DEN SUBTILA OJÄMLIKHETEN

rickardvinde

FULLTEXT01

att organisera undervisningen. Liknande resultat presenteras i Sofia Eriksson

Bergströms avhandling Rum, barn och pedagoger (2013). Studien visar att

det fysiska rummets förutsättningar i stor uträckning avgör vilken typ av aktiviteter

som lärare kan organisera och hur förskolebarnen kan använda rummets

eller miljöns utformning.

Några avhandlingar berör relationen skolbyggnad och mellanmänsklig kommunikation.

Ett sådant exempel är Josefin Brüde Sundins avhandling En riktig

rektor (2007). Resultaten visar att spatial utformning och fysiska objekt i

klassrum påverkar skolkultur. Den materiella organiseringen gör att olika kulturer

produceras i skolan mellan elever men också mellan lärare och skolledning.

Studien belyser hur skolors byggnader och arkitektur påverkar rörelser

men också kommunikation mellan elever och skolpersonal. Ett annat exempel

är Kristina Lanås avhandling Makt, kön och diskurser (2015). Här beskrivs

hur skolarkitekturen på de studerade gymnasieskolorna avgör på vilket sätt

lärares undervisningspraktiker kan utföras. När den fysiska miljön kännetecknas

av en traditionell möblering i klassrummet påverkas undervisningen och

relationen till elever på ett negativt sätt. Den materiella miljön kan begränsa

interaktionen mellan lärare och elever, och som följd producera en hierarkisk

kommunikation och undervisningssituation.

Skolan som platsmärkt identitetsmarkör har varit föremål för en mängd studier

i Sverige. Studierna har företrädesvis intresserat sig för hur skolan medverkar

till föreställningar om kön och etnicitet (se till exempel Ambjörnsson

2004; Jonsson 2007; van der Burgt 2008; Sernhede & Borelius 2011; Johansson

& Hammarén 2011; Schwartz 2013:77). Däremot har färre studier belyst

objektet skola i relation till vad platsen i sig betyder med tanke på villkor för

elever och skolpersonal. I nästa avsnitt fokuseras tidigare studier som undersöker

skolan som plats och elevers utbildningsmöjligheter.

Skolplatsen

I England och USA har det under 2000-talet utvecklats ett internationellt

forskningsfält som undersöker så kallade skoleffekter och där utbildningsprocesser

kopplats till elevers utbildningsval till högre studier. Inom fältet har det

teoretiska begreppet institutionell habitus (se avsnitt i teoretiska utgångspunkter)

använts för att förstå hur dessa institutionella effekter, eller mer specifikt

skoleffekter, skapas (Reay, Crozier & Clayton 2011:111). Här urskiljs faktorer

i skolan som kan bidra till att förstå hur ekonomiska och kulturella tillgångar

och sociala normer formar elevers klassrumspraktiker och utbildningsval

(Donnelly 2014:69). Den nordamerikanska utbildningsforskaren Patricia

McDonoughs studie Choosing Colleges: How Social Class and Schools

Structure Oppurtunity (1997) kan räknas som en av de första studierna inom

25

More magazines by this user
Similar magazines