DEN SUBTILA OJÄMLIKHETEN

rickardvinde

FULLTEXT01

också beskrivs som en av fördelarna med metoden (Holmlund & Rönnerman

1995:85–86).

Forskarens roll i klassrummen överensstämmer delvis med direkta observationer

(Yin 2007:120) där forskaren primärt är observatör och försöker minimera

sin interaktion med informanterna i studerade praktiker. Tillvägagångssättet

att distansera sig från elever och lärare i klassrummet var en förutsättning

för att kunna samla in data på ett korrekt och effektivt sätt. Det hade

exempelvis blivit svårt att få ett grepp om vad som försiggick i klassrummet

om samtal fördes med informanter. Den mer distanserade forskarrollen har

alltså varit nödvändig för att samla information i den formella klassrumssituationen

(Hammersley & Atkinson 2007). Samtidigt har en ledigare, och mer

deltagande roll utanför klassrummet varit nödvändig för att få elevers och

skolpersonalens förtroende (Bryman 2012:432). Ofta var det i informella

samtal med elever, lärare och rektorer eller i spontana handlingar som viktig

information om skolorna framträdde. De olika datamaterialen som samlades

in åskådliggjorde olika materiella miljöer och relations- och kommunikationsmönster

i skolorna. Observationsdata användes som referensmaterial vid

konstruktionen av intervjufrågor och i jämförelser med textdokument.

Observationsmaterialet från varje skola består av cirka 60 timmars obervationer

i och utanför klassrum samlade i anteckningar, ljudupptagningar samt

protokoll av händelsers tidsfrekvens och sociogram från klassrum. I tabell 3

presenteras fördelningen av observationstid och antal sidor transkriberade

observationer i de undersökta skolorna.

Tabell 3. Observationernas omfattning i tid och antalet sidor transkriberade observationer

i undersökta skolor.

Observationernas

omfattning och

transkriberingar

Observationstid,

timmar

Transkriberade observationer

Skola 1 Skola 2 Skola 3 Totalt

c:a 62 c:a 60 c:a 60 182

59 41 49 149

I avhandlingsstudiens observationer har skolornas materiella miljöer och utrustning

getts en framträdande roll för att förstå skolornas sociala praktik och

konsekvenser i och utanför klassrummen. Det finns i samhällsvetenskaplig

forskning en tendens att ta objekten, tingen för givna då social praktik studeras:

37

More magazines by this user
Similar magazines