Teoretiska utgångspunkter
Avhandlingens empiriska undersökningar har utförts vid tre skolor belägna
inom olika geografiska områden där elever kommer från familjer med olika
utbildningsbakgrunder. Vid dessa skolor har personal och elever intervjuats,
lokaler undersökts och aktiviteter observerats. Att utifrån dessa empiriska
data göra rättvisa åt aktörers röster och eftersträva förståelse för elevers, lärares
och rektorers uppfattningar så som de uttrycks i intervjuer och deras handlingar
så som de praktiseras i och utanför klassrummen förutsätter att den
materiella miljöns betydelse inkluderas i de teoretiska analyserna. Detta förhållningssätt
innebär en ontologisk förståelseram vilken skiljer sig från vanligt
förekommande perspektiv i utbildningsforskning där mänskliga aktörer
placeras utanför den verklighet de agerar i och de materiella villkor som de är
beroende av för sin existens eller sitt yrkesutövande (jfr Fenwick 2015; Lenz
Taguchi 2015).
I avhandlingen är en viktig utgångspunkt för den teoretiska förståelsen av empiri
att objektiva villkor är oundvikligt närvarande i informanternas skolvardag.
Förhållningsättet kan definieras som strukturalistisk-konstruktivism
(Reay 2004: 432). Detta är alltså en teoretisk ram som sammanbinder subjekt
och objekt (Bourdieu 1990:53; Brunnström 2014:42). Samtidigt uppmuntrar
teorin till analyser av hur relationen människa och materiella förutsättningar
påverkar varandra samt av vilka möjligheter och begränsningar den relationen
kan föra med sig i exempelvis utbildningssammanhang. Det teoretiska
begreppet institutionell habitus (Reay, David & Ball 2001) fångar den här dimensionen
och har i avhandlingen använts för att förstå hur utbildningsplatsen
genom sin materiella, sociala och geografiska miljö påverkar elever, skolpersonal
och skolpraktik. Tillsammans med ett annat Bourdieu-inspirerat begrepp,
ekonomiskt kapital, har de två utgjort avhandlingens primära analysverktyg.
Bourdieus begrepp kan beskrivas som en verktygslåda, där teoriverktyg
hör samman och i princip måste beskrivas var för sig och samtidigt relateras
till varandra, för att kunna utgöra en fungerande teoretisk ram. Så, för att
göra ovannämnda begrepp begripliga görs även en beskrivning av besläktade
begrepp såsom symboliskt-, kulturellt-, socialt- och positionellt kapital samt
habitus och familjehabitus.
Intresset i avhandlingen för materiella villkor och dess relation till elevers och
skolpersonals möjligheter har, med hjälp av begreppet materialitet (Fenwick
2015) inspirerat den teoretiska bearbetningen av empiriska resultat. Med
materialitets-begreppet har viss aktuell utbildningsforskning gett materiella
objekt och mänskliga subjekt jämbördig status (se till exempel Hultman 2011;
Serder 2015; Änggård 2015) för att kunna förstå utbildning som social praktik.
10
Change language