havet
1575894_havet_2015_16
1575894_havet_2015_16
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
<strong>havet</strong>s djur och växter<br />
2014<br />
miljö<br />
ÖVERVAKNING<br />
fakta<br />
Marenzelleria i<br />
Egentliga Östersjön<br />
Det finns tre arter av släktet Marenzelleria<br />
spp. i Östersjön. Alla tre är invasiva<br />
och mycket svåra att skilja åt. Masken<br />
upptäcktes första gången i södra Östersjön<br />
i mitten av 1980-talet och förekommer<br />
från 2007 i samtliga provtagningsområden<br />
i Egentliga Östersjön. Runt år<br />
2011–2012 var maskarna som mest talrika<br />
och på en utsjöstation vid Svenska<br />
Björn förekom tätheter på närmare 5000<br />
individer per kvadratmeter. Därefter har<br />
populationerna minskat och 2014 är tätheterna<br />
i stort sett desamma som 2007.<br />
I Asköområdet, som har de enda långa<br />
tidsserierna i Egentliga Östersjön, har<br />
man kunnat följa populationsdynamiken<br />
och hur utbredningen förändrats. De<br />
första exemplaren av Marenzelleria spp.<br />
upptäcktes 1999 på en enskild station,<br />
för att bara några år senare påträffas på<br />
samtliga 20 stationer.<br />
<strong>havet</strong> är det, liksom tidigare år, högst<br />
ekologisk status i öppna <strong>havet</strong>, lägre status<br />
närmare kusten och stora skillnader i<br />
status mellan olika skärgårdområden och<br />
fjordar. Bland kustlokalerna är det fortfarande<br />
lägst status utanför Göteborgs norra<br />
skärgård upp till Marstrandsfjorden. Det är<br />
i detta område som kusten är mest påverkad<br />
av utflödet från Göta och Nordre älv.<br />
I området norr om Marstrandfjorden där<br />
Jutlandströmmen från södra Nordsjön<br />
vanligen kommer in mot svenska kusten är<br />
bottenfaunan i allmänhet rikare och mer<br />
divers. Faunan i öppna <strong>havet</strong> och utanför<br />
kusten påverkas framförallt av storskaliga<br />
förändringar i miljön vilket medför<br />
att utvecklingen på lokaler på samma<br />
djup i hög utsträckning följs åt. Mönstret<br />
ser annorlunda ut bland lokalerna i olika<br />
innerskärgårdsområden och fjordar där<br />
förändringarna ofta pekar åt olika håll.<br />
Foto: Fredrik Pleijel<br />
Utvecklingen här påverkas i första hand av<br />
begränsning i vattenomsättning och lokala<br />
miljöfaktorer.<br />
I Kattegatts utsjöområden försämrades<br />
tillståndet på de undersökta lokalerna<br />
under 2013 och mest markant var försämringen<br />
vid några kustnära djupare lokaler<br />
söder om Nidingen. Året därpå är det åter<br />
igen god status efter att tillståndet förbättrats<br />
vid samtliga lokaler i öppna <strong>havet</strong>.<br />
Även i Kattegatts kustområden råder efter<br />
en flerårig trend av förbättrade förhållanden,<br />
god status på de flesta lokaler.<br />
Däremot har förhållandena försämrats<br />
i Hallands inre kustvatten och främst i<br />
Laholmsbukten och i dess inre delar där<br />
det är dålig status 2014. De bottnar, i och<br />
utanför Laholmsbukten, som ligger strax<br />
under salthaltssprångskiktet är ofta utsatta<br />
för låga syrehalter under sensommar och<br />
höst.<br />
Även i Skagerrak var tillståndet försämrat<br />
2013 på de lokaler i utsjön som framförallt<br />
påverkas av vattenmassor från Nordsjön.<br />
Trots försämringen råder god status<br />
på samtliga av dessa lokaler. Några extra<br />
lokaler har provtagits utanför programmets<br />
ramar i yttre Skagerrak. På lokalerna,<br />
som ligger på större djup där bottenvattnet<br />
är av atlantiskt ursprung, är statusen hög.<br />
Även i Kosterfjordens djupaste delar som<br />
Djuren i bottenproverna räknas och<br />
artbestäms för att räkna ut BQI.<br />
står i förbindelse med Skagerraks djupvatten<br />
råder hög status.<br />
Längs Bohuskusten i övrigt är statusen<br />
överlag god. I Bohusläns fjordar är<br />
tillståndet för bottenfaunan mycket olika<br />
och i flera fjordar har status försämrats.<br />
I Marstrandsfjorden och fjordsystemen<br />
innanför Tjörn och Orust har miljötillståndet<br />
överlag försämrats och är på flera<br />
lokaler otillfredsställande. I fjordsystemets<br />
inre delar är syrebristen flerårig under salthaltssprångskiktet<br />
och bottnarna saknar<br />
vanligen fauna helt och hållet. I Byfjorden<br />
har pilotstudien inom Baltic Deepwater<br />
Oxygenation-projektet (BOX) avslutats<br />
och det råder återigen permanent syrebrist<br />
under språngskiktet. I Gullmarsfjordens<br />
djuphåla där tillståndet är stark kopplat<br />
till hur ofta bottenvattnet byts ut råder god<br />
status och i Brofjorden och området utanför<br />
är statusen liksom tidigare år måttlig.<br />
Läs mer<br />
Känslig bottenfauna tappar mark, Havet 2008<br />
sidan 64.<br />
Syretillgången avgörande för Bohusläns fjordar,<br />
Havet 2012 sidan 56.<br />
När syret återvänder – återkolonisation följer<br />
mönster, Havet 2010 sidan 46.<br />
Foto: Stefan Agrenius<br />
<strong>havet</strong> 2015 / 2016<br />
73