DEN SUBTILA OJÄMLIKHETEN

rickardvinde

FULLTEXT01

Teoretiska utgångspunkter

Avhandlingens empiriska undersökningar har utförts vid tre skolor belägna

inom olika geografiska områden där elever kommer från familjer med olika

utbildningsbakgrunder. Vid dessa skolor har personal och elever intervjuats,

lokaler undersökts och aktiviteter observerats. Att utifrån dessa empiriska

data göra rättvisa åt aktörers röster och eftersträva förståelse för elevers, lärares

och rektorers uppfattningar så som de uttrycks i intervjuer och deras handlingar

så som de praktiseras i och utanför klassrummen förutsätter att den

materiella miljöns betydelse inkluderas i de teoretiska analyserna. Detta förhållningssätt

innebär en ontologisk förståelseram vilken skiljer sig från vanligt

förekommande perspektiv i utbildningsforskning där mänskliga aktörer

placeras utanför den verklighet de agerar i och de materiella villkor som de är

beroende av för sin existens eller sitt yrkesutövande (jfr Fenwick 2015; Lenz

Taguchi 2015).

I avhandlingen är en viktig utgångspunkt för den teoretiska förståelsen av empiri

att objektiva villkor är oundvikligt närvarande i informanternas skolvardag.

Förhållningsättet kan definieras som strukturalistisk-konstruktivism

(Reay 2004: 432). Detta är alltså en teoretisk ram som sammanbinder subjekt

och objekt (Bourdieu 1990:53; Brunnström 2014:42). Samtidigt uppmuntrar

teorin till analyser av hur relationen människa och materiella förutsättningar

påverkar varandra samt av vilka möjligheter och begränsningar den relationen

kan föra med sig i exempelvis utbildningssammanhang. Det teoretiska

begreppet institutionell habitus (Reay, David & Ball 2001) fångar den här dimensionen

och har i avhandlingen använts för att förstå hur utbildningsplatsen

genom sin materiella, sociala och geografiska miljö påverkar elever, skolpersonal

och skolpraktik. Tillsammans med ett annat Bourdieu-inspirerat begrepp,

ekonomiskt kapital, har de två utgjort avhandlingens primära analysverktyg.

Bourdieus begrepp kan beskrivas som en verktygslåda, där teoriverktyg

hör samman och i princip måste beskrivas var för sig och samtidigt relateras

till varandra, för att kunna utgöra en fungerande teoretisk ram. Så, för att

göra ovannämnda begrepp begripliga görs även en beskrivning av besläktade

begrepp såsom symboliskt-, kulturellt-, socialt- och positionellt kapital samt

habitus och familjehabitus.

Intresset i avhandlingen för materiella villkor och dess relation till elevers och

skolpersonals möjligheter har, med hjälp av begreppet materialitet (Fenwick

2015) inspirerat den teoretiska bearbetningen av empiriska resultat. Med

materialitets-begreppet har viss aktuell utbildningsforskning gett materiella

objekt och mänskliga subjekt jämbördig status (se till exempel Hultman 2011;

Serder 2015; Änggård 2015) för att kunna förstå utbildning som social praktik.

10

More magazines by this user
Similar magazines