DEN SUBTILA OJÄMLIKHETEN

rickardvinde

FULLTEXT01

Inledning

Alla ska, oberoende av geografisk hemvist och sociala och ekonomiska

förhållanden, ha lika tillgång till utbildning i skolväsendet om inte annat

följer av särskilda bestämmelser i denna lag (Skollag 2010:800, 8 §)

Ovanstående lagtext är en viktig utgångspunkt för den här avhandlingen. Den

fastslår att varken geografiska, sociala eller ekonomiska förutsättningar ska

innebära någon begränsning för den utbildning elever har tillgång till. Det är

det som kännetecknar en jämlik skola, att alla elever ges samma möjligheter i

utbildningsystemet (Jobér 2015:73). Forskning har emellertid visat att skolans

geografiska läge och närmiljöer har stor betydelse för vilka möjligheter

utbildningssystemet erbjuder elever (Burke, Emmerich & Ingram 2013; Donnelly

2015a; Atkins 2016). En kritik som riktats mot utbildningsforskning är

att den i alltför liten omfattning och för flyktigt uppmärksammat materiella

resurser, dess närvaro, frånvaro och konsekvenser för undervisning, skola och

utbildningssystem (Sørensen 2009; Hultman 2011; Fenwick 2015; Lenz

Taguchi 2015).

Den här avhandlingen handlar om grundskolors materiella förutsättningar i

förhållande till geografisk plats, föräldrars utbildningsbakgrund och rätten till

en jämlik utbildning. Den handlar om vad skolors tillgängliga materiella resurser,

dess materialitet, i form av olika skolbyggnader, skollokaler, klassrum

och lärandeutrustning innebär för elevers, lärares och rektorers förväntningar,

deras strategier och framtidsvisioner.

Inledningvis i nedanstående text görs en återblick till inrättandet av grundskolan

på 60-talet där jämlikhet eftersträvades. Därefter följer en beskrivning

av grundskolans omvandling till sin nuvarande decentraliserade form. Framställningen

ger en inblick i hur grundskolans materiella förutsättningar har

förändrats genom tiden och fram till idag.

Från statlig styrning till marknadiserade grundskolor

Den 9-åriga grundskolan som växte fram under 60-talet ersatte det tidigare

parallellskolesystemet. Förändringen kan ses som resultatet av en övergripande

jämlikhetsreform som syftade till att utjämna klyftor relaterade till föräldrars

utbildningsbakgrund och boendeort (Edgren 2011: 118; Hartman

2012:81). Utbildningen skulle vara kompensatorisk och skulle genomföras så

att alla elever, även elever från studieovana hem och elever med inlärningssvårigheter

skulle ges samma möjligheter. Förutom att staten hanterade mål

och genomförande, var den också administrativt och ekonomiskt ansvarig för

resursfördelningen till landets skolor. Det svenska grundskolesystemet kom i

1

More magazines by this user
Similar magazines