DEN SUBTILA OJÄMLIKHETEN

rickardvinde

FULLTEXT01

centraliseringsbesluten medförde också att ansvaret över utbildningens utformning

och utveckling delegerades från staten via kommunen till rektor och

den lokala, enskilda skolan (Gustafsson, Sörlin & Vlachos 2016: 35-36, 39).

Grundskolans nya styrmodell innebar att möjligheten att välja skola utökades.

Med friskolereformen 1992 transformerades den rådande närhetsprincipen

till en valfrihetsprincip gällande var elever kan gå i skolan. Tidigare gick i princip

alla elever i den skola som låg närmast bostaden, nu kunde elever välja

skolor inom sin boendeort och även i andra kommuner och orter (Holmlund

et al., 2014:222). År 1992 infördes även ett skolpengssystem vilket innebär att

varje elev för med sig en summa pengar till skolan som väljs, vilket initierar

konkurrens mellan skolor om ekonomiska medel (Jarl & Rönnberg 2015:78).

En annan parallell utveckling som kan kopplas till statens minskade kontroll

över utbildningssystemet rör de beslut som samma år fattas och möjliggjorde

att privatpersoner, företag, folkrörelser samt korporativa-, yrkes- och folkrörelseorganisationer,

nu kunde starta och bedriva utbildning (Lundgren

2012:119; Lundahl et al., 2014:14).

Skolvalet, skolpengens införande och etableringen av ett fristående skolsystem

innebär framväxten av en marknadsstyrning av utbildningssystemet i

Sverige. Begreppet marknadisering fångar på ett förenklat sätt en process där

producenter av utbildning, konkurrerar med varandra om utbildningsuppdrag,

och där utbildning influeras av idéer från näringsliv och företagsvärld

(Lundahl et al., 2013:498). Den svenska skolan kan beskrivas som en kvasimarknad

där ekonomiska policymodeller appliceras i offentligt finansierade

verksamheter. Utbildning anses vara en viktig faktor för att länder i internationell

konkurrens ska skapa och garantera ökad ekonomisk effektivitet och

tillväxt genom en välutbildad befolkning (Lundahl et al., 2014:15, 27–28).

På nationell och lokal skolnivå innebär marknadiseringen att i princip alla

skolor, fristående och kommunala, agerar och konkurrerar med varandra om

elever och resurser. Marknadiseringen av skolan är dock mer eller mindre utbredd

beroende på kommuners storlek och politisk styrning. Vissa kommuner

har ett mer traditionellt sätt att bedriva skola antagligen beroende på geografi

(i mindre samhällen eller byar finns färre incitament till att driva fristående

skolor då elevunderlaget ofta inte tillåter nyetableringar) eller beroende på

politisk vilja (Fredriksson 2011:25).

Frågan är om alla skolhuvudmän har samma möjligheter att hantera konkurrensen

som följer av en allt mer framträdande marknadisering? Vilka skolor

som blir attraktiva skola kan relateras till anseende och de kulturella värden

som kommuniceras till en allmänhet (Lucey & Reay 2002:261; Reay & Lucey

2004:48). Enligt Palme (2008:217) påverkas skolors attraktionskraft av dess

3

More magazines by this user
Similar magazines