DEN SUBTILA OJÄMLIKHETEN

rickardvinde

FULLTEXT01

Metodologiska överväganden

I detta kapitel redovisas inledningsvis datainsamlingens metodologiska inramning.

Därefter följer en beskrivning av urvalet av undersökta skolor där

statistik rörande föräldrarnas utbildningsbakgrund, närområdets inkomst,

boendeformer och arbetslöshet visualiserar tre skolor i olika geografiska och

materiella sammanhang. Sedan redogörs för datainsamlingens omfattning,

datainsamlingsmetoderna och analysmetoden. I sista avsnittet redovisas

etiska överväganden, och här diskuteras också avhandlingens trovärdighet.

Datainsamlingens inramning

En av flera svårigheter med att undersöka mänsklig praktik är att det rör sig

om komplexa och mångfacetterade fenomen. För att kunna hantera den här

problematiken har en etnografiskt inspirerad datainsamling utförts. Rent

konkret har det inneburit att forskaren på plats observerat och intervjuat elever

och skolpersonal i vardagen för att skapa en förståelse för hur skolan som

plats påverkar den pedagogiska praktikens handlingar, uppfattningar och förväntningar

(Hammersley & Atkinson 2007:3). Kännetecknande för etnografisk

metod är användandet av flera metoder såsom observationer, intervjuer

och dokumentanalyser, vilket möjliggjort jämförelser inom och mellan de studerade

skolornas praktik (Kostera 2007:115).

Att studera praktiker som det finns en förtrogenhet med, att under en period

delvis ”leva med” informanterna i skolvardagen ställer höga krav på forskarens

kapacitet då det handlar om att både vara nära praktiken och samtidigt

distansera sig från den. Risken är att befintliga förhållanden kan tas för givna

utan att kritiskt granskas (Ritchie & Lewis 2003:20). Således har det under

empiriinsamlingarna varit viktigt att ha ett reflexivt förhållningsätt till de skolor

som studerats (Muschinsky 2000:65). Praktiskt har det inneburit att det i

fältarbetet varit viktigt att ifrågasätta egna förgivettaganden, vara öppen inför

det ”oväntade” i observationer och intervjussamtal och samtidigt distansera

sig till den studerade praktiken (Jeffrey & Troman 2004:545). Tidigare beskrivna

teorier har därför utgjort en bas för att skapa distans till det empiriska

materialet och de studerade skolorna (Cohen, Manion & Morrison 2011:9).

Forskningsintresset för skolors förutsättningar innebär att kritiska teorier

valts för att möjliggöra analyser av strukturella samhällsfaktorers påverkan. I

det sammanhanget framträdde Bourdieus metodologi som särskilt användbar

(Bourdieu 1999:608). Den belyser hur mänsklig praktik formas av den materiella

världens förutsättningar, och hur objektiva förhållanden i utbildningssystemet

påverkar individers och gruppers villkor och möjligheter i skolan

28

More magazines by this user
Similar magazines