under 2014, vilket förstärker bilden av ett förbättrat

arbetsmarknadsläge. För fjolåret summeras antalet rekryteringar (16-64 år) till

1 370 000, vilket är drygt 120 000 fler än året innan.

För 2015 och 2016 väntas antalet rekryteringar öka ytterligare, till över 1,4 miljoner rekryteringar

per år. Detta beror delvis på ett fortsatt högt behov av ersättningsrekryteringar

till följd av pensionsavgångar, men också på en fortsatt hög arbetskraftsefterfrågan.


Arbetsmarknadsutsikterna våren 2015 43

Tusental

400

Antal rekryteringar 16-64 år

kv3 2005 - kv1 2015

300

200

100

0

2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015

Säsongrensade data, trendvärden

Källa: SCB

Flest rekryteringar sker normalt inom områdena vård och omsorg, finansiell verksamhet

och företagstjänster (där bland annat bemanningsföretag ingår) och handel. Tillsammans

svarar dessa områden för nästan 50 procent av samtliga rekryteringar. Inom vård och

omsorg pågår en stor generationsväxling vilken innebär ett ökat behov av ersättningsrekryteringar.

Dessutom finns ett underliggande ökat personalbehov, samtidigt som ett

flertal yrkesgrupper inom området har en förhållandevis hög personalomsättning. I likhet

med vård och omsorg är handel samt finansiell verksamhet och företagstjänster näringar

med en förhållandevis hög personalomsättning och ett ökat behov av arbetskraft.

Ökande rekryteringsproblem, framför allt inom offentlig verksamhet

Såväl Arbetsförmedlingens arbetsgivarundersökning som Konjunkturinstitutets undersökningar

indikerar att rekryteringsproblemen inom den privata sektorn fortfarande är

måttliga. Andelen företag som upplevt rekryteringsproblem i Arbetsförmedlingens arbetsgivarundersökning

våren 2015 uppgick till 24 procent, vilket är i nivå med det historiska

genomsnittet.

Det är emellertid stor variation i vilken omfattning som arbetsgivare upplever problem

med att rekrytera kompetent arbetskraft. Inom kommun- och landstingssektorn är bristen

på arbetskraft mycket utbredd. I vårens undersökning angav drygt hälften av de offentliga

arbetsgivarna att man under det senaste halvåret har upplevt problem med att

rekrytera rätt kompetens. Inom den offentliga tjänstesektorn riskerar bristen på arbetskraft

att utgöra ett hinder för jobbtillväxten. Även inom ett flertal IT- och teknikyrken

rapporterar arbetsgivarna om stora svårigheter att hitta arbetskraft med rätt kompetens.

I takt med att efterfrågan på arbetskraft växlar upp ökar rekryteringsproblemen – i synnerhet

som sysselsättningen förväntas öka än mer tydligt inom områden med generellt

höga utbildnings- och erfarenhetskrav. Se avsnittet Matchningsläget, sidan 64 för en mer

utförlig beskrivning av problematiken.


Arbetsmarknadsutsikterna våren 2015 44

Fördjupning 1

Är nyanmälda lediga platser ett bra mått för att mäta

efterfrågan på arbetskraft?

Antalet lediga platser som anmäls till Arbetsförmedlingen har ökat tydligt. Arbetsförmedlingen

menar dock att denna utveckling inte avspeglar en motsvarande ökning av

efterfrågan på arbetskraft. Förmedlingens verksamhetsstatistik över nyanmälda lediga

platser skall således tolkas med stor försiktighet. Istället skall alla analyser av förändringar

av efterfrågan på arbetskraft baseras på Statistiska centralbyråns konjunkturstatistik

över vakanser.

Nyanmälda lediga platser – en del av Arbetsförmedlingens verksamhetsstatistik

Arbetsförmedlingen redovisar varje månad uppgifter om nyanmälda lediga platser. Sammanställningarna

är en del av Arbetsförmedlingens verksamhetsstatistik och är baserade

på de lediga platser som anmäls till förmedlingen. En arbetsgivare kan anmäla sitt rekryteringsbehov

till Arbetsförmedlingen på tre olika sätt. Behovet kan anmälas direkt till

förmedlingen genom en personlig kontakt, via tjänsten Annonsera direkt på förmedlingens

hemsida eller genom så kallad direktöverföring från en arbetsgivares IT-system till

Arbetsförmedlingen. Det sistnämnda sättet har ökat kraftigt och står idag för mer än hälften

av platserna.

Arbetsförmedlingens verksamhetsstatistik över nyanmälda platser innehåller uppgifter

om vilka yrken som efterfrågas. Det finns även uppgifter om i vilka branscher arbetsgivarna

är verksamma och i vilka kommuner platserna är belägna. Man kan också utläsa

uppgifter om de lediga platsernas varaktighet, det vill säga om rekryteringsbehovet avser

tillsvidareanställningar eller någon form av tidsbegränsade tjänster. I sammanställningarna

går det dessutom bland annat att urskilja vilka platser som är sommarvikariat samt

om rekryteringsbehoven avser privata eller offentliga arbetsgivare. I Arbetsförmedlingens

löpande publiceringar av verksamhetsstatistik över antalet nyanmälda lediga platser exkluderas

platser med en varaktighet kortare än 10 dagar.

Arbetsförmedlingens platsbank – en mötesplats för både arbetsgivare och

arbetssökande

Arbetsförmedlingen publicerar arbetsgivarnas rekryteringsbehov i Platsbanken på förmedlingens

hemsida. Platsbanken är förmedlingens internettjänst för lediga jobb och det

är en plattform som vänder sig till både arbetsgivare och arbetssökande. Detta innebär att

det skall vara enkelt för arbetsgivarna att annonsera sina rekryteringsbehov och enkelt för

de arbetssökande att ta del av information om lediga platser. Syftet med platsannonseringen

är således i första hand att underlätta matchningen på arbetsmarknaden.

I och med att det skall vara enkelt att annonsera i Platsbanken finns det en risk att arbetsgivare

anmäler lediga platser utan att det finns ett uttalat behov av nya medarbetare. Arbetsförmedlingen

har tidigare konstaterat att det har förekommit relativt omfattande

volymer av dubblettanmälningar eller så kallad omannonsering, exempelvis i syfte att nå


Arbetsmarknadsutsikterna våren 2015 45

en ökad exponering. 18 Från och med 2008 har därför Arbetsförmedlingens hantering av

nyanmälda lediga platser förändrats. Bland annat granskar Arbetsförmedlingen Kundtjänst

alla platser som registreras via Annonsera direkt innan dessa publiceras i Platsbanken.

Tydlig ökning av nyanmälda lediga platser under andra halvåret 2014

Under andra halvåret 2014 började antalet nyanmälda lediga platser att stiga tydligt.

Detta har inneburit att antalet nyanmälda lediga platser uppgick till närmare 400 000

under perioden januari-april 2015. Detta är en ökning med drygt 110 000 platser eller

40 procent jämfört med samma period 2014. Arbetsförmedlingen menar att denna förändring

inte avspeglar en motsvarande ökning av efterfrågan på arbetskraft. Förmedlingen

ser således åter en ökning av antalet nyanmälda lediga platser med ett overifierat

bakomliggande rekryteringsbehov.

I likhet med tidigare är förekomsten av platser med inriktning mot försäljningsyrken 19

mycket stor, men även inom området vård och omsorg finns många nyanmälda platser.

Arbetsförmedlingen bedömer dock att förekomsten av omannonsering är betydligt mer

utbredd inom kategorin försäljningsyrken. Stora delar av ökningen av antalet platser

inom området vård och omsorg förklaras av den allt mer utbredda bristen på arbetskraft

inom detta område. I och med detta anmäler både privata och offentliga arbetsgivare

verksamma inom detta område sitt personalbehov till Arbetsförmedlingen i högre grad än

tidigare.

Arbetsförmedlingens andel av rekryteringarna på arbetsmarknaden varierar således över

tid och konjunktur. Också annonseringsregler och annonseringskultur förändras över tid.

Sammantaget medför detta att utvecklingen för Arbetsförmedlingens verksamhetsstatistik

över lediga platser skall tolkas med stor försiktighet. Enligt Arbetsförmedlingens

uppfattning skall dessutom alla analyser av hur efterfrågan på arbetskraft utvecklas samt

av hur matchningen på arbetsmarknaden fungerar baseras på Statistiska centralbyråns

konjunkturstatistik över vakanser.

18

Vid en granskning av nyanmälda platser i januari och februari 2006 fann Arbetsförmedlingen att 9 procent

var dubbletter. Vid en motsvarande granskning av augusti 2007 uppgick andelen till 16 procent. Vid en mätning

av april 2008, det vill säga efter att Arbetsförmedlingen skärpte sina annonseringsregler, uppgick andelen dubbletter

till endast 4 procent. Vid den första mätningen uppgick andelen dubbletter inom försäljningsyrken till

29 procent, en andel som steg till hela 44 procent i nästa granskning. Vid den sista kartläggningen skilde sig inte

andelen dubbletter mellan försäljningsyrken och övriga yrken nämnvärt åt.

19

Exempel på försäljningsyrken där det anmälts många lediga platser under perioden januari-april 2015 är

företagssäljare (SSYK 3322), telefonförsäljare (SSYK 5242) samt eventsäljare och butiksdemonstratörer (SSYK

5241).


Arbetsmarknadsutsikterna våren 2015 46

Näringsgrenar

Under 2014 ökade sysselsättningen inom tjänstesektorn, medan den minskade inom

framför allt industrin. Starkast var ökningstakten i den offentliga tjänstesektorn. Under

2015 och 2016 väntas sysselsättningen öka med sammanlagt 56 000 personer i den offentliga

tjänstesektorn. I den privata tjänstesektorn väntas en ökning med 62 000 personer.

Inom industrin är läget relativt sett sämre. Mycket tyder dock på att industrikonjunkturen

nu vänt, om än i långsam takt och från en låg nivå. Vår bedömning är att sysselsättningen

inom industrin börjar öka under prognosperioden. Räknat som årsgenomsnitt för

2015 minskar den med 6 000 personer jämfört med året innan och under 2016 ökar

sysselsättningen inom industrin med 1 000 personer. Den starka byggkonjunkturen har

ännu inte gett avtryck i sysselsättningsstatistiken. Den väntas emellertid få ett allt större

genomslag och sysselsättningen bedöms öka med sammanlagt 8 000 personer under

prognosperioden.

Tusental

40

35

30

25

20

15

10

5

0

-5

-10

-15

-20

Jord- och skogsbruk

Sysselsättningsförändring

prognos 2015 - 2016

Industri

2014

2015

2016

Byggverksamhet

Offentliga tjänster

Privata tjänster

Källa: SCB, Arbetsförmedlingen

I relativa tal växer sysselsättningen inom det offentliga tjänsteområdet med 1,8 procent

2015 och 1,9 procent 2016. Ökningen för de privata tjänsterna beräknas till 1,4 respektive

1,5 procent. Inom byggverksamheten väntas en ökning med 1,3 procent 2015 respektive

2016. Industrisysselsättningen minskar med 1,1 procent 2015 och ökar med 0,2 procent

2016.

Sysselsatta (16-64 år), tusental respektive årlig procentuell förändring, prognos

2015-2016

2014 2015 2016

Jord- och skogsbruk 77 -2,6 -2,7

Industri 557 -1,1 0,2

Byggverksamhet 306 1,3 1,3

Privata tjänster 2 109 1,4 1,5

Offentliga tjänster 1 528 1,8 1,9

Totalt 4 588 1,1 1,3

I totalen ingår även sysselsatta där uppgift om näringsgren saknas.

Källa: SCB, Arbetsförmedlingen


Arbetsmarknadsutsikterna våren 2015 47

Jord- och skogsbruk

Antalet sysselsatta inom jord- och skogsbruket har trendmässigt minskat under

lång tid. Den utvecklingen väntas fortsätta under prognosperioden. I vår arbetsgivarundersökning

framkommer en viss optimism om den närmaste framtiden

bland företagen inom jord- och skogsbruket.

Ökad efterfrågan inom jordbruket inte tillräcklig

Inom jordbruket är osäkerheten om framtiden stor, men en viss optimism inför framtiden

framkommer ändå. För många jordbrukare var 2014 ett tungt år, med stora lönsamhetsproblem.

God tillgång på jordbruksprodukter på världsmarknaden dämpar priserna och

därmed det ekonomiska läget för företagen inom jordbruksnäringen. Det finns dock tecken

på att lönsamheten inom näringen nu vänder uppåt, om än från mycket låga nivåer.

Lantbruksbarometern visar att lantbrukarna är försiktigt positiva inför 2015. 20

Den inhemska efterfrågan på svenskproducerade jordbruksprodukter har ökat på senare

tid, i takt med att konsumenterna blivit allt mer medvetna om och intresserade av djurhållning

och närproducerad mat. Även när det gäller ekologiska produkter ökar efterfrågan.

Denna utveckling väntas förvisso fortsätta, men bedöms vara för långsam för att

kunna bidra med någon stadigvarande optimism inom lantbruket.

Dämpad skogskonjunktur

Den svaga utvecklingen inom tillverkningsindustrin har medfört en dämpad efterfrågan

på timmer och massa. Den höga byggaktiviteteten i landet medför samtidigt en ökad efterfrågan

på trävaror. Den försvagade kronan har också en positiv effekt på den svenska

skogsindustrin. Det svenska skogsbruket är exportberoende, över 85 procent av det som

produceras går på export. Såväl exporten av trävaror som produktionen i sågverken ökade

2014. Ökningarna skedde dock från mycket låga nivåer. Närmare hälften av skogsägarna

tror på stigande priser på skogsfastigheter under 2015. Dessutom bedömer skogsägarna

att prisutvecklingen på såväl timmer som massaved blir positiv, men ökningen sker från

en mycket låg nivå. Samtidigt ökar andelen skogsägare som planerar att avverka skog. 21

Sysselsättningen fortsätter att minska

I jord- och skogsbruket används många maskiner och kompetens om dessa värderas högt.

Också maskinreparatörerna är en växande och allt viktigare yrkesgrupp. Arbetskraftbehovet

inom jord- och skogsbruket är som störst under sommarsäsongen. Utländsk arbetskraft

har blivit allt vanligare inom skogsbruket.

Sedan 1990 har antalet jordbruksföretag i Sverige minskat med 30 procent, enligt Jordbruksverket.

Sysselsättningen inom de areella näringarna har under en lång tid haft en

fallande trend. Under 2014 minskade sysselsättningen med närmare 4 000 personer.

Denna trend bedöms fortsätta även under prognosperioden, varvid sysselsättningen väntas

minska inom såväl jordbruket som skogsbruket. Minskningen blir tydligast inom

jordbruket och den främsta orsaken är att många äldre väljer att avveckla sin verksamhet.

20

LRF och Swedbank, Lantbruksbarometern 2015.

21

LRF och Swedbank, Skogsbarometern 2014.


Arbetsmarknadsutsikterna våren 2015 48

Industri

Efter en lång och utdragen period av fallande sysselsättning inom industrin syns nu

tecken på att minskningen av antalet sysselsatta planar ut. Till slutet på prognoshorisonten

– som sträcker sig till utgången på 2016 – bedöms trenden med fallande sysselsättning

ha vänts till en svag uppgång. Bakom den förväntade vändningen ligger förbättrade

utsikter i för Sverige viktiga exportländer som Tyskland, Storbritannien och

USA. Exporten får vidare draghjälp av en förhållandevis svag krona. Den svagare utvecklingen

i Norge, tillsammans med en trög återhämtning i delar av euroområdet bidrar

till att utsikterna för industrin trots allt är något återhållsamma.

Stabilare utveckling inom industrin…

Den svenska industrin har tydligt präglats av de senaste årens globala lågkonjunktur och

industriproduktionen har, alltsedan hösten 2011, haft en svag utveckling. Även under

2014 var utvecklingen dämpad, då såväl industriproduktion som orderingång föll tillbaka

ytterligare. Under första kvartalet 2015 vände emellertid industriproduktionen svagt

uppåt. 22 Vad gäller orderingången kan även här en positiv trend skönjas – detta då orderingången

ökat under två av årets inledande tre månader, jämfört med samma period

föregående år. 23

Industrins produktion och orderingång

januari 2000 - mars 2015

Industriproduktion

Index, historiskt snitt = 100

130

Orderingång

120

110

100

90

80

70

2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012 2014

2001 2003 2005 2007 2009 2011 2013 2015

Säsongrensade värden

Källa: Macrobond

Samtidigt pekar Arbetsförmedlingens senaste arbetsgivarundersökning på ett något förbättrat

efterfrågeläge inom industrin under det senaste halvåret. Enligt företagen har

efterfrågan gradvis förstärkts sedan 2012 och ligger vid vårens mätningar på en nivå som

indikerar en efterfrågenivå något över det historiska genomsnittet.

Dessutom väntas något ökade investeringar under innevarande år, vilket bidrar till en

något positivare bedömning. Enligt SCB:s investeringsenkät (maj 2015) bedöms investeringarna

inom industrin öka med omkring två procent under 2015.

22

SCB industriproduktionsindex, kalenderkorrigerade värden.

23

SCB industrins orderingång och omsättning, kalenderkorrigerade värden.


Arbetsmarknadsutsikterna våren 2015 49

…men fortfarande finns orosmoln kvar

De positiva tecknen till trots finns det fortfarande en del orosmoln vad gäller den svenska

industrisektorns utveckling. Exempelvis pekar framåtblickande indikatorer som Konjunkturinstitutets

konfidensindikator och Arbetsförmedlingens arbetsgivarundersökning på

en viss försvagning av industriföretagens förväntningar sedan slutet på 2014.

Det finns dock en del som talar för att försvagningen i framåtblickande indikatorer är av

mer tillfällig karaktär. Exempelvis visar inköpschefsindex för industrin en positiv utveckling

och ligger i maj 2015 på nivåer som indikerar att näringen befinner sig i en tillväxtfas.

Ett tremånaders glidande medelvärde indikerar dessutom en stabil utveckling för industrin

under inledningen på 2015. Dessutom förväntas exporten öka i något snabbare takt

då den globala konjunkturen successivt förstärks under prognosperioden.

Arbetsförmedlingens konjunkturindikator för industrin uppgick till 101 enligt vårens arbetsgivarundersökning,

vilket innebär att företagens förväntningar på efterfrågeutvecklingen

kommande sex månader är i nivå med det historiska genomsnittet. Jämfört med

föregående undersökning har bedömningarna emellertid dämpats något.

Även över en tidsperiod på 6-12 månader har företagens efterfrågebedömningar mattats

något jämfört med föregående mätning, men industriföretagen räknar ändock med en

efterfrågan något över det normala i det lite längre perspektivet.

Konjunkturindikator för industrin

våren 2005 - våren 2015

Index, historiskt snitt = 100

120

110

100

90

80

70

V 2005 V 2006 V 2007 V 2008 V 2009 V 2010 V 2011 V 2012 V 2013 V 2014 V 2015

H 2005 H 2006 H 2007 H 2008 H 2009 H 2010 H 2011 H 2012 H 2013 H 2014

Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökningar

Konjunkturinstitutets konfidensindikator för tillverkningsindustrin indikerar en än mer

återhållsam utveckling för industrin i jämförelse med Arbetsförmedlingens konjunkturindikator.

Den ligger första kvartalet 2015 tydligt under det historiska genomsnittet,

vilket pekar på ett svagare läge än normalt. Bland annat har företagen justerat ned bedömningarna

om produktionsvolymen och orderingången från såväl hemma- som exportmarknad.

Nedgången kan dock delvis kopplas till strukturella förändringar inom

industrin, vilket förstärker bilden av en nedgång av mer tillfällig karaktär.


Arbetsmarknadsutsikterna våren 2015 50

Viss ökning av industrins kapacitetsutnyttjande

Industrins kapacitetsutnyttjande av personal har stigit sedan hösten 2014 och ligger nu

klart över det historiska genomsnittet, enligt Arbetsförmedlingens arbetsgivarundersökning.

Under det senaste halvåret har andelen industriföretag som uppger att produktionen

kan öka med högst fem procent, innan det blir nödvändigt att utöka personalstyrkan,

stigit med nästan tre procentenheter, från drygt 36 procent till 39 procent. Ökningen i

industrins kapacitetsutnyttjande ligger i linje med den något ökade industriproduktionen.

För många industriföretag finns det dock fortsatt utrymme att öka produktionen relativt

mycket innan det uppstår behov av att rekrytera arbetskraft. Dessutom rapporterar industriföretagen

något ökande, men fortsatt ringa, rekryteringsproblem. Sammantaget tyder

detta på att efterfrågan på arbetskraft inom industrin förbättras, om än i maklig takt.

Därtill bokförs även förhållandevis måttliga varselnivåer, vilket förstärker bilden av en

stabilare utveckling inom industrin. 24

Sysselsättningsminskningen bromsar in under 2015

Antalet sysselsatta inom industrin har minskat mycket tydligt under senare år. Bara

under de senaste sex åren har antalet sysselsatta, 16-64 år, i industrin minskat med drygt

100 000 personer till 557 000 år 2014, enligt Arbetskraftsundersökningarna. Under

senare kvartal har dock nedgången av antalet sysselsatta inom industrin tydligt mattats av

och jämförs första kvartalet 2015 med motsvarande period i fjol förändrades antalet

sysselsatta enbart marginellt. Antalet arbetade timmar inom industrin backade något

under årets första kvartal, men även denna nedgång kan betraktas som måttlig då antalet

arbetade timmar enbart minskade med 0,4 procent i jämförelse med fjolåret. 25

Trenden pekar därmed mot en betydligt positivare utveckling än vad som har varit fallet

de senaste åren. Enligt Arbetsförmedlingens bedömning forsätter sysselsättningsminskningen

att bromsa in under loppet av innevarande år för att under påföljande år vända till

en svag uppgång, vilket ger ett positivt sysselsättningsnetto vid utgången av 2016.

24

Under första kvartalet 2015 anmäldes 4 900 varsel om uppsägning inom industrin till någon av landets

arbetsförmedlingar. Detta är 1 400 fler än motsvarande period 2014, men i nivå med det historiska snittet.

Emellertid kan nästan hälften av de inkomna varslen inom industrin hänföras till tillverkning av maskin-, eloch

teleprodukter, en delbransch inom vilken strukturella förändringar ägt rum.

25

Arbetade timmar i Nationalräkenskaperna (NR).


Arbetsmarknadsutsikterna våren 2015 51

Byggverksamhet

Byggkonjunkturen är stark liksom byggföretagens framtidsförväntningar. Bostadsbyggandet

fortsätter att öka i god takt. Sysselsättningen har dock, trots den

positiva konjunkturutvecklingen, inte ökat. Orsaken bedöms vara ökat användande

av bemanningsföretag och utländsk arbetskraft. Vår bedömning är att sysselsättningen

vänder upp under 2015 och fortsätter att öka under prognosperioden.

Stark byggkonjunktur

Byggkonjunkturen fortsätter att vara stark. Vår arbetsgivarundersökning visar att efterfrågeläget

bland byggföretagen under det senaste halvåret har utvecklats starkare än de

förväntade sig i höstas. Företagens förväntningar inför framtiden är också starkare än

normalt. Arbetsförmedlingens konjunkturindikator för byggverksamheten steg med två

enheter i vårens undersökning. Företagens förväntningar på efterfrågeläget det kommande

året är de starkaste som uppmätts sedan våren 2011.

Konjunkturindikator för byggverksamheten

våren 2005 - våren 2015

Index, historiskt snitt = 100

120

110

100

90

80

70

V05 V06 V07 V08 V09 V10 V11 V12 V13 V14 V15

H05 H06 H07 H08 H09 H10 H11 H12 H13 H14

Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökningar

Även i Konjunkturinstitutets barometerundersökning är bilden av konjunkturen i byggindustrin

26 relativt stark. Konfidensindikatorn sjönk förvisso under slutet av 2014 och inledningen

av 2015. Den vände dock upp i april, då den landade strax över det historiska

genomsnittet. Såväl förväntningar som nuläge bedöms relativt positivt. Företagen inom

husbyggande är mest optimistiska, medan företag inom specialiserad bygg- och anläggningsverksamhet

har en något mer dämpad framtidstro.

Bostadsbyggandet fortsätter att öka

Bostadsinvesteringarna fortsatte att öka i god takt under första kvartalet 2015, efter en

ökning med 21 procent under 2014. Ökningen är bred, men allra starkast inom nybyggnation

av permanentbostäder, i synnerhet lägenheter i flerbostadshus. Ombyggnadsinve-

26

I redovisningen av Konjunkturinstitutets barometerundersökning motsvarar Byggindustri det vi här benämner

Byggverksamhet, det vill säga SNI 41-43. Konjunkturinstitutet publicerar dock normalt resultaten av sin

undersökning för Bygg- och anläggningsverksamhet, det vill säga SNI 41-42.


Arbetsmarknadsutsikterna våren 2015 52

steringarna fortsatte också att öka i god takt under första kvartalet. Eftersom de är personalintensiva

har de stor betydelse för utvecklingen på byggarbetsmarknaden, framför allt

bland små- och egenföretagarna. Under prognosperioden väntas en fortsatt ökning, dels

som en följd av hushållens starka ekonomi, dels med anledning av fortsatta renoveringar

av hyreshus. Ökningstakten dämpas dock något 2016, framför allt som en följd av det

minskade ROT-avdraget.

Bostadsbyggandet har ökat sedan 2013 och 2014 låg byggandet på den högsta nivån sedan

början av 1990-talet. 27 Under 2014 påbörjades nybyggnation av 38 000 lägenheter. 28

Starkast är utvecklingen i storstäderna och det är framför allt byggandet i Stockholms län

som bidrar till den höga nivån. Samtidigt är bostadsbyggandet inte tillräckligt högt för att

motsvara behovet av bostäder.

Antalet påbörjade lägenheter fortsatte att öka under första kvartalet 2015. Dessutom har

antalet bygglov för bostäder och fritidshus ökat under hela 2014 och inledningen av 2015.

Under prognosperioden väntas ett fortsatt lågt ränteläge och köpstarka hushåll. Tillsammans

med en hög underliggande efterfrågan på bostäder bidrar det till att bostadsbyggandet

fortsätter att öka under prognosperioden, även om ökningstakten avtar. Boverket

bedömer att antalet påbörjade bostäder ökar med 18 procent 2015 och med 8 procent

2016. 29

Svagare utveckling på anläggningssidan

Även på anläggningssidan har utvecklingen varit stark. De privata anläggningsinvesteringarna

ökade med 14 procent 2014. Starkast var ökningen inom transport samt post och

tele. Första kvartalet 2015 minskade däremot anläggningsinvesteringarna, jämfört med

motsvarande kvartal året innan. De ökade endast inom området el, gas och värmeverk.

Enligt SCB:s investeringsenkät ökar investeringarna i byggnader och anläggningar inom

området vattenverk, reningsverk och avfallsanläggningar framöver. Investeringsenkäten

visar att industriföretagen räknar med minskande investeringar i byggnader och anläggningar

under 2015 efter en svag ökning 2014. Inom tjänstesektorn är dock planerna över

lag expansiva, framförallt inom handeln samt inom finansiell verksamhet och företagstjänster.

Flera stora lokal- och anläggningsprojekt – i synnerhet i storstäderna – bidrar också till

att hålla efterfrågan på arbetskraft uppe. Samtidigt har byggloven för lokaler minskat det

senaste halvåret, vilket indikerar en avmattning framöver. De offentliga investeringarna

ökade svagt under 2014, en utveckling som fortsatte under första kvartalet 2015.

Kommuner och landsting har fortsatt relativt stora investeringbehov både när det gäller

infrastruktur och i fråga om lokaler. Det handlar om såväl renoveringar som nybyggnad

och både behov och möjligheter skiljer sig åt regionalt och lokalt. Det ökande bostadsbyggandet

medför i många fall ett ökat behov av såväl vägar som anläggningar i kommunerna.

På infrastruktursidan återupptogs arbetet med Förbifart Stockholm i början av året

och flera små och stora projekt pågår runt om i landet. Regeringen aviserade i vårbudgeten

ökade investeringar inom järnvägsunderhållet. Det kan få en viss effekt redan 2015,

27

Med undantag för 2006 då de så kallade ”Odellplattorna” bidrog till en hög påbörjandestatistik.

28

Preliminära uppgifter från SCB. De senaste fyra kvartalens siffror är uppräknade med den genomsnittliga

eftersläpningen de senaste åren.

29

Boverket, Boverkets indikatorer, nummer 1 Maj 2015.


Arbetsmarknadsutsikterna våren 2015 53

men tyngdpunkten ligger på perioden 2016-2018. De offentliga investeringarna bedöms

öka under prognosperioden, framför allt under 2016.

Stark branschutveckling men svag sysselsättningsstatistik

Antalet inskrivna arbetslösa som i första hand söker jobb inom ett byggyrke har minskat

trendmässigt sedan början av 2013. Samtidigt har antalet nyanmälda lediga platser ökat

och antalet varsel ligger på en mycket låg nivå. Arbetslösheten bland byggnadsarbetare

väntas fortsätta sjunka under prognosperioden i takt med att efterfrågan på arbetskraft

ökar. Bristtalen inom byggverksamheten är nu på en nivå som motsvarar det historiska

genomsnittet. I vår arbetsgivarundersökning uppgav 30 procent av byggföretagen att de

upplevt brist på arbetskraft vid rekrytering under det senaste halvåret. Det är

sju procentenheter fler än i förra vårens undersökning. Trots den starka byggkonjunkturen

har sysselsättningen i näringen inte ökat, enligt Arbetskraftsundersökningarna. I den

Kortperiodiska sysselsättningsstatistiken är trenden däremot ökande.

