DEN SUBTILA OJÄMLIKHETEN

rickardvinde

FULLTEXT01

Med ovanstående presentation av ontologiskt förhållningsätt och teoretiskt

ramverk i åtanke följer nedan författarens förståelse av begreppen och hur de

har använts i studien.

Kapitalformer

I Bourdieus mening är den sociala världen ackumulerad historia. Vi föds in i

en placering, både i social, ekonomisk och geografisk bemärkelse, som medför

olika uppsättningar av kapital, eller med ett annat ord tillgångar. Kapitalen

existerar i objektiv och förkroppsligad form (Bourdieu 1986a:241), både som

ting och i människors handlingar, uppfattningar och värderingar. Individer

och samhällsgrupper blir alltså till och får därmed kapitaltillgångar genom

den sociala bakgrund de föds in i. Nedan beskrivs olika kapitalformer med

specifika kännetecken och kvaliteter.

Med symboliskt kapital menas kapitaltillgångar som i sociala sammanhang

erkänns ett kollektivt värde (Bourdieu 1986a:255). En förutsättning för den

här värderingen är att det finns ett socialt sammanhang som tillerkänner någon

eller något ett värde. Men det handlar alltså inte om att alla individer eller

företeelser har likartade symboliska värden (Broady 1998:6). Det är genom

det symboliska kapitalet som kulturellt, socialt och ekonomiskt kapital ges sin

mening och användbarhet (Alanen, Brooker & Mayall 2015:7). Begreppet förklarar

varför skolor bedöms på olika sätt av allmänheten. När skolors tillgångar

bedöms i positiv bemärkelse utgör de ett för skolan symboliskt kapital

vilket ger upphov till makthierarkier där skolor givet sina förutsättningar har

olika möjligheter att erkännas ett värde. Det symboliska kapitalet som begrepp

utvecklades för att teoretiskt beskriva närvaron av tillgångar som inte

kunde förklaras i ekonomiska termer utan kopplingar till sociala överenskommelser

(Bourdieu 1993). Samtidigt är en huvudpoäng med begreppet att belysa

hur tillgången av symboliskt kapital skapas genom nedlagt arbete, vilket

kräver tid och ibland omfattande ekonomiska investeringar (Bourdieu

1986a:253).

Kulturellt kapital kan kortfattat beskrivas som kunskaper om och förtrogenhet

med värden relaterade till utbildning och bildning. Bakgrunden till kulturellt

kapital hittas i Bourdieus vilja att bryta med teorier vilka beskriver skolframgång

som en effekt av begåvning. Istället uppfattas studieframgång som

ett resultat av familjers utrymme till fri tid bortom ekonomisk nödvändighet

(till exempel i form av att läsa, bilda sig, utbilda sig). Ekonomisk trygghet är

alltså en viktig faktor för att förstå hur kulturellt kapital ackumuleras (Bourdieu

1986a:244, 246). Ett närliggande begrepp som används i avhandlingen

är utbildningskapital vilket avser tillgångar som individer tillägnar sig genom

utbildning, i form av examina, kunskaper och färdigheter (Lidegran 2009).

11

More magazines by this user
Similar magazines