DEN SUBTILA OJÄMLIKHETEN

rickardvinde

FULLTEXT01

I nästa avsnitt beskrivs hur skolplatsens objektiva villkor och sociala sammanhang

påverkar elevers utbildningsmöjligheter.

Institutionell habitus – en sekundär socialisation

Skolan har en delvis autonom påverkan över elevers tankesätt vilken utgör ytterligare

lager av socialisation utöver den som familjebakgrunden medför

(Donnelly 2015a:86). Institutionell habitus är ett teoretiskt begrepp som utifrån

Bourdieus habitusbegrepp har vidareutvecklats av brittiska och nordamerikanska

forskare. Inom forskningsfältet analyseras hur skolan i sig påverkar

elevers skolval (McDonough 1997; Reay 1998; Reay, David & Ball 2001). 4

Elevers medverkan i skolpraktiker innebär en internalisering av normer som

anses påverka deras beteenden: “[institutionell habitus] can be understood as

the impact of a cultural group or social class on an individual's behaviour as

it is mediated through an organization” (Reay 1998:521). I Sverige är elever

genom grundskolan garanterade 6785 undervisningstimmar i skolan (Skolverket

2014a). Det är inte svårt att föreställa sig vilken stor betydelse denna

erfarenhet har för hur elever tänker kring skola och utbildning. Särskilt med

tanke på att det är genom skolkamrater, lärare och övrig personal som elevers

uppfattningar och förväntningar om utbildning till stor del formas (Reay, David

& Ball 2001: par 1.3). Institutionell habitus är såtillvida ett teoretiskt verktyg

som belyser skolans socialisation som kan skilja sig från de värden och

normer individer och grupper får med sig hemifrån.

Grundskolan är en obligatorisk skolform vilket innebär att socialisation av

värden är tvingande på ett sätt som inte kännetecknar gymnasium och högre

utbildning. Rent konkret innebär skolors socialisation inom institutionell habitus

olika empiriskt studerade ”effekter” som överförs från skola till elev. En

”känsla” i en skola, dess klimat, kultur och undervisning som kommuniceras

av lärare och skolledning men även skolbyggnaden och områdets karaktär är

exempel på skoleffekter som socialiserar elevers relation till utbildning (Ball,

Bowe & Gewirtz 1996; Smith 2003:466). En skolas institutionella habitus genereras

både genom sociala regler och fysiska, ekonomiska tillgångar

(McDonough 1997). Det är följaktligen i ett utbyte mellan det sociala och materiella

som en institution förverkligas (Bourdieu 1990: 57). I studien The

Social Structures of the Economy beskriver Bourdieu (2005:21) hur huset, i

egenskap av en förlängning av ett familjehushåll garanterar sociala grupper

dess kapitalreproduktion:

The purchase of a house, being connected with the family as household,

and with its permanence over time, which it presupposes and also aims

4 En kritik mot teorin rör huruvida habitus, en i Bourdieus mening individuell egenskap, kan överföras till

exempelvis institutioner som skolor (Atkinson 2011, 2013, 2015).

16

More magazines by this user
Similar magazines