Företagen inom byggverksamheten använder sig i allt större grad av inhyrd personal och

utländsk arbetskraft. Det kan vara både arbetstagare som utstationeras 30 till Sverige och

utländska företag som utför arbeten i Sverige. Denna utveckling påverkar sannolikt såväl

bristtal som sysselsättningsstatistik. De som arbetar i bemanningsföretagen registreras i

sysselsättningsstatistiken inte inom byggverksamheten, utan inom privata tjänster. Personer

som arbetar i Sverige, men som inte är folkbokförda här, fångas varken upp av AKU

eller av SCB:s registerbaserade arbetsmarknadsstatistik, RAMS. I den Kortperiodiska

sysselsättningsstatistiken (KS) registreras de som får sin lön från ett svenskregistrerat

företag. Under 2014 var 14 000 arbetstagare utstationerade inom byggverksamhet. 31 Det

var inom byggverksamheten som de flesta, 37 procent, av det totala antalet utstationerade

arbetade. De vanligaste länderna att utstationeras från var Polen, Litauen, Lettland, Tyskland

och Irland.

Den fortsatt starka byggkonjunkturen talar för att sysselsättningen kommer att öka under

både 2015 och 2016. Företagen i vår undersökning planerar att utöka antalet anställda

under de kommande två åren. Samtidigt innebär sannolikt inslagen av bemanningsföretag

och utländska byggarbetare som jobbar i Sverige att utvecklingen inte fullt ut får genomslag

i sysselsättningsstatistiken. Som tidigare nämnts är det dock svårt att bedöma i

vilken omfattning detta påverkar statistiken. Vår bedömning är att sysselsättningen ökar

med 4 000 personer 2015 och med lika många 2016.

30

En utstationerad arbetstagare är en person som skickas till ett annat land av sin arbetsgivare för att arbeta där

under en begränsad tid.

31

Arbetsmiljöverket, Helårsrapport 2014 – register för företag som utstationerar arbetstagare i Sverige. 2015:10.


Arbetsmarknadsutsikterna våren 2015 54

Privata tjänster

Den privata tjänstesektorn fortsätter att växa. Sysselsättningen ökade i god takt

under 2014 och inledningen av 2015. Under prognosperioden fortsätter sysselsättningen

att öka. Det är framför allt tjänster som riktas mot hushållen som väntas

möta en stark efterfrågan, men även inom mer företagsnära tjänster väntas en

ökning i tilltagande takt. Sysselsättningen bedöms öka med sammanlagt 62 000

personer under prognosperioden.

Goda framtidsutsikter i privata tjänstesektorn

Nästan varannan sysselsatt person i Sverige arbetar inom den privata tjänstesektorn.

Under 2014 ökade sysselsättningen inom privata tjänster med 28 000 personer. Antalet

sysselsatta har fortsatt att öka under inledningen av 2015 och första kvartalet uppgick

antalet till 2,1 miljoner personer. Jobbtillväxten har framför allt skett inom de delar som

domineras av jobb med krav på gymnasieutbildning. Den utvecklingen väntas fortsätta

och sysselsättningen bedöms öka under prognosperioden.

Den privata tjänstesektorn fortsätter således att utvecklas starkt. En stark inhemsk efterfrågan,

i synnerhet hushållens konsumtion, förväntas driva tillväxten under prognosperioden.

Därmed är det framför allt de delar av den privata tjänstesektorn vars tjänster

riktas mot hushållen som växer. Fortsatt stark utveckling i offentliga tjänstesektorn och

byggverksamheten samt en försiktig optimism inom industrin gynnar dock även efterfrågan

på mer företagsnära tjänster. Dessutom påverkar tjänsteföretagen sin egen efterfrågan,

eftersom den positiva utvecklingen inom tjänstenäringen också medför en ökad efterfrågan

på företagsnära tjänster. Det betyder att takten i jobbtillväxten skruvas upp

under prognosperioden.

Positivt förväntningsläge bland företagen

Företagens svar i Arbetsförmedlingens arbetsgivarundersökning våren 2015 visar att efterfrågeutvecklingen

det senaste halvåret i stort sett motsvarat företagens förväntningar

från i höstas. Arbetsförmedlingens konjunkturindikator beräknas nu till 103, vilket innebär

att förväntningsläget bland företagen för det kommande halvåret är marginellt över

det historiska genomsnittet.

Konjunkturindikatorn har ökat med två enheter jämfört med i höstas. Även på ett års sikt

är företagen optimistiska. Mer än hälften av företagen i vår undersökning räknar med

ökad efterfrågan de kommande sex till tolv månaderna. Företagen räknar med att öka

antalet anställda på såväl ett som två års sikt.


Arbetsmarknadsutsikterna våren 2015 55

Konjunkturindikator för privata tjänster

våren 2005 - våren 2015

Index, historiskt snitt = 100

120

110

100

90

80

70

V05 V06 V07 V08 V09 V10 V11 V12 V13 V14 V15

H05 H06 H07 H08 H09 H10 H11 H12 H13 H14

Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökningar

Även Konjunkturinstitutets barometerundersökning påvisar ett positivt stämningsläge i

den privata tjänstesektorn. Under de senaste månaderna har konfidensindikatorn legat

strax över det historiska genomsnittet, vilket indikerar en tillväxt något över den normala.

Företagen inom detaljhandeln är dock något mer positiva än övriga tjänsteföretag och

redovisade i april ett värde som indikerar ett mycket starkare läge än normalt. Inköpschefsindex

för privata tjänster har legat på värden som indikerar tillväxt sedan mitten av

2013.

Hushållens ekonomi har utvecklats starkt de senaste åren. Enligt Konjunkturinstitutets

barometerundersökning är hushållen mer optimistiska än normalt om sin egen ekonomi.

Hushållen gynnas av den låga räntenivån och en fortsatt låg inflation. Dessutom väntas

deras disponibla inkomster fortsätta att öka, vilket ger förutsättning för en tämligen god

utveckling av den privata konsumtionen. Detta gynnar främst de delar av tjänstesektorn

som framför allt riktas mot hushållen, det vill säga handel, hotell- och restaurangverksamhet

samt personliga och kulturella tjänster.

Bristen på arbetskraft ökar inte

I vår arbetsgivarundersökning har andelen arbetsgivare inom den privata tjänstenäringen

som upplevt brist på arbetskraft legat på en relativt stabil nivå sedan 2011, runt

20 procent. I vårens undersökning uppgav 21 procent av arbetsgivarna att de upplevt brist

på arbetskraft vid rekrytering under det senaste halvåret. Det är framför allt inom information

och kommunikation som bristen är stor, 41 procent av företagen uppgav att de

upplevt brist. Inom hotell- och restaurangverksamhet hade 30 procent upplevt brist.

Inom handeln har andelen företag som upplevt brist minskat till 16 procent. IT-personal,

såsom systemerare och programmerare, är ett återkommande bristyrke i flera branscher.

Tjänster som riktas mot hushållen sysselsätter över 900 000 personer

De delar av den privata tjänstesektorn som till stor del är inriktade mot hushållens konsumtion

är handel, hotell- och restaurangverksamhet samt personliga och kulturella

tjänster. Totalt sysselsatte dessa verksamheter nästan 920 000 personer under årets


Arbetsmarknadsutsikterna våren 2015 56

första kvartal, vilket var 21 000 fler än under samma kvartal 2014. Under 2014 ökade

sysselsättningen med 19 000 personer. Sysselsättningen väntas fortsätta att öka under

2015 och 2016.

Ekonomiskt starka hushåll gynnar handeln

Den största delsektorn inom tjänster som främst riktas mot hushållen är handeln. Sysselsättningen

ökade under 2014. Första kvartalet 2015 var närmare 540 000 personer sysselsatta

inom handeln. Det är 5 000 fler än samma kvartal året innan.

Inom handeln har utvecklingen varit relativt stark under lång tid. Arbetsförmedlingens

arbetsgivarundersökning visar att företagen inom handeln har upplevt en stark ökning av

efterfrågan under det senaste halvåret. Fler företag uppgav att försäljningen ökat och

färre att den minskat under det senaste halvåret än vid tidigare undersökningar. Förväntningarna

inför framtiden är fortsatt positiva och mer än hälften av företagen väntar sig en

ökande efterfrågan det kommande året. Förväntningsläget är starkt också i ett historiskt

perspektiv. Konjunkturinstitutets konfidensindikator för detaljhandeln har legat över det

historiska genomsnittet sedan slutet av 2013. Såväl daglig- som sällanköpsvaruhandeln

har haft en stark inledning på 2015. Företagen väntar sig en fortsatt försäljningstillväxt de

kommande månaderna. Vår bedömning är att sysselsättningen inom handeln fortsätter

att öka under såväl 2015 som 2016.

Stark utveckling på hotell- och restaurangmarknaden

Hotell- och restaurangsektorn påverkas i stor utsträckning av hushållens, men också av

företagens ekonomiska situation. Utvecklingen i näringen har varit positiv de senaste

åren. Antalet sysselsatta uppgick första kvartalet 2015 till 150 000. Det är nästan 5 000

fler än under samma kvartal 2014.

Tillväxten på restaurangmarknaden fortsätter att vara stark. SCB:s restaurangindex visar

att framför allt hotellens restaurangförsäljning utvecklats starkt under inledningen av

2015. I vår arbetsgivarundersökning syns också den positiva utvecklingen i hotell- och

restaurangverksamheten tydligt. Efterfrågeläget det senaste halvåret motsvarade de relativt

högt ställda förväntningar som företagen gav uttryck för i höstens undersökning. Mer

än hälften av företagen väntar sig en ökande efterfrågan det kommande året. Även i Konjunkturinstitutets

barometerundersökning ligger indikatorn för hotell och restauranger

något över det historiska genomsnittet.

Hotell- och restaurangverksamhet är personalintensiv och företagens sysselsättningsplaner

är expansiva. Sysselsättningen inom näringen bedöms fortsätta öka under prognosperioden.

Viss tillförsikt inom personliga och kulturella tjänster

Personliga och kulturella tjänster är ett heterogent område som innefattar flera olika typer

av service- och tjänsteverksamhet inom områden såsom skönhetsvård, sport, nöje och

fritid. Första kvartalet 2015 var närmare 230 000 personer sysselsatta inom näringen, en

ökning med närmare 8 000 personer jämfört med första kvartalet året innan.

Arbetsförmedlingens arbetsgivarundersökning visar att företagen inom personliga och

kulturella tjänster haft en något svagare efterfrågeutveckling det senaste halvåret, jämfört

med deras förväntningar i höstens undersökning. Inför framtiden är de dock relativt optimistiska,

framför allt på ett års sikt. Sammantaget bedöms sysselsättningen öka under

prognosperioden.


Arbetsmarknadsutsikterna våren 2015 57

Tjänster riktade mot andra företag sysselsätter 1,2 miljoner

Finansiell verksamhet och företagstjänster, information och kommunikation samt transport

är delbranscher inom den privata tjänstesektorn som främst riktar sig mot andra

företag. Totalt sysselsatte dessa verksamheter drygt 1,2 miljoner personer under årets

första kvartal, vilket var 20 000 fler än under samma kvartal 2014. Under 2014 ökade

sysselsättningen med 9 000 personer. Sysselsättningen väntas fortsätta att öka under

prognosperioden.

Information och kommunikation fortsatt optimistiska

Information och kommunikation sysselsatte drygt 200 000 personer under första kvartalet

2015. Antalet sysselsatta ökade då med 12 000 personer jämfört med samma kvartal

ett år tidigare. Tjänsteproduktionen inom information och kommunikation ökade med

tre procent första kvartalet 2015 jämfört med fjärde kvartalet 2014.

I Arbetsförmedlingens arbetsgivarundersökning är företagen inom information och

kommunikation ofta de som är mest optimistiska om efterfrågeutvecklingen, så även

denna vår. Det senaste halvåret har efterfrågan dessutom utvecklats starkare än företagen

förväntade sig i höstas. Inför det kommande året är förväntningarna fortsatt höga, men

ändå något lägre än vid de två senaste undersökningarna. Mer än hälften av företagen

bedömer att efterfrågan kommer att öka det kommande året. Det är framför allt företagen

inom dataprogrammering och datakonsultverksamhet som är positiva. Sammantaget

bedömer vi att sysselsättningen inom näringen ökar under prognosperioden.

Optimism inom finansiell verksamhet och företagstjänster

Finansiell verksamhet och företagstjänster är det största området inom den privata tjänstesektorn.

Området innefattar bland annat finans- och försäkringsverksamhet, fastighetsverksamhet,

uthyrningsverksamhet och olika typer av stödtjänster. Sysselsättningen har

ökat stadigt under flera år. Första kvartalet 2015 var närmare 750 000 personer sysselsatta

inom området. Det var 10 000 fler än samma kvartal året innan.

Vår arbetsgivarundersökning visar att efterfrågeutvecklingen det senaste halvåret varit

god, om än något svagare än företagen förväntade sig i höstas. SCB:s tjänsteproduktionsindex

visar på en viss ökning av tjänsteproduktionen inom fastighetsverksamhet, företagstjänster

samt uthyrnings- och resetjänster under första kvartalet 2015 jämfört med

fjärde kvartalet 2014.

Företagen i Arbetsförmedlingens arbetsgivarundersökning är fortsatt optimistiska inför

framtiden och förväntningarna inför det kommande året är starka. Företagen planerar

dessutom att öka antalet sysselsatta. Även i Konjunkturinstitutets barometerundersökning

är företagen inom finansiell verksamhet och företagstjänster övervägande positiva.

Vår bedömning är att sysselsättningen fortsätter att öka under prognosperioden.

Transportsektorn stärks något

Antalet sysselsatta inom transportnäringen minskade under 2014. Första kvartalet 2015

var drygt 230 000 personer sysselsatta inom näringen, vilket är i princip oförändrat jämfört

med året innan.

Transportföretagen uppger i vår arbetsgivarundersökning att efterfrågan under det senaste

halvåret utvecklats svagare än vad de i höstas bedömde att den skulle göra. SCB:s


Arbetsmarknadsutsikterna våren 2015 58

tjänsteproduktionsindex visar dock att utvecklingen för transport och magasinering varit

positiv under första kvartalet 2015 jämfört med kvartalet innan.

Inför framtiden är företagen i vår undersökning mer optimistiska. Branschen har nära

kopplingar till utvecklingen i flera andra branscher. Den goda utvecklingen för exempelvis

byggverksamheten, handeln samt hotell och restauranger bidrar till en ökande efterfrågan

på transporter. Även den starka utvecklingen av privat konsumtion bidrar till en ökad

efterfrågan på olika typer av resor och kollektivtrafik. Den mer optimistiska stämningen i

branschen bekräftas dessutom av Transportgruppens senaste Transportindikator. Företagen

i vår arbetsgivarundersökning bedömer att den ökande efterfrågan medför en viss

ökning av sysselsättningen. Sammantaget väntas sysselsättningen öka under prognosperioden,

om än i försiktig takt.

62 000 nya jobb under prognosperioden

Sammantaget blir vår bedömning att sysselsättningen inom privata tjänstesektorn ökar

under både 2015 och 2016. Hushållskonsumtionen bedöms öka i god takt, vilket har en

positiv effekt på de branscher som är knutna till den privata konsumtionen. Även inom de

delar av tjänstesektorn som främst riktar sig till andra företag väntas utvecklingen bli god.

Den fortsatt starka byggkonjunkturen bidrar till en ökad efterfrågan på såväl transporter

som företagstjänster. Att industrikonjunkturen bedöms ha gått in i en försiktig återhämtningsfas

påverkar också efterfrågan positivt. Dessutom genererar den starka tillväxten i

den privata tjänstesektorn och en fortsatt expansion av den offentliga tjänstesektorn en

generellt ökande efterfrågan på tjänster. Detta gäller kanske framför allt uthyrnings- och

företagstjänster.

Sammanfattningsvis bedömer vi att antalet sysselsatta i den privata tjänstesektorn ökar

med 30 000 personer 2015 och med ytterligare 32 000 personer under 2016. Sysselsättningstillväxten

är dock relativt ömtålig. En svagare utveckling av hushållskonsumtionen

än vad vi bedömt i denna prognos påverkar snabbt sysselsättningsutvecklingen inom den

privata tjänstesektorn negativt.


Arbetsmarknadsutsikterna våren 2015 59

Offentliga tjänster

Jobben fortsätter att växa i god fart inom området offentliga tjänster. Arbetsförmedlingen

bedömer att sysselsättningen kommer att öka hos både offentliga och

privata arbetsgivare inom området också under 2015 och 2016. Arbetsförmedlingens

arbetsgivarundersökning visar också på en fortsatt ökning av arbetsgivarnas

verksamheter. Under vår prognosperiod kommer de offentliga arbetsgivarnas ekonomiska

förutsättningar varken att begränsa möjligheterna att rekrytera eller att

expandera sina verksamheter. Inom vissa yrken riskerar dock den allt större bristen

på arbetskraft att utgöra ett hinder för den framtida sysselsättningsutvecklingen.

Offentliga tjänster sysselsätter allt fler

Området offentliga tjänster fortsätter att sysselsätta allt fler. Jobbtillväxten inom området

har varit stark länge. Under första kvartalet 2015 sysselsatte området drygt 1,5 miljoner

personer i åldersgruppen 16-64 år, vilket motsvarar en tredjedel av samtliga sysselsatta.

Jämfört med första kvartalet 2014 innebär detta en sysselsättningsökning med närmare

30 000 personer. Kvinnornas andel inom området är alltjämt mycket stor – drygt

70 procent, men männens andel ökar dock steg för steg.

I området offentliga tjänster ingår tre delområden – vård och omsorg, utbildning samt

offentlig förvaltning. Den enskilt största av dem är vård och omsorg. Under första kvartalet

2015 sysselsatte detta delområde drygt 690 000 personer. Näst störst är delkategorin

utbildning som sysselsatte närmare 540 000 personer. Delområdet offentlig förvaltning

bokförde samtidigt närmare 300 000 personer.

För närvarande växer sysselsättningen inom delområdet utbildning trendmässigt i god

fart medan den tidigare trenden med relativt kraftig jobbtillväxt inom kategorin vård och

omsorg dämpats tillfälligt. Även för delområdet offentlig förvaltning noteras en något

långsammare sysselsättningstillväxt än tidigare. Sammantaget innebär detta att antalet

sysselsatta ökat tydligt under det senaste året inom delområdena utbildning respektive

offentlig förvaltning. För delkategorin vård och omsorg noteras endast mycket små förändringar.

Både kommunsektorn – det vill säga kommunerna och landstingen – och de statliga arbetsgivarna

fortsätter att uppvisa en god trendmässig sysselsättningstillväxt. Däremot har

den tidigare mycket starka jobbtillväxten hos de privata arbetsgivarna inom området offentliga

tjänster bromsat in. Både de offentliga och de privata huvudmännen uppvisar fler

sysselsatta under första kvartalet 2015 än under samma period 2014.

De privata arbetsgivarna inom området offentliga tjänster har uppvisat en god sysselsättningstillväxt

under lång tid. Under första kvartalet 2015 uppgick antalet sysselsatta inom

offentliga tjänster med en privat arbetsgivare till drygt 290 000 personer. Trots den senaste

tidens inbromsning är detta 6 000 fler än under samma period 2014. Detta innebär

sammantaget att närmare 20 procent av samtliga sysselsatta inom området offentliga

tjänster är anställda hos en privat arbetsgivare. De privata verksamheternas expansion

blir ännu tydligare i ett längre perspektiv. Antalet sysselsatta med privat huvudman inom

området offentliga tjänster har visat en i det närmaste obruten jobbtillväxt ända sedan

2008 och sedan dess har sysselsättningen ökat med 88 000 personer. Både området ut-


Arbetsmarknadsutsikterna våren 2015 60

bildning och området vård och omsorg noterar tydliga ökningar av antalet sysselsatta

hemmahörande hos en privat arbetsgivare under denna period.

Fler jobb hos både offentliga och privata huvudmän

I Arbetsförmedlingens arbetsgivarundersökning framgår att samtliga offentliga huvudmän

planerar för fler anställda på ett års sikt. Skillnaderna mellan de olika huvudmännen

– kommunerna, landstingen och de statliga arbetsgivarna – är små. Precis som tidigare

återfinns dock skillnader mellan olika verksamhetsområden. Kommunerna planerar för

fler anställda inom barnomsorgen, grundskolan, vuxenutbildningen samt vården och

omsorgen. Inom gymnasieskolan planeras samtidigt för en viss minskning av bemanningen

medan det för området övrig kommunal verksamhet planeras för en oförändrad

personalstyrka under det närmaste året. Vår undersökning visar även att landstingen

planerar för fler medarbetare inom såväl sjukhusverksamheterna som tandvården. Däremot

väntar man sig ett i det närmaste oförändrat antal anställda inom primärvården respektive

inom området övrig landstingsverksamhet.

I vår undersökning återkommer även den tidigare mycket tydliga optimismen hos de privata

arbetsgivarna inom området offentliga tjänster. Både utbildningsföretagen och vårdarbetsgivarna

anger att man planerar för fler anställda under hela vår prognosperiod.

Allra tydligast planer på fler anställda noteras hos de privata vårdföretagen.

Arbetsförmedlingen bedömer att sysselsättningen inom området offentliga tjänster kommer

att fortsätta stiga under vår prognosperiod. Jobbtillväxten kommer att omfatta både

offentliga och privata arbetsgivare. Hos de offentliga huvudmännen väntas fler sysselsatta

inom flera av verksamhetsområdena. Sammantaget räknar vi med 27 000 fler sysselsatta

under 2015 samt med ytterligare 29 000 fler sysselsatta 2016, detta efter att sysselsättningen

steg med 38 000 under 2014.

Ekonomin inget hinder för ökad sysselsättning

Även om området offentliga tjänster inrymmer allt fler sysselsatta anställda hos en privat

arbetsgivare är de offentliga huvudmännens ekonomiska förutsättningar fortfarande avgörande

för sysselsättningsutvecklingen inom området som helhet. I detta perspektiv var

2014 ett bra år för kommunerna och landstingen. Sammantaget visade dessa ett resultat

på 14 miljarder kronor före extraordinära poster under 2014. Som andel av skatteintäkter

och generella statsbidrag motsvarade detta 1,9 procent, vilket skall ses i ljuset av den nivå

på 2 procent som organisationen Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) använder som

riktmärke för god ekonomisk hushållning. Kommunerna redovisade emellertid ett något

starkare resultat än landstingen för 2014 – 2,3 respektive 1,3 procent enligt SKL:s mått.

För 2015 väntar sig dock SKL ett något svagare resultat än under 2014 för både kommunerna

och landstingen. Även 2015 väntas kommunerna redovisa ett högre resultat än

landstingen enligt SKL:s mått. 32

Tack vare den goda utvecklingen av antalet arbetade timmar ökar skatteunderlaget kraftigt

också 2015 och 2016. Skatteunderlaget påverkas även positivt, bland annat av att den

automatiska balanseringen i pensionssystemet släpper 2016. Att skatteunderlaget fortsät-

32

Sveriges Kommuner och Landsting, Ekonomirapporten. Om kommunernas och landstingens ekonomi – april

2015. I resultaten för 2015 ingår även 5 miljarder i form av en engångsåterbetalning av tidigare premier från

AFA Försäkring.


Arbetsmarknadsutsikterna våren 2015 61

ter att växa i god takt under vår prognosperiod, även med hänsyn till kommunernas och

landstingens pris- och löneökningar, innebär goda möjligheter för de offentliga arbetsgivarna

att rekrytera. Sammantaget innebär detta att kommunernas och landstingens ekonomiska

förutsättningar generellt sett inte kommer att begränsa sysselsättningsutvecklingen.

Fortsatt mycket få varsel hos de offentliga arbetsgivarna

De offentliga arbetsgivarnas gynnsamma ekonomiska förutsättningar fortsätter att avspeglas

också i mycket låga varseltal. Årets varseltal för offentligt anställda är det lägsta

för perioden januari – april sedan början av 1990-talet. 33 Denna bild bekräftas av vår egen

undersökning som visar att övertaligheten av personal i relation till de offentliga arbetsgivarnas

budget är den lägsta vi uppmätt.

Expansionen av de offentliga arbetsgivarnas verksamheter fortsätter

Under det senaste halvåret har tjänsteproduktionen fortsatt att öka i god takt hos samtliga

offentliga huvudmän. Detta framgår av Arbetsförmedlingens arbetsgivarundersökning.

Allra tydligast verksamhetsexpansion noteras även denna gång hos kommunerna

och landstingen. Undersökningen visar också att utvecklingen av verksamheterna under

det senaste halvåret har fortsatt att ligga över de historiska genomsnitten för samtliga

huvudmän.

Verksamhetsindikator för offentliga arbetsgivare

våren 2005 - våren 2015

Index, historiskt snitt = 100

130

120

110

100

90

80

70

V05 V06 V07 V08 V09 V10 V11 V12 V13 V14 V15

H05 H06 H07 H08 H09 H10 H11 H12 H13 H14

Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökningar

De offentliga verksamheterna väntas växa i mycket god fart även under kommande sex

månader. Arbetsgivarnas förväntningar på verksamhetsutvecklingen har stigit sedan hösten

2014 och fortsätter således att vara mycket över det normala. Den tydliga tillförsikten

avser samtliga offentliga huvudmän, även om bedömningarna fortsatt att dämpas något

hos landstingen. Det bör dock poängteras att denna dämpning sker från en hög nivå. Bilden

av de offentliga arbetsgivarnas kommande verksamhetsutveckling är således sam-

33

I Arbetsförmedlingens register finns detaljerad information om varsel från och med 1992.


Arbetsmarknadsutsikterna våren 2015 62

mantaget mycket stark. Detta framgår tydligt i Arbetsförmedlingens verksamhetsindikator

för offentliga arbetsgivare. 34

Helt i linje med tidigare visar vår undersökning samtidigt på skillnader mellan de offentliga

huvudmännens olika delverksamheter. Störst kontraster återfinns även denna gång

mellan kommunernas olika delområden. Inom barnomsorgen, grundskolan, vuxenutbildningen

samt inom vård och omsorg planeras för påtagligt utökade verksamheter.

Även inom övrig kommunal verksamhet finns förväntningar om en något ökad verksamhetsomfattning.

I samtliga fall gäller detta såväl under det kommande halvåret som i det

något längre perspektivet sex till tolv månader framåt. Endast gymnasieskolan planerar

för fortsatta neddragningar. Omfattningen av dessa neddragningar är dock mycket

mindre än tidigare, i synnerhet på sex till tolv månaders sikt.

Även om tillförsikten fortsatt att dämpas något hos landstingens verksamheter planerar

arbetsgivarna för en fortsatt expansion av samtliga delområden såväl under det kommande

halvåret som på sex till tolv månaders sikt. Som redan nämnts fortsätter även de

statliga arbetsgivarna att planera för utökade verksamheter. Detta gäller under hela det

kommande året. Vår undersökning visar således sammantaget på mycket expansiva verksamhetsplaner

hos samtliga offentliga huvudmän under såväl kommande halvår som

perioden sex till tolv månader framåt.

Fortsatt optimism också hos de privata aktörerna

Också de privata arbetsgivarna verksamma inom områdena utbildning respektive vård

och omsorg uppger att efterfrågan på deras tjänster växt under det senaste halvåret. Precis

som tidigare har efterfrågan ökat mest hos vård- och omsorgsföretagen. Förväntningarna

är även höga inför både kommande halvår och de därpå följande sex månaderna.

Detta gäller i synnerhet de privata vårdföretagen vilka noterar mycket starka förväntningar

på kommande efterfrågan.

Demografin viktig för offentliga tjänstesektorn

Både omfattningen av de offentliga arbetsgivarnas verksamheter och deras anställningsplaner

påverkas av en rad olika faktorer. Arbetsgivarnas behov av och möjlighet att expandera

är beroende av under vilka ekonomiska förutsättningar som verksamheterna

skall bedrivas, förändringar i lagstiftningen, utvecklingen av migrationen och graden av

överföringar av verksamheter till privata utförare. De offentliga verksamheternas förutsättningar

är bland annat beroende av befolkningens tillväxt och åldersmässiga sammansättning.

Detta gäller inte minst verksamheter inom barnomsorgen och de olika funktionerna

på utbildningsområdet – dock med lite olika prägel beroende på vilka åldersgrupper

som återfinns inom de olika verksamheterna. Även den kommunala vården och omsorgen

samt landstingens verksamheter påverkas av den demografiska utvecklingen. Det bör

dock påpekas att det för flera av de ovan redovisade faktorerna föreligger tydliga regionala

skillnader i landet.

Det fortsatt stigande antalet barn i förskoleåldrar fortsätter att innebära ett ökat behov av

barnomsorg. Den tidigare mycket starka befolkningstillväxten i berörda åldrar har dock

saktat in något och under vår prognosperiod väntas en något lägre ökning av antalet barn

34

Läs mer om Arbetsförmedlingens verksamhetsindikator i bilaga 1.


