DEN SUBTILA OJÄMLIKHETEN

rickardvinde

FULLTEXT01

Familjehabitus – en primär socialisation

Familjens betydelse i de undersökta grundskolorna framträdde tydligt i början

av avhandlingsarbetet då statistik om elevers betyg och resultat lyfte fram

föräldrars utbildningsnivå som utslagsgivande. Begreppet familjehabitus är i

denna avhandling ett verktyg för att undersöka effekter som uppstår i relationen

mellan familj och utbildning. Det belyser familjebakgrundens påverkan

kring vad som framstår som korrekt och naturligt i termer av förväntningar,

krav, engagemang och prioriteringar i utbildning (Reay, 1998: 526; Vincent &

Maxwell 2015:9). Reay beskriver familjehabitus som djupa, invanda system

av socialisation, primärt från föräldrar till barn, genom gemensamma perspektiv

och erfarenheter (Reay 1998:527).

Elevers familjebakgrund blir av central betydelse för att förstå samhällets reproducerande

mekanismer. Det är i och genom familjen som det primära formerandet

av individens habitus tar plats (Bourdieu 1998:69). Således utgör

familjetillhörighet en betydande överföring av tillgångar då dess sociala nätverk

överskrider generationer, tid och rum (Alanen 2011:96). Den får genomslag

för individers och gruppers boendeformer, bostadsområden och skolor

(Bourdieu 2005:20ff). Utifrån dessa tankar är elever inte endast individer

utan också förlängningar av sin familjehabitus som tar sig uttryck i olika sätt

att kommunicera med och interagera i skolan (Vincent et al., 2012:351). Viktigt

är dock att tillägga att relationen mellan familjehabitus, kapital och hur

elever förhåller sig till skolan är komplex (Archer et al., 2012:14). De ekonomiska

eller kulturella resurser familjer disponerar har avgörande betydelse för

hur elever förbereds för ett liv i skolan.

Those mothers [and fathers] with sufficient economic capital to stay at

home with their children, or to buy in early tutoring, and possessed of

sufficient cultural capital of their own to pass on, can endow their children

with the knowledge, skills and attitudes which will give them an

advantage when they start school (Brooker 2015: 38).

Relationen familj- skola kan förstås som familjers ekonomiska utrymme att

investera i utbildningsrelaterad verksamhet (Brooker 2015:39). Frånvaron av

den här typen av socialisation kan innebära ett ’negativt kapital’, för elever

med begränsade ekonomiska och kulturella tillgångar. Socialisationen i familjen

medför olika möjligheter av att ha ”rätt” kapital i relation till utbildningens

förväntningar och normer (Reay, Crozier, & James, 2011: 28). Enligt Ingram

(2011:289) är familjebakgrund, geografiskt läge och social klass huvudsakligen

de bakomliggande faktorerna till en familjehabitus. Konkret innebär det

att genom att bo och umgås med familj och grannar delas liknande objektiva

villkor och erfarenheter, vilket i sig generar liknande habitus.

15

More magazines by this user
Similar magazines