DEN SUBTILA OJÄMLIKHETEN

rickardvinde

FULLTEXT01

materiella standard. Traditionstyngda byggnader medför status, exempelvis

katedralskolor, medan nya skolor kan använda sin modernitet för att skapa

attraktionskraft på skolmarknaden. Skolors materiella och ekonomiska villkor

har alltså stor genomslagskraft i relation till marknadiseringen, med tanke på

hur skolor bedöms och värderas som utbildningsinstitution och attraktivt utbildningsval

(Bjurström 2004:35). Forskning visar dessutom att bedömningar

av skolor är nära kopplade till geografisk plats, social klass och ekonomisk

ojämlikhet (Bunar & Sernhede 2013:17).

Men vad är det som påverkar skolors faktiska villkor sett till de resurser som

kommunen fördelar?

Grundskolans resurstilldelning

Ett bakomliggande motiv till decentraliseringen 1991 var att skolan skulle anpassas

till lokala behov och underlätta föräldrarnas och elevernas inflytande.

Resurstilldelningen ansågs bli mer effektiv om kommunerna själva fick fördela

resurser. Kommunernas möjlighet att fördela resurserna kompensatoriskt

begränsades dock genom införandet av skolpeng 1992 (Holmlund et al.,

2014:221). Skolpengssystemet innebär att skolor med en positiv elevtillströmning

får mer ekonomiska medel medan skolor med vikande elevtillströmning

får lägre tilldelning av ekonomiska medel. Detta kan ses som problematiskt

med tanke på att kompensatorisk resurstilldelning är av stor betydelse för att

höja elevgruppers resultat, särskilt för elever från studieovana hem (Jackson,

Johnson & Persico 2014:43). En annan sak som klargör hur skolors resurstilldelning

ser ut är slopandet av öronmärkta statsbidrag till skolan 1993 till förmån

för generella statsbidrag. Vilket innebar att resurser som tidigare gick direkt

till skolverksamhet nu kunde omfördelas fritt mellan kommunernas verksamheter.

Kommunfullmäktige är den instans som idag fastställer den övergripande ramen

för fördelning av statens resurser till skolor. Kommunernas ekonomiska

resurstilldelningsmodell består vanligen av två delar. En volymbaserad

grundresurs delas ut utan hänsyn till elevers förutsättningar och behov. En

andra kompensatorisk del består av en socioekonomisk tilläggsresurs 1 som räknas

ut efter ett antal faktorer vilka tar hänsyn till exempelvis vårdnadshavarnas

utbildningsbakgrund och migrationshistorik, andel pojkar på skolan, elevens

familjesammansättning eller föräldrarnas inkomstnivå (Skolinspektionen

2014:13).

1 Ofta bygger den här delen av kommunens resurstilldelningsmodell på variabler som hämtas via Skolverkets

SALSA-modell. Här hittas statistik om andel elever med utländsk bakgrund födda utomlands, elever med utländsk

bakgrund födda i Sverige med föräldrar födda utomlands, andel pojkar samt föräldrarnas sammanvägda

utbildningsnivå i Sveriges grundskolor.

4

More magazines by this user
Similar magazines