Arbetsmarknadsutsikterna våren 2015 63

i förskoleåldern. Också inom grundskolan fortsätter de demografiska förändringarna att

påverka elevkullarnas storlek och under både 2015 och 2016 växer elevunderlaget i god

fart. Befolkningsförändringarna fortsätter även att påverka gymnasieskolan, dock i annan

riktning än övriga verksamheter på utbildningsområdet. Både offentliga och privata verksamheter

inom gymnasieskolan kommer därmed att vidkännas ett vikande elevunderlag

också under 2015. Tempot i befolkningsförändringen är dock betydligt lägre än under

2014 och åren närmast dessförinnan. Först från och med 2016 stiger sedan åter antalet

ungdomar i gymnasieåldern successivt. 35 Sammantaget innebär således både befolkningstillväxten

och förändringen av den åldersmässiga sammansättningen ett ökat behov av

arbetskraft inom området offentliga tjänster.

Sammanfattningsvis pekar vår undersökning på både växande verksamheter och fler anställda

hos samtliga offentliga huvudmän inom området offentliga tjänster. Detsamma

gäller även de privata arbetsgivarna inom området. En garant för de offentliga arbetsgivarnas

expansion – i fråga om både verksamheter och bemanning – är den goda utvecklingen

av skatteunderlaget. Sammantaget finns det således inget som motsäger en fortsatt

god sysselsättningstillväxt inom området offentliga tjänster, även om utvecklingen skiljer

sig något åt mellan de olika huvudmännen och deras olika delverksamheter. Den allt mer

utbredda bristen på arbetskraft med inriktning mot yrken verksamma inom området offentliga

tjänster innebär dock en begränsning för sysselsättningsutvecklingen. Läs mer

om arbetsgivarnas rekryteringsmöjligheter och matchningsläget i avsnittet Matchningsläget,

sidan 64.

35

Enligt SCB:s befolkningsstatistik och befolkningsframskrivningar.


Arbetsmarknadsutsikterna våren 2015 64

Utbudet av arbetskraft

Invandringen bedöms fortsätta att ligga på en hög nivå under de närmaste åren till

följd av stor asyl- och anhöriginvandring. Detta ger ett värdefullt tillskott till arbetskraften

som utan invandring hade minskat – utrikes födda svarar för hela arbetskraftstillväxten

sedan 2008. De närmaste åren beräknas arbetskraften därför fortsätta att

växa i god takt. År 2015 beräknas arbetskraften öka med 42 000 personer och år 2016

med 48 000 personer. Arbetskraftsdeltagandet beräknas till 82,7 procent 2016.

Invandringen bibehåller befolkningstillväxten i yrkesaktiva åldrar

Arbetskraftens storlek påverkas av befolkningens storlek och ålderssammansättning samt

i vilken utsträckning befolkningen väljer att delta i arbetskraften. Viktiga faktorer är migrationen

och vid vilken ålder individerna träder in på respektive lämnar arbetsmarknaden.

Eftersom den demografiska utvecklingen kommer att medföra ett ökat antal äldre

så är behovet av ett högt arbetskraftsdeltagande stort.

Utan invandring hade Sverige haft en minskande befolkning i yrkesaktiva åldrar. Mellan

2008 och 2014 ökade befolkningen i åldersgruppen 16-64 år med omkring 110 000 personer.

Inrikes födda minskade med 130 000 medan antalet utrikes födda ökade med nästan

240 000 personer under perioden. Flertalet, drygt 200 000, var födda i ett land utanför

Europa.

Antal

100000

80000

60000

40000

20000

0

-20000

Befolkning 16-64 år

Förändring per år efter födelseregion

prognos 2015-2016

Sverige

Norden exkl Sverige

Europa exkl Norden

Utomeuropeiskt land

-40000

2004 2006 2008 2010 2012 2014 2016

2005 2007 2009 2011 2013 2015

Källa: SCB

Tillväxten av utrikes födda i befolkningen väntas fortsätta och öka i styrka. I åldersgruppen

16-64 år bedöms ökningen under 2015 och 2016 bli sammanlagt omkring 160 000

personer, till största delen utomeuropeiskt födda. En stor del av denna ökning väntas ske

i åldrarna 25-44 år, alltså i åldrar då det är vanligt att delta i arbetskraften. 36

Nedgången av antalet inrikes födda i befolkningen i åldrarna 16-64 år kommer att fortsätta

under flera år till, och först i början av 2020-talet beräknas nedgången vändas till en

36

SCB:s befolkningsprognos 2015.


Arbetsmarknadsutsikterna våren 2015 65

uppgång. År 2015 och 2016 bedöms den totala minskningen av inrikes födda i dessa åldrar

bli närmare 40 000 personer. Sammanfattningsvis beräknas befolkningen i åldersgruppen

16-64 år öka med omkring 50 000 personer 2015, enligt SCB:s befolkningsprognos.

År 2016 bedöms befolkningstillväxten bli högre, omkring 70 000.

Fortsatt hög invandring

Under år 2014 invandrade 127 000 personer till Sverige, vilket är den högsta nivån någonsin.

Samtidigt utvandrade 51 000 personer. Nettomigrationen var således 76 000

personer. 37 Till följd av politisk instabilitet och krigshärdar i delar av Asien och Afrika

ökar flyktinginvandringen till Sverige. Framför allt påverkar inbördeskriget i Syrien migrationen.

Fler än 80 000 personer sökte asyl i Sverige under 2014. Det är en ökning med

50 procent jämfört med året innan. Inte sedan krigen i före detta Jugoslavien i början av

1990-talet har Sverige tagit emot så många asylsökande under ett och samma år. De flesta

asylsökande var män, 67 procent. Mer än var tredje asylsökande 2014 hade syriskt medborgarskap.

Andra vanliga medborgarskapsländer var Eritrea, Somalia och Afghanistan. 38

Migrationsverket bedömer att antalet asylsökande i Sverige kommer att vara fortsatt högt

under både 2015 och 2016. Till detta kommer anhöriginvandringen som väntas ligga kvar

på relativt höga nivåer under de närmaste åren enligt SCB:s befolkningsprognos. Migrationen

till och från EU-länder till Sverige bedöms också fortsätta att öka. Sammantaget

betyder detta att den totala invandringen beräknas uppgå till 156 000 personer 2015 och

drygt 170 000 personer år 2016. 39 Både invandring och utvandring är vanligast i yngre

åldrar – nästan nio av tio invandrare till Sverige är under 45 år.

Arbetskraften växer i god takt

Även om befolkningen i yrkesverksamma åldrar endast har ökat svagt under senare år så

har antalet personer i arbetskraften ökat starkt. Detta har kunnat ske till följd av ett ökat

arbetskraftsdeltagande hos befolkningen – vilket delvis är en effekt av en utbudsstimulerande

politik.

Mellan 2008 och 2014 ökade antalet personer i arbetskraften nästan dubbelt så mycket

som befolkningen i åldrarna 16-64 år. Totalt ökade arbetskraften med cirka 210 000 personer

och befolkningen med omkring 110 000 personer. Utrikes födda svarar för hela

arbetskraftstillväxten under perioden. Antalet inrikes födda i arbetskraften låg, enligt

Arbetskraftsundersökningarna, på ungefär samma nivå 2008 och 2014. Den betydande

tillväxten av utrikes födda i arbetskraften beror på en stor invandring tillsammans med

Arbetsförmedlingens etableringsuppdrag 40 vilket påskyndar inträdet i arbetskraften för

nyanlända invandrare.

37

SCB:s befolkningsstatistik.

38

SCB, Artiklar. Nr 2015:120, Asylsökande 2014.

39

SCB, Sveriges framtida befolkning 2015-2060.

40

Läs mer om etableringsuppdraget i avsnittet Arbetslösa med utsatt ställning på arbetsmarknaden, sidan 81.


Arbetsmarknadsutsikterna våren 2015 66

Befolkning (vä)

Arbetskraft (vä)

Tusental

70

60

50

40

30

20

10

Förändring av befolkning och arbetskraft

samt arbetskraftsdeltagande

2006-2016, prognos för 2015 - 2016

Arbetskraftsdeltagande (hö)

Procent

84

83

82

81

80

0

2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016

Källa: SCB (AKU) och Arbetsförmedlingen

79

Under 2014 ökade arbetskraften i åldrarna 16-64 år med cirka 40 000 personer. De

närmaste åren beräknas arbetskraften fortsätta att växa i god takt. År 2015 beräknas arbetskraften

öka med 42 000 personer och år 2016 med 48 000 personer. Detta medför att

det internationellt sett redan höga svenska arbetskraftsdeltagandet kommer att öka ytterligare

något. Befolkningens arbetskraftsdeltagande uppgick till 82,6 procent år 2014 och

beräknas till 82,7 procent 2016.

Stora skillnader i arbetskraftsdeltagande

Det finns två grupper som har ett betydligt lägre arbetskraftsdeltagande än befolkningen i

genomsnitt. Det är personer med endast förgymnasial utbildning och personer födda i ett

land utanför Europa, framför allt kvinnor. Skillnaderna är mycket stora mellan dem med

kort och lång utbildning. För personer med eftergymnasial utbildning uppgick arbetskraftsdeltagandet

under första kvartalet 2015 till 93 procent i åldrarna 25-54 år. För dem

med högst gymnasial utbildning var arbetskraftsdeltagandet 91 procent och för dem med

förgymnasial utbildning endast 75 procent. Var fjärde person som saknar gymnasieutbildning

står alltså utanför arbetsmarknaden i den mest yrkesaktiva åldern, jämfört med

färre än var tionde person som har gymnasieutbildning eller eftergymnasial utbildning.

Bland utrikes födda kvinnor, i synnerhet utomeuropeiskt födda, är arbetskraftsdeltagandet

betydligt lägre än bland inrikes födda kvinnor. Första kvartalet 2015 uppgick arbetskraftsdeltagandet

till cirka 76 procent för utrikes födda kvinnor i åldern 25-64 år och omkring

73 procent för utomeuropeiskt födda kvinnor. Detta kan jämföras med ett arbetskraftsdeltagande

på nästan 88 procent för inrikes födda kvinnor i samma ålder. För männen

är skillnaderna inte lika stora. Arbetskraftdeltagandet bland män var 87 procent för

utrikes födda, 86 procent för utomeuropeiskt födda respektive närmare 92 procent för

inrikes födda under första kvartalet 2015. Arbetskraftdeltagande har ökat under senare

år. Uppgången är särskilt stor bland utrikes födda män och kvinnor, för vilka nivån har

ökat med cirka 5 respektive 6 procentenheter mellan det första kvartalet 2008 och samma

kvartal 2015. För utomeuropeiskt födda är uppgången 4 procentenheter för båda könen,

och för inrikes födda omkring 2 procentenheter.


Arbetsmarknadsutsikterna våren 2015 67

Fördjupning 2

Utbildningssammansättning på svensk arbetsmarknad

I höstens prognos studerade vi huruvida akademiker får arbete i nivå med sin utbildning

eller inte, både nationellt och regionalt. I den här fördjupningsrutan tar vi ett bredare

grepp om utbildningsfrågan och visar hur utbildningssammansättningen i befolkning

och arbetskraft har förändrats under det senaste decenniet samt ställer detta mot

utvecklingen av arbetskraftsefterfrågan under samma period. 41

Andelen eftergymnasialt utbildade ökar stadigt...

Andelen personer i åldrarna 25-64 med eftergymnasial utbildning har ökat både i befolkningen

och i arbetskraften under det senaste decenniet. Från att ha utgjort 36 procent av

befolkningen och 38 procent av arbetskraften andra kvartalet 2005 hade andelarna ökat

till 47 respektive 49 procent i början av 2015. Samtidigt har grupperna med kortare utbildning

minskat.

Både inrikes och utrikes födda ökar i gruppen eftergymnasialt utbildade. Värt att notera

är dock att ökningstakten är högre för utrikes födda. Detta innebär att deras andel av

gruppen eftergymnasialt utbildade har ökat i såväl befolkning som arbetskraft. Andelen

utrikes födda bland eftergymnasialt utbildade har ökat med 7 procentenheter sedan 2005.

41

Efterfrågan på arbetskraft definieras här som sysselsatta inom olika yrkesområden på 1-siffernivå enligt SSYK.

Därmed exkluderas den del av efterfrågan som utgörs av lediga jobb, vakanser och dolda brister. Utbudet baseras

på kvartalsdata från AKU (kv2 2005-kv1 2015) och efterfrågan på antalet sysselsatta per år 2005 och 2013

enligt AKU fördelat på yrkesområde.


Arbetsmarknadsutsikterna våren 2015 68

...liksom andelen jobb med krav på eftergymnasial utbildning

Skiftar man fokus från utbuds- till efterfrågesidan av arbetsmarknaden står det klart att

efterfrågan på arbetskraft allt mer har kommit att koncentreras till jobb som kräver eftergymnasial

utbildning.

0

-1

-2

-3

-4

-5

Förändringar av sysselsatta per yrkesområdesgrupp

som andel av totalt sysselsatta inom område 1-9

25-64 år, förändringar avseende differenser i andelarna mellan åren

2005 och 2013

Procentenheter

5

4

3

2

1

4-8 Gymnasiekompetens 9 Inga utbildningskrav

1 Ledande befattning 2-3 Eftergymnasial kompetens

Källa: SCB

Förskjutningen mot en arbetsmarknad med en ökad andel jobb med krav på eftergymnasial

utbildning har främst skett på bekostnad av andelen jobb med lägre utbildningskrav.

Sedan 2005 har andelen sysselsatta inom yrkesområden som kräver kompetens motsvarande

eftergymnasial utbildningen ökat med 3,5 procentenheter samtidigt som andelen

jobb inom yrkesområden som kräver kompetens motsvarande gymnasial utbildning har

minskat med 5 procentenheter. Störst relativ minskning inom det senare området har

skett av jobb inom kontors- och kundservicearbete. Andelen sysselsatta inom yrken där

det inte finns några särskilda utbildningskrav har legat kvar på samma nivå. 42

Förgymnasialt utbildade har fått det tuffare...

Mellan första kvartalet 2006 och första kvartalet 2015 har arbetslösheten bland förgymnasialt

utbildade ökat med 7 procentenheter. Samtidigt är arbetslösheten för gymnasialt

och eftergymnasialt utbildade i stort sett oförändrad.

Förklaringen till den stora uppgången av arbetslösheten bland förgymnasialt utbildade

står att finna i en ökad konkurrens om jobb med lägre utbildningskrav. I Arbetsförmedlingens

arbetsgivarundersökning framkommer att allt fler arbetsgivare ställer krav på

gymnasieexamen, även inom yrken där utbildningskraven traditionellt sett har varit låga.

Huruvida detta avspeglar en reell förändring av ökade utbildningskrav eller om det är så

att gymnasieexamen fungerar som en sorteringsmekanism för arbetsgivarna är dock inte

helt enkelt att fastslå.

42

Enligt SSYK 96. Yrkesområde 2-3 kräver kompetens motsvarande eftergymnasial utbildning. Yrken inom

yrkesområde 4-8 kräver kompetens motsvarande utbildning på gymnasial nivå. Yrken inom yrkesområde 9

saknar särskilda krav på utbildning. Yrkesområde 1 omfattar chefer.


Arbetsmarknadsutsikterna våren 2015 69

...och svårast är situationen för dem som saknar grundskoleutbildning

I slutet av april i år hade 95 000 personer, motsvarande 32 procent av de inskrivna arbetslösa

på Arbetsförmedlingen i åldrarna 25-64 år, endast förgymnasial utbildning.

Drygt hälften av dessa saknade en fullständig grundskoleutbildning. Sedan april 2005 har

denna grupp ökat med cirka 40 procent. Tre fjärdedelar av de inskrivna arbetslösa som

saknar en fullständig grundskoleutbildning är födda utanför Europa.

Dessa siffror kan ställas mot en ökning på knappt 8 000 jobb inom yrken utan särskilda

utbildningskrav. Jobbchanserna för personer utan gymnasieutbildning är små, men inte

obefintliga. Samtidigt visar detta att det finns en strukturell obalans på svensk arbetsmarknad.

Utbildning och jobb behövs till dem utan gymnasieutbildning

Som Arbetsförmedlingen har lyft vid ett flertal tillfällen är vi i en situation där myndigheten

för närvarande i praktiken administrerar arbetslösa med endast förgymnasial utbildning,

snarare än matchar dem mot lediga jobb. Myndighetens rekommendation är

därför att en kombination av åtgärder vidtas för att påverka både arbetskraftsutbud och

efterfrågan på personer som saknar gymnasieutbildning.

Många behöver mer utbildning. Det är viktigt att dels differentiera utbildningssatsningarna

beroende på individens förkunskaper, dels säkerställa att ersättningsnivåer vid utbildning

utformas på ett långsiktigt hållbart sätt. För andra personer kan insatser av mer

praktisk karaktär vara mer verkningsfulla. Därför förordar Arbetsförmedlingen att antalet

subventionerade sysselsättningsinsatser ökas. Sådana insatser skulle också kunna komma

individer som deltar i utbildningssatsningar till del. För att kunna motverka den höga

arbetslösheten bland dem med låg utbildningsnivå är det sammanfattningsvis viktigt med

ett brett perspektiv där såväl utbuds- som efterfrågesidan beaktas.


Arbetsmarknadsutsikterna våren 2015 70

Arbetslösa

Arbetslösheten fortsätter att minska i långsam takt under 2015 och 2016, men inslaget

av strukturellt arbetslösa ökar ytterligare. Det betyder att det finns en risk att jämviktsarbetslösheten

stiger. Arbetslösheten för inrikes födda har minskat och den utvecklingen

fortsätter. Å andra sidan förändras arbetslösheten för utrikes födda endast marginellt.

Det sammanhänger med att hela tillskottet av arbetskraft härrör från utrikes födda,

medan inrikes födda fortsätter att minska i antal. Det är framförallt bland ungdomar

som arbetslösheten minskar, vilket beror på att unga gynnas mest av den fortsatta förstärkningen

på arbetsmarknaden. Arbetslösheten i åldrarna 16-64 år beräknas uppgå

till 7,8 procent 2015 och till 7,5 procent 2016. Detta kan jämföras med att arbetslösheten

bokfördes till 8,0 procent 2014.

Arbetslösheten minskar i långsam takt

Arbetslösheten har uppvisat små förändringar under de senaste åren och uppgick 2014

till i genomsnitt 8,0 procent, motsvarande 400 000 personer i åldrarna 16-64 år. Detta

kan jämföras med 8,1 procent 2013. Arbetslösheten har under årets inledande månader

fortsatt nedåt i svag takt. I en trendskattad tidsserie har arbetslösheten minskat med ungefär

0,4 procentenheter sedan slutet av år 2012. Samtidigt har jobbtillväxten varit förhållandevis

god. Att detta inte gett större avtryck på arbetslöshetsnivån sammanhänger

med en stark ökning av arbetskraften.

Det är viktigt att kartlägga arbetslösheten, i synnerhet att beskriva vilka grupper som har

särskilt svårt att få jobb. De heltidsstuderande som söker jobb utgör i många fall inget

arbetsmarknadspolitiskt problem eftersom många ser studier som sin huvudsakliga aktivitet.

Av de arbetslösa 2014 var 130 000 heltidsstuderande som aktivt sökte arbete, motsvarande

2,6 procent av arbetskraften. Denna grupp har minskat svagt jämfört med 2013.

Antalet arbetslösa som inte var heltidsstuderande var 270 000 under 2014, motsvarande

5,4 procent av arbetskraften, vilket är samma nivå som 2013.

Procent

10

Arbetslösheten 16-64 år

Andel av arbetskraften

kv2 2005 - kv1 2015

Arbetslösa

Därav studerande

Därav ej studerande

8

6

4

2

0

2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015

Säsongrensade data, trendvärden

Källa: SCB


Arbetsmarknadsutsikterna våren 2015 71

Den försiktiga nedgången av arbetslösheten bedöms fortsätta under hela vår prognosperiod,

detta trots att jobbtillväxten blir förhållandevis god. Bakgrunden är en fortsatt stark

tillväxt av arbetskraften. Under 2015 bedöms arbetslösheten bli i genomsnitt 394 000

personer, motsvarande 7,8 procent av arbetskraften. Jämfört med 2014 är detta en marginell

nedgång, med 0,2 procentenheter. För 2016 bedöms arbetslösheten sjunka till

7,5 procent av arbetskraften.

Tydligare minskning av männens arbetslöshet

Arbetslösheten har varit högre för männen än för kvinnorna under lång tid. Under de

senaste åren har arbetslösheten minskat för både män och kvinnor i långsam takt, men

nedgången har varit något tydligare för männen. Det betyder att gapet i arbetslöshetsnivå

mellan könen krympt. I en trendskattad tidserie var männens arbetslöshet

0,4 procentenheter högre än kvinnornas under första kvartalet 2015, vilket kan jämföras

med 0,6 procentenheter för ett år sedan.

Denna utveckling är inte helt logisk då den kvinnodominerande offentliga tjänstesektorn

agerat sysselsättningslokomotiv samt att kvinnorna blivit alltmer välutbildade jämfört

med männen. En förklaring är emellertid att männen fått en god del av jobbtillväxten

inom delar av den privata tjänstesektorn och att de fått en större del av jobböppningarna

inom den offentliga förvaltningen. Vidare har jobbförlusten inom industrin bromsat in.

De utrikes födda kvinnornas arbetslöshet har uppvisat en sämre utveckling relativt utrikes

födda män, och nivån har till och med varit marginellt högre under de tre senaste

kvartalen i en trendskattad tidsserie. Detta sammanhänger med att ökningen av utbudet

av arbetskraft varit tydligare för utrikes födda kvinnor. De inrikes födda kvinnorna hade

samtidigt en tydligt lägre arbetslöshet än männen. Under prognosperioden väntas arbetslösheten

minska i långsam takt för både kvinnor och män.

Procent

14

Arbetslösheten 16-64 år efter kön

Andel av arbetskraften

kv1 1987 - kv1 2015

Kvinnor Män

12

10

8

6

4

2

0

1987 1991 1995 1999 2003 2007 2011 2015

Säsongrensade data, trendvärden

Källa: SCB

Ökat inflöde i arbetslöshet

Inflödet till arbetslöshet, mätt som antalet personer med arbetslöshetstider på en vecka,

har ökat under flera år, men under första kvartalet 2015 blev det ungefär lika stort som


Arbetsmarknadsutsikterna våren 2015 72

under fjärde kvartalet 2014. Denna inbromsning bedömer vi som tillfällig och allt talar för

att inflödet återigen ökar. Det sammanhänger med fortsatt stor flyktinginvandring och

det medför ett fortsatt stort inflöde i arbetslöshet genom bland annat etableringsuppdraget.

Denna utveckling bedöms kvarstå under åren 2015 och 2016.

Kortare tider i arbetslöshet 2016

I samband med finanskrisen 2008-2009 ökade den genomsnittliga tiden i arbetslöshet

och nådde 35 veckor i början av 2011. Därefter har tiderna i arbetslöshet minskat något,

men de har legat stilla sedan fjärde kvartalet 2014. Det finns inte heller mycket som talar

för någon större förändring under 2015. Först under 2016 väntas en tydligare nedgång, då

nya arbetsmarknadspolitiska åtgärder bedöms påverka dem med längre tider i arbetslöshet.

Den genomsnittliga tiden i arbetslöshet bedöms under 2015 till 33 veckor, för att

därefter kortas ytterligare under 2016.

De genomsnittliga tiderna i arbetslöshet har under de senaste kvartalen ökat för männen

och minskat för kvinnorna, det vill säga en annorlunda utveckling än den för arbetslösheten.

Män har i genomsnitt längre tid i arbetslöshet än kvinnor. Under första kvartalet

2015 uppgick den genomsnittliga arbetslöshetstiden för männen till 37 veckor och till 28

veckor för kvinnorna. Det betyder att männens tid i arbetslöshet ligger tydligt över det

historiska genomsnittet medan kvinnorna endast ligger marginellt över.

Arbetslöshetstiderna har blivit kortare för ungdomarna, legat oförändrad för åldrarna 25-

54 år och tenderat att öka för de äldre (55-74 år). De genomsnittliga arbetslöshetstiderna

är alltid kortast för unga (15-24 år) jämfört med övriga åldrar, vilket beror på att arbetslösa

unga relativt snabbt går till jobb eller studier. I åldersgruppen 15-24 år var den genomsnittliga

arbetslöshetstiden 15 veckor under första kvartalet 2015. Det kan jämföras

med 55 veckor bland personer 55-74 år och 40 veckor för åldrarna 25-54 år.

Små förändringar av långtidsarbetslösheten

Antalet långtidsarbetslösa (arbetslösa mer än 6 månader) ökade kraftigt i samband med

finanskrisen och kulminerade under andra halvåret 2010. Därefter skedde en minskning

som övergick till en stabilisering. Under de senaste kvartalen har antalet långtidsarbetslösa

ånyo minskat något. Gränsen för att räknas som långtidsarbetslös är ett år, enligt

internationella definitioner. För denna grupp har det inte skett någon nämnvärd förändring

under de senaste kvartalen. Sverige tillhör de länder som har ett litet inslag av långtidsarbetslösa,

något som har väckt uppmärksamhet runt om i världen och rest frågan vad

som varit framgångsfaktorerna. Av de länder som Eurostat redovisar i sin databas är det

bara ett land i Europa som har en lägre andel långtidsarbetslösa än Sverige, nämligen

Island. Detta betyder emellertid inte att problemet är litet i Sverige då antalet långtidsarbetslösa

mer än 6 månader noterades till 120 000 personer under första kvartalet 2015,

varav drygt 70 000 varit arbetslösa mer än ett år.


Arbetsmarknadsutsikterna våren 2015 73

Andel långtidsarbetslösa

av arbetslösa

(>12 månader) 2014

.

Island

Sverige

Finland

Norge

Danmark

Australien

Schweiz

Storbritannien

Nederländerna

Polen

Frankrike

Tyskland

EU 28

Belgien

Euroområdet (19 länder)

Spanien

Portugal

Italien

Grekland

0 20 40 60 80

Procent

Källa: Eurostat

Arbetslösheten minskar bland yngre

Sedan slutet av 2012 har arbetslösheten i åldersgruppen 16-24 år minskat stadigt, från

nästan 24 procent till drygt 21 procent första kvartalet 2015 i en trendskattad tidsserie.

Under de senaste kvartalen har nedgången varit mer påtaglig för unga män än för unga

kvinnor, och denna förändring är en viktig förklaring till att gapet mellan mäns och kvinnors

arbetslöshetsnivå krympt. Arbetslösheten har också minskat för åldersgruppen 25-

34 år, men takten i nedgången har varit lägre än den för de yngsta. För åldersgrupperna

äldre än 34 år har arbetslösheten endast förändrats marginellt.

Merparten av unga jobbar eller studerar…

Ungdomsarbetslösheten är den del av arbetslösheten som får mest fokus, och det sammanhänger

med att unga utgör en central byggsten för framtiden. Den lyfts ofta upp som

det största problemet på arbetsmarknaden och det är inte ovanligt att det påstås att unga

klarar sig sämre i Sverige än i många andra länder. Det finns även en tendens att se unga

som en homogen grupp, vilket leder till felaktiga slutsatser. Det avgörande för en effektiv

arbetsmarknadspolitik riktad mot ungdomsarbetslösheten är att förstå att gruppen är

mycket heterogen. Ungdomarna är inne i en etableringsfas på arbetsmarknaden och just i

etableringsfasen söker man jobb och drabbas ofta av friktionsarbetslöshet, som inte i sig

utgör något stort problem. Denna process är också förklaringen till att unga alltid haft en

högre arbetslöshet än vuxna och bilden är likartad i alla länder. Ungdomar utan fullständig

gymnasieutbildning löper dock stor risk att drabbas av strukturell arbetslöshet. Läs

mer om detta i avsnittet Arbetslösa med utsatt ställning på arbetsmarknaden, sidan81.

Den andelsmässigt höga arbetslöshetsnivån bland ungdomar förklaras också av att arbetskraftsdeltagandet

i åldersgruppen är betydligt lägre än i övriga åldrar, eftersom

många studerar utan att samtidigt arbeta eller söka arbete. En stor andel av dem som är

arbetslösa är dessutom heltidsstuderande. Många av dem söker förvisso efter ett extraarbete

att kombinera med studierna, men ser sig i första hand som studerande och inte som

arbetssökande. Arbetslösheten bland unga som inte studerar har minskat påtagligt under


Arbetsmarknadsutsikterna våren 2015 74

senare år, medan arbetslösa heltidsstuderande som aktivt söker jobb legat på en i stort

sett oförändrad nivå. Under de tre senaste kvartalen har nivån varit ungefär lika stor för

arbetslösa unga som studerar respektive inte studerar. Detta tyder på att arbetslöshetsmåttet

är ett alltför trubbigt instrument för att beskriva ungas etableringsproblem på

arbetsmarknaden.

Procent

18

16

14

12

10

8

6

4

2

Ungdomsarbetslösheten i åldrarna 15-24

Andel av arbetskraften

kv2 2005 - kv1 2015

Studerande

Ej studerande

0

2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015

Säsongrensade data, trendvärden

Källa: SCB

…men omkring sju procent av ungdomarna varken jobbar eller studerar

För att nyansera bilden över ungdomsarbetslösheten kan antalet arbetslösa ungdomar

relateras till befolkningen i åldersgruppen 15-24 år istället för till arbetskraften. Under

2014 bokfördes ungdomsarbetslösheten till 22,9 procent av arbetskraften, vilket kan jämföras

med 23,6 procent 2013. Visat som andel av befolkningen redovisades nivåerna istället

till 12,7 procent respektive 12,8 procent. Som tidigare nämnts finns en stor grupp unga

arbetslösa heltidsstuderande, och andelen är i synnerhet stor bland de yngsta, 15-19 år.

