DEN SUBTILA OJÄMLIKHETEN

rickardvinde

FULLTEXT01

(Broady 1998:5). På så vis tar den hänsyn både till utbildningens reproducerande

krafter men också dess transformerande potential. Det här metodologiska

ramverket har erbjudit ett språk och begrepp för att beskriva relationen

mellan individuella handlingar och skolor (Reay 2004:432). En kritik som

lyfts mot Bourdieus metodologi är att den är alltför deterministisk exempelvis

rörande dess fokus på utbildningsystemets reproduktion av individers och

gruppers livsvillkor och förhållanden snarare än på förändringar (Jenkins

2002:112ff). I den här avhandlingen är studiet av strukturella villkor i skolpraktiker

en förutsättning för att i analysen av de empiriska resultaten urskilja

förändringspotentialer. Bourdieus antaganden anses enligt Connell (2011:59)

vara metodologiskt homogena, alltså att de gör anspråk på att teoriverktyg kan

användas i stort sett i alla tänkbara kontexter. Om den kritiken tolkas utifrån

en huvudprincip som Bourdieu poängterar (Robbins 2016), att teoriverktygen

måste testas och anpassas i en empirisk kontext, blir kritiken inaktuell. Det

metodologiska tillvägagångssättet som används i avhandlingen, att låta data

inspirera och precisera teoretiska verktyg överensstämmer väl med hur Bourdieu

förhåller sig till forskningsprocessen (Broady 1991:167; Alvesson & Kärreman

2007). Mer precist har forskningsprocessen kännetecknats av att empiriska

data och teoretiska verktyg har speglats mot varandra och på så sätt

förtydligat förståelsen av avhandlingens studieobjekt. I den bemärkelsen har

datainsamlingens inramning kännetecknats av ett abduktivt arbetssätt (Alvesson

& Sköldberg 2008:56).

I nästa avsnitt presenteras de undersökta skolorna. Avsikten är att skapa en

bild av de förutsättningar som skolorna existerar i och påverkas av.

Beskrivning av skolorna

För datainsamlingarna valdes skolor placerade i olika socioekonomiska och

geografiska sammanhang vilket motiverades utifrån undersökningens intresse

för att undersöka vad som kännetecknar skolors förutsättningar. Information

om skolornas sociala klasstruktur utifrån föräldrarnas utbildningsbakgrund

hämtades via statistik i databasen SIRIS (Skolverket 2012b). När

elever tillfrågades om framtida yrkesval kategoriserades svaren via standard

för svensk yrkesklassificering (SSYK) (SCB 2012). Sett till dessa informationskällor

kategoriseras Skola 1 och 2 som medelklasskolor medan Skola 3 kategoriseras

som en arbetarklasskola. Social klass används för att belysa skillnader

i skolornas elevgrupper relaterade till föräldrarnas utbildningsbakgrund.

Social bakgrund är ett funktionellt och etablerat verktyg för att undersöka utbildningens

villkor och dess effekter (se till exempel Bunar 2014:183; Jobér

2015:43–44).

29

More magazines by this user
Similar magazines