DEN SUBTILA OJÄMLIKHETEN

rickardvinde

FULLTEXT01

utgör ett socialt stigma. Den samhälleliga värderingen av geografiska områden

förkroppsligas av dess invånare och påverkar självvärderingar och förväntningar

i kroppsliga hexis (Bunar 2001:277). Bunar lyfter ett antal potentialer

som kan utgöra en grund för en positiv utveckling av relationen mellan

skola och närområden. Exempelvis är medvetenheten om vilka förutsättningar

som finns, sett till materiella och sociala villkor en utgångspunkt för

förändring. Skolan, menar Bunar, kan utgöra en förändringskraft i lokalsamhället

men den måste bli mer öppen för de tillgångar och erfarenheter som

finns i närområdet. Samtidigt måste individuella förändringspraktiker i skolor

och områdena organiseras kollektivt för att på allvar kunna utgöra en förändringskraft.

En sådan process måste underbyggas av en jämlikare fördelning

av materiella resurser och villkor (Bunar 2001:277).

Den här avhandlingens intresse tangerar delvis det forskningsfält som brukar

förknippas med områdeseffekter där utbildningsval- och karriär relateras till

betydelser i uppväxtmiljö (Kallstenius 2010). Korrelerade effekter handlar om

hur strukturella resurser i lokalsamhället påverkar hur området och dess innevånare

bedöms. Bedömningen av platsens värde bestäms dels av aktörers

värderingar, exempelvis politiker, företagare, myndighetspersoner eller media,

och dels av tillgången till eller kvaliteten på viktiga samhällsinstitutioners

som skolor. Kallstenius menar att dessa resurser får genomslag i den lokala

platsens förutsättningar och ”möjlighetsstrukturer” (2010:17–18). I forskningsfältet

undersöks även så kallade exogena effekter som handlar om beteenden

och attityder som följer av individers avståndstaganden från det lokala

samhällets kulturyttringar, etnicitet, religion eller sedvänjor. Ett annat begrepp

som används är endogena effekter som beskriver individers beteenden

och attityders spridning inom grupper. Ett annat ord för samma fenomen är

begreppet kamrateffekter som fångar den sociala kontextens distribuering av

tankar och resurser (Kallstenius 2010:17). Dessa empiriska resultat har

många likheter med habitusbegreppet och kapitalformerna och förtydligar

vikten av relationen mellan individer och materiella förutsättningar för att

förstå vad som påverkar skolor och elevers utbildningsmöjligheter.

Trots att medelklassföräldrar i större utsträckning än tidigare söker sig till

andra skolor studerar en majoritet av grundskoleelever i Sverige på skolor i

anslutning till den plats där de bor (Blomqvist & Rothstein 2008:167; Skolverket

2012a:63). Grundskolor i Sverige kännetecknas följaktligen i hög grad

fortfarande av den lokala kontextens förutsättningar. Dock är det främst elever

från studieovana hem som är hänvisade till den lokala skolan (Neuman

2015; Lilja 2015; Lärarförbundet, LO & Lärarnas Riksförbund 2015). Närområdet

som förutsättning är således nära sammanbunden med den lokala skolans

resurser som i större utsträckning tenderar att bibehålla lågutbildade och

stöta bort välutbildade samhällsgrupper i resurssvaga områden. I en rapport

22

More magazines by this user
Similar magazines