En del av dessa unga i åldrarna 20-24 år återfinns inom arbetsmarknadspolitiska program.

Den dominerande delen i åldrarna 15-24 år bör dock återfinnas bland heltidsstuderande

inom gymnasieskolan eller högskolan. De söker arbete för att dryga ut studiemedlen

och under våren söker många feriearbeten. Räknas studerande bort från de arbetslösa

sjunker arbetslösheten till 11,7 procent av arbetskraften respektive 6,5 procent av

befolkningen år 2014.

Finanspolitiska rådet rekommenderar att använda alternativa mått när ungdomsarbetslösheten

studeras. De framhåller att det bästa måttet är unga som varken studerar eller

jobbar. Dessa fångas upp i begreppet NEET (Not in Employment, Education or Training),

som publiceras inom ramen för Arbetskraftsundersökningarna. NEET-begreppet är ett

mer lämpligt mått än arbetslöshet när det gäller att fånga ungdomars etableringsproblem

på arbetsmarknaden. Drygt hälften av ungdomarna, 15-24 år, som varken arbetade eller

studerade 2014 hade inte arbetat tidigare och hade således inte någon erfarenhet av arbetslivet.

Unga som varken arbetar eller studerar befinner sig i en utsatt position, dels

genom att de inte har någon sysselsättning eller arbetsinkomst, dels genom att de går


Arbetsmarknadsutsikterna våren 2015 75

miste om kunskaper och erfarenheter som skulle underlätta möjligheten att få ett arbete.

Drygt hälften av de ungdomar som uppfyllde NEET-begreppet 2014 var också arbetslösa.

Andelen i åldrarna 15-24 år som varken arbetar eller studerar uppgick under 2014 till i

genomsnitt 7,2 procent (87 000 personer) av befolkningen i åldersgruppen. Det var en

högre andel unga män som varken studerade eller jobbade, 7,6 procent, jämfört med

6,8 procent för unga kvinnor. Jämfört med många andra länder är andelen som varken

jobbar eller studerar förhållandevis låg. Genomsnittet i EU-området uppgick till

12,4 procent. Det kan jämföras med att andelen unga i Sverige som varken arbetar eller

studerar var 6,8 procent för inrikes födda och 10,0 procent för utrikes födda. Med andra

ord är Sverige bättre än många andra länder på att aktivera unga i jobb eller studier.

Unga i åldern 15-24 år som varken

jobbade eller studerade 2014 (NEET)

Andel av befolkningen

Norge

Danmark

Tyskland

Sverige

Schweiz

Australien

Finland

Frankrike

Storbritannien

Belgien

Portugal

EU 28

Euroområdet (19 länder)

Irland

Spanien

Grekland

Italien

Makedonien

0 5 10 15 20 25 30

Procent

Källa: Eurostat

Hög arbetslöshet för dem med endast förgymnasial utbildning

Det finns ett tydligt samband mellan utbildningsnivå och arbetslöshet. Under första kvartalet

2015 redovisades arbetslösheten för förgymnasialt utbildade till 15,3 procent i åldersgruppen

25-64 år. Det kan jämföras med 6,5 procent för gymnasialt utbildade och

med 4,2 procent för dem med eftergymnasial utbildning, två år eller mer. Arbetslösheten

minskar för samtliga utbildningsgrupper, vilket visar att arbetsmarknadsläget förbättras.

Jämfört med läget före den finansiella krisen 2008 är dock arbetslösheten nu markant

högre för förgymnasialt utbildade. Detta beror delvis på att de drabbades hårt av den

ekonomiska avmattningen, men även på att antalet nyanlända invandrare med kort utbildning

har ökat. Bland gymnasialt utbildade är arbetslösheten i det närmaste tillbaka på

den nivå som rådde i slutet av 2008. För dem med eftergymnasial utbildning om minst

två år ligger arbetslösheten på ungefär samma nivå som före den finansiella krisen.


Arbetsmarknadsutsikterna våren 2015 76

Förgymnasial utbildning

Gymnasial utbildning

Procent

20

18

16

14

12

10

8

6

4

2

Arbetslösheten efter utbildningsbakgrund 25-64 år

Andel av arbetskraften

kv1 2006 - kv1 2015

0

2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015

Säsongrensade data, trendvärden

Källa: SCB

Eftergymnasial utb. minst 2 år

Den förbättring som skett under de senaste kvartalen för dem med enbart förgymnasial

utbildning beror sannolikt på att antalet personer med lönesubventionerade anställningar

har ökat. Faktum kvarstår att det är en grupp som har mycket svårt att få fotfäste på den

svenska arbetsmarknaden. Detta är också en stor utmaning för Arbetsförmedlingen då

cirka 30 procent av dem som är inskrivna som arbetslösa har den utbildningsbakgrunden.

Arbetsmarknaden för gymnasialt utbildade förstärks under de kommande åren och deras

arbetslöshet fortsätter därmed att krympa i långsam takt. När det gäller dem med eftergymnasial

utbildning kan arbetslösheten minska något, men samtidigt fortsätter utbudet

av arbetskraft att öka påtagligt för den utbildningsgruppen. Det är också värt att påpeka

att skillnaden i arbetslöshetsnivå mellan inrikes och utrikes födda är mest påtaglig för

dem med eftergymnasial utbildning om minst två år. De utomeuropeiskt födda hade mer

än fem gånger så hög arbetslöshet som inrikes födda under första kvartalet 2015. Skillnaden

var betydligt mindre för dem med förgymnasial respektive gymnasial utbildning.

Tydlig minskning av inrikes föddas arbetslöshet

Arbetslösheten har minskat för inrikes födda medan arbetslösheten för utrikes födda i

princip legat kvar på en oförändrat hög nivå. Det finns mycket som talar för att denna bild

kvarstår under 2015 och 2016. Det sammanhänger med att den starka tillväxten av arbetskraften

bedöms fortsätta för utrikes födda medan arbetskraften för inrikes födda fortsätter

att utvecklas svagt. Trots att den sammanvägda bedömningen är att arbetsmarknaden

fortsätter att stärkas för utrikes födda, bedöms därför det stora gapet i arbetslöshet

mellan inrikes födda och utrikes födda fortsätta att öka. Under 2014 redovisades arbetslösheten

till 6,1 procent för inrikes födda, varav 2,1 procentenheter var arbetslösa heltidsstuderande.

Det betyder att arbetslösheten sjunkit till en förhållandevis låg nivå för inrikes

födda och att en stor andel av dessa är strukturellt arbetslösa. När det gäller utrikes

födda bokfördes arbetslösheten till 16,4 procent, varav 5,1 procentenheter var heltidsstuderande.

Delgruppen född utanför Europa uppvisar en mycket hög arbetslöshet. Den

uppgick till 22,3 procent år 2014 varav 6,9 procentenheter var heltidsstuderande. De lediga

resurserna på arbetsmarknaden är således stora bland utrikes födda i allmänhet och


Arbetsmarknadsutsikterna våren 2015 77

utomeuropeiskt födda i synnerhet medan de lediga resurserna bland inrikes födda får

betraktas som små.

Arbetslösheten 16-64 år efter födelseregion

Inrikes födda

Utrikes födda

Procent

25

Andel av arbetskraften

kv2 2005 - kv1 2015

Därav utomeuropeiskt födda

20

15

10

5

0

2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015

Säsongrensade data, trendvärden

Källa: SCB

Liten andel arbetslösa efter varsel

En stor andel av arbetslösheten består av personer som är på väg in på arbetsmarknaden,

antingen för första gången (nyinträdande) eller att de tidigare har lämnat arbetsmarknaden

av någon orsak (återinträdande), exempelvis för att studera. De arbetslösa som

träder in på arbetsmarknaden från gruppen ej i arbetskraften har ökat sin andel till drygt

54 procent första kvartalet 2015. Det är en något högre andel än det historiska genomsnittet.

43 Det finns också en förhållandevis stor grupp som vandrar mellan korta anställningar

och arbetslöshet. Den gruppen har minskat något under fjärde kvartalet 2014 och första

kvartalet 2015 och utgjorde ungefär var femte arbetslös. De som förlorat en fast anställning

och blivit arbetslösa har minskat svagt och andelen uppgick till endast 14 procent

första kvartalet 2015. Det betyder att arbetslöshetsrisken för fast anställda är liten och

den situationen kvarstår under de kommande åren. Arbetslöshetsrisken har även minskat

något för tillfälligt anställda, och det sammanhänger med en ökad övergång från tillfälligt

anställda till fast anställda. Även den utvecklingen kommer att bestå under de kommande

åren. Det betyder att gruppen som är på väg in på arbetsmarknaden ökar sin andel av

arbetslösheten 2015 och 2016, vilket sammanhänger med en fortsatt stark ökning av utbudet

av arbetskraft från utrikes födda.

43

Perioden andra kvartalet 2006 till första kvartalet 2015.


Arbetsmarknadsutsikterna våren 2015 78

Inskrivna arbetslösa på Arbetsförmedlingen

Antalet inskrivna arbetslösa på Arbetsförmedlingen bedöms minska i en långsam takt.

Det är i första hand de arbetslösa som står närmast arbetsmarknaden som kommer ut i

jobb när arbetsmarknaden stärks, exempelvis unga med en god utbildningsbakgrund. Å

andra sidan ökar inslaget av inskrivna arbetslösa som har svårt att få en etablering på

arbetsmarknaden. Andelen inskrivna arbetslösa som står långt från arbetsmarknaden

ökar snabbare än vad vi bedömde i höstas och mycket talar för att andelen passerar

75 procent under andra halvåret 2016.

Antalet inskrivna arbetslösa på Arbetsförmedlingen fortsätter att minska

Antalet inskrivna arbetslösa vid Arbetsförmedlingen, det vill säga öppet arbetslösa och

sökande i program med aktivitetsstöd, minskade från våren 2013 till hösten 2014. Sedan

slutet av 2014 har dock minskningstakten avtagit markant. Arbetslösheten har minskat

mest bland dem som står närmast arbetsmarknaden, det vill säga ungdomar och arbetslösa

som varit inskrivna kortare tid. Arbetslösheten har minskat bland både kvinnor och

män, men minskningen har varit något starkare för männen.

Första kvartalet 2015 var i genomsnitt 383 000 personer inskrivna som arbetslösa vid

Arbetsförmedlingen. Det var 19 000 färre än under samma kvartal 2014. Såväl antalet

öppet arbetslösa som antalet deltagare i program med aktivitetsstöd har minskat, men

nedgången har varit starkare för öppet arbetslösa. Det betyder att andelen i program med

aktivitetsstöd av de inskrivna arbetslösa ökat sedan hösten 2014, och de utgjorde omkring

48 procent under första kvartalet 2015. Av de inskrivna arbetslösa första kvartalet 2015

var 200 000 öppet arbetslösa och 183 000 deltog i program med aktivitetsstöd.

Sammansättningen av inskrivna arbetslösa har förändrats påtagligt, då inslaget av personer

som står långt från arbetsmarknaden – det vill säga utsatta grupper – ökat på Arbetsförmedlingen.

Dessa bedöms passera tre fjärdedelar av inskrivna arbetslösa andra halvåret

2016. Läs mer om utsatta grupper och denna problematik i avsnittet Arbetslösa med

utsatt ställning på arbetsmarknaden, sidan 81.

Den förbättring som väntas på arbetsmarknaden leder till att minskningen av antalet

inskrivna arbetslösa åter börjar ta fart 2016. Dock är inflödet av arbetslösa fortsatt stort,

framför allt av personer födda utanför Europa. Detta innebär att andelen utrikes födda av

de arbetslösa ökar från 47 procent i april 2015 till drygt 50 procent under 2016. Det är

gruppen födda utanför Europa som står för ökningen av utrikes födda på Arbetsförmedlingen

och i april 2015 redovisades andelen till nästan 36 procent, motsvarande

130 000 personer.

Helårsgenomsnittet för inskrivna arbetslösa uppgick 2014 till 379 000 personer. År 2015

väntas antalet inskrivna arbetslösa minska till 370 000 personer. Under 2016 beräknas

den genomsnittliga nivån minska ytterligare till 356 000 personer.


Arbetsmarknadsutsikterna våren 2015 79

205 000 i arbetsmarknadspolitiska program 2016

De arbetsmarknadspolitiska programmen 44 syftar till att ge de arbetssökande en starkare

ställning på arbetsmarknaden och bättre förutsättningar att få ett arbete. Programmen

med aktivitetsstöd utgörs i allt väsentligt av olika slag av aktiverings-, utbildnings- och

praktikinsatser. Några exempel är arbetsmarknadsutbildning och arbetspraktik samt

jobb- och utvecklingsgarantin och jobbgarantin för ungdomar. Behovet av dessa insatser

och deras utformning påverkas i hög grad av konjunkturläget och arbetslöshetens sammansättning.

En annan form av arbetsmarknadspolitiska program utgörs av lönestöd, till

exempel instegsjobb och särskilt anställningsstöd inom jobb- och utvecklingsgarantin.

Under 2014 uppgick antalet deltagare i arbetsmarknadspolitiska program till i genomsnitt

191 000 personer. Kommande prognosperiod väntas antalet programdeltagare öka något.

År 2015 beräknas antalet deltagare öka till 197 000 personer som helårsgenomsnitt, vilket

motsvarar 3,9 procent av arbetskraften. Under 2016 väntas antalet deltagare uppgå till

205 000 personer eller 4,0 procent av arbetskraften.

Jobb- och utvecklingsgarantin samt jobbgarantin för ungdomar utgör tillsammans drygt

70 procent av Arbetsförmedlingens arbetsmarknadspolitiska program. Störst är jobb- och

utvecklingsgarantin, där antalet deltagare har ökat successivt sedan programmets införande

2009. Antalet deltagare i jobb- och utvecklingsgarantin ökade något under 2014 till

i genomsnitt 103 000, varav 34 000 återfanns i sysselsättningsfasen. År 2014 uppgick

antalet personer i jobbgarantin för ungdomar till i genomsnitt omkring 33 000 per månad,

vilket var en minskning med 5 000 personer jämfört med 2013.

Arbetsmarknadspolitiska

program

2014

2015

2016

Jobb- och utvecklingsgarantin (fas 1-2)

Sysselsättningsfasen

Jobbgarantin för ungdomar

Anställningsstöd

Övriga insatser

0 20000 40000 60000 80000

Antal

Källa: Arbetsförmedlingen

Antalet deltagare i jobbgarantin för ungdomar bedöms minska i snabb takt medan jobboch

utvecklingsgarantin (fas 1 och fas 2) bedöms ligga på en oförändrad nivå 2015 och

2016 jämfört med 2014. När det gäller sysselsättningsfasen beräknas den öka marginellt

mellan 2014 och 2015 och omfatta i genomsnitt drygt 35 000 personer. Antalet personer i

44

I begreppet arbetsmarknadspolitiska program ingår, förutom program med aktivitetsstöd, även arbetsmarknadspolitiska

program för arbete, alltså lönestöd.


Arbetsmarknadsutsikterna våren 2015 80

sysselsättningsfasen bedöms minska något under 2016 och omfatta i genomsnitt knappt

30 000 personer. Under 2015 och 2016 väntas det totala antalet deltagare i jobb- och

utvecklingsgarantin bli 99 000 respektive 83 000 personer i genomsnitt per månad. Antalet

deltagare i jobbgarantin för ungdomar fortsätter att minska i god takt under 2015

och 2016. Antalet beräknas till 26 000 år 2015 och till 16 000 år 2016.

Vidare bedöms övriga program med aktivitetsstöd samt anställningsstöden öka, och ökningen

bedöms bli kraftig under 2016. Det sammanhänger med införandet av extratjänster

för långtidsarbetslösa och traineejobb, inom ramen för 90-dagarsgarantin. Antalet

deltagare i dessa program beräknas uppgå till nästan 12 000 personer 2016.

Antalet personer som deltar i Arbetsförmedlingens etableringsuppdrag för nyanlända

invandrare har ökat kraftigt alltsedan insatsen infördes. I genomsnitt uppgick antalet till

nästan 37 000 personer 2014, och under 2015 och 2016 beräknas antalet till nästan

50 000 personer respektive 67 000 personer.

Det finns också arbetsmarknadspolitiska insatser för personer med funktionsnedsättning

som medför nedsatt arbetsförmåga vilka inte ingår i arbetsmarknadspolitiska program.

De dominerande insatserna är trygghetsanställning och lönebidrag. Andra insatser är

offentligt skyddat arbete och utvecklingsanställning. Sammantaget deltog i genomsnitt

77 000 personer i dessa program och denna nivå blir i stort sett oförändrad under åren

2015 och 2016.

Nystartsjobben räknas inte heller in i de arbetsmarknadspolitiska programmen. Antalet i

nystartsjobb har ökat stadigt och uppgick 2014 till drygt 46 000 personer. För 2015 och

2016 beräknas antalet öka till 47 000 personer respektive 51 000 personer.

Läs mer om samtliga program i Arbetsförmedlingens rapport Arbetsmarknadspolitiska

program. Årsrapport 2014.


Arbetsmarknadsutsikterna våren 2015 81

Arbetslösa med utsatt ställning på arbetsmarknaden

Arbetslöshetens sammansättning har förändrats på senare år. Andelen arbetslösa

med utsatt ställning har dubblerats under en femårsperiod. Under 2015 förväntas

andelen arbetslösa i utsatta grupper nå 70 procent. Under andra halvåret 2016

bedöms nivån passera 75 procent. Uppgången beror framför allt på ett ökat inflöde

av nyanlända invandrare i Arbetsförmedlingens etableringsuppdrag.

Hälften av de inskrivna arbetslösa är födda i ett annat land än Sverige och mer än

var tredje i ett utomeuropeiskt land. Denna grupp har ökat starkt under senare år

och väntas fortsätta att öka kraftigt under 2015 och 2016 till följd av fortsatt stora

flyktingströmmar och därmed ett allt större inflöde i etableringsuppdraget.

Allt fler arbetslösa har en utsatt ställning på arbetsmarknaden

Arbetsförmedlingens uppdrag har breddats, främst genom etableringsuppdraget och

sjukförsäkringsreformen. Detta har medfört att sammansättningen av de inskrivna arbetslösa

har förändrats kraftigt. En allt större andel av dem som är inskrivna vid Arbetsförmedlingen

tillhör grupper som generellt har svårare att få ett arbete än andra och därmed

löper högre risk att bli långtidsarbetslösa. Till dessa grupper hör personer med endast

förgymnasial utbildning, utomeuropeiskt födda, personer i åldern 55–64 år och personer

med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga. Dessa grupper benämns

som utsatta grupper.

I april 2015 var totalt 366 000 inskrivna som arbetslösa på Arbetsförmedlingen. Av dessa

tillhörde 68 procent eller 250 000 personer de grupper som har en utsatt ställning på

arbetsmarknaden. Andelen med utsatt ställning bedöms nå 70 procent under andra halvåret

2015. Under 2016 väntas den fortsätta att öka för att passera 75 procent under andra

halvåret. Att andelen i utsatta grupper ökar ytterligare beror både på en fortsatt ökning av

antalet arbetslösa i utsatta grupper och på en nedgång av arbetslösheten i övriga grupper.

Antal

300000

250000

200000

150000

100000

50000

0

2004

Inskrivna arbetslösa i utsatta grupper* och

övriga inskrivna arbetslösa 16-64 år

januari 2004 - april 2015,

scenario maj 2015 - december 2016

Utsatta (vä)

Övriga inskrivna arb. (vä)

Andel utsatta (hö)

2006 2008 2010 2012 2014

2005 2007 2009 2011 2013

* Förgymnasialt utbildade, personer 55-64 år, utomeuropeiskt födda samt

personer med funktionsnedsättning som medför . nedsatt arbetsförmåga.

Säsongrensade data, trendvärden. Källa: Arbetsförmedlingen

Procent

2016

2015

80

70

60

50

40


Arbetsmarknadsutsikterna våren 2015 82

Det är här viktigt att poängtera att de som ingår i grupper med utsatt ställning i genomsnitt

har svårare att få arbete än övriga grupper på arbetsmarknaden. Inom respektive

grupp finns det naturligtvis individuella skillnader, och alla har inte svårt att få arbete.

Ökat inflöde av nyanlända håller kvar arbetslösheten på en hög nivå

I dag är mer än hälften av de inskrivna arbetslösa med utsatt ställning på arbetsmarknaden

födda i ett utomeuropeiskt land. För fem år sedan var det en tredjedel. Uppgången

beror främst på den ökade flyktinginvandringen kombinerat med Arbetsförmedlingens

etableringsuppdrag som ska påskynda etableringen på arbetsmarknaden för nyanlända.

Tusental

140

120

100

80

60

40

20

Inskrivna arbetslösa i utsatta grupper och övriga

inskrivna arbetslösa fördelat efter kön 16-64 år

januari 2004 - april 2015

Utsatta kvinnor

Utsatta män

Övriga kvinnor

Övriga män

0

2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015

Säsongrensade data, trendvärden

Källa: Arbetsförmedlingen

Det är framför allt bland män med utsatt ställning som arbetslösheten ökar. Detta förklaras

främst av att det är fler män än kvinnor som invandrar. Men även bland kvinnorna i

utsatta grupper finns det nu en tendens till ökning av arbetslösheten. Däremot minskar

arbetslösheten för både män och kvinnor som har en starkare ställning på arbetsmarknaden.

Nästan hälften har varit arbetslösa över ett år

Nästan hälften av de arbetslösa med utsatt ställning på arbetsmarknaden har varit arbetslösa

mer än ett år. Denna grupp har ökat under lång tid och uppgången fortsätter. Även

arbetslösa i utsatta grupper med en kortare arbetslöshetstid har nu börjat öka efter en tids

nedgång. Speciellt personer med funktionsnedsättning och personer i åldrarna 55-64 år

riskerar att fastna i arbetslöshet under lång tid. Bland arbetslösa med funktionsnedsättning

har 55 procent varit inskrivna som arbetslösa under en längre tid än ett år. Motsvarande

andel för åldersgruppen 55-64 år är 53 procent. Men också bland dem med endast

förgymnasial utbildning och bland utomeuropeiskt födda är andelen med långa arbetslöshetstider

stor, i bägge fall 44 procent.

För arbetslösa som har en starkare ställning på arbetsmarknaden ser bilden annorlunda

ut. I denna grupp är det mindre än en fjärdedel som har varit arbetslösa längre tid än ett

år. Hälften har varit arbetslösa under en kortare tid än 6 månader.


Arbetsmarknadsutsikterna våren 2015 83

Antal

120000

100000

80000

60000

40000

20000

Inskrivna arbetslösa 16-64 år i utsatta grupper

fördelat efter arbetslöshetstid

januari 2006 - april 2015

Upp till 6 mån

6-12 mån

0

2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015

Säsongrensade data, trendvärden

Källa: Arbetsförmedlingen

Mer än 12 mån

Jobbchansen hälften så stor för dem med utsatt ställning

Jobbchansen 45 , det vill säga andelen arbetslösa som varje månad går till ett arbete, är

dubbelt så stor för dem som har en starkare position på arbetsmarknaden än för dem som

ingår i en utsatt grupp. Under första kvartalet 2015 var jobbchansen omkring 5 procent

för utsatta grupper jämfört med cirka 11 procent för dem med en starkare ställning på

arbetsmarknaden.

Skillnaderna är stora när det gäller fördelningen av utflödet till arbete med eller utan

stöd. Hela 40 procent av dem med en utsatt ställning, som lämnar arbetslöshet för jobb

går till arbete med stöd. Det kan jämföras med cirka en tiondel för dem med en starkare

ställning på arbetsmarknaden. Det betyder att nästan varannan person i de utsatta grupperna

som går från arbetslöshet till ett arbete får ett jobb med stöd. 46

Arbetslösheten ligger kvar på en hög nivå för dem i utsatt ställning

Antalet inskrivna arbetslösa bedöms fortsätta att minska under 2015 och 2016. Nedgången

kommer helt och hållet att ske i grupper som har en starkare ställning på arbetsmarknaden.

Antalet arbetslösa i utsatta grupper bedöms öka under både 2015 och 2016.

Orsaken är främst ett fortsatt stort inflöde av nyanlända till etableringsuppdraget till följd

av många flyktinginvandrare, framför allt från Syrien men även från andra länder med

politisk instabilitet. En annan faktor som också påverkar ökningen av antalet inskrivna

arbetslösa med utsatt ställning, men i mindre utsträckning, är överföringen av personer

till Arbetsförmedlingen från Försäkringskassan. Det stora inslaget av arbetslösa inom

grupper med utsatt ställning kommer att medföra mycket omfattande krav på insatser

inom arbetsmarknadspolitiken.

45

Jobbchanserna beräknas genom formeln ”Lämnat till arbete med eller utan stöd / (kvarstående månaden

innan + nyinskrivna*0,5)”. Se Arbetsförmedlingens Arbetsmarknadsrapport 2014 samt Jobbchansens utveckling,

Arbetsförmedlingens Working paper 2014:1.

46

I arbete med stöd ingår här även nystartsjobb och yrkesintroduktion.


Arbetsmarknadsutsikterna våren 2015 84

Utomeuropeiskt födda den största gruppen

Av de utsatta grupperna utgör i dag utomeuropeiskt födda den enskilt största gruppen.

Antalet inskrivna arbetslösa utomeuropeiskt födda har ökat kontinuerligt och starkt, från

omkring 40 000 personer 2008, till en nivå på 130 000 personer i april 2015. Den markanta

ökningen förklaras av ett stort inflöde av personer i etableringsuppdraget sedan det

infördes 2010. Eftersom flyktingströmmarna förväntas vara fortsatt stora 2015 och 2016

beräknas denna grupp öka ytterligare framöver.

Utomeuropeiskt födda

Personer 55-64 år

Antal

140000

120000

100000

80000

60000

40000

20000

Inskrivna arbetslösa 16-64 år

fördelat på enskilda grupper

januari 2004 - april 2015

Högst förgymnasialt utbildade

Personer med funktionsnedsättn*

0

2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015

*som medför nedsatt arbetsförmåga. Säsongrensade data, trendvärden

Källa: Arbetsförmedlingen

Den nedgång av arbetslösheten som under det senaste året observerats i gruppen med

förgymnasial utbildning har nu upphört. Totalt utgjorde gruppen 116 000 personer i april

2015. Nästan hälften, över 50 000, har en ofullständig grundskoleutbildning.

Även arbetslösa i åldern 55-64 år och arbetslösa med funktionsnedsättning har minskat

under det senaste året. Nedgångstakten har dock avtagit, speciellt för dem i åldersgruppen

55-64 år. Antal inskrivna arbetslösa i åldern 55-64 år uppgick till 55 000 i april 2015.

Motsvarande antal för personer med funktionsnedsättning var 75 000.


Arbetsmarknadsutsikterna våren 2015 85

Utbildning – viktig för att få jobb

Var tredje arbetslös saknar gymnasieutbildning

Många som har svårt att etablera sig på arbetsmarknaden saknar gymnasieutbildning.

Nästan var tredje inskriven arbetslös har endast förgymnasial utbildning. Arbetslösheten i

denna grupp har efter en tids nedgång nu åter börjat öka. Detta har ett samband med

uppgången av arbetslösa utomeuropeiskt födda, eftersom många nyanlända har kort utbildningsbakgrund.

Antalet arbetslösa som är födda i Sverige och endast har folk- eller

grundskoleutbildning minskar däremot successivt, delvis till följd av generationsväxlingen.

Däremot ökar arbetslösheten bland utomeuropeiskt födda med kort utbildning starkt.

I april 2015 var 116 000 personer med endast förgymnasial utbildning inskrivna som

arbetslösa. Det är nästan 1 500 fler än ett år tidigare.

Sverige

Antal

70000

60000

50000

40000

30000

20000

10000

Inskrivna arbetslösa 16-64 år med förgymnasial

utbildning fördelat efter födelseland

januari 2004 - april 2015

Övriga Europa

Utomeuropeiskt land

0

2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015

Säsongrensade data, trendvärden

Källa: Arbetsförmedlingen

Hälften av dem med förgymnasial utbildning är födda utanför Europa, 60 000 personer.

Av dem som har en ofullständig grundskoleutbildning är majoriteten utomeuropeiskt

födda. Flertalet som saknar gymnasieutbildning är dessutom unga, två tredjedelar är

yngre än 45 år. Detta återspeglar åldersstrukturen bland invandrarna – de flesta är unga.

Det är dock viktigt att komma ihåg att det också finns många nyanlända invandrare som

är högutbildade med långa eftergymnasiala utbildningar. Många av dessa har dessutom

utbildningar med inriktning mot yrken där det i dag råder brist på arbetskraft i Sverige.

Arbetslösa har i genomsnitt kortare utbildning än befolkningen som helhet. Detta gäller

speciellt arbetslösa som är födda utanför Europa – nästan hälften av dem i åldrarna 25-64

år saknar gymnasieutbildning. Samtidigt har närmare en tredjedel eftergymnasial utbildning.

Även många inskrivna arbetslösa med funktionsnedsättning och arbetslösa i åldrarna

55-64 år saknar gymnasiekompetens, omkring en tredjedel. Motsvarande andel i befolkningen

som helhet i åldrarna 25-64 år är drygt en av tio.


