DEN SUBTILA OJÄMLIKHETEN

rickardvinde

FULLTEXT01

Kulturellt kapital existerar i tre former: individers tanke- och kroppsdispositioner;

i ett objektifierat tillstånd genom litteratur, musikinstrument, datorer,

samt vad Bourdieu (1986a:243) kallar ett institutionaliserat tillstånd exempelvis

utbildningskvalifikationer, betyg, examina, skolval (Alanen, Brooker &

Mayall 2015:7). En viktig aspekt i sammanhanget är att kulturella kapital ofta

blir användbara på grund av tillgång till ekonomiskt kapital (Bourdieu

1986a:247). Exempelvis är det svårt att tillägna sig kunskaper eller färdigheter

om teknologi ifall individen inte har tillgång till utrustning som uppfyller de

kunskapsmässiga behov som efterfrågas.

Socialt kapital är tillgångar som kommer av medlemskap i varaktiga sociala

nätverk vilket förser medlemmar med ett kollektivt ägt kapital (Alanen, Brooker

& Mayall 2015:7). Ett socialt kapital kan vara tillfälliga eller slumpartade

förbindelser, men kan också ha formen av ett institutionaliserat medlemskap

genom exempelvis ett familjenamn eller tillhörighet med en skola (Bourdieu

1986a:248–249). Omedvetet eller medvetet är socialt kapital en produkt av

sociala relationer där kapitalet etableras eller reproduceras. Inom ett geografiskt

område, en arbetsplats eller skola har socialt kapital stor betydelse för

kapitaltillgångarnas spridning (Bourdieu 1986a:249). Socialt kapital ses

alltså ur detta teoretiska perspektiv som särskilt användbart när platser är resursrika.

I det avseendet är socialt kapital summan av värden som uppstår då

individuella och kollektiva investeringstrategier sammansmälter.

Med begreppet positionellt kapital har den franske geografen Jacques Lévy

undersökt tillgångar relaterade till de förutsättningar som finns i olika bostadsområden.

Huvudpoängen med begreppet är att visa hur en adress eller

geografisk tillhörighet kan utgöra en tillgång eller inte (Lévy 2014:47–48).

Som exempel kan ”rätt” adress innebära kontaktytor som bidrar till att skapa

andra former av kapital. Ett starkt positionellt kapital utgör alltså en fördel i

jämförelse med individer eller grupper som bor i områden med lågt värderat

kapital. 3 Ett positionellt kapital skapas genom att individer med liknande kulturella,

sociala och ekonomiska kapital tillsammans möjliggör eller förhindrar

bostadsinköp på ”rätt” adresser och därigenom också tillgång till skolor med

goda betyg och resultat (Barthon & Monfroy 2010:178; Trumberg 2011:145).

Tillgången till ett attraktivt positionellt kapital är alltså relaterat till geografiska

platser. Resursrika grupper har högt positionellt kapital, vilket bidrar till

gentrifieringsprocesser där mindre resursrika grupper ”trycks bort” från vissa

stadsmiljöer (Bunar & Sernhede 2013:16). Beroende på om skolors platskapital

är ”laddade” med negativa eller positiva värden är det en fördel respektive

3 Bourdieu (1999) beskriver en liknande process med begreppet ”rummets effekter” vilket belyser hur fattiga

områdens brist på kapitaltillgångar förstärker fattigdom alternativt förenklar kapitalackumulering i resursrika

områden.

12

More magazines by this user
Similar magazines