DEN SUBTILA OJÄMLIKHETEN

rickardvinde

FULLTEXT01

handlingar, uppfattningar och förväntningar (Bourdieu 2000:141). I avhandlingen

används habitusbegreppet för att förstå individers handlande och utsagor.

Familjehabitus används för att förstå relationen mellan utbildning och

social bakgrund. Institutionell habitus möjliggör analyser av institutioners

kollektiva uppfattningar kopplat till objektiva villkor. I nedan framställning

beskrivs begreppen mer utförligt och i relation till vilken funktion de har i studien.

En viktig inspiration till det teoretiska verktyget habitus är konsthistorikern

Erwin Panovskys arbeten om betydelsen av relationen mellan arkitektur och

mänsklig interaktion (Bourdieu 1971:184; Maton 2012:64). Denna tanke kom

sedan i empiriska studier av husets plats och funktion att utmynna i teoribegreppet

habitus (Bourdieu 1973). Habitus är alltså en teori som ser rumslighet

och objekt som nära förbunden med mänsklig praktik (Bourdieu 1990:53).

Habitus kan beskrivas som en persons tanke och handlingspraktik som utvecklats

och formats från tidig barndom och framåt genom den sociala världens

vardagliga villkor (Bourdieu 1990:52ff; 1993:86). På så vis är habitus en

teori om mänsklig praktik och de objektiva villkor som formar människors

beteenden och handlingar. Teoriverktyget förutsätter att likartade livsvillkor

innebär att grupper av individer har likartade habitus som formar preferenssystem

exempelvis rörande smak, ifråga om klädval, boende, eller fritidsintressen

(Bourdieu 1998:25). Habitus praktiseras också genom kognitiva

strukturer och handlingsscheman som påverkar individers och gruppers perception

av en situation och hur de förhåller sig till denna. På så vis uttrycks

genom habitus individers sociala klass i sättet att vara, förhålla sig, agera,

tänka och röra sig (Bourdieu 2002:28; Reay 2015:22). Det innebär att personer

vars habitus har en förtrogenhet med skolans kultur har större möjligheter

att lyckas ta sig fram i utbildningsystemet (Melldahl 2014:23) eftersom de kan

känna igen såväl uttalade som dolda koder i skolan (Broady 1981). Habitus

har dock potentialen att förändras, om begränsningar och möjligheter i objektiva

livsvillkor medvetandegörs, exempelvis genom utbildning (Bourdieu

2002:29). Kunskaper har följaktligen kraften att förändra elevers habitus bortom

familjebakgrundens erfarenheter (Forbes & Lingard 2015:117). Skolan

spelar således en avgörande roll för elevers utbildningsmöjligheter eftersom

den har en potential att förändra habitusrelaterade förgivettaganden

(Englund 1997:33; Mills 2008:87).

Men vilken betydelse har elevers familjebakgrund i skolsituationen och vilka

tillgångar tillmäts värde?

14

More magazines by this user
Similar magazines