Arbetsmarknadsutsikterna våren 2015 86

Inskrivna arbetslösa i olika grupper och befolkningen

efter utbildningsnivå, 25-64 år

april 2015

Kortare än grundskola Gymnasial utbildning

Grundskola

Eftergymnasial utbildning

Procent

100

90

80

70

60

50

40

30

20

10

0

Inskrivna arbetslösa

Funktionsnedsatta

Befolkningen

Utomeuropeiskt födda

55-64 år

Källa: Arbetsförmedlingen och SCB (2014)

Gymnasieutbildning krävs ofta för att få jobb

För att få ett arbete i dag kräver arbetsgivarna nästan alltid fullständig gymnasieutbildning.

Arbetslösa som saknar gymnasieutbildning har därför betydligt svårare än andra att

få ett arbete. Det har också blivit allt viktigare med vidareutbildning under arbetslivet. En

förutsättning för detta är en god grundutbildning i form av en fullgjord gymnasieutbildning.

Trots en god jobbtillväxt under de närmaste åren kommer arbetslösheten för korttidsutbildade

att vara fortsatt hög. Jobbtillväxten kommer framför allt att ske inom den privata

och den offentliga tjänstesektorn i yrken som kräver gymnasieutbildning eller eftergymnasial

utbildning. Det är därför nödvändigt att stärka de korttidsutbildades möjligheter på

arbetsmarknaden genom utbildningsinsatser. För dem som har en ofullständig grundskoleutbildning

krävs utbildning under lång tid inom det reguljära utbildningsväsendet.

Allt fler utomeuropeiskt födda

Hälften av de inskrivna arbetslösa är födda utomlands

Nästan hälften av de inskrivna arbetslösa är födda i ett annat land än Sverige. Mer än var

tredje – 36 procent eller 130 000 personer – är födda i ett land utanför Europa. Det är

nästan 15 000 fler än för ett år sedan, i april 2014.

Antalet inskrivna arbetslösa utomeuropeiskt födda ökar i stadig takt i samtliga utbildningsgrupper.

Ökningen är lika stor bland dem som har en ofullständig grundskoleutbildning

som bland dem med en gymnasial eller eftergymnasial utbildning. Det finns idag

lika många arbetslösa med eftergymnasial utbildning som med ofullständig grundskoleutbildning.


Arbetsmarknadsutsikterna våren 2015 87

Antal

40000

35000

30000

25000

20000

15000

10000

5000

Inskrivna arbetslösa 16-64 år som är födda i ett

utomeuropeiskt land fördelat på utbildningsnivå

januari 2004 - april 2015

Kortare än Grundskola

Grundskola

0

2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015

Säsongrensade data, trendvärden

Källa: Arbetsförmedlingen

Gymnasial utbildning

Eftergymnasial utbildning

Gruppen utomeuropeiskt födda har vuxit snabbt på Arbetsförmedlingen och omställningen

till svenska förhållanden är ofta mycket stor för de personer som nyligen invandrat till

Sverige. I denna kategori finns bland annat flyktingar från politiskt instabila regioner i

Asien och Afrika. Under senare tid har antalet flyktingar från Syrien ökat kraftigt.

Nettoinvandringen bedöms ligga kvar på en mycket hög nivå under de närmaste åren, till

följd av stor asyl- och anhöriginvandring. Gruppen arbetslösa utomeuropeiskt födda

kommer därmed att öka ytterligare. Detta kommer att medföra ett starkt tillskott till arbetskraftsutbudet.

Under de senaste åren har antalet inskrivna arbetslösa som är utomeuropeiskt

födda ökat med över 10 000 per år. Uppgången bedöms fortsätta och dessutom

öka i omfattning.

Inskrivna med funktionsnedsättning

Var femte inskriven arbetslös har en funktionsnedsättning

Efter att ha ökat kontinuerligt under flera år började antalet inskrivna arbetslösa med

funktionsnedsättning minska våren 2014. I slutet av april 2015 uppgick nivån till 75 000

personer, vilket är 2 500 färre än ett år tidigare. Detta betyder att var femte inskriven

arbetslös har en funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga. Sedan våren

2008 har antalet inskrivna arbetslösa med funktionsnedsättning nästan dubblerats. Den

kraftiga ökningen förklaras av överföringen av personer till Arbetsförmedlingen från sjukförsäkringssystemet

47 , ungefär två tredjedelar av dessa hade en funktionsnedsättning.

Dessutom drabbades personer med funktionsnedsättning särskilt hårt av det svaga konjunkturläget

efter finanskrisen. Arbetsförmedlingen har också varit mer grundlig i sin

kartläggning av arbetslösa.

För inskrivna arbetslösa med funktionsnedsättning blir tiderna utan arbete ofta långa.

Omkring 55 procent av de inskrivna arbetslösa har en arbetslöshetstid på mer än ett år.

Mer än var tredje har en arbetslöshetstid på mer än två år. Antalet inskrivna arbetslösa

47

Sedan 2010 svarar överföringen från sjukförsäkringssystemet till Arbetsförmedlingen för omkring 70 procent

av den totala uppgången av arbetslösa med funktionsnedsättning.


Arbetsmarknadsutsikterna våren 2015 88

med funktionsnedsättning fortsätter dock att minska, även bland dem med långa inskrivningstider.

Personer med funktionsnedsättning har ofta svårt att konkurrera om jobben med andra

arbetssökande. För att en person med funktionsnedsättning ska kunna konkurrera på lika

villkor som andra arbetssökande krävs vanligtvis en subventionering av lönekostnaden

som kompenserar för den lägre arbetsförmågan. Närmare två av tre som lämnar arbetslösheten

går till ett arbete med stöd.

Personer i åldern 55-64 år

Svårt att komma tillbaka till arbetslivet

I april 2015 uppgick antalet inskrivna arbetslösa i åldrarna 55-64 år till 55 000 personer,

vilket är cirka 1 000 färre än ett år tidigare. Det finns nu tecken på att den nedgång av

arbetslösheten som har observerats för åldersgruppen sedan hösten 2013 har avtagit.

Äldre personer som förvärvsarbetar har ofta en stark ställning på arbetsmarknaden, men

de som blir arbetslösa har många gånger svårt att komma tillbaka till arbete, varför arbetslöshetstiderna

bland äldre ofta blir långa. Mer än hälften av de inskrivna arbetslösa i

åldrarna 55-64 år har varit arbetslösa mer än ett år och en av tre har en sammanhängande

arbetslöshetstid på minst två år. Arbetslösheten har dock sjunkit för dem med långa

tider i arbetslöshet under de senaste åren. Delvis förklaras detta av pensioneringar.

Det finns flera orsaker till att arbetslösa i åldersgruppen 55-64 år har svårt att få arbete.

Omkring en tredjedel har en funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga,

lika många har en kort utbildningsbakgrund, det vill säga endast folk- eller grundskola.

Äldre blir dessutom i många fall arbetslösa genom strukturrationaliseringar då deras

arbetsuppgifter försvinner och deras arbetslivserfarenhet inte längre efterfrågas. För

många är vägen tillbaka till ett nytt arbete lång. Även åldersdiskriminering förekommer.

Antalet deltagare i etableringsuppdraget ökar kraftigt

Arbetsförmedlingen ansvarar sedan december 2010 för att samordna etableringsinsatser

för nyanlända invandrare i åldern 20-64 år, och nyanlända i åldern 18-19 år utan föräldrar

i Sverige, med uppehållstillstånd som flyktingar eller skyddsbehövande samt deras

anhöriga. Myndighetens uppdrag är att erbjuda arbetsmarknadspolitiska program för att

påskynda de nyanländas etablering på arbetsmarknaden. För att kunna ta tillvara individens

kompetens och erfarenhet på bästa sätt krävs det att planeringen är långsiktig och

utgår från personens behov så att det blir en lämplig kedja av insatser och program. Deltagare

inom etableringsuppdraget får även insatser som inte ingår i Arbetsförmedlingens

program, exempelvis SFI, samhällsorientering samt grundläggande och gymnasial vuxenutbildning

på Komvux. 48

Arbetsförmedlingens beräkningar över inflödet i etableringsuppdraget bygger på Migrationsverkets

prognoser om flyktingmottagandet. Migrationsverket bedömer att antalet

asylsökande kommer att vara fortsatt stort under kommande år till följd av politisk instabilitet

och krigshärdar. Framför allt är det inbördeskriget i Syrien som väntas påverka

flyktinginvandringen till Sverige. Huvudscenariot är att 80 000 asylsökande kommer till

48

Arbetsförmedlingens återrapportering 2015, Prognoser för utbetalningar 2015-2019, 2015-05-05.


Arbetsmarknadsutsikterna våren 2015 89

Sverige årligen under 2015 och 2016. Detta betyder att också antalet personer som beviljas

uppehållstillstånd som flykting eller skyddsbehövande kommer att öka. Av den asylrelaterade

migrationen uppskattas 55 000 personer beviljas uppehållstillstånd under 2015.

Under 2016 och 2017 beräknas antalet asylrelaterade uppehållstillstånd öka till 86 000

respektive 89 000 personer, för att därefter minska. 49 Arbetsförmedlingen beräknar att

55 procent av dem som beviljas uppehållstillstånd kommer att skrivas in i etableringsuppdraget.

Sammantaget innebär detta att antalet personer som omfattas av etableringsuppdraget

kommer att fortsätta att öka starkt under de närmaste åren.

Nya asylsökande, nya uppehållstillstånd

och inflöde i etableringsuppdraget

prognos 2015-2019

Nya asylsökande

Nya asyltillstånd och inresta anhöriga

Till etableringsuppdraget

Antal

100000

90000

80000

70000

60000

50000

40000

30000

20000

10000

0

2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019

Källa: Migrationsverket och Arbetsförmedlingen

Under det senaste året har inflödet i etableringsuppdraget uppgått till i genomsnitt cirka

2 000 personer per månad. Inflödet är fortfarande större än utflödet. Det månatliga inflödet

i etableringsuppdraget väntas öka till i genomsnitt närmare 3 000 personer under

2015. År 2016 bedöms inflödet vara omkring 4 000 per månad. 50 Med denna stora tillströmning

av nya deltagare kommer antalet personer som omfattas av etableringsuppdraget

att uppgå till i genomsnitt cirka 67 000 personer 2016. Det är en kraftig ökning

jämfört med nivån i april 2015 då 46 000 personer omfattades av etableringsuppdraget.

Den genomsnittliga utbildningsnivån har ökat hos deltagarna i etableringsuppdraget,

bland både kvinnor och män. Nästan en av tre har eftergymnasial utbildning och flertalet

av dessa minst två års eftergymnasiala studier. Samtidigt har andelen personer med förgymnasial

utbildning kortare än nio år minskat till 36 procent. 51 Deltagarna i etableringsuppdraget

är unga, två tredjedelar är under 40 år.

49

Migrationsverket, Verksamhets- och utgiftsprognos, april 2015.

50

Arbetsförmedlingens återrapportering 2015, Prognoser för utbetalningar 2015-2019, 2015-05-05.

51

Etablering av vissa nyanlända – statistik kring etableringsuppdraget, Arbetsförmedlingens återrapportering

2015, 5 maj 2015.


Arbetsmarknadsutsikterna våren 2015 90

Antal deltagare i etableringsuppdraget,

genomsnitt per år

prognos 2015-2016

Tusental

70000

60000

50000

40000

30000

20000

10000

0

2011 2012 2013 2014 2015 2016

Källa: Arbetsförmedlingen

En av fem arbetar efter etableringsuppdraget

I början av 2013 började de första personerna lämna den tvååriga perioden med etableringsplan.

Totalt har cirka 16 000 personer som har haft en etableringsplan lämnat etableringsuppdraget.

Av dem som lämnade etableringsuppdraget under 2014 arbetade

22 procent 90 dagar efter avslutad etableringsplan, varav drygt hälften i nystartsjobb.

Omkring 8 procent studerade och 49 procent deltog i ett arbetsmarknadspolitiskt program.

Andelen som går till arbete eller studier är högre bland männen. Män tar också i

större utsträckning del av insatser, anställningsstöd och subventionerade anställningar. 52

52

Etablering av vissa nyanlända – statistik kring etableringsuppdraget, Arbetsförmedlingens återrapportering

2015, 5 maj 2015.


Arbetsmarknadsutsikterna våren 2015 91

Fördjupning 3

Inträdet på arbetsmarknaden för utomnordiskt

födda

Denna fördjupning belyser hur lång tid det tar för invandrare att komma in på svensk

arbetsmarknad och om situationen förändrats mellan 2005 och 2013. 53 Slutsatsen är att

inträdet på arbetsmarknaden tycks gå fortare idag, detta trots att vi har en betydligt

större grupp av invandrare med kort vistelsetid i landet som konkurrerar om de lediga

jobben. Förbättringen gäller samtliga födelseregioner och utbildningsnivåer, vilket tyder

på att integrationen på arbetsmarknaden förbättrats.

Stor invandring och många med kort vistelsetid i landet

Invandringen till Sverige har varit omfattande mellan 2005 och 2013. Totalt ökade den

utomnordiskt födda befolkningen i åldern 20-64 år med drygt 50 procent eller 343 000

personer under perioden, och uppgick år 2013 till drygt 985 000. Den utomeuropeiskt

födda befolkningen har ökat mest, men även från EU28 (exklusive de nordiska medlemsländerna)

har invandringen varit betydande. Den stora invandringen under perioden har

fört med sig att en växande andel av de utomnordiskt födda har relativt kort vistelsetid i

Sverige. Nästan en tredjedel av de utomnordiskt födda har invandrat de senaste fem åren.

Den utomnordiskt födda befolkningen (20-64 år) fördelat på födelseregion och vistelsetid

Källa: SCB

EU28

(utom DK, FIN och SE)

Europa

(utom EU28 och Norden)

Utom Europa

Totalt

Vistelsetid 2005 2013 2005 2013 2005 2013 2005 2013

Högst 5 år 37 000 82 000 27 000 35 000 94 000 198 000 157 000 315 000

6 år eller mer 109 000 129 000 119 000 154 000 258 000 388 000 486 000 671 000

Totalt 146 000 211 000 145 000 189 000 352 000 586 000 643 000 985 000

Andel högst 5 år (%) 25 39 18 18 27 34 24 32

Sett till utbildningsnivå har den utomnordiska befolkningen med lång eftergymnasial

utbildning (omfattande minst 3 år) ökat mest under perioden, med 84 procent eller

108 000 personer. Men även de med kort eftergymnasial utbildning, liksom med enbart

förgymnasial utbildning, har ökat relativt mycket procentuellt sett (66 respektive

46 procent). De senaste årens omfattande invandring innebär således att 34 procent av de

utomnordiskt födda med eftergymnasial utbildning och 30 procent av dem med förgymnasial

utbildning har en vistelsetid i landet omfattande högst fem år. 54

53

Analysen bygger på SCB:s registerbaserade statistik om befolkning, sysselsättning, utbildningsnivå, födelseland

och senaste invandringsår. Anledningen till att analysen begränsats till den utomnordiskt födda befolkningen

är att den registerbaserade arbetsmarknadsstatistiken är något missvisande när det gäller personer

födda i Norden, dels pga. övertäckningen i befolkningsregistret (personer som inte längre vistas i Sverige men

fortfarande är folkbokförda i landet), dels pga. gränspendlingen (personer som är bosatta i Sverige men jobbar i

något av våra grannländer). De flesta som pendlar till arbete i Norge eller Danmark är också födda i dessa länder.

54

Dessa siffror innebär en underskattning av andelen med kort vistelsetid i landet fördelat på utbildningsnivå.

Detta eftersom det saknas uppgift om utbildningsnivå för närmare var femte utomnordisk invandrare med en

vistelsetid omfattande högst fem år i Sverige. Andelen som saknar uppgift om högsta utbildning i registren är

närmare 10 gånger så hög för de utomnordiska invandrarna med kort vistelsetid i landet som för dem som vistas

mer än fem år i Sverige.


Arbetsmarknadsutsikterna våren 2015 92

Den utomnordiskt födda befolkningen (20-64 år) fördelat på utbildningsnivå och

vistelsetid

Vistelsetid 2005 2013 2005 2013 2005 2013 2005 2013

Högst 5 år 27 000 61 000 33 000 65 000 21 000 47 000 43 000 81 000

6 år eller mer 111 000 140 000 213 000 269 000 64 000 93 000 56 000 156 000

Totalt 137 000 201 000 246 000 334 000 85 000 141 000 129 000 237 000

Andel högst 5 år (%) 19 30 13 20 25 34 33 34

Källa: SCB

Förgymnasial Gymnasial Kort eftergymnasial Lång eftergymnasial

Förvärvsfrekvensen beror på vistelsetid, födelseregion och utbildningsnivå

Att så mycket som en tredjedel av den utomnordiskt födda befolkningen invandrade till

Sverige för högst fem år sedan är viktigt att ha i åtanke när man gör tvärsnittsjämförelser

med den inrikes födda befolkningen, eftersom det finns ett tydligt samband mellan vistelsetid,

förvärvsfrekvens 55 och arbetslöshet.

Förvärvsfrekvensen ökar med vistelsetid i Sverige, men även efter 20 år kvarstår ett gap

mellan den inrikes och utomnordiskt födda befolkningen. Utplaningen av kurvan för dem

med 2-4 års vistelsetid i landet är sannolikt kopplad till finanskrisen och dess effekter på

arbetsmarknaden.

Förvärvsfrekvens 2013 för befolkningen 20-64 år

fördelat på födelseregion och vistelsetid i Sverige

EU28 (exkl. DK, FI och SE) Utom Europa

Övr Europa (exkl. NO och ISL) Sverige

Procent

90

80

70

60

50

40

30

20

10

0


Arbetsmarknadsutsikterna våren 2015 93

ning har betydligt svårare att ta sig in på arbetsmarknaden jämfört med dem som har

längre utbildning.

Förvärvsfrekvens 2013 för utomnordiskt födda 20-64 år

fördelat på utbildningsnivå och vistelsetid i Sverige

Procent

90

Förgymnasial

Gymnasial

Kort eftergymnasial

Lång eftergymnasial

80

70

60

50

40

30

20

10

0


Arbetsmarknadsutsikterna våren 2015 94

50 procent var förvärvsarbetande. Inom samtliga utbildningsnivåer tar inträdet längre tid

för kvinnor än för män.

Antal år som utomnordiskt födda vistats i Sverige vid inträdet på arbetsmarknaden

(minst 50 procent förvärvsfrekvens), fördelat på kön och utbildningsnivå

2005 2013

Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt

Förgymnasial - 16 - 16 7 12

Gymnasial 7 5 6 7 2 5

Kort eftergymnasial 11 5 7 7 4 6

Lång eftergymnasial 5 3 4 5 1 2

Källa: SCB

Av analysen framgår dessutom att inträdet på arbetsmarknaden har tidigarelagts jämfört

med år 2005. Störst förbättring syns för utomeuropeiskt födda, där inträdet tidigarelagts

med tre år – fyra år för kvinnor och ett år för män. Sett till utbildningsnivå märks mest

markant skillnad för förgymnasialt utbildade, då dessa år 2005 inte nådde upp till

50 procents förvärvsfrekvens ens efter 20 år i landet. År 2013 hade de förgymnasialt utbildade

trätt in på arbetsmarknaden efter 12 år. Detta beror sannolikt på ett ökat inslag av

lönesubventionerade anställningar för denna grupp.

Ökad förvärvsfrekvens för samtliga utom lågutbildade kvinnor med kort

vistelsetid

Inträdesmåttet är fördelaktigt i sin enkelhet och överskådlighet. Men i och med att det är

inriktat på gränsdragningen vid minst 50 procents förvärvsfrekvens behöver det kompletteras

med hur förvärvsfrekvensen förändrats mellan 2005 och 2013. Ett sätt att göra detta

är att jämföra förvärvsfrekvens mellan dessa två år för invandrare med olika vistelsetid.

Resultaten visar en högre förvärvsfrekvens 2013 för samtliga, oavsett vistelsetid och födelseregion.

Särskilt tydlig är förbättringen bland invandrare som nyligen invandrat till

Sverige (två år tidigare) och bland dem med längre vistelsetider (10, 15 och 20 år). Förvärvsfrekvensen

för utomnordiskt födda med en vistelsetid på två år har stigit med nästan

10 procentenheter. För de med fem års vistelsetid märks inte en lika stor förbättring. Det

hänger dock samman med att inträdet för dem som invandrade år 2008 präglades tydligt

av finanskrisen.

Förändring av förvärvsfrekvensen för olika vistelsetidskohorter fördelat efter födelseregion,

2013 jämfört med 2005 (Procentenheter)

Vistelsetid

2 år 5 år 10 år 15 år 20 år

EU28 (utom DK, FIN och SE) 5,6 3,1 11,0 9,5 12,9

Europa (utom EU28 och Norden) 12,3 5,9 12,1 14,4 23,6

Utom Europa 9,6 1,2 7,1 9,4 7,8

Utom Norden totalt 9,9 2,8 8,1 10,3 14,5

Källa: SCB

Ökningen av förvärvsfrekvensen bland dem med kort vistelsetid (2 år) gäller alla utbildningsnivåer.

Störst är ökningen bland gymnasieutbildade och personer med lång eftergymnasial

utbildning, där förvärvsfrekvensen steg med 10,5 respektive 10,9 procentenheter.

Bland förgymnasialt utbildade kvinnor med kortare vistelsetid (upp till 7 år) har

dock förvärvsfrekvensen minskat något.


Arbetsmarknadsutsikterna våren 2015 95

Att inträdet på arbetsmarknaden tar tid hänger samman med en rad orsaker, såsom att

individen behöver ordna boende, att utbildning och tidigare yrkeserfarenhet kan behöva

översättas och i vissa fall valideras och kompletteras. En annan viktig faktor är kunskaper

i svenska språket, vilket tar tid att lära sig.

Hur konjunktur och efterfrågan på arbetsmarknaden ser ut vid invandringsåret och tiden

därefter har stor betydelse, liksom hur arbetskraftsutbudet utvecklas. Tillskottet från den

inrikes födda befolkningen till arbetskraften har varit begränsat de senaste åren, vilket

har gynnat utrikes födda. En hög nivå på invandringen innebär dock en utmaning för de

institutioner som ska verka för att etableringen underlättas. Det är därför mycket positivt

att förvärvsfrekvensen ökat bland invandrare, i synnerhet bland dem med kortare vistelsetid.

Fortfarande finns det dock en stor förbättringspotential.


Arbetsmarknadsutsikterna våren 2015 96

Matchningsläget

Kärnan i Arbetsförmedlingens uppdrag är att matcha arbetssökande mot arbetsgivarnas

behov. En effektiv matchning är en grundförutsättning för en god och uthållig

uppgång av sysselsättningen. Arbetet kommer att bedrivas utifrån en situation

där efterfrågan främst riktar sig till arbetssökande med god utbildning samtidigt

som antalet arbetslösa som har de kompetenser som efterfrågas minskar. Arbetskraftstillgången

krymper särskilt i befolkningssvaga regioner med litet tillskott av

ny arbetskraft och stora pensionsavgångar. Andelen arbetslösa som har svårare att

finna ett arbete kommer att öka under prognosperioden. Arbetsförmedlingens

matchningsarbete kommer utifrån dessa förutsättningar att utsättas för ökade utmaningar.

Matchningen ska stå i fokus åren 2015 och 2016

En effektiv matchning på arbetsmarknaden är en grundförutsättning för en stark och

uthållig uppgång av sysselsättningen. Detta förutsätter god kännedom om arbetsgivarnas

rekryteringsbehov och kompetenskrav samt god kunskap om de arbetssökandes

kompetensprofil. I ett tvåårigt perspektiv kommer matchningsarbetet att bedrivas

utifrån en situation där antalet arbetslösa med efterfrågade utbildningar och kompetenser

minskar i snabb takt. Samtidigt finns det en allt högre andel arbetslösa som

står långt ifrån arbetsmarknaden.

Arbetslöshetens struktur år 2015 skiljer sig kraftigt åt jämfört med motsvarande konjunkturlägen

tidigare. Det finns en stor tillgång på arbetslösa med kort utbildning eller yrkeskompetenser

som endast efterfrågas i liten grad. Denna arbetslöshetsstruktur kan ställas

mot en långsiktig trend, där de nya jobben uppstår inom yrken där det krävs gymnasial

eller eftergymnasial utbildning. I många fall krävs en yrkesutbildning. Endast för en

mycket liten del av de lediga jobben är utbildningskraven lägre. Också för dessa jobb

krävs vanligtvis en fullföljd gymnasieutbildning även om jobbet i sig inte kräver detta.

Arbetet med att förstärka arbetslösas position på arbetsmarknaden blir synnerligen viktigt

för att upprätthålla tillgången på efterfrågad arbetskraft de närmaste åren. Omställningen

och rörligheten på arbetsmarknaden måste vara hög och det är väsentligt att

arbeta med aktiva insatser riktade mot arbetslösa som inte är fullt ut matchningsbara.

Arbetsförmedlingen måste använda de arbetsmarknadspolitiska programmen

på ett effektivt och selektivt sätt för att öka tillgången på efterfrågad arbetskraft i en

uppåtgående konjunktur. För arbetslösa som inte helt uppfyller de kompetenskrav

som ställs för de lediga jobben kan en programinsats vara avgörande för möjligheterna

att få ett jobb.

Arbetsmarknadens struktur har förändrats

Det är viktigt att motverka strukturarbetslöshet, det vill säga att arbetslösa blir kvar

på utbildningsnivåer, inom utbildningsinriktningar eller inom tillbakagående yrken

där det råder hög arbetslöshet oavsett konjunkturläge. Misslyckas detta kommer

jämviktsarbetslösheten att öka.

För arbetslösa som saknar gymnasieutbildning finns det för närvarande inga verkningsfulla

verktyg inom arbetsmarknadspolitiken som kan ge en långsiktig lösning på

arbetsmarknadssituationen. Arbetslösa som saknar gymnasieutbildning utgjorde


Arbetsmarknadsutsikterna våren 2015 97

30,6 procent av samtliga arbetslösa första kvartalet 2015. För fem år sedan var andelen

26,3 procent. Andelen arbetslösa som saknar gymnasieutbildning väntas stiga

med mer än 2 procentenheter under prognosperioden och ökningen fortsätter under

åren därefter.

Andelen jobb med lägre utbildningskrav utgjorde 10 procent av samtliga jobb första

kvartalet 2015. Det är en minskning med en tredjedel på 15 år. Under samma period

ökade andelen jobb som normalt kräver eftergymnasial utbildning från 36 till 45 procent.

Trenden med en högre andel sysselsatta inom yrken med högre utbildningskrav

är tydlig.

Den förändrade strukturen på både efterfråge- och utbudssidan återspeglar den

ökade utmaning som Arbetsförmedlingen möter inom sitt verksamhetsområde. Det

är viktigt att de arbetsmarknadspolitiska instrumenten vässas och anpassas efter rådande

förutsättningar. Arbetsförmedlingen kan dock endast till begränsad del påverka

missmatchen på eftergymnasial nivå och där ligger istället ett stort ansvar på

utbildningspolitiken och utbildningsanordnarna att utbildningarna är väl anpassade

efter arbetsmarknadens behov.

Förgymnasial

Gymnasial

Andel av samtliga

100

90

80

70

60

50

40

30

20

10

0

Sysselsatta respektive inskrivna arbetslösa

fördelade efter utbildningsnivå

Eftergymnasial

Sysselsatta 2000 Sysselsatta 2014 Arbetslösa 2014

Källa: Arbetsförmedlingen och SCB

Arbetsmarknadspolitiken behöver således draghjälp från andra politikområden, inte

minst från utbildningspolitiken. Det gäller i synnerhet för inskrivna arbetslösa med

kort utbildning. För denna grupp behövs en helt ny väg mot ett arbete via det reguljära

utbildningsväsendet, i form av både grund- och yrkesutbildningar. Alternativet

för dessa personer är i de allra flesta fall en fortsatt rundgång inom arbetsförmedlingssystemet.

Matchningssvårigheterna har inte ökat ur ett arbetsgivarperspektiv

Efterfrågan på arbetskraft har fortsatt att öka det senaste året. I en sådan utveckling

stiger normalt bristen på utbildad och yrkeserfaren arbetskraft. Bristen på arbetskraft

har också ökat inom det privata näringslivet men i tämligen begränsad utsträckning.

Dock är bristen på arbetskraft fortfarande lägre än vid motsvarande efterfrågelägen


Arbetsmarknadsutsikterna våren 2015 98

tidigare. I tidigare konjunkturfaser med stigande efterfrågan på arbetskraft har det

funnits ett tydligt samband med ökad brist på arbetskraft.

Antalet lediga platser var högre under åren 2011 till 2014 jämfört med åren innan,

men detta har inte inneburit någon nämnvärd ökad brist på arbetskraft. Antalet lediga

platser låg under nämnda år på en jämförbar nivå med år 2007, men med den

skillnaden att bristen på arbetskraft var drygt hälften så hög åren 2011 till 2014. Slutsatsen

blir densamma om sysselsättningen används istället för lediga platser när det

gäller att spegla styrkan på efterfrågeläget.

Bristen på arbetskraft (vä)

Procent

70

60

50

40

30

20

10

Brist på arbetskraft och lediga platser

kv1 2001 - kv1 2015

Lediga platser (hö)

Tusental

70

60

50

40

30

20

10

0

0

2001 2003 2005 2007 2009 2011 2013 2015

2002 2004 2006 2008 2010 2012 2014

Källa: Konjunkturinstitutet och SCB

Resultatet visar att matchningsproblemen inom privat sektor inte har ökat trots en

ökad efterfrågan på arbetskraft. Andelen arbetsgivare som uppgivit brist har under

första kvartalet 2015 ökat till drygt 20 procent ställt mot samtliga privata arbetsgivare.

