24.05.2016 Views

havet

1575894_havet_2015_16

1575894_havet_2015_16

SHOW MORE
SHOW LESS

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

<strong>havet</strong>s djur och växter<br />

2014<br />

miljö<br />

ÖVERVAKNING<br />

fakta<br />

Marenzelleria i<br />

Egentliga Östersjön<br />

Det finns tre arter av släktet Marenzelleria<br />

spp. i Östersjön. Alla tre är invasiva<br />

och mycket svåra att skilja åt. Masken<br />

upptäcktes första gången i södra Östersjön<br />

i mitten av 1980-talet och förekommer<br />

från 2007 i samtliga provtagningsområden<br />

i Egentliga Östersjön. Runt år<br />

2011–2012 var maskarna som mest talrika<br />

och på en utsjöstation vid Svenska<br />

Björn förekom tätheter på närmare 5000<br />

individer per kvadratmeter. Därefter har<br />

populationerna minskat och 2014 är tätheterna<br />

i stort sett desamma som 2007.<br />

I Asköområdet, som har de enda långa<br />

tidsserierna i Egentliga Östersjön, har<br />

man kunnat följa populationsdynamiken<br />

och hur utbredningen förändrats. De<br />

första exemplaren av Marenzelleria spp.<br />

upptäcktes 1999 på en enskild station,<br />

för att bara några år senare påträffas på<br />

samtliga 20 stationer.<br />

<strong>havet</strong> är det, liksom tidigare år, högst<br />

ekologisk status i öppna <strong>havet</strong>, lägre status<br />

närmare kusten och stora skillnader i<br />

status mellan olika skärgårdområden och<br />

fjordar. Bland kustlokalerna är det fortfarande<br />

lägst status utanför Göteborgs norra<br />

skärgård upp till Marstrandsfjorden. Det är<br />

i detta område som kusten är mest påverkad<br />

av utflödet från Göta och Nordre älv.<br />

I området norr om Marstrandfjorden där<br />

Jutlandströmmen från södra Nordsjön<br />

vanligen kommer in mot svenska kusten är<br />

bottenfaunan i allmänhet rikare och mer<br />

divers. Faunan i öppna <strong>havet</strong> och utanför<br />

kusten påverkas framförallt av storskaliga<br />

förändringar i miljön vilket medför<br />

att utvecklingen på lokaler på samma<br />

djup i hög utsträckning följs åt. Mönstret<br />

ser annorlunda ut bland lokalerna i olika<br />

innerskärgårdsområden och fjordar där<br />

förändringarna ofta pekar åt olika håll.<br />

Foto: Fredrik Pleijel<br />

Utvecklingen här påverkas i första hand av<br />

begränsning i vattenomsättning och lokala<br />

miljöfaktorer.<br />

I Kattegatts utsjöområden försämrades<br />

tillståndet på de undersökta lokalerna<br />

under 2013 och mest markant var försämringen<br />

vid några kustnära djupare lokaler<br />

söder om Nidingen. Året därpå är det åter<br />

igen god status efter att tillståndet förbättrats<br />

vid samtliga lokaler i öppna <strong>havet</strong>.<br />

Även i Kattegatts kustområden råder efter<br />

en flerårig trend av förbättrade förhållanden,<br />

god status på de flesta lokaler.<br />

Däremot har förhållandena försämrats<br />

i Hallands inre kustvatten och främst i<br />

Laholmsbukten och i dess inre delar där<br />

det är dålig status 2014. De bottnar, i och<br />

utanför Laholmsbukten, som ligger strax<br />

under salthaltssprångskiktet är ofta utsatta<br />

för låga syrehalter under sensommar och<br />

höst.<br />

Även i Skagerrak var tillståndet försämrat<br />

2013 på de lokaler i utsjön som framförallt<br />

påverkas av vattenmassor från Nordsjön.<br />

Trots försämringen råder god status<br />

på samtliga av dessa lokaler. Några extra<br />

lokaler har provtagits utanför programmets<br />

ramar i yttre Skagerrak. På lokalerna,<br />

som ligger på större djup där bottenvattnet<br />

är av atlantiskt ursprung, är statusen hög.<br />

Även i Kosterfjordens djupaste delar som<br />

Djuren i bottenproverna räknas och<br />

artbestäms för att räkna ut BQI.<br />

står i förbindelse med Skagerraks djupvatten<br />

råder hög status.<br />

Längs Bohuskusten i övrigt är statusen<br />

överlag god. I Bohusläns fjordar är<br />

tillståndet för bottenfaunan mycket olika<br />

och i flera fjordar har status försämrats.<br />

I Marstrandsfjorden och fjordsystemen<br />

innanför Tjörn och Orust har miljötillståndet<br />

överlag försämrats och är på flera<br />

lokaler otillfredsställande. I fjordsystemets<br />

inre delar är syrebristen flerårig under salthaltssprångskiktet<br />

och bottnarna saknar<br />

vanligen fauna helt och hållet. I Byfjorden<br />

har pilotstudien inom Baltic Deepwater<br />

Oxygenation-projektet (BOX) avslutats<br />

och det råder återigen permanent syrebrist<br />

under språngskiktet. I Gullmarsfjordens<br />

djuphåla där tillståndet är stark kopplat<br />

till hur ofta bottenvattnet byts ut råder god<br />

status och i Brofjorden och området utanför<br />

är statusen liksom tidigare år måttlig.<br />

Läs mer<br />

Känslig bottenfauna tappar mark, Havet 2008<br />

sidan 64.<br />

Syretillgången avgörande för Bohusläns fjordar,<br />

Havet 2012 sidan 56.<br />

När syret återvänder – återkolonisation följer<br />

mönster, Havet 2010 sidan 46.<br />

Foto: Stefan Agrenius<br />

<strong>havet</strong> 2015 / 2016<br />

73

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!