DEN SUBTILA OJÄMLIKHETEN

rickardvinde

FULLTEXT01

presenterar Lärarförbundet, LO och Lärarnas Riksförbund (2016) resultat

som belyser att skolor med en betydande majoritet av elever med högskoleutbildade

föräldrar också är de skolor som har längsta köerna. Resultaten signalerar

att tillgång till populära skolor handlar om föräldrars kunskaper om

utbildning och sociala kontaktnät.

En avhandling som lyfter platsens betydelse i skolverksamhet är Håkan Löfgrens

avhandling Det sitter inte i väggarna (2012). Resultaten visar hur så

kallade institutionella minnen, som kan liknas vid skolors identitetsskapande

berättelser, i stil med ”så här är vi på den här skolan” är en produkt av skolpersonalens

uppfattningar men att dessa berättelser också påverkas av elevernas

förutsättningar och lokalsamhällets syn på skolan (Löfgren 2012:262). I

Anneli Schwartz avhandling Pedagogik, plats och prestationer (2013) studeras

relationen mellan platsens tillgångar och pedagogisk praktik. I den studerade

förortsskolan praktiseras Monroe-modellen, en pedagogik som kännetecknas

av ledord såsom ordning, tydligt ledarskap och höga förväntningar på

elever. Slutsatser från studien visar svårigheten med att kompensera för platsens

och elevernas tillgångar med skol- och lärarinsatser:

Det är inte så att pedagogiken vid Älvdalsskolan saknar betydelse men

att den ensam skulle kunna kompensera för det urbana rummet är inte

troligt vare sig den utgår från Monroepedagogik eller någon annan pedagogik

(Schwartz 2013: 79)

Studien belyser hur skolans kompenserande potential missriktas genom modellens

intentioner om en framgångsrik skola. De höga ambitionerna som den

pedagogiska modellen föreskriver tar enligt författaren i stor utsträckning inte

hänsyn till platsspecifika förväntningar och förutsättningar. Eleverna beskriver

sig själva som ”de andra” i relation till elevgrupper på resursrika skolor.

Således sker en sorts självsortering med tydlig koppling till platsen förutsättningar

(Schwartz 2013:81). I en senare studie av Schwartz (2014), också med

fokus på Monroe-modellen, framkommer att skolan uppfattar pedagogiken

som en möjlighet att rädda eleverna från sina sociala bakgrunder och den lokala

platsens bristande resurser. Således uppfattas inte erfarenheter som eleverna

tar med sig in i skolans som värdefulla utan ses som hinder för lärande,

platsens resurser och förutsättningar anses försvåra en förändringsprocess till

det bättre.

I nästa avsnitt fokuseras forskning som undersökt hur skolans byggnad och

arkitektur utgör förutsättningar med betydelse för elevers skolgång och lärares

arbetsförhållanden.

23

More magazines by this user
Similar magazines