DEN SUBTILA OJÄMLIKHETEN

rickardvinde

FULLTEXT01

att det på varje skola finns individuella uppfattningar, så kallade individ- eller

lärarkoder, som skapar konflikter inom skolan och också gentemot det lokala

närområdet kring vad skolan är och bör vara. En skolkod uppstår således i

konfrontation mellan skolpersonalen men också till lokalsamhällets förutsättningar

och uppfattningar (Arfwedson 1983: 29 -30).

Arfwedsons studier visar vilken stor inverkan lokalsamhället har för skolans

verksamhet. Det var lokala normer och traditioner som dikterade skolkoden

och inte de av staten verbaliserade riktlinjerna i styrdokumenten. Skolkoden

konstituerades följaktligen främst av socioekonomiska sammanhang på den

geografiska platsen. På så vis kännetecknas skolans kod av en process där yttre

och inre kontexter i en parallell process reproducerar elevers och områdets

sociala klass:

Skolkoderna kommer likafullt att anpassas så att varje skola i princip

kommer att reproducera sin närmiljö. Redan lärarnas ”självsortering”

efter skolor som passar deras individuella lärarkoder, är en tillräckligt

stark mekanism för att åstadkomma tendenser i denna riktning. (Arfwedson,

Goldstein & Lundman 1979: 175)

Resultaten visar att det i ett pluralistiskt samhällsystem likt det svenska inte

går att tala om en enhetlig skola i egentlig mening (Sträng 2011:68). De lokala

förutsättningarna spiller så att säga över och har en effekt relaterad till närmiljöns

ekonomiska och kulturella förutsättningar som den statliga regleringen

inte kompenserar för genom till exempel styrdokument. Forskning som undersökt

ramar och skolkoder visar vilken stor betydelse förutsättningar inom

och utanför skolan har för skolverksamheters möjligheter att vara en plats

som ger elever lika möjligheter till utbildning. Studier som fokuserat på vad

närmiljö och plats betyder presenteras nedan för att förtydliga hur geografiska

och materiella sammanhang relateras till utbildningens förutsättningar.

Närområdet

Relationen skola och geografisk plats, i bemärkelsen närområde eller bostadsområde,

undersöks i svenska studier om utbildningssegregation (se till exempel

Arnman & Jönsson 1985; Skawonius 2005; van der Burgt 2006; Sundlöf

2008; Trumberg 2011; Kallstenius 2010; Bunar & Sernhede 2013; Schwartz

2014). Nihad Bunars avhandling Skolan mitt i förorten (2001) utgörs kortfattat

av en undersökning av relationen skola och närområde i Stockholmsförorterna

Husby, Jordbro, Rinkeby och Tensta med fokus på integrations- och

segregationsprocesser. Avhandlingen visar att relationen påverkas av värderingar

om områdena, där exempelvis negativ medial rapportering eller samhällets

inställning till områdena genererar en så kallad territoriell hexis som

21

More magazines by this user
Similar magazines