DEN SUBTILA OJÄMLIKHETEN

rickardvinde

FULLTEXT01

pedagogiska verksamheten vid enskilda skolor. I nästa avsnitt görs en beskrivning

av vilka effekter maktförskjutningen från stat till kommun och marknad

inneburit i relation till skolans jämlikhetsskapande uppdrag.

Effekter av decentralisering och marknadisering

Kommunalt huvudmannaskap, friskolereformen och skolval innebär en samhällelig

värdeförflyttning där skolan primärt uppfattas som en lokal och privat

angelägenhet. Åtskilliga reformer har genomförts under 2000-talet för att recentralisera

styrningen av skolan och därigenom potentiellt vända skolans negativa

utveckling exempelvis genom inrättandet av Skolinspektionen 2008,

den nya Skollagen 201o och med ny läroplan 2011. Det är dock i nuläget för

tidigt att uttala sig om konsekvenserna av dessa reformer (Gustafsson, Sörlin

& Vlachos 2016:37). Att staten inte längre garanterar en materiell grundstandard

till landets elever, lärare och rektorer rörande skolbyggnader, lokaler och

pedagogisk utrustning innebär att kommunernas finansiella ramar och politiska

vilja avgör detta (SOU 2014:5). Skolverket konstaterar:

Det finns emellertid inte någon samlad kunskap om hur mycket resurser

som egentligen krävs för att elever med olika förutsättningar ska ges

samma möjligheter att nå målen. Och det är självfallet inte heller tillräckligt

med en viss mängd ekonomiska resurser: Dessa måste omsättas

och användas på ett sätt som gynnar alla elevers utveckling och lärande.

Men resurser är betydelsefullt för resultat och kvalitet och mer resurser

betyder mest för elever med mindre gynnsam socioekonomisk bakgrund

(Skolverket 2011:28)

Skolval exempelvis, innebär en segregerande effekt då välutbildade grupper i

större utsträckning söker sig bort från lokala offentliga skolor (Trumberg

2011; Andersson, Malmberg & Östh 2012; Böhlmark, Holmlund & Lindahl

2015; Lärarförbundet, LO & Lärarnas Riksförbund 2016). Idag är det dubbelt

så vanligt att elever med högskoleutbildade föräldrar går i en friskola i jämförelse

med elever vars föräldrar saknar motsvarade utbildningsnivå. Välutbildade

grupper som bor i bostadsområden med en majoritet av lågutbildade söker

sig också i större utsträckning till friskolor. Elever som däremot bor i områden

med en majoritet av högutbildade samhällsgrupper studerar ofta på den

lokala, offentliga skolan (Böhlmark, Holmlund & Lindahl 2015:66ff). Geografisk

plats och utbildningsnivå samspelar alltså när det gäller var elever utbildas

och vilken typ av utbildning och skola de har tillgång till. Vissa samhällsgrupper

har kapaciteten att matcha sina utbildningspreferenser med livsvillkor.

Samtidigt som det på policynivå framhålls att skolan oavsett geografiska,

ekonomiska eller sociala förhållanden ska ge elever lika tillgång till utbildning

så finns det kunskapsluckor kring vad skolors materiella förutsättningar betyder

i relation till de möjligheter eller begränsningar som de innebär, både i

7

More magazines by this user
Similar magazines