DEN SUBTILA OJÄMLIKHETEN

rickardvinde

FULLTEXT01

Skolbyggnaden

Det finns omfattande forskning som undersöker skolarkitektur som en förutsättning

i relation till lärande och kunskapsutveckling (se till exempel Berg

1987; Skantze 1989; Björklid 2005; Szczepanski & Andersson 2015). 6 I detta

sammanhang anses The Social Logic of Space av Bill Hillier och Julienne Hanson

(1984) utgöra en klassisk studie. Forskarna kunde visa att det finns en

tydlig koppling mellan samhällets sociala struktur och dess fysiska bebyggelse.

En skolas placering eller utseende, menar de, är ett uttryck för maktoch

statusförhållanden i samhället. Skolornas fysiska kvaliteter eller var de

geografiskt är placerade är exempel på de här förhållandena. Skolbyggnader

möjliggör på det sättet en sortering av elever och därigenom också av samhällsgrupper

(Isling 1988; Hartman 2012; Liedman 2011).

I studien Architecture, pedagogy and children har Gitz-Johansen, Kampmann

och Kirkeby (2011) undersökt interaktionen mellan mänskliga (skolpersonal

och elever) och icke-mänskliga aktörer (byggnader och utrustning).

Undersökningen fokuserar frågor inriktade mot att förstå hur relationen arkitektur

och lärarnas pedagogik hindrar eller möjliggör elevers undervisningsoch

deltagandepraktiker. Resultaten visar att undervisningens förutsättningar

och möjliga organisation konstitueras av arkitekturens utformning

men att det också finns utrymme för lärare att till viss del förändra skolmiljön

utefter professionella intentioner. Till exempel har lärare möjligheten att förändra

den fysiska miljön genom klassrummets möblering. Studien visar även

att undervisningens potentiella organisering i hög utsträckning är beroende

av lärarnas pedagogiska förståelse av det fysiska rummets funktion och potential.

Relationen mellan pedagogik och skolans arkitektur beskrivs som mer

eller mindre harmonisk beroende på de materiella förutsättningar som pedagogiken

har att arbeta utifrån.

Ett antal avhandlingar i Sverige har undersökt relationen mellan skolans fysiska

miljö och pedagogisk organisering. I Patrick Bjurströms avhandling Att

förstå skolbyggnader (2004) undersöks skolbyggnaders arkitektur som ett

uttryck för en samhällelig process där arkitekturen tar intryck av och förändras

av den pedagogiska utvecklingen. I Inge Mette Kirkebys avhandling Skolen

finder sted (2007) undersöks hur samspelet mellan utbildning och elever påverkas

av arkitektur. Studien visar att skolans fysiska miljö måste erbjuda

möjligheter i relation till de uppgifter som elever har att hantera. I detta sammanhang

innebär ett ”klassiskt” utformat stort klassrum med bänkar och kateder

en begränsning då rummet i sig bara möjliggör ett begränsat antal sätt

6 Den fysiska miljöns betydelse för lärande beskrivs också i forskning inriktad mot Montessori och Reggio-

Emilia pedagogik (se till exempel Signert 2012:14ff; Dahlberg & Åsén 2011:253).

24

More magazines by this user
Similar magazines