DEN SUBTILA OJÄMLIKHETEN

rickardvinde

FULLTEXT01

Det bör tydliggöras att det inte finns ett system i Sverige för hur kommunernas

resurstilldelning till grundskolor går till. Istället framhåller exempelvis både

Skolverket (2013a:26) och Skolinspektionen (2014:13) att variationerna mellan

ekonomiska resurser till skolor skiljer sig åt i kommunerna. De resurser

skolor kan få tillgång till är beroende av den enskilda kommunens budgetutrymme

och prioritering. Detta system får som konsekvens att ”fattiga” kommuner

saknar möjlighet att skapa en resursfördelning som motsvarar elevernas

olika behov och förutsättningar (Skolinspektionen 2014:15). Denna utveckling

är särskilt bekymmersam med tanke på att internationella jämförelser

av skolsystem visar att en jämlik fördelning av resurser, särskilt skolpersonalens

kompetenser och fysisk infrastruktur, leder till bättre skolresultat

(OECD 2014:7).

Resurstilldelningssystemets effekter för enskilda skolor är relativt outforskat

(von Grieff 2009:84; Skolverket 2009:36). En studie gjord av Sveriges kommuner

och landsting (SKL 2015:62) visar att en snedvriden fördelning av ekonomiska

resurser försämrar skolpersonalens förutsättningar att garantera en

jämlik utbildning. En annan påtaglig effekt som belysts är att rektorer inte ges

tillräckliga möjligheter att tillgodose de bristande förutsättningar och behov

som finns bland elever (Skolinspektionen 2014:16). Samtidigt har rektorers

ekonomiska ansvar i skolan förstärkts sedan 90-talets decentraliseringsbeslut.

I den nya läroplanen är det ansvaret ännu mer framskrivet:

Rektorn har ansvaret för skolans resultat och har, inom givna ramar, ett

särskilt ansvar för /… / att eleverna får tillgång till handledning, läromedel

av god kvalitet och annat stöd för att själva kunna söka och utveckla

kunskaper, t.ex. bibliotek, datorer och andra hjälpmedel (ur Läroplan

för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011, Skolverket

2015a:18)

Rektorers ansvar rörande ekonomi gör Sverige unikt i en internationell jämförelse.

I jämförelse med övriga OECD länder hanterar svenska rektorer

denna typ av uppdrag i näst störst utsträckning (Gustafsson, Sörlin & Vlachos

2016:40). Överlag är frågan kring hur resurstilldelningssystemen i kommunerna

fungerar med tanke på skolan tekniskt komplicerad. Några slutsatser

om resurser för lokaler beskrivs i en rapport av Skolverket. Det är främst kommunerna

och inte skolorna själva som hanterar denna resurstilldelning (Skolverket

2009:37). Däremot ansvarar skolorna helt eller delvis för inköp av materiell

utrustning. 2 Kommunernas ekonomiska utrymme för att hantera och

utveckla skollokaler innebär att det i resursstarka kommuner finns större in-

2 På påståendet har skolenheterna ansvar och befogenheter att besluta om material och utrustning? svarade

97 % av de 253 svarande (totalt 284 tillfrågade) kommunförvaltningarna ja, helt eller delvis.

5

More magazines by this user
Similar magazines