Det är en historiskt låg nivå i förhållande till efterfrågeläget. 57 Det finns därmed

ingen indikation på att matchningsläget har försämrat förutsättningarna för sysselsättningstillväxten

inom det privata näringslivet de senaste åren.

Det finns sannolikt flera bidragande orsaker till de fortsatt begränsade rekryteringsproblemen.

En viktig faktor är att efterfrågan på arbetskraft till stor del återfunnits

inom privata tjänstenäringar där det inte ställts så höga utbildningskrav. Dessutom

har efterfrågan inom privat tjänstesektor främst uppstått i de tre storstadsregionerna,

där tillgången på arbetskraft är god.

En ytterligare orsak till att bristen på arbetskraft ökat endast i begränsad grad är de

ökade inslagen av utländska entreprenörer, särskilt inom vissa branscher såsom

byggverksamhet och transport. Det har även blivit vanligare att lägga ut uppdrag på

företag i andra länder, till exempel inom IT och teknik. Det sker också en viss arbetskraftsinvandring

inom en del stora bristyrken på arbetsmarknaden. Andra förklaringar

kan vara att arbetsgivare lättare når den arbetskraft de önskar rekrytera, till

57

Enligt Konjunkturinstitutets barometerundersökning och enligt Arbetsförmedlingens egen arbetsgivarundersökning.


Arbetsmarknadsutsikterna våren 2015 99

exempel genom sociala medier, och att det fortfarande finns många arbetslösa som

söker de lediga jobben.

Svårare matchning

För att studera matchningseffektiviteten skattas vanligtvis Beveridgekurvor. Kurvan visar

ett omvänt samband mellan arbetslöshet och lediga platser. Det senaste resultatet för

Beveridgekurvan visar att matchningseffektiviteten förbättrades före hösten 2008 men

att den därefter försämrats. 58

Resultatet är föga förvånande. Den bakomliggande orsaken är den på senare år stora förändringen

av arbetslöshetens sammansättning, den absolut största sedan 1990-talskrisen.

Mycket stora grupper av nya arbetslösa har tillkommit genom den starka uppgången av

arbetskraften, varav en hög andel har svårt att snabbt komma ut i arbete, till exempel

arbetslösa med kort utbildning.

Den förändrade arbetslöshetsstrukturen har även fått effekter på jämviktsarbetslösheten,

som har höjts från cirka 6,5 procent för fem år sedan till närmare 7 procent år 2014. 59 Det

sker även ett fortsatt stort tillflöde till arbetskraften av personer som står långt från arbetsmarknaden,

vilket fortsätter att förändra arbetslöshetens struktur. Detta medför att

jämviktsarbetslösheten riskerar att öka ytterligare under de kommande åren.

Bristen på arbetskraft inom privata näringslivet stiger något

Det finns inga tecken på att rekryteringssvårigheterna påverkar ekonomin negativt 2015.

Mycket tyder på att detta även gäller för 2016. Bristtalen bedöms endast öka i begränsad

utsträckning inom privata näringslivet under prognosperioden. Arbetsförmedlingens

arbetsgivarundersökning och andra indikatorer tyder dock inte på att bristen på arbetskraft

har någon generell påverkan på lönebildningen.

Brist på arbetskraft

våren 2005 - våren 2015

Heldragen linje = historiskt genomsnitt

Andel arbetsställen

40

30

20

10

0

V05 V06 V07 V08 V09 V10 V11 V12 V13 V14 V15

H05 H06 H07 H08 H09 H10 H11 H12 H13 H14

Källa: Arbetsförmedlingen

58

Arbetsförmedlingens arbetsmarknadsrapport 2014.

59

Konjunkturinstitutet.


Arbetsmarknadsutsikterna våren 2015 100

Andelen företag i vår undersökning som upplevt brist på arbetskraft vid rekrytering har

inte förändrats sedan höstens undersökning. Nivån ligger därmed kvar på det historiska

genomsnittet.

Arbetsgivarundersökningen visar dessutom att antalet platser där arbetsgivarna upplevt

brist på arbetskraft var marginellt högre i vårens undersökning jämfört med undersökningen

för ett år sedan. Detsamma gäller för antalet lediga platser där arbetsgivarna inte

alls lyckats rekrytera. Det finns mot denna bakgrund inga indikationer på att matchningsläget

mellan lediga jobb och arbetssökande medfört försämrade förutsättningar för en

sysselsättningstillväxt. Den bilden bedöms bestå under prognosperioden.

Brist på utbildad arbetskraft inom vissa branscher

Inom det privata näringslivet väntas bristen på arbetskraft öka något till slutet av 2016,

men ökningen begränsas till vissa branscher. För offentliga tjänstesektorn förblir rekryteringsläget

däremot bekymmersamt. Bristen på utbildad arbetskraft stiger till mycket höga

nivåer och bromsar sysselsättningsökningen inom sektorn. Inom följande yrkesområden

väntas bristen bli mest framträdande:







Yrken inom hälso- och sjukvård

Läraryrken

Yrken inom teknik och data

Yrken inom bygg- och anläggningarbete

Kvalificerade yrken inom industrin

Några enskilda yrken inom tjänster och service

Bristen på utbildad arbetskraft ökar ytterligare inom offentlig sektor

Rekryteringsläget inom delar av offentlig tjänstesektor är i flera avseende ansträngt och

det svåra bristläget blir än skarpare kommande år. Bristen på utbildad arbetskraft väntas

stiga successivt och arbetsgivarna får i många fall svårt att fullt ut upprätthålla service

inom sina verksamheter. Bristen på arbetskraft kommer att bromsa den samlade ökningen

av sysselsättningen inom sektorn.

Det allt mer problematiska rekryteringsläget sammanhänger med flera faktorer. En viktig

faktor är att det inom flera yrken finns ett strukturellt underskott på nyexaminerade. Anledningen

är att antalet utbildningsplatser är för litet och i vissa fall är sökintresset för

lågt till utbildningarna. En annan bidragande faktor till den ökade bristen på arbetskraft

är att generationsväxlingen fortfarande påverkar rekryteringsläget inom många regioner

utanför de tre storstadsregionerna. Den höga medelåldern bland anställda inom ett stort

antal yrken inom offentlig sektor – särskilt i glesbygdsregioner – medför att rekryteringsläget

blir än mer ansträngt.

Utifrån dessa förutsättningar ökar bristen på utbildad arbetskraft successivt i ett skede då

anställningsbehoven stiger. Inom regioner med generellt svagt tillskott av ung arbetskraft

kommer arbetsgivare inom offentlig tjänstesektor att få särskilt svårt att fylla uppkomna

vakanser. I dessa regioner ökar konkurrens om den välutbildade arbetskraften mellan

olika arbetsgivare. Den bilden kommer att förstärkas undan för undan kommande år.


Arbetsmarknadsutsikterna våren 2015 101

Bristen på utbildad arbetskraft blir särskilt stor inom yrken på högskolenivå. Underskottet

på lärare ökar bland annat på grund av att det blir fler elever inom skolsystemet. Bristen

på utbildade stiger inom hälso- och sjukvård. Detta gäller främst sjuksköterskor,

tandläkare och läkare, men det finns även en tydlig tendens till ökad brist på vårdutbildade

på gymnasienivå. Bristen på vårdutbildade leder till att andelen outbildade och korttidsutbildade

ökar inom äldre- och handikappomsorgen. Bland annat anställs vårdbiträden

istället för undersköterskor. En liknande rekryteringsbild finns inom förskoleverksamheten.

Underskottet på utbildade förskollärare medför att arbetsmarknaden för

barnskötare förstärks. Underskottet på utbildad arbetskraft riskerar att leda till att kvalitén

inom sjukvård, skola och omsorg försämras.

Tillgången på byggarbetskraft minskar

Inom byggverksamheten ökar aktiviteten, vilket medför fortsatta behov av nyanställningar.

Bristen på arbetskraft har ökat det senaste året i samband med den stigande efterfrågan

på arbetskraft. Bristen har tagit ett steg uppåt inom samtliga delar av byggnads- och

anläggningsverksamheten. Inom specialiserad bygg- och anläggningsverksamhet uppgav

30 procent av företagen att de upplevt brist på arbetskraft under det senaste halvåret. Den

minskning av ROT-avdraget som införs 2016 innebär sannolikt att efterfrågan på byggnadshantverkare

– och därmed bristen på dem – dämpas något.

Bristen på arbetskraft är dock fortfarande lägre än under motsvarande konjunkturlägen

tidigare vilket är förvånande mot bakgrund av den höga aktiviteten inom sektorn. En

viktig faktor som håller tillbaka bristen på arbetskraft är det stora inslaget av utländska

entreprenörer inom olika byggprojekt, små som stora. Den faktorns betydelse går dock

inte att gradera i siffror eftersom det inte finns några heltäckande uppgifter om omfattningen

av utländsk arbetskraft.

Bristen på byggarbetskraft väntas öka ytterligare under det kommande året och blir störst

för arbetsledare samt yrkesarbetare med yrkesbevis och erfarenhet. För den kategorin av

arbetskraft blir arbetslösheten mycket låg. Det finns relativt många ungdomar som väljer

utbildningar riktade mot byggområdet, men det är inte alla som går vidare till arbete

inom sektorn. Det kan i vissa fall vara svårt för ungdomarna att hitta lärlingsplats efter

avslutad utbildning, särskilt inom de populäraste inriktningarna. Möjligheterna har dock

förbättrats något på senare tid och situationen skiljer sig åt mellan olika delar av landet.

Viss ökad brist på utbildade inom industrin

Konjunkturen inom industrin stärks successivt och leder till ökade anställningsbehov. Det

kommer dock även fortsättningsvis att ske personalneddragningar men dessa sker nu i

första hand av strukturella skäl. Den hittills svaga efterfrågan på arbetskraft har så här

långt avspeglats i att bristen på arbetskraft varit begränsad. Det finns ingen industrigren

som rapporterar om någon större brist på arbetskraft. Under prognosperioden ökar dock

anställningsbehoven successivt vilket leder till viss ökad brist på arbetskraft. Arbetskraftsefterfrågan

väntas emellertid inte stiga i sådan omfattning att det blir någon större ökning

av bristtalen inom ramen för denna prognoshorisont.

Bristen koncentreras till tekniker och några kategorier av kvalificerade yrkesarbetare.

Bemanningsföretagen spelar en större roll än vid tidigare konjunkturförstärkningar. Det

betyder att en del av rekryteringarna bokförs utanför industrisektorn, närmare bestämt


Arbetsmarknadsutsikterna våren 2015 102

inom privat tjänstesektor. Industrin lägger även ut uppdrag till konsultföretag, till exempel

inom juridik, teknik och IT. Den efterfrågan tillfaller också privat tjänstesektor. Det

finns redan nu en tendens till ökad brist på arbetskraft inom de delar av privat tjänstesektor

som arbetar på konsultbasis. Bristen består i första hand av högskoleutbildade med

god yrkeserfarenhet.

Rekryteringsläget påverkas av att alltför få ungdomar väljer industriella utbildningar,

bland annat beroende på den negativa sysselsättningsutvecklingen inom sektorn och på

grund av de återkommande budskapen om nedskärningar av personal. En yrkesingång

som förbättrat matchningsläget är industriföretagens egna utbildningar, vilka gett värdefulla

tillskott av ny arbetskraft till sektorn.

Information och kommunikation

Brist på arbetskraft

heldragen linje = genomsnitt

Våren 2015

Våren 2014

Byggverksamhet

Hotell/restaurang, pers. tj.

Industri

Finansiell verks./företagstj.

Transport

Handel

Jord- och skogsbruk

0 10 20 30 40 50

Andel arbetsställen inom resp. näringsgren

Källa: Arbetsförmedlingen

Brist inom vissa delar av privat tjänstesektor – främst IT och teknik

Privat tjänstesektor och offentlig sektor är sysselsättningsmotorerna i ekonomin under

prognosperioden. Det finns inga signaler från arbetsgivarna inom den privata tjänstesektorn

om att bristen på arbetskraft utgör några betydande. Matchningen fungerar i de

flesta fall väl. Det betyder att sysselsättningen väntas fortsätta att öka som planerat och

att arbetskraftstillgången endast i undantagsfall begränsar expansionen inom sektorn.

Inom handel, restauranger, transport och personliga tjänster sker små förändringar av

rekryteringsproblemen. För att få jobb inom dessa områden är gymnasieutbildning ofta

tillräcklig. Någon bredare brist inom respektive bransch väntas inte utan den begränsas

till enskilda yrken. I takt med att konjunkturen förstärks inom varuproducerande näringar

ökar efterfrågan på utbildade inom IT och teknik. Detta medför att matchningsläget

snabbt blir ansträngt, genom att för få utbildas inom IT och teknik. Detta får ett tydligare

genomslag år 2016. Det finns fortfarande arbetslösa inom yrkesområdet men dessa uppgifter

ger ingen sann bild över matchningsläget. Anledningen är att en stor del av arbetslösheten

består av personer som har brister i sin utbildning eller saknar aktuella kunskaper

inom området. Det har även blivit allt vanligare att uppdrag läggs ut i andra länder

vilket mildrar bristsituationen något inom dessa yrken. Dessutom rekryteras arbetskraft

från utlandet.


Arbetsmarknadsutsikterna våren 2015 103

Fördjupning 4

Behövs fortsatt hög nettoinvandring?

Befolkningen i yrkesaktiva åldrar måste öka

Förändringen av befolkningen beror på storleken på nettoinvandringen och antalet utrikes

födda i befolkningen. Befolkningsökningen i yrkesaktiva åldrar anger ramarna för

tillgången på arbetskraft och är därmed en förutsättning för att öka antalet sysselsatta.

Om det inte sker ett kontinuerligt tillskott av arbetskraft på arbetsmarknaden är det inte

möjligt att öka sysselsättningen på sikt, vilket begränsar den ekonomiska tillväxten.

Antalet inrikes födda i åldrarna 16-64 år har minskat kontinuerligt sedan år 2008, med

sammanlagt cirka 134 000 personer. Till 2021 sker en minskning med ytterligare nästan

85 000 personer, enligt SCB:s senaste befolkningsprognos. För att kompensera nedgången

och åstadkomma en ökning behövs ett stort nettotillskott av personer födda utanför

landet. Till följd av den sjunkande befolkningen och den redan mycket höga sysselsättningsgraden

bland inrikes födda, finns det endast ett begränsat utrymme att ytterligare

öka antalet sysselsatta i denna grupp.

Nettoinvandringen bör överstiga 40 000 per år i åldrarna 16-64 år

En skattning av vilken nivå nettoinvandringen skulle kunna ligga på fram till år 2025

presenteras enligt två alternativ. I alternativ 1 antas sysselsättningen öka i paritet med det

historiska genomsnittet på 24 000 personer per år. I alternativ 2 antas en ökning på

36 000 personer, vilket är ungefär den nivå som krävs för oförändrad försörjningsbörda.

60

Om sysselsättningskriteriet i det första alternativet ska kunna uppfyllas skattas behovet

av nettoinvandring till i genomsnitt cirka 44 000 per år i åldrarna 16-64 år. Detta innebär

en nettoinvandring på cirka 65 000 för samtliga åldrar. De nivåerna uppfylldes nära nog

exakt år 2013 och med råge år 2014 (då nettoinvandringen var 55 000 i åldrarna 16-64 år

respektive 76 000 totalt).

För att på medellång sikt nå en sysselsättningstillväxt enligt det andra alternativet behövs

en högre nettoinvandring. Behovet skattas då till cirka 64 000 per år för åldrarna 16-64

år. Det innebär en total nettoinvandring på drygt 90 000 personer. Dessa nivåer på nettoinvandringen

kan nås under åren 2015 till 2017. 61

Båda alternativen ställer krav på att integrationen på den svenska arbetsmarknaden fungerar

på ett tillfredställande sätt. Lyckas inte integrationsprocessen tillräckligt bra blir

nettoinvandringens effekt på arbetskraft och sysselsättning lägre än ovan angivna tal.

Integrationen måste fungera väl

Nettoinvandringen behöver därmed kvarstå på en hög nivå de närmaste fem till tio åren

för att möjliggöra en god sysselsättningsökning och undvika att försörjningsbördan stiger

på grund av den åldrande befolkningen. Slutsatsen om behovet av fortsatt hög nettoin-

60

Vid beräkningarna förutsätts att dagens ålderssammansättning på in- respektive utvandrare samt att det

arbetskraftsdeltagande som rådde för utrikes födda 2014 kvarstår. Historiskt genomsnitt avser 2005-2014.

61

Migrationsverket prognos 2015.


Arbetsmarknadsutsikterna våren 2015 104

vandring gäller även om arbetskraftsdeltagandet och sysselsättningsgraden stiger. Om

sysselsättningsgraden för utrikes födda skulle höjas med fem procentenheter under perioden

fram till 2025, från 64 till 69 procent, så ger det ett årligt tillskott på i genomsnitt

cirka 6 000 personer. 62 Detta dämpar visserligen behovet av nettoinvandring med cirka

10 000 personer per år, men trots allt kvarstår det relativt stora behovet av nettoinvandring.

Som referens kan nämnas att sysselsättningsgraden steg med 2,4 procentenheter

bland utrikes födda under perioden 2005 till 2014.

En fortsatt hög nettoinvandring ställer krav på ett väl fungerande integrationsarbete. Det

är viktigt att andelen i arbete av dem som invandrar blir hög och att arbetslösheten bland

utrikes födda sjunker på sikt. Det är därför centralt att det under integrationsfasen skapas

goda förutsättningar för att utbudet av arbetskraft ska matcha efterfrågan på arbetskraft.

Detta kan bland annat påverkas via utbildningar. Presenterade resultat visar att utrikes

födda som skaffat sig en gymnasieutbildning eller en längre utbildning kommer ut på

arbetsmarknaden i relativt stor utsträckning och att en stor del av dem får arbete. Det

finns dock säkerligen en hel del att förbättra inom ramen för den processen, bland annat i

vilken omfattning de får arbete inom yrken som motsvarar deras utbildningsbakgrund.

Det som inte har fungerat tillfredsställande är integrationen av korttidsutbildade på arbetsmarknaden.

En mycket stor del, ungefär hälften av dem med kort utbildning, kommer

inte in på arbetsmarknaden och i den mån de gör det blir många arbetslösa. Resultaten

ger en tydlig bild om att det saknas verkningsfulla instrument i integrationsprocessen för

denna utbildningsgrupp, inte minst i form av grundläggande utbildning och yrkesutbildning.

Avsaknaden av effektiva utbildningsvägar leder till att en stor del av utbildningsgruppen

står utanför arbetsmarknaden även om de vistats i landet under lång tid. 63

Fem viktiga utmaningar inför kommande år

Slutsatsen är att det finns fem viktiga utmaningar rörande den framtida arbetskraftstillgången

och matchningen på arbetsmarknaden:

1. Ett tillskott av arbetskraft till arbetsmarknaden (nettoinvandring) för att skapa förutsättningar

för en fortsatt god utveckling av sysselsättningen.

2. En väl fungerande integration.

3. Arbetskraftens utbildning, vilket innefattar frågor kring utbildningsdimensionering

varvid utbildningarnas längd och inriktning så långt som möjligt ska matcha den kommande

efterfrågan på arbetskraft.

4. Att höja sysselsättningsgraden inom den befintliga befolkningen – minskad arbetslöshet

och lägre andel utanför arbetskraften.

5. En regional problematik rörande det begränsade tillskottet av arbetskraft i många

kommuner – i mer än 2 av 3 kommuner riskerar arbetskraftstillgången att minska.

Läs mer om hur invandringen skapar förutsättningar för en fortsatt sysselsättningsökning

i Arbetsförmedlingens rapport Nettoinvandring, sysselsättning och arbetskraft – utmaningar

för morgondagens arbetsmarknad.

62

Med utgångspunkt från SCB:s befolkningsprognos 2014.

63

Se även ”Finding the way: A discussion of the Swedish migrant integration system”, OECD 2014.


Arbetsmarknadsutsikterna våren 2015 105

Regional utveckling

Under 2015 och 2016 väntas en bred förstärkning av arbetsmarknaden och Arbetsförmedlingen

bedömer att sysselsättningen kommer att växa i samtliga län under

prognosperioden. De regionala skillnaderna förblir dock stora med en starkare

utveckling i storstadsregionerna. Detta beror i hög grad på en mer fördelaktig näringsstruktur

i dessa regioner, men också på en starkare befolkningsutveckling.

Därmed tonar en allt tydligare tudelning fram mellan landets olika län.

Storstadslänen fortsatt i täten

Sysselsättningen steg på bred front under 2014 och ett flertal av landets regioner – även

utanför storstadslänen – hade en god sysselsättningstillväxt. Särskilt stark var utvecklingen

i Hallands, Örebro och Uppsala län. Under inledningen på 2015 visar storstadsregionerna

fortsatt en starkare sysselsättningsutveckling. Men även bland övriga län forsätter

sysselsättningen sammantaget att stiga. Därmed gäller fortfarande att regioner med en

större branschbredd och mer utpräglat tjänsteinriktade arbetsmarknader har en starkare

jobbtillväxt än län med en tydligare industriprägel. 64

Stora skillnader i sysselsättningsgrad mellan landets regioner

Sysselsättningsgraden varierar förhållandevis mycket mellan olika delar av landet. Landets

högsta relativa sysselsättningstal återfinns i Stockholms län. Därefter följer Hallands,

Kronobergs och Jönköpings län. Ett flertal län utmärker sig med en betydligt lägre andel

sysselsatta. Här kan Gävleborgs, Blekinge och Örebro län nämnas som regioner med tydliga

avvikelser från riksgenomsnittet. Bland storstadsregionerna noterar Skåne län en

sysselsättningsgrad som är klart under riksgenomsnittet.

Sysselsättningen stiger i hela landet men tudelningen kvarstår

I ett regionalt perspektiv bedöms antalet sysselsatta fortsätta att stiga på bred front under

såväl 2015 som 2016. I takt med att konjunkturen stärks väntas en successivt förstärkt

jobbtillväxt, varvid sysselsättningen totalt sett växer något mer under 2016 än under

2015.

Storstadslänen – med Stockholm i täten – väntas fortsätta att uppvisa den tydligaste

jobbtillväxten. Men sysselsättningsökningen förväntas även växla upp bland merparten av

övriga län under 2016. Utanför storstadslänen väntas en särskilt god sysselsättningstillväxt

i Uppsala och Östergötlands län. Även om sysselsättningen väntas stiga i hela landet

under prognosperioden utgör Gävleborgs, Jämtlands, Södermanlands och Västernorrlands

län motpoler till ovan nämnda regioner. Den svagare utvecklingen i dessa län förklaras

delvis av en ogynnsam näringsstruktur men också av ett vikande befolkningsunderlag

i yrkesaktiva åldrar i ett flertal regioner. 65

64

Beskrivningarna av den regionala sysselsättningsutvecklingen är baserade på underlag från arbetskraftsundersökningen

(AKU). Jämförelserna bygger på säsongrensade data visade som trendvärden för åldersgruppen

16-64 år. Det bör dock understrykas att den regionala sysselsättningsstatistiken är behäftad med relativt stor

osäkerhet, i synnerhet för mindre befolkningsrika län.

65

Läs mer om arbetsmarknadens utveckling i respektive län i Arbetsförmedlingens regionala arbetsmarknadsprognoser

via www.arbetsformedlingen.se/prognoser.


Arbetsmarknadsutsikterna våren 2015 106

Därmed fortsätter den regionala näringsstrukturen i hög grad att begränsa utvecklingen i

många delar av landet. Det tidigare mönstret med en kraftigare sysselsättningstillväxt i

regioner med en mer diversifierad näringsstruktur väntas alltså bestå. Parallellt med en

fortsatt jobbtillväxt inom både de privata och – inte minst – de offentliga tjänstenäringarna

väntas en ökad aktivitet inom industrin gynna sysselsättningen, även i landets traditionellt

sett mer industritunga regioner. 66

Procentuell sysselsättningsförändring mellan kvartal 4 2015 och kvartal 4 2016

Källa: Arbetsförmedlingen

Sysselsättningen förväntas alltså stiga på bred front i landet under både 2015 och 2016,

men tudelningen mellan storstadsregionerna och övriga delar av landet kvarstår. Sammantaget

väntas de tre storstadslänen svara för drygt 70 procent av jobbtillväxten under

prognosperioden, vilket är betydligt mer än deras andel av befolkningen i yrkesaktiv ålder

(16-64 år). I sammanhanget är det värt att notera att Stockholms län ensamt svarar för

över 40 procent av sysselsättningsökningen.

Därmed gäller fortfarande att den regionala sysselsättningsutvecklingen har en tydlig

koppling till näringsstrukturen och befolkningsutvecklingen. Län med en mer diversifierad

arbetsmarknad bedöms generellt sett även framöver få en betydligt gynnsammare

utveckling.

På motsvarande sätt hålls jobbtillväxten tillbaka i regioner som fortfarande befinner sig i

en fas av omställning från en tydlig industridominans till en mer mångfacetterad arbetsmarknad.

I dessa delar av landet bedöms jobbtillväxten bli mer återhållsam.

66

Samtliga beskrivningar av den regionala sysselsättningsutvecklingen avser förväntad utveckling mellan de

sista kvartalen respektive år och motsvarande kvartal ett år tidigare visat som förvärvsarbetande enligt den

registerbaserade arbetsmarknadsstatistiken, RAMS. Därmed avviker de regionala bedömningarna från övriga

beskrivningar av den förväntade sysselsättningsutvecklingen i denna rapport vilka avser sysselsatta enligt AKU

visat som helårsgenomsnitt.


Arbetsmarknadsutsikterna våren 2015 107

Utanför storstadsregionerna utvecklas befolkningen i yrkesaktiv ålder (16-64 år) svagt,

vilket begränsar sysselsättningstillväxten och förstärker skillnaderna mellan storstadsregionerna

och stora delar av övriga landet. Storstadsregionerna är alltjämt attraktiva inflyttningsregioner

vilket förstärker den positiva utvecklingen i dessa län ytterligare. Även

om det trots allt finns län med en relativt stark sysselsättningstrend också utanför storstadsregionerna

beskriver vår prognos sammantaget en utveckling med en tydlig tudelning

mellan storstadslänen och övriga delar av landet.

Fortsatt optimism hos offentliga och privata arbetsgivare

En regional analys av Arbetsförmedlingens konjunkturindikator visar på fortsatt optimism

hos de privata arbetsgivarna. I jämförelse med hösten 2014 har förväntningarna ökat

i tretton av länen och våren 2015 är förväntningarna över det historiska genomsnittet i

flertalet län. Resultaten i konjunkturindikatorn stödjer således bedömningen om en bred

jobbtillväxt under prognosperioden. 67 Arbetsförmedlingens undersökning ligger också väl

i linje med den bild som framkommer vid en regional analys av Konjunkturinstitutets

konfidensindikator för näringslivet för första kvartalet 2015. 68

En nedbrytning av de offentliga arbetsgivarnas förväntningar på utvecklingen det kommande

halvåret visar på expanderande verksamheter, även i det regionala perspektivet,

om än med stora differenser mellan landets regioner. De mest expansiva verksamhetsplaner

återfinns i Gotlands, Västra Götalands och Östergötlands län. Betydligt mer försiktiga

förändringar av de offentliga verksamheterna väntas i Västerbottens, Gävleborgs och Dalarnas

län. I detta sammanhang är de regionala skillnaderna i de offentliga arbetsgivarnas

ekonomiska förutsättningar viktiga. Men det finns även skillnader i den demografiska

utvecklingen mellan länen, vilket påverkar de offentliga arbetsgivarnas verksamheter.

Fortsatt stora regionala skillnader i fråga om rekryteringsproblem

Jämfört med hösten 2014 är andelen arbetsgivare som upplevt svårigheter att rekrytera i

princip oförändrad. Därmed är rekryteringsproblemen små i relation till efterfrågan på

arbetskraft i det privata näringslivet. Emellertid visar Arbetsförmedlingens undersökning

på stora regionala skillnader. Mer utbredda svårigheter att hitta rätt kompetenser noteras

i Norrbottens, Skåne och Södermanlands län medan arbetsgivare i Gotlands och Hallands

län mer sällan signalerar svårigheter att hitta rätt kompetens.

Jämfört med våren 2014 har rekryteringsproblemen stigit i 11 av landets 21 län. Mest

påtagligt har rekryteringsproblematiken ökat i Uppsala, Kronoberg och Södermanland.

Vad gäller storstadslänen tenderar rekryteringsproblemen att öka i Skåne och Västra Götaland,

medan de minskar något i Stockholms län.

67

Jämförelserna är gjorda på basis av säsongrensade och standardiserade nettotal för arbetsgivarnas förväntningar

av efterfrågan på varor och tjänster inför det kommande halvåret. Se även bilaga 1 för en mer utförlig

beskrivning av Arbetsförmedlingens konjunkturindikator.

68

Enligt Konjunkturinstitutets konfidensindikator för näringslivet. Redovisningen är indelad i länsgrupper

enligt NUTS 2-nivå. Se bilaga 4 för en förteckning över samtliga länsgrupper.


