ansvarar

More documents

Recommendations

Info

SCB 2 MI 41 SM 1601 Det är framförallt i landets fjällområden som de stora ytorna skyddad mark återfinns. Det största naturreservatet är i Vindelfjällen i Västerbottens län. Det har en yta på mer än 550 000 hektar, vilket är mer än sjön Vänerns yta. Nytillkommen skyddad natur Under 2015 ökade den skyddade arealen med mer än 31 000 hektar, Natura 2000 inkluderat. Ökningen bestod till stor del av skog. Sedan 1998 har ökningen av de skyddade arealerna bestått av nästan 60 procent vatten, relativt jämnt fördelat mellan sötvatten och hav. En dryg femtedel av de nya områdena har utgjorts av skogsmark. Samtliga kommuner har skyddad natur I alla landets kommuner finns skyddade områden enligt miljöbalken. Skyddets omfattning varierar dock kraftigt. Störst andel skydd i förhållande till kommunens hela landyta hade Salems kommun, med 59 procent år 2015. Även i kommunerna Sorsele och Vaxholm var mer än hälften av landytan skyddad. I var femte kommun var mindre än 1 procent av landytan skyddad. Bland de 10 kommuner som har störst andel skyddad landareal ligger 6 stycken i Stockholms län. De andra fyra finns i Norrbottens, Västerbottens och Dalarnas län. Störst ökning i Stockholms län Under 2015 har den största ökningen av skyddad natur skett i Stockholms län, i kommunerna Vaxholm och Ekerö. Det beror på två nybildade naturreservat, Bogesundslandet i Vaxholms kommun, på totalt 4 300 hektar, och Lovö i Ekerö kommun, på totalt 3 200 hektar. I de nya områdena ingår större ytor där skogs- och jordbruk är tillåtet. En viktig del av syftet med dem är att bevara områden för rekreation och friluftsliv. Även med dessa skyddsinsatser finns ett fortsatt stort skyddsbehov i Stockholms län i syfte att bevara viktig natur för biologisk mångfald och friluftsliv. Karta A. De största nya naturreservaten 2015 Bogesundslandet Lovö Källa: Naturvårdsregistret, bakgrundskarta © Lantmäteriet Boende på Gotland har närmast till skyddad natur Vid utgången av 2015 hade befolkningen i genomsnitt 3 kilometer till sitt närmsta skyddade område. Befolkningen på Gotland hade kortast avstånd, medan boende i Värmland och Norrbotten hade längst. Boende i tätort hade i ge-
SCB 3 MI 41 SM 1601 nomsnitt 1,4 kilometer närmare till skyddad natur jämfört med boende utanför tätorter. Medelavståndet till skyddad natur i Malmö tätort var dubbelt så långt som i Stockholms tätort. Årets tema: Grön infrastruktur i skog och tätorter Årets tema i SCB:s statistik över skyddad natur är Grön infrastruktur. Med det menas ekologiska nätverk av naturområden och livsmiljöer som förvaltas på ett sådant sätt att biologisk mångfald bevaras. Nätverken kan bidra till människors välbefinnande, fungera som spridningsvägar för djur- och växtliv, samt vara betydelsefulla för ekosystemens motståndskraft vid klimatförändringar. Grön infrastruktur ska beaktas i fysisk planering och pågående mark- och vattenanvändning, bland annat genom att regionala handlingsplaner tas fram av länsstyrelserna. Exempel på grön infrastruktur är kontinuitetsskogar, d.v.s. skog som har naturvärden vars förekomst förklaras av att det under lång tid funnits lämpliga skogsmiljöer och substrat i just denna skog eller i dess närhet. De är en viktig del av den skogliga gröna infrastrukturen, då de har höga värden och bör skyddas från avverkning. Grönstrukturer i urbana miljöer kan fungera som grön infrastruktur och ha betydelse för biologisk mångfald och motståndskraft vid översvämningar. SCB har undersökt omfattningen av grönska i de största tätorterna i Sverige. I genomsnitt bestod 57 procent av städernas landyta av gröna ytor. Grönytor som är sammanhängande områden på minst 0,5 hektar och allmänt tillgängliga klassas som grönområden i statistiken. I landets tio största tätorter var i genomsnitt 6 procent av grönområdenas yta skyddad som naturreservat eller naturvårdsområde. Störst andel hade Stockholm, med knappt 10 procent. Räknas även Kungliga nationalstadsparken in, ökar andelen för Stockholms del med nästan 10 procentenheter.
Page 1: MI 41 SM 1601 Skyddad natur, 31 dec
Page 5 and 6: SCB 5 MI 41 SM 1601 2c. De tio stö
Page 7 and 8: SCB 7 MI 41 SM 1601 Karta C. Kontin
Page 9 and 10: SCB 9 MI 41 SM 1601 I SCBs undersö
Page 11 and 12: SCB 11 MI 41 SM 1601 Skyddad natur
Page 13 and 14: SCB 13 MI 41 SM 1601 skyddade areal
Page 15 and 16: SCB 15 MI 41 SM 1601 Tabell C. Nati
Page 17 and 18: SCB 17 MI 41 SM 1601 skäl att sär
Page 19 and 20: SCB 19 MI 41 SM 1601 Under 2015 har
Page 21 and 22: SCB 21 MI 41 SM 1601 Produktiv skog
Page 23 and 24: SCB 23 MI 41 SM 1601 Tabell K. Nati
Page 25 and 26: SCB 25 MI 41 SM 1601 Vattenskyddsom
Page 27 and 28: SCB 27 MI 41 SM 1601 Kulturreservat
Page 29 and 30: SCB 29 MI 41 SM 1601 Nationalstadsp
Page 31 and 32: SCB 31 MI 41 SM 1601 och Ekerö, p.
Page 33 and 34: SCB 33 MI 41 SM 1601 Tabell X. Anta
Page 35 and 36: SCB 35 MI 41 SM 1601 Tabeller Tecke
Page 37 and 38: SCB 37 MI 41 SM 1601 1. Skyddad nat
Page 39 and 40: SCB 39 MI 41 SM 1601 1. Skyddad nat
Page 41 and 42: SCB 41 MI 41 SM 1601 2e. De tio st
Page 43 and 44: SCB 43 MI 41 SM 1601 2. Skyddad lan
Page 45 and 46: SCB 45 MI 41 SM 1601 4. Marint skyd
Page 47 and 48: SCB 47 MI 41 SM 1601 6. Befolkninge
Page 49 and 50: SCB 49 MI 41 SM 1601 Fjällmyr Blö
Page 51 and 52: SCB 51 MI 41 SM 1601 bildstolkade v
Page 53 and 54:
SCB 53 MI 41 SM 1601 ytan. Exempelv
Page 55 and 56:
SCB 55 MI 41 SM 1601 In English Sum
Page 57:
SCB 57 MI 41 SM 1601 miljöbalken m
show all

ansvarar

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?