DEN SUBTILA OJÄMLIKHETEN

rickardvinde

FULLTEXT01

citament att frilägga pengar till satsningar på skolbyggnader, medan en kommun

i svårt ekonomiskt läge har mindre budgetutrymme och därigenom

mindre möjligheter (Skolverket 2009: 29-30). Skolors materiella standard

och resurser blir på så vis en fråga om ekonomi och fördelning i den enskilda

kommunen eftersom det är den aspekten som skolorna primärt är beroende

av. Detta gör att i den lokala kommunen kan resurstilldelningen vara kompensatorisk

men utslaget på en grupp kommuner eller över landet, blir den

här funktionen nästan inte märkbar (Skolverket 2009:29–30).

I en rapport från Skolverket (2011) tillfrågades 95 rektorer ifall de fick extra

resurser per elev. En påfallande majoritet av skolor med låg utbildningsnivå

hos föräldrarna (86 st) instämde i detta men även 9 skolor med hög utbildningsnivå

instämde i påståendet. När rektorerna tillfrågades om hur de satsade

de extra resurserna framträder en i sammanhanget intressant skillnad.

Skolor med en majoritet av föräldrar med låg utbildningsnivå satsade resurserna

på särskilt stöd till elever och till att öka lärartätheten. Exempelvis att

anställa speciallärare, personal inom skolhälsa (specialpedagoger, skolsköterskor,

kuratorer) samt stöd till elever med annat modersmål än svenska.

Skolorna med högutbildade föräldrar använde istället dessa resurser till satsningar

på läromedel, IKT (informations- och kommunikations teknologi) och

kompetensutveckling bland personal (Skolverket 2011:31–35). Med andra ord

satsar den senare skolkategorin i större utsträckning på att förbättra sina objektiva

villkor. Skolors utbildningsprioriteringar verkar alltså samspela med

befintliga resurser. Ju högre utbildningsnivåer som föräldrar till skolans elever

har desto rikare skolmiljö. Detta är en slutsats som går att göra utifrån

Skolverkets studie.

I samma rapport konstaterar Skolverket (2011:27) att kommunala modeller

för resursfördelning, i större utsträckning, måste ta hänsyn till skolors olika

resultat som ofta är direkt kopplade till föräldrars utbildningsnivå. Liknande

slutsatser har gjorts av Skolinspektionen (2012; 2014) då den kommunala resursfördelningen

undersökts.

Resursfördelningen till skolan sker i för liten utsträckning efter analys

och kommunikation av skolans resultat. Tilldelningen av resurser sker

främst schablonmässigt och system för analys och resurstilldelning utifrån

skolans resultat och behov finns sällan. (Skolinspektionen 2012:7)

Skolors ekonomiska resurser är till stor del ett decentraliserat ansvar där det

för skolor med mindre gynnat utgångsläge innebär att materiella villkor blir

underordnade elevfokuserade insatser. Således blir skolbyggnaden, lokaler

och utrustning villkor med olika möjligheter för elever, skolpersonal och den

6

More magazines by this user
Similar magazines