Arbetsmarknadsutsikterna våren 2015 108

Norrbotten

Skåne

Södermanland

Gävleborg

Uppsala

Västra Götaland

Örebro

Blekinge

Västerbotten

Kronoberg

Jämtland

Västmanland

Jönköping

Kalmar

Värmland

Stockholm

Västernorrland

Östergötland

Dalarna

Halland

Gotland

Brist på arbetskraft per län

Andel arbetsställen inom privat sektor som upplevt

rekryteringsproblem under det senaste halvåret

Heldragen linje = riksgenomsnitt

0 5 10 15 20 25 30

Procent

Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökningar

Även bland de offentliga arbetsgivarnas verksamheter noteras ökade rekryteringsproblem.

I det regionala perspektivet tonar mer utbredda rekryteringsproblem fram i Jämtlands,

Hallands, Örebro och Dalarnas län. Motpolerna är Kalmar, Norrbotten och Västerbotten

där en betydligt mindre omfattande bristproblematik redovisas.

Jämtland

Halland

Örebro

Dalarna

Stockholm

Södermanland

Uppsala

Västernorrland

Skåne

Blekinge

Kronoberg

Gotland

Västmanland

Jönköping

Gävleborg

Västra Götaland

Värmland

Östergötland

Västerbotten

Norrbotten

Kalmar

Brist på arbetskraft per län

Andel offentliga verksamheter som upplevt

rekryteringsproblem under det senaste halvåret

Heldragen linje = riksgenomsnitt

0 10 20 30 40 50 60 70

Procent

Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökningar

Vårens undersökning indikerar dessutom att rekryteringsproblemen ökat i fjorton län.

Här utmärker sig i synnerhet Gävleborgs, Hallands, Dalarnas, Västernorrlands och Gotlands

län. I dessa regioner har bristtalen för offentliga verksamheter stigit med

10 procentenheter eller mer i jämförelse med höstens arbetsgivarundersökning. Samtidigt

har rekryteringsproblemen minskat relativt mycket i Norrbottens och Östergötlands län.

Noterbart är också att samtliga storstadslän noterar ökade bristtal.


Arbetsmarknadsutsikterna våren 2015 109

Regional branschstruktur påverkar rekryteringsproblematiken

Vårens undersökning påvisar således stora regionala skillnader mellan arbetsgivarnas

rekryteringsmöjligheter. Dessa olikheter återspeglar i hög grad de skillnader som finns i

fråga om branschstruktur, men situationen påverkas även av utvecklingen inom de olika

branscherna. Naturligtvis påverkas situationen också av den allmänna tillgången på arbetskraft

inom olika yrken i skilda delar av landet.

För de offentliga arbetsgivarna inverkar dessutom de ekonomiska förutsättningarna på

möjligheten att anställa och därmed också på förekomsten av rekryteringsproblem. De

regionala skillnaderna påverkas även av hur generationsväxlingen ser ut i olika län. Det

blir därmed en stor utmaning att upprätthålla en god offentlig servicenivå i de delar av

landet som befinner sig i en utveckling med ett sjunkande utbud av arbetskraft.

Färre varsel i de flesta regioner

För fjolåret noteras en omfattande, och dessutom mycket bred, nedgång av antalet varsel

utifrån ett regionalt perspektiv. Endast ett fåtal regioner – Östergötlands, Västerbottens

och Norrbottens län – bokförde fler varsel under 2014 jämfört med 2013. Även under

inledningen av 2015 tenderar varselnivåerna att vara måttliga i de flesta av landets regioner.

Stora regionala skillnader i arbetslöshet

Under slutet på 2013 och första halvåret 2014 visades en tydlig och mycket bred nedgång

av antalet inskrivna arbetslösa. 69 Sedan hösten 2014 har dock minskningstakten tydligt

avtagit och under inledningen på 2015 har minskningen helt avstannat i ett antal län. Mer

specifikt gäller detta Gävleborgs, Kronobergs och Blekinge län. Emellertid ligger de relativa

arbetslöshetsnivåerna i april 2015 under fjolårets nivåer i den absoluta merparten av

län. Undantagen är Gävleborgs och Kronobergs län där andelen inskrivna arbetslösa ökat

något i jämförelse med fjolåret. 70

Därmed består de mycket stora regionala skillnaderna och traditionella industriregioner

som Gävleborgs, Blekinge och Södermanlands län noterar under inledningen på 2015

relativa arbetslöshetsnivåer på över 10 procent. Precis som tidigare är arbetslösheten

väsentligt lägre i de mer tjänstebaserade regionerna Uppsala, Hallands och Stockholms

län. Runt Stockholms och Uppsala läns starka och integrerade arbetsmarknad återfinns

dessutom flera län med en betydligt svagare sits. Gemensamt för dessa är deras mer industribetonade

arbetsmarknader och en pågående omställning mot bredare branschstrukturer.

Lägre arbetslöshetsnivåer väntas i flertalet län

Den breda sysselsättningstillväxten i landet avspeglas i fallande arbetslöshetsnivåer i de

flesta av landets regioner under prognosperioden. Den tidigare beskrivna tudelningen

mellan mer industriintensiva och mer tjänsteintensiva arbetsmarknader består, vilket

innebär fortsatt höga arbetslöshetsnivåer i främst Gävleborgs, Blekinge och Söderman-

69

Inskrivna arbetslösa utgörs av öppet arbetslösa samt inskrivna i program med aktivitetsstöd.

70

Alla jämförelser av arbetslösheten i detta avsnitt avser inskrivna arbetslösa visat som andelar av den registerbaserade

arbetskraften. Läs mer om hur arbetslösheten redovisas i Arbetsförmedlingens verksamhetsstatistik

samt om den registerbaserade arbetskraften i Bilaga 2: Om Arbetsförmedlingens verksamhetsstatistik.


Arbetsmarknadsutsikterna våren 2015 110

lands län. I dessa län förväntas relativa arbetslöshetstal på över 10 procent även under

fjärde kvartalet 2015. Samtidigt väntas betydligt lägre arbetslöshetnivåer i Uppsala,

Stockholms och Hallands län. Bland storstadsregionerna bedöms Skåne län fortsätta att

bokföra den högsta arbetslösheten.

Takten i minskningen fram till fjärde kvartalet 2016 är relativt jämn mellan länen, vilket

medför att det tidigare beskrivna regionala mönstret består. I Hallands och Stockholms

län förväntas arbetsmarknaden stärkas i sådan grad att arbetslösheten når nivåer klart

under 6 procent under sista kvartalet 2016, i Uppsala län bedöms arbetslösheten till och

med understiga 5 procent. Däremot förväntas Gävleborgs, Södermanlands och Blekinge

län fortsätta att notera relativa arbetslöshetnivåer på över 10 procent, även vid slutet av

2016.

Inskrivna arbetslösa (16-64 år) som andel av den registerbaserade arbetskraften,

kvartal 4 2016

Källa: Arbetsförmedlingen

Utvecklingen innebär sammantaget att de regioner som redan i utgångsläget har ett gynnsammare

läge också uppvisar en fortsatt tydligare nedgång av arbetslösheten. I detta

sammanhang utmärker sig inte minst Uppsala, Stockholms och Hallands län. Den regionala

fördelningen av arbetslösheten bestäms således i mycket hög grad av förändringen av

den regionala sysselsättningen. På regional nivå påverkas dock utvecklingen även av ett i

vissa län stagnerande, eller till och med minskande, utbud av arbetskraft. Denna situation

återfinns i flera län utanför storstadsregionerna.

Andelen arbetssökande med en svagare ställning ökar i allt fler län

Arbetsförmedlingens på senare år allt bredare uppdrag och det starka tillskottet av arbetssökande

med kort utbildning har som nämnts tidigare i denna rapport förändrat

sammansättningen av de arbetssökande som är inskrivna på Arbetsförmedlingen kraf-


Arbetsmarknadsutsikterna våren 2015 111

tigt. 71 Den tidigare breda nedgången av inskrivna arbetslösa omfattar i de flesta län både

arbetssökande med en starkare ställning på arbetsmarknaden och arbetssökande som bär

på egenskaper som gör det svårare att snabbt komma ut i arbete. Detta framkommer vid

en jämförelse av fördelningen mellan inskrivna arbetslösa i utsatta grupper. Under loppet

av 2014 och likaledes under inledningen på 2015 har utvecklingsriktningarna för dessa

olika grupper börjat skilja sig åt mer och mer i ett regionalt perspektiv. Medan arbetssökande

med en starkare ställning på arbetsmarknaden fortsätter att falla i hela landet visar

allt fler län på gradvis stigande antal inskrivna arbetslösa i utsatta grupper. Detta innebär

att den tidigare successiva förändringen av sammansättningen av de inskrivna arbetslösa

har förstärkts under 2015.

Ställt i relation till den registerbaserade arbetskraften visar Gävleborgs och Södermanlands

län störst andel arbetssökande i utsatta grupper. Även i Blekinge, Västmanlands och

Skåne län utgör gruppen utsatta arbetssökande stora inslag i arbetskraften. I dessa regioner

utgör utsatta grupper mer än 6 procent av den registerbaserade arbetskraften. Detta

är även regioner med hög arbetslöshet totalt sett. Samtidigt återfinns betydligt lägre andelar

i utsatta grupper i framför allt Hallands och Uppsala län – detta relativt den registerbaserade

arbetskraften.

Andel inskrivna arbetslösa 16-64 år

av registerbaserad arbetskraft

kv1 2015

Utsatta grupper

Övriga inskrivna arbetslösa

Gävleborg

Blekinge

Södermanland

Skåne

Västernorrland

Västmanland

Östergötland

Värmland

Kronoberg

Gotland

Örebro

Kalmar

Jämtland

Norrbotten

Västra Götaland

Dalarna

Västerbotten

Jönköping

Halland

Stockholm

Uppsala

Riket

0 2 4 6 8 10 12

Procent

Källa: Arbetsförmedlingen

Stor andel arbetssökande med utsatt ställning i flera län

Antalet inskrivna arbetslösa med en svagare ställning på arbetsmarknaden har ökat i allt

fler län under inledningen på 2015 samtidigt som utvecklingen varit fortsatt stark för

övriga inskrivna arbetslösa. Första kvartalet 2015 utgjorde gruppen utsatta 67 procent av

hela gruppen inskrivna arbetslösa, vilket kan jämföras med 62 procent för ett år sedan.

Den regionala spännvidden är dock alltjämt mycket stor. Störst andel arbetssökande med

en svagare position av inskrivna arbetslösa återfinns i Södermanlands, Stockholms och

Västmanlands län. Där utgör gruppen utsatta omkring 70 procent av de inskrivna arbets-

71

Se avsnittet Arbetslösa med utsatt ställning på arbetsmarknaden, sidan 81 för en detaljerad redovisning av

detta.


Arbetsmarknadsutsikterna våren 2015 112

lösa. I denna grupp av län utmärker sig Stockholm med sin låga arbetslöshet, där samtidigt

en mycket stor andel av de inskrivna arbetslösa utgörs av arbetssökande med en svagare

position. Den höga andelen inskrivna arbetslösa i utsatta grupper i Stockholms län

förklaras av ett fortsatt tydligt inflöde av arbetssökande födda utanför Europa och allt fler

sökande med svag utbildningsbakgrund. Den fortsatt goda jobbtillväxten i Stockholms län

har även fortsatt att gynna starkare arbetssökande i betydligt högre grad än de utsatta

grupperna. Att även Södermanlands och Västmanlands län uppvisar mycket höga andelar

arbetssökande med en svagare ställning förklaras dels av de regionala näringsstrukturernas

tydligare industriprägel dels av ett fortsatt tillskott av arbetssökande med en svagare

utbildningsbakgrund. Dessa faktorer förklarar även sammansättningen av de inskrivna

arbetslösa i flera andra mellansvenska regioner.

Fördelning av inskrivna arbetslösa 16-64 år, i utsatta

grupper* respektive övriga inskrivna arbetslösa

(ej dubbelräkning mellan grupperna), april 2015

Utsatta grupper

Övriga inskrivna arbetslösa

Gotland

Västerbotten

Halland

Blekinge

Norrbotten

Värmland

Jämtland

Västernorrland

Skåne

Kalmar

Dalarna

Västra Götaland

Jönköping

Uppsala

Östergötland

Örebro

Kronoberg

Gävleborg

Västmanland

Stockholm

Södermanland

Riket

0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100

Procent

*Förgymnasialt utbildade, äldre 55-64 år, utomeuropeiskt födda

och funktionsnedsatta med nedsatt arbetsförmåga

Källa: Arbetsförmedlingen

I ett antal regioner är samtidigt fördelningen mellan inskrivna arbetslösa i utsatta grupper

och övriga inskrivna arbetslösa något jämnare. Flera län med en jämnare fördelning

mellan utsatta grupper och övriga inskrivna arbetslösa kännetecknas även av en svag

utveckling av befolkningen i arbetsför ålder under de senaste åren. Detta gäller till exempel

Västerbottens, Norrbottens, Hallands, Värmlands och Blekinge län. Det är dock viktigt

att understryka att det naturligtvis finns flera faktorer bakom de regionala skillnaderna i

sammansättningen av de inskrivna arbetslösa. De demografiska förändringarna är emellertid

en viktig pusselbit.


Arbetsmarknadsutsikterna våren 2015 113

Jämförelse med tidigare prognoser

Antalet sysselsatta stiger undan för undan. Mellan helåren 2013 och 2014 uppgick ökningen

(i åldersgruppen 16-64 år) till i genomsnitt 43 000 personer, alltså en lika stor

förändring som mellan 2012 och 2013. Uppgången mellan 2013 och 2014 blev därmed

marginellt större än de 41 000 som förutsades i vårprognosen 2014.

När det gäller utvecklingen under 2015 har tillförsikten däremot ökat något sedan i höstas,

men minskat något sedan förra vårens utsikter. I sistnämnda rapport angavs ökningen

mellan 2014 och 2015 till 54 000, medan höstutsikterna prognostiserade 46 000 fler

sysselsatta. I vårprognosen 2015 räknar vi med en sysselsättningstillväxt på 50 000 personer.

I stort sett kan man emellertid hävda att sysselsättningsutvecklingen i år och förra

året väl följer de tidigare utfärdade prognoserna.

För arbetskraftens del beräknades våren 2014 en ökning mellan 2013 och 2014 med i

medeltal 38 000. Det slutliga utfallet blev en uppgång med 40 000 personer. För 2015

angavs den årsbaserade ökningen i de tidigare prognoserna till 34 000 respektive 44 000,

och även i nu föreliggande prognos har vi fastställt uppgången mellan 2014 och 2015 till

44 000 personer.

Prognoserna över arbetskraft och sysselsättning ledde i vårprognosen 2014 fram till en

beräknad genomsnittlig arbetslöshet (16-64 år) på 8,0 procent år 2014. Denna nivå lämnades

oförändrad i höstens prognos, och den överensstämde helt med det slutliga utfallet.

För 2015 angavs i förra årets vårprognos talet 7,6 procent, vilket i höstprognosen justerades

till 7,9 procent. I den nu aktuella prognosen bedöms årets relativa arbetslöshet stanna

vid 7,8 procent.


Arbetsmarknadsutsikterna våren 2015 114

Bilagor

Bilaga 1. Metod och urval ................................................................................................................... 115

Bilaga 2. Om Arbetsförmedlingens verksamhetsstatistik ................................................................. 118

Bilaga 3. Kodförklaring till länsbokstäverna ....................................................................................... 125

Bilaga 4. Länsgrupper – NUTS 2 ....................................................................................................... 126

Bilaga 5. Förteckning över fördjupningar ........................................................................................... 127


Arbetsmarknadsutsikterna våren 2015 115

Bilaga 1. Metod och urval

Historik och syfte

Arbetsförmedlingen har gjort prognoser sedan 1960-talet och arbetssättet har utvecklats

kontinuerligt sedan dess. Den nuvarande metodiken infördes i mitten av 1990-talet, och

samtidigt infördes ett enhetligt intervjuformulär. Därefter har vissa frågor utvecklats och

antalet frågor har dessutom utökats något.

Syftet med Arbetsförmedlingens prognosarbete är att ge myndigheten detaljerad kunskap

om läget och framtidsutsikterna på arbetsmarknaden, vilket är viktigt för förmedlingens

arbete med vägledning. Prognosarbetet stöder på så sätt Arbetsförmedlingens kärnuppgift

som är att matcha arbetssökande mot arbetsgivarnas rekryteringsbehov, samtidigt

som det stärker myndighetens relationer med arbetsgivarna. Arbetsförmedlingens kontakter

med de lokala arbetsgivarna underlättar även förmedlingens arbete med grupper

med en svagare ställning på arbetsmarknaden. Det sammanställda materialet är också ett

viktigt underlag för planeringen av verksamheten på såväl lokal som central nivå. Ytterligare

ett viktigt syfte med Arbetsförmedlingens prognoser är att informera och påverka

externa aktörer.

Parallellt med att Arbetsförmedlingen publicerar sina nationella arbetsmarknadsutsikter

presenteras även 21 regionala prognoser. Vår förhoppning är att arbetsmarknadsprognoserna

ska bidra till förbättrade förutsättningar för åtgärder som syftar till att ytterligare

effektivisera arbetsmarknaden. Läs mer om Arbetsförmedlingens prognosverksamhet

samt ta del av våra rapporter via vår hemsida: arbetsformedlingen.se/prognoser.

Metod och undersökningens genomförande

Utgångspunkten för Arbetsförmedlingens prognoser är intervjuer med ett mycket stort

antal privata och offentliga arbetsgivare. Intervjuerna görs av arbetsförmedlare och svaren

inhämtas via dialog med arbetsgivarna vid ett besök eller per telefon. Motivet till detta

arbetssätt är att den ansvarige arbetsförmedlaren ska ha god möjlighet att ställa följdfrågor,

bland annat för att minska risken för missförstånd kring frågornas syfte och innehåll.

Frågorna handlar bland annat om arbetsgivarnas bedömning om efterfrågan på varor och

tjänster. Vidare ställs frågor om företagens kapacitetsutnyttjande, antal anställda, rekryteringsbehov,

arbetskraftsbrist, bristyrken samt löneutveckling. På motsvarande sätt får

de offentliga arbetsgivarna frågor om utvecklingen av sin verksamhet samt om eventuell

övertalighet. Uppgifterna inhämtas under sekretesskydd enligt SFS 2009:400 (Offentlighets-

och sekretesslagen) 28 kap 12§. Arbetsgivarna har ingen juridiskt bindande skyldighet

att delta i Arbetsförmedlingens undersökning.

Prognosarbetet involverar hela Arbetsförmedlingens organisation, det vill säga såväl de

lokala förmedlingskontoren som centralt placerade funktioner i myndigheten. Arbetsförmedlingen

publicerar två prognoser per år, en på våren (med intervjuperiod mars-april

och presentation i början av juni) och en på hösten (med intervjuperiod septemberoktober

och presentation i början av december).

Resultaten av arbetsgivarundersökningarna utgör den viktigaste basen för prognosbedömningarna.

En analys och sannolikhetsbedömning av svaren görs dock även på grundval

av statistik och andra faktorer som påverkar utvecklingen på arbetsmarknaden. De


Arbetsmarknadsutsikterna våren 2015 116

prognossiffror som presenteras är således Arbetsförmedlingens egna slutsatser om den

förväntade utvecklingen på arbetsmarknaden och i ekonomin. Där inte annat anges avser

samtliga analyser och prognoser av arbetslösheten, sysselsättningen och arbetskraften

åldersgruppen 16-64 år.

Urval och svarsfrekvenser

Basen för förmedlingens prognoser är intervjuer med ett representativt urval av arbetsställen

72 hämtade från Statistiska centralbyråns (SCB) företagsregister. Från och med

2013 avser urvalen arbetsställen med minst fem anställda. För arbetsställen med fler än

100 anställda är undersökningen en totalundersökning. Urvalet är stratifierat utifrån

näringsgren (enligt SNI 2007, se även nedan), arbetsställestorlek 73 och län. Samma urval

används normalt i ett år (två prognostillfällen) innan det byts ut mot ett nytt.

Det nuvarande urvalet är uppdelat i två grupper. (1) Basurvalet, vilket utgör grunden för

de analyser som görs på riks- och på länsnivå. (2) Tilläggsurvalet, vilket är ett tillägg av

arbetsställen som anpassas efter lokala behov. Detta urval används således främst för att

ge en bättre spegling av utvecklingen på lokala arbetsmarknader.

Inför varje intervjuomgång gör de lokala arbetsförmedlingarna en förberedande granskning

av det aktuella urvalet av arbetsställen. Inga ändringar får dock genomföras bortsett

från korrigeringar av eventuella direkta felaktigheter.

För att vara en urvalsundersökning är antalet intervjuade arbetsställen mycket stort vilket

gör att tillförlitligheten totalt sett bedöms som god. I den nu aktuella undersökningen

består basurvalet av 11 400 arbetsställen.

Deltagandet i Arbetsförmedlingens arbetsgivarundersökning är generellt mycket högre än

i liknande undersökningar, dels genom att frågorna ställs vid ett personligt möte eller via

telefon, dels tack vare Arbetsförmedlingens redan upparbetade kontakter med arbetsgivarna.

I vårens undersökning uppgick svarsfrekvensen för basurvalet till 77 procent, vilket

är samma nivå som i föregående undersökning.

Arbetsförmedlingen intervjuar även representanter för olika verksamhetsområden i landets

samtliga kommuner och landsting. Det sker också intervjuer med ett urval statliga

arbetsgivare. I vårens undersökning uppgick Arbetsförmedlingens urval av offentliga

arbetsgivare till 2 200 stycken. Svarsfrekvensen för de offentliga verksamheterna var

denna gång 84 procent, vilket är tre procentenheter lägre än i föregående arbetsgivarundersökning.

Arbetsförmedlingens konjunkturindikator och verksamhetsindikator

Arbetsförmedlingens konjunkturindikator mäter arbetsgivarnas förväntningar på efterfrågan.

Indikatorn bygger på underlag från Arbetsförmedlingens arbetsgivarundersökning

och presenteras för näringsgrenarna industri, byggverksamhet och privata tjänster

samt för totala näringslivet. Indikatorn visar om arbetsgivarna förväntar sig att efterfrågan

på deras varor och tjänster ska öka, minska eller vara oförändrad under de kommande

6 månaderna. Arbetsgivarnas bedömningar sammanställs sedan till nettotal.

72

Med arbetsställe avses ett företags lokala arbetsplats.

73

Urvalet är fördelat på följande storleksklasser: 5-9, 10-19, 20-49, 50-99 samt 100- anställda.


Arbetsmarknadsutsikterna våren 2015 117

Arbetsförmedlingens arbetsgivarundersökning genomförs två gånger per år, vår respektive

höst. Undersökningen på våren genomförs under kvartal 2 och höstundersökningen

under kvartal 4. Värden för kvartal 1 och kvartal 3 tas fram med hjälp av linjär interpolering.

Därefter säsongrensas nettotalen med X12-Arima för att sedan standardiseras så att

medelvärdet blir 0 och standardavvikelsen 1.

De standardiserade serierna för industri, byggverksamhet och privata tjänster summeras

sedan till en total med hjälp av ett viktsystem. Som vikter används förvärvsarbetande

enligt RAMS i industrin, byggverksamhet och privata tjänster. I ett sista steg transformeras

tidsserien till en serie med medelvärde 100 och standardavvikelse 10. Tolkningen av

konjunkturindikatorn blir således att värden över 100 visar ett starkare förväntningsläge

än normalt och värden över 110 ett mycket starkare förväntningsläge än normalt. På motsvarande

sätt visar värden under 100 på ett svagare förväntningsläge än normalt och värden

under 90 på ett mycket svagare förväntningsläge än normalt.

Arbetsförmedlingens verksamhetsindikator för offentliga arbetsgivare beräknas på

samma sätt som vår konjunkturindikator men kartlägger istället förväntningarna om

utvecklingen av tjänsteproduktionen hos de offentliga verksamheter som ingår i vår arbetsgivarundersökning.

Som vikter för de olika offentliga huvudmännen används anställda

enligt den Kortperiodiska sysselsättningsstatistiken. Resultaten från verksamhetsindikatorn

ska tolkas på samma sätt som resultaten från konjunkturindikatorn.

Näringsgrensindelning

Utgångspunkten för branschbeskrivningarna i Arbetsförmedlingens prognosarbete är

indelningen i SCB:s arbetskraftsundersökningar (AKU), baserat på SNI 2007 enligt så

kallad grov nivå.

Näringsgren

Jord- och skogsbruk 01-03

SNI 2007-kod

Industri 05-33, 35-39

därav övrig tillverkning, exkl. utvinning, energi och miljö 05-24, 31-32

därav tillverkning av verkstadsvaror 25-30, 33

Byggverksamhet 41-43

Handel 45-47

Transport 49-53

Hotell och restaurang 55-56

Information och kommunikation 58-63

Finansiell verksamhet och företagstjänster 64-82

Offentlig förvaltning 84, 99

Utbildning 85

Vård och omsorg 86-88

Personliga och kulturella tjänster 90-98

För gruppen privata tjänster i vår redovisning har vi aggregerat näringsgrenarna (1) handel,

(2) transport, (3) hotell och restaurang, (4) information och kommunikation, (5) finansiell

verksamhet och företagstjänster samt (6) personliga och kulturella tjänster. För

gruppen offentliga tjänster har vi på motsvarande sätt summerat näringsgrenarna (1)

offentlig förvaltning, (2) utbildning samt (3) vård och omsorg. Det bör betonas att denna

indelning av offentliga tjänster inte skiljer mellan offentliga och privata utförare.


Arbetsmarknadsutsikterna våren 2015 118

Bilaga 2. Om Arbetsförmedlingens verksamhetsstatistik

Uppgifterna i Arbetsförmedlingens vecko- och månadsstatistik hämtas ur det operativa

förmedlingssystemet vid Arbetsförmedlingen. Sökandestatistiken omfattar personer inskrivna

vid Arbetsförmedlingen uppdelade på bland annat öppet arbetslösa och deltagare

i olika arbetsmarknadspolitiska program. Platsstatistiken omfattar rekryteringsbehov

som arbetsgivare anmält direkt till Arbetsförmedlingen, via självservicesystemet Annonsera

Direkt eller som direktregistrerade platser. Varje vardag går uppgifter från det operativa

förmedlingssystemet till händelsedatabasen där den senast inlagda uppgiften lagras.

Uppgifterna ligger till grund för såväl vecko- som månadsstatistiken.

Arbetsförmedlingens verksamhetsstatistik ska inte förväxlas med den officiella arbetsmarknadsstatistiken

som tillhandahålls av Statistiska centralbyrån (SCB). SCB:s aktuella

uppgifter om bland annat sysselsättningen, arbetslösheten och arbetskraften utgår från

månatliga arbetskraftsundersökningar (AKU). Vid jämförelser med statistik från andra

länder ska alltid SCB:s arbetsmarknadsstatistik användas. Till följd av olika metoder för

uppgiftsinsamling redovisar AKU och Arbetsförmedlingens registerstatistik inte samma

antal arbetslösa. Skillnaden är störst under sommarmånaderna. Alla arbetslösa är inte

inskrivna på Arbetsförmedlingen och alla som är inskrivna på Arbetsförmedlingen är inte

arbetslösa.

I denna rapport är analyser och beskrivningar av utvecklingen för arbetssökande som är

inskrivna på Arbetsförmedlingen baserade på gruppen inskrivna arbetslösa. Denna

grupp utgörs av summan av antalet öppet arbetslösa och antalet sökande i program med

aktivitetsstöd.

- Öppet arbetslösa är arbetssökande som är inskrivna på en arbetsförmedling, är

utan arbete, aktivt söker och omgående kan tillträda ett arbete samt inte deltar i

ett arbetsmarknadspolitiskt program. Gruppen kallades tidigare ”arbetslösa”.

- Sökande i program med aktivitetsstöd är de som deltar i ett arbetsmarknadspolitiskt

program där aktivitetsstöd är den sammanfattande benämningen på den ersättning

som deltagarna i programmen erhåller. De arbetsmarknadspolitiska

programmen är:

- Jobb- och utvecklingsgarantin (JOB) är ett program avsett för personer med

långa inskrivningstider och syftar till att aktivera dem med inriktning mot arbetslivet.

Programmet är indelat i tre faser där den första fasen, som omfattar högst

150 dagar, innehåller kartläggning, jobbsökaraktiviteter med coachning och förberedande

insatser. I den andra fasen tillkommer arbetsplatsförlagda aktiviteter,

såsom arbetspraktik och arbetsträning, under ytterligare 300 dagar. De som efter

denna tid fortfarande inte funnit någon lösning på sina arbetslöshetsproblem erbjuds

deltagande i sysselsättningsfasen. Där erbjuds sysselsättning hos en arbetsgivare,

i form av arbetsuppgifter som annars inte skulle utföras och som kan

ses som kvalitetshöjande. Sysselsättningsfasen kan pågå i högst två år, men den

arbetssökande som då ännu inte kommit ut på den öppna arbetsmarknaden kan

anvisas till en ny sysselsättningsfas, hos någon annan arbetsgivare.

- Enligt Regeringens budgetproposition våren 2015 kommer emellertid sysselsättningsfasen

att långsiktigt trappas ned, med början hösten 2015. I dess ställe har


Arbetsmarknadsutsikterna våren 2015 119

aviserats dels omfattande utbildningssatsningar, dels de nya programmen Extratjänster

för långtidsarbetslösa samt Traineejobb inom ramen för 90-

dagarsgarantin. Beslut om dessa program fattas i Riksdagen i juni 2015.

- Jobbgaranti för ungdomar (UGA) är ett program för ungdomar mellan 16 och 24

år som har varit arbetslösa i mer än 90 dagar. Programmet omfattar under de

första tre månaderna fördjupad kartläggning, studie- och yrkesvägledning och

jobbsökaraktiviteter med coachning. Därefter blir det även aktuellt med arbetspraktik,

utbildning, stöd till start av näringsverksamhet eller arbetslivsinriktad

rehabilitering. Den som efter 15 månader i UGA:n fortfarande inte funnit någon

lösning på sina arbetslöshetsproblem erbjuds deltagande i JOB.

- Arbetsmarknadsutbildning erbjuds dels som ett fristående arbetsmarknadspolitiskt

program, dels som en aktivitet inom garantiprogrammen. Utbildningen är

yrkesinriktad och kurserna upphandlas av Arbetsförmedlingen hos olika anordnare.

För att anvisas till Arbetsmarknadsutbildning gäller generellt att den sökande

ska vara minst 25 år, inskriven på Arbetsförmedlingen och arbetslös eller

med risk för att bli arbetslös. Utbildningstiden är individuell, men vanligen inte

längre än sex månader.

- Praktik erbjuds dels som ett fristående arbetsmarknadspolitiskt program, dels

som en aktivitet inom garantiprogrammen. Det finns flera olika typer av Praktik:

Arbetspraktik, Prova-på-plats (där bland annat insatsen Yrkeskompetensbedömning

ingår) och Praktisk kompetensutveckling. Det gemensamma för insatserna

är att de är arbetsplatsförlagda samt att de ska stärka individens möjligheter

att få ett arbete. De olika praktikinsatserna pågår vanligen under en period varierade

från en dag (Yrkeskompetensbedömning) upp till sex månader (Arbetspraktik).

- Stöd till start av näringsverksamhet erbjuds dels som ett fristående arbetsmarknadspolitiskt

program, dels som en aktivitet inom garantiprogrammen. Stödet

lämnas till den som bedöms ha goda förutsättningar att driva företag varvid verksamheten

bedöms bli lönsam och ge en varaktig sysselsättning. Stödet lämnas

normalt under maximalt sex månader.

- Förberedande insatser erbjuds dels som fristående arbetsmarknadspolitiskt program,

dels som en aktivitet inom garantiprogrammen. Insatserna är individuellt

utformade och av vägledande, rehabiliterande eller orienterande karaktär. De används

i första hand för personer som behöver förbereda sig för något annat arbetsmarknadspolitiskt

program eller för ett arbete. Tidsperioden för förberedande

insatser är normalt sex månader. Som exempel på Förberedande insatser

kan nämnas Förberedande utbildning, som kan vara upphandlad eller ges inom

det reguljära utbildningsväsendet. Inom Förberedande insatser ingår även Arbetslivsintroduktion,

som är ett program för dem vars dagar med sjukpenning eller

tidsbegränsad sjukersättning har tagit slut. Under programtiden kan deltagarna

ta del av samtliga aktiviteter och program som Arbetsförmedlingen erbjuder.

Programmet erbjuds både arbetslösa och personer som har ett jobb.

- Projekt med arbetsmarknadspolitisk inriktning är insatser som sker i samverkan

mellan Arbetsförmedlingen och andra aktörer på arbetsmarknaden. Projektet ska

vara av det slaget att det inte kan anordnas inom ramen för övriga arbetsmarknadspolitiska

program men inte heller strider mot bestämmelser om andra pro-


Arbetsmarknadsutsikterna våren 2015 120

gram. Projektet ska ha sådan inriktning att de stärker enskildas möjligheter att få

och behålla ett arbete.

- Arbetsträning med handledare och Arbetsträning inom praktiskt basår är två

insatser inom Etableringsuppdraget som startade i mars 2014. Dessa vänder sig

till skyddsbehövande flyktingar och deras anhöriga och kan pågå i högst sex respektive

tolv månader. Efter genomgången arbetsträning hänvisas deltagarna till

övriga program inom Etableringsuppdraget.

Gruppen inskrivna arbetslösa innehåller de kategorier av arbetssökande som bäst illustrerar

den konjunkturbaserade utvecklingen på arbetsmarknaden. Inskrivna arbetslösa

omfattar dessutom de kategorier av arbetssökande i Arbetsförmedlingens verksamhetsstatistik

som närmast överensstämmer med de officiella arbetslöshetssiffrorna i SCB:s

AKU. Deltagarna i arbetsmarknadspolitiska program ska i AKU klassificeras som heltidsstuderande

arbetssökande och därmed, i enlighet med en ILO-konvention, som arbetslösa.

I praktiken blir dock åtskilliga av programdeltagarna vid Arbetsförmedlingen inte

bokförda som arbetslösa i AKU, medan omvänt ganska många av dem som i AKU bokförs

som arbetslösa inte är inskrivna vid Arbetsförmedlingen. Det sistnämnda gäller i synnerhet

många studerande som under skolloven inte är berättigade till arbetslöshetsersättning.

Vid sidan av dessa kategorier finns även andra grupper av arbetssökande.

- Sökande som har arbete med stöd är personer som har en anställning där arbetsgivaren

får ett ekonomiskt stöd. I huvudsak utgörs denna grupp av deltagare i

särskilda insatser för arbetssökande med funktionsnedsättning som medför nedsatt

arbetsförmåga. Dessa insatser är främst Lönebidrag, Offentligt skyddat arbete,

Utvecklingsanställning och Trygghetsanställning. Dessutom finns anställningsstöd

som riktar sig till personer utan funktionsnedsättning, men med svårigheter

att få ett reguljärt arbete. Dessa insatser är Särskilt anställningsstöd, för

personer som avslutat minst fas 1 inom JOB, Förstärkt särskilt anställningsstöd,

för personer som deltar i JOB:s sysselsättningsfas, samt Instegsjobb, som riktar

sig till nyanlända invandrare som beviljats uppehållstillstånd under de senaste 36

månaderna.

- Sökande som har arbete utan stöd är arbetssökande som har en tillfällig timanställning

eller är deltidsarbetslösa samt personer med tillfälligt arbete (mindre

än tre månaders varaktighet). Om arbetssökande inom någon av dessa kategorier

deltar i ett arbetsmarknadspolitiskt program parallellt med sin tim- eller deltidsanställning

registreras de istället som deltagare i program med aktivitetsstöd.

Till Sökande som har arbete utan stöd räknas också de ombytessökande, det vill

säga arbetssökande som har ett fast arbete i önskad omfattning, men som söker

efter ett annat arbete.

- Nystartsjobb är en subventionerad anställning som inte räknas till de arbetsmarknadspolitiska

programmen eftersom det finansieras via skattekreditering av

arbetsgivaravgiften. Stödet ges för personer som stått utanför arbetslivet länge

samt för flyktingar och deras anhöriga. Särskilt nystartsjobb är en form av

Nystartsjobb för långtidssjukskrivna och personer med sjuk- eller aktivitetsersättning.


Arbetsmarknadsutsikterna våren 2015 121

- Yrkesintroduktion startade i januari 2014. Denna insats innebär ekonomiskt stöd

till arbetsgivare som anställer ungdomar mellan 15 och 24 år. Yrkesintroduktion

– som kan pågå i sex till tolv månader – innehåller förutom betald sysselsättning

även handledning och i vissa fall även utbildning.

- Övriga inskrivna vid Arbetsförmedlingen utgörs i första hand av arbetssökande

med förhinder. Det är arbetssökande som för tillfället är förhindrade att aktivt

söka och/eller tillträda ett arbete. Dessutom ingår här EU/EES-sökande – arbetslösa

som reser till annat land inom EU/EES för att under högst tre månader söka

arbete – samt arbetslösa Yrkesfiskare.

Grupper med utsatt ställning

Begreppet inskrivna arbetslösa med utsatt ställning (utsatta grupper) har använts av Arbetsförmedlingen

under lång tid. Det började initialt användas för knappt 10 år sedan i

Arbetsmarknadsutsikterna”. De tal som presenteras avseende arbetslösa med utsatt

ställning är rensade från dubbelräkningar. Det innebär att en arbetslös, som i praktiken

kan ingå i flera av grupperna med utsatt ställning, endast räknas en gång.

Begreppet innefattar:

- Arbetslösa med endast förgymnasial utbildning

- Arbetslösa med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga

- Arbetslösa utomeuropeiskt födda

- Arbetslösa i åldrarna 55-64 år.

Definitionen av arbetslösa med utsatt ställning grundas på respektive grupps arbetsmarknadssituation.

Två kriterier har använts för att definiera vilka kategorier av arbetslösa

som ingår i begreppet:

- Arbetslöshetens nivå

- Arbetslöshetstiden

Dessa två kriterier ger en tydlig bild av vilka grupper som generellt sett har allra svårast

situation på arbetsmarknaden och har betydligt högre svårighetsgrad än andra grupper

för att nå en långsiktig fast förankring i arbete. Dessa grupper utgör till stora delar den

strukturella arbetslösheten och tillsammans står de för cirka två tredjedelar av samtliga

arbetslösa (68 procent i april 2015).

De individuella förutsättningarna skiljer sig åt inom grupper med utsatt ställning med

avseende på deras utbildning, arbetslivserfarenhet och andra personliga egenskaper. Att

tillhöra någon av grupperna behöver alltså inte för den enskilde innebära att man har

svårt att finna ett arbete, även om gruppen som helhet har en mer utsatt situation på arbetsmarknaden

jämfört med personer som inte tillhör någon av grupperna. Rent statistiskt

måste man dock utgå ifrån aggregerade grupper av arbetslösa för att spegla den pågående

utvecklingen för arbetslösa som har svårt att finna en lösning på sin arbetsmarknadssituation.

Registerbaserad arbetskraft bas för den relativa arbetslösheten

I Arbetsförmedlingens verksamhetsstatistik används numera en så kallad registerbaserad

arbetskraft som bas för redovisningen av den relativa arbetslösheten. Statistiska centralbyrån

(SCB), som står för den officiella arbetslöshetsstatistiken, relaterar däremot arbets-


Arbetsmarknadsutsikterna våren 2015 122

lösheten till AKU-undersökningarnas arbetskraftstal. SCB:s uppgifter om arbetskraftens

storlek har dock den nackdelen att de inte är möjliga att bryta ner på lokal nivå eller på

mindre grupper av arbetssökande.

Tidigare relaterade Arbetsförmedlingen antalet öppet arbetslösa och sökande i program

med aktivitetsstöd till hela befolkningen i en grupp eller i en region. Den beräkningsmetoden

underskattade dock vissa gruppers arbetslöshet och Arbetsförmedlingen utvecklade

därför istället vad som kom att benämnas registerbaserad arbetskraft.

Den registerbaserade arbetskraften består av tre delar:

- Den förvärvsarbetande nattbefolkningen (enligt SCB:s registerbaserade arbetsmarknadsstatistik

RAMS) som består av alla som bor i en kommun och som jobbar

i kommunen eller som pendlar till ett jobb i en annan kommun.

- Öppet arbetslösa (inskrivna på Arbetsförmedlingen).

- Sökande i program med aktivitetsstöd (inskrivna på Arbetsförmedlingen).

Uppgiften om antalet förvärvsarbetande avser november månad senast tillgängligt år,

medan uppgiften om antalet arbetssökande uppdateras varje månad.

När arbetslösheten relateras till den registerbaserade arbetskraften blir nivån högre än

om den relateras till befolkningen. Effekterna blir olika stora i skilda regioner och grupper.

Här är ett exempel på rikssiffror (för april 2015):

Arbetslösa (AKU, 16-64 år)

Inskrivna arbetslösa (Af, 16-64 år)

Inskrivna arbetslösa (Af, 16-64 år)

Varav öppet arbetslösa (Af, 16-64 år)

8,3 % (av arbetskraften)

7,7 % (av registerbaserade arbetskraften)

6,0 % (av befolkningen)

3,0 % (av befolkningen)

Varsel

Syftet med varselreglerna är att arbetsmarknadsmyndigheterna ska få möjlighet att förbereda

och planera inför omställning av personal vid driftinskränkningar. Varselstatistiken

används också som en indikator på konjunkturutvecklingen.

Enligt främjandelagen är en arbetsgivare, privat eller offentlig, skyldig att lämna varsel till

Arbetsförmedlingen viss tid innan arbetsgivaren genomför en driftsinskränkning som

berör minst fem arbetstagare i ett län (inom byggverksamheten gäller minst 20 arbetstagare).

Beroende på hur många arbetstagare som berörs och huruvida dessa är fast eller

tillfälligt anställda, ska varslet lämnas mellan en och sex månader innan uppsägningen

sker.

Långt ifrån alla varsel leder dock till uppsägningar och ännu färre leder till arbetslöshet. I

sämre tider är det en större andel av de varslade som också blir uppsagda, jämfört med

förhållandet i bättre tider. Mycket tyder på att arbetsgivare varslar som en säkerhetsåtgärd,

för att hålla möjligheten till personalminskningar öppen om efterfrågan viker. Av

dem som varslades under 2013 (totalt nästan 59 000 personer) blev 70 procent uppsagda

ett halvår senare. Av de varslade registrerade sig 16 procent som arbetslösa på Arbetsförmedlingen

någon gång inom sex månader efter att de varslats. Detta utgör definitionen på

den så kallade verkställighetsgraden.


Arbetsmarknadsutsikterna våren 2015 123

Nyanmälda lediga platser

Arbetsförmedlingen redovisar varje månad uppgifter om nyanmälda lediga platser. Sammanställningarna

är en del av Arbetsförmedlingens verksamhetsstatistik och är baserade

på de lediga platser som anmäls till förmedlingen. En arbetsgivare kan anmäla sitt rekryteringsbehov

till Arbetsförmedlingen på tre olika sätt. Behovet kan anmälas direkt till

förmedlingen genom en personlig kontakt, via tjänsten Annonsera direkt på förmedlingens

hemsida eller genom så kallad direktöverföring från en arbetsgivares IT-system till

Arbetsförmedlingen. Det sistnämnda sättet har ökat kraftigt och står idag för mer än hälften

av platserna.

Arbetsförmedlingens verksamhetsstatistik över nyanmälda platser innehåller uppgifter

om vilka yrken som efterfrågas. Det finns även uppgifter om i vilka branscher arbetsgivarna

är verksamma och i vilka kommuner platserna är belägna. Man kan också utläsa

uppgifter om de lediga platsernas varaktighet, det vill säga om rekryteringsbehovet avser

tillsvidareanställningar eller någon form av tidsbegränsade tjänster. I sammanställningarna

går det dessutom bland annat att urskilja vilka platser som är sommarvikariat samt

om rekryteringsbehoven avser privata eller offentliga arbetsgivare. I Arbetsförmedlingens

löpande publiceringar av verksamhetsstatistik över antalet nyanmälda lediga platser exkluderas

platser med en varaktighet kortare än 10 dagar.

Arbetsförmedlingen publicerar arbetsgivarnas rekryteringsbehov i Platsbanken på förmedlingens

hemsida. Platsbanken är förmedlingens internettjänst för lediga jobb och det

är en plattform som vänder sig till både arbetsgivare och arbetssökande. Detta innebär att

det skall vara enkelt för arbetsgivarna att annonsera sina rekryteringsbehov och enkelt för

de arbetssökande att ta del av information om lediga platser. Syftet med platsannonseringen

är således i första hand att underlätta matchningen på arbetsmarknaden. Av samtliga

rekryteringar på arbetsmarknaden brukar Arbetsförmedlingen ha en marknadsandel

på mellan 30 och 40 procent. Marknadsandelen tenderar att öka något när efterfrågan på

arbetskraft är hög och minska något när efterfrågan dämpas.

I och med att det skall vara enkelt att annonsera i Platsbanken finns det en risk att arbetsgivare

anmäler lediga platser utan att det finns ett uttalat behov av nya medarbetare. Arbetsförmedlingen

har tidigare konstaterat att det har förekommit relativt omfattande

volymer av dubblettanmälningar eller så kallad omannonsering, exempelvis i syfte att nå

en ökad exponering. 74 Från och med 2008 har därför Arbetsförmedlingens hantering av

nyanmälda lediga platser förändrats. Bland annat granskar Arbetsförmedlingen Kundtjänst

alla platser som registreras via Annonsera direkt innan dessa publiceras i Platsbanken.

Under andra halvåret 2014 började antalet nyanmälda lediga platser att stiga tydligt. Arbetsförmedlingen

menar att denna förändring inte avspeglar en motsvarande ökning av

efterfrågan på arbetskraft. Förmedlingen ser således åter en ökning av antalet nyanmälda

lediga platser med ett overifierat bakomliggande rekryteringsbehov.

74

Vid en granskning av nyanmälda platser i januari och februari 2006 fann Arbetsförmedlingen att 9 procent

var dubbletter. Vid en motsvarande granskning av augusti 2007 uppgick andelen till 16 procent. Vid en mätning

av april 2008, det vill säga efter att Arbetsförmedlingen skärpte sina annonseringsregler, uppgick andelen dubbletter

till endast 4 procent. Vid den första mätningen uppgick andelen dubbletter inom försäljningsyrken till

29 procent, en andel som steg till hela 44 procent i nästa granskning. Vid den sista kartläggningen skilde sig inte

andelen dubbletter mellan försäljningsyrken och övriga yrken nämnvärt åt.


Arbetsmarknadsutsikterna våren 2015 124

I likhet med tidigare är förekomsten av platser med inriktning mot försäljningsyrken 75

mycket stor, men även inom området vård och omsorg finns många nyanmälda platser.

Arbetsförmedlingen bedömer dock att förekomsten av omannonsering är betydligt mer

utbredd inom kategorin försäljningsyrken. Stora delar av ökningen av antalet platser

inom området vård och omsorg förklaras av den allt mer utbredda bristen på arbetskraft

inom detta område. I och med detta anmäler både privata och offentliga arbetsgivare

verksamma inom detta område sitt personalbehov till Arbetsförmedlingen i högre grad än

tidigare.

Arbetsförmedlingens andel av rekryteringarna på arbetsmarknaden varierar således över

tid och konjunktur. Också annonseringsregler och annonseringskultur förändras över tid.

Sammantaget medför detta att utvecklingen för Arbetsförmedlingens verksamhetsstatistik

över lediga platser skall tolkas med stor försiktighet. Enligt Arbetsförmedlingens

uppfattning skall dessutom alla analyser av hur efterfrågan på arbetskraft utvecklas samt

av hur matchningen på arbetsmarknaden fungerar baseras på Statistiska centralbyråns

konjunkturstatistik över vakanser.

Läs mer om Arbetsförmedlingens verksamhetsstatistik:

http://www.arbetsformedlingen.se/statistik

75

Exempel på försäljningsyrken där det anmälts många lediga platser under perioden januari-april 2015 är

företagssäljare (SSYK 3322), telefonförsäljare (SSYK 5242) samt eventsäljare och butiksdemonstratörer (SSYK

5241).


Arbetsmarknadsutsikterna våren 2015 125

Bilaga 3. Kodförklaring till länsbokstäverna

Länsbokstav

AB

C

D

E

F

G

H

I

K

M

N

O

S

T

U

W

X

Y

Z

AC

BD

Län

Stockholm

Uppsala

Södermanland

Östergötland

Jönköping

Kronoberg

Kalmar

Gotland

Blekinge

Skåne

Halland

Västra Götaland

Värmland

Örebro

Västmanland

Dalarna

Gävleborg

Västernorrland

Jämtland

Västerbotten

Norrbotten


Arbetsmarknadsutsikterna våren 2015 126

Bilaga 4. Länsgrupper – NUTS 2

Länsgrupp (NUTS 2)

Stockholm

Östra Mellansverige

Småland med öarna

Sydsverige

Västsverige

Norra Mellansverige

Mellersta Norrland

Övre Norrland

Län

Stockholm

Uppsala, Södermanland, Östergötland,

Örebro och Västmanland

Jönköping, Kronoberg, Kalmar och Gotland

Blekinge och Skåne

Halland och Västra Götaland

Värmland, Dalarna och Gävleborg

Västernorrland och Jämtland

Västerbotten och Norrbotten


Arbetsmarknadsutsikterna våren 2015 127

Bilaga 5. Förteckning över fördjupningar

Våren 2015

Är nyanmälda lediga platser ett bra mått för att mäta efterfrågan på arbetskraft?

Inträdet på arbetsmarknaden för utomnordiskt födda

Behövs fortsatt hög nettoinvandring?

Utbildningssammansättningen på svensk arbetsmarknad

Hösten 2014

Rekryteringsutvecklingen 2008-2014

Får akademikerna arbete i nivå med sin utbildning?

Störst chans till arbete på rätt nivå i större orter

Våren 2014

Är arbetslösheten ett bra mått?

Sysselsättningsutvecklingen 2013 och 2014

Långtidsarbetslöshetens utveckling

Hösten 2013

Arbetsgivarnas bedömning fem år framåt i tiden

Nettoinvandringens utväxling till arbetskraft och sysselsättning

Lediga resurser på arbetsmarknaden

Jobbchanser för olika grupper av arbetssökande

Våren 2013

Svensk arbetsmarknad i ett internationellt perspektiv

En analys av utrikes födda

Övergångar till arbete för personer i utsatta grupper

Hösten 2012

Äldre på arbetsmarknaden

Lufttransporter

Nettoinvandringen högre än förväntat

Hur har det gått för dem som var långtidsarbetslösa 2007?

Våren 2012

Nyanmälda platser – ett mått på efterfrågan på arbetskraft

Arbetsmarknaden för utomeuropeiskt födda med eftergymnasial utbildning

Beskrivning av nettoinflyttning i olika regioner fördelat på utbildning, ålder, kön

Hösten 2011

Ökad arbetskraftsinvandring

De unga på arbetsmarknaden

Nya mått på arbetslösheten

Förändringar i Arbetsförmedlingens verksamhetsstatistik och dess effekter på regionala

skillnader

Våren 2011

Rekryteringarna vanligen drygt 1 miljon

Sysselsättningsgradens utveckling fördelat på kön

Omsättning till arbete och reguljär utbildning bland deltagare i jobb- och utvecklingsgarantin

samt jobbgarantin för ungdomar


Arbetsmarknadsutsikterna våren 2015 128

Hösten 2010

Nystartsjobb

Arbetslivsintroduktion

Prognostisering av arbetsmarknaden med hjälp av profilering av arbetssökande

Utökat ansvar för Arbetsförmedlingen från december 2010

Våren 2010

Hur fångar AKU upp deltagare i programmen?

Arbetsmarknadspolitiska program

Prognostisering av arbetsmarknaden med hjälp av profilering av arbetssökande

Hösten 2009

Uppsägningar och arbetslöshet efter de stora varslen september - april 2008-2009

Ungdomsarbetslöshet – en statistisk synvilla

Arbetsgivarnas möjligheter att underlätta etableringen på arbetsmarknaden för personer

med funktionsnedsättning

Våren 2009

Ferieplatser

Uppföljning av varslen från hösten 2008

Jobb och utvecklingsgarantin och jobbgarantin för ungdomar

Hösten 2008

Den finansiella krisen

Varsel och varselorsaker

Våren 2008

Oljepriset

Löner

Hösten 2007

Lånekrisen i USA

Förändrat säsongsmönster för arbetslösheten

Från sjukskrivning till arbete

Våren 2007

Ökade produktionskostnader till följd av snabb prisstegring

Brist och dold brist

Bristyrken


Arbetsmarknadsutsikterna våren 2015 129

Förteckning över Arbetsförmedlingens rapportserie

Rapportserie Ura

Ura 2010:1 Generationsväxlingen och regionernas befolkning Rekv nr 803228

Ura 2010:2 Jobb och utvecklingsgarantin Rekv nr 803234

Ura 2010:3 Arbetsmarknadsutsikterna våren 2010 Rekv nr 803238

Ura 2010:4 Regionala arbetsmarknadsutsikter våren 2010 Rekv nr 803239

Ura 2010:5

Ura 2010:6

Generationsväxlingen på arbetsmarknaden

– i riket och i ett regionalt perspektiv Rekv nr 803277

Generationsväxlingen – arbetskraftens förändring per län

(Finns endast i elektroniskt format på arbetsformedlingen.se)

Ura 2010:7 Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2010 Rekv nr 803281

Ura 2011:1

Jobb- och utvecklingsgarantin – en studie av sannolikheten att få

jobb under programtiden Rekv nr 803290

Ura 2011:2 Interna och externa coachningstjänster – en utvärdering av resultatet Rekv nr 803291

Ura 2011:3

Arbetsförmedlingens individuella handlingsplaner

– vem som får och när Rekv nr 803304

Ura 2011:4 En deskriptiv analys av deltagarna i Arbetslivsintroduktion Rekv nr 803307

Ura 2011:5 Arbetsmarknadsutsikterna våren 2011 Rekv nr 803308

Ura 2011:6 Var finns jobben? – Bedömning till och med första halvåret 2012

(Finns endast i elektroniskt format på arbetsformedlingen.se)

Ura 2011:7 Arbetsmarknadspolitiska program. Årsrapport 2010 Rekv nr 803313

Ura 2011:8 Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2011 Rekv nr 803321

Ura 2011:9 Jobbgarantin för ungdomar – en utvärdering om garantin ökar Rekv nr 803320

deltagarnas chans att få ett jobb

Ura 2012:1 Var finns jobben? – Bedömning för 2012 och en långsiktig utblick

(Finns endast i elektroniskt format på arbetsformedlingen.se)

Ura 2012:2 Arbetsmarknadspolitiska program. Årsrapport 2011 Rekv nr 803342

Ura 2012:3 Arbetsmarknadsutsikterna våren 2012 Rekv nr 803346

Ura 2012:4 Var finns jobben? – Bedömning för 2012 och första halvåret 2013

(Finns endast i elektroniskt format på arbetsformedlingen.se)

Ura 2012:5 Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2012 Rekv nr 803358

Ura 2013:1 Var finns jobben? – Bedömning för 2013 och en långsiktig utblick

(Finns endast i elektroniskt format på arbetsformedlingen.se)

Ura 2013:2 Arbetsmarknadspolitiska program. Årsrapport 2012 Rekv nr 803378

Ura 2013:3 Sveriges framtida befolkning – ett regionalt perspektiv Rekv nr 803375

Ura 2013:4 Ungdomar på och utanför arbetsmarknaden

– fokus på unga som varken arbetar eller studerar Rekv nr 803381

Ura 2013:5 Utlandsrekrytering och arbetskraftsinvandring

(Finns endast i elektroniskt format på arbetsformedlingen.se)

Ura 2013:6 Arbetsmarknadsutsikterna våren 2013 Rekv nr 803386

Ura 2013:7 Var finns jobben? Bedömning till och med första halvåret 2014

och en långsiktig utblick

(Finns endast i elektroniskt format på arbetsformedlingen.se)

Ura 2013:8 Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2013 Rekv nr 803393

Ura 2014:1 Var finns jobben? – Bedömning för 2014 och en långsiktig utblick

(Finns endast i elektroniskt format på arbetsformedlingen.se)

Ura 2014:2 Arbetsmarknadspolitiska program. Årsrapport 2013 Rekv nr 803416

Ura 2014:3 Arbetsmarknadsutsikterna våren 2014 Rekv nr 803420


Arbetsmarknadsutsikterna våren 2015 130

Forts Rapportserie Ura

Ura 2014:4 Var finns jobben? – Bedömning till och med första halvåret 2015

och en långsiktig utblick

(Finns endast i elektroniskt format på arbetsformedlingen.se)

Ura 2014:5 Rätt jobb – jobbcoachning i grupp, resultat från ett randomiserat Rekv nr 803423

experiment, slutrapport

Ura 2014:6 Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2014 Rekv nr 803432

Ura 2015:1 Var finns jobben? – Bedömning för 2015 och en långsiktig utblick

(Finns endast i elektroniskt format på arbetsformedlingen.se)

Ura 2015:2 Arbetsmarknadspolitiska program. Årsrapport 2014 Rekv nr 803451

Ura 2015:3 Vad har hänt med rundgången på arbetsmarknaden?

– En undersökning av återkommande arbetslöshet

under perioden 1992-2012 Rekv nr 803452

Ura 2015:4 Arbetsmarknadsutsikterna våren 2015 Rekv nr 803457


URA 2015:4

Serien URA innehåller två årligen återkommande redovisningar

av rapporten Arbetsmarknadsutsikterna samt redovisningar från

olika utredningar som utförs av Arbetsförmedlingen.

Arbetsmarknadsutsikterna är en del av Arbetsförmedlingens prognosarbete.

På vår webbplats arbetsformedlingen.se/prognoser kan du läsa mer

om vårt prognosarbete. Där hittar du även arbetsmarknadsutsikter

för alla län samt för landet som helhet.

Om du är intresserad av mer information om framtidsutsikterna

för ett speciellt yrke rekommenderar vi vår webbapplikation Yrkeskompassen.

Se webbplatsen arbetsformedlingen.se/yrkeskompassen.

Där beskriver vi jobbmöjligheterna det närmaste året för nära 200 yrken.

Dessa yrken täcker tillsammans cirka 80 procent av arbetsmarknaden.

För drygt hälften av yrkena bedömer vi även jobbmöjligheterna

de närmaste fem och tio åren. I publikationen Var finns jobben?

presenteras en sammanfattning av yrkesprognoserna per yrkesområde.

Rekvisitionsnummer: 803 457

Arbetsförmedlingen 2015-06. Omslagsbild: Scandinav, Fotograf: Thomas Adolfsén

113 99 Stockholm

Telefon 0771-60 00 00

www.arbetsformedlingen.se

More magazines by this user
Similar magazines