DEN SUBTILA OJÄMLIKHETEN

rickardvinde

FULLTEXT01

avhandlingsarbetets förståelse av de studerade skolorna (Hammersley &

Atkinson 2007:159).

I det praktiska analysarbetet av empiriska data inspirerades bearbetningen av

innehållsanalys (Schreier 2012:5ff). Den här kvalitativa undersökningstekniken

lämpar sig väl för undersökningar som använder textdata från observationer,

intervjuer eller textdokument för analyser som på ett fördjupande sätt

söker förstå sociala praktikers meningsskapande eller innebörd (Hsieh &

Shannon 2005:1 278). Analysmetoden har flera inriktningar men konventionell

innehållsanalys ligger närmast avhandlingsarbetets databearbetning. I

analysen har data fått ”tala för sig själv”, kategorier har alltså inte på förhand

varit givna utan har vuxit fram ur materialet i analysarbetet (Hsieh & Shannon

2005:1 279). I analysprocessen har samtlig data undersökts och lästs noggrant,

vissa delar repetitivt, för att på ett fördjupat plan få en helhetsbild av

materialen. Därefter har särskilt framträdande empiriavsnitt i relation till

forskningsfrågorna fått bilda olika koder, exempelvis har intervjucitat med

liknande innebörder kopplats samman för att belysa ett visst mönster i

materialet. En initierande analys av kodernas relation och kopplingar har därefter

utmynnat i större övergripande kategorier. I stora drag motsvarar de här

övergripande kategorierna de rubriker som använts i artiklarnas resultatavsnitt.

I efterarbetet med den empiri som samlades in i pilotstudien av Skola 1 användes

begreppet skolhabitus (Isling Poromaa, Holmlund & Hult 2012) som

ett adekvat analysverktyg för att förstå den praktik som studerats. Observationer,

intervjuer samt ett skolpolicydokument pekade mot hur skolplatsens

umgänges- och förhållningsregler hade en betydande påverkan på elevernas

handlingar och samtal i klassrummet. Studiens empiri visade vilken betydelse

skolans kulturella och materiella tillgångar har för utbildningsmöjligheter och

frågor uppkom kring hur den här relationen kunde förstås. Empiriska data

som samlades in vid Skola 1 presenteras i artikel 1 samt 2 och 4 i avhandlingen

(i de två senare artiklarna kallas den Skola 1).

Empiriska resultat från studien av Skola 1 kom i förberedelsearbetet inför fältstudierna

i Skola 2 och 3 att kännetecknas av ett ökat intresse för skolors objektiva

villkor och klassrumspraktik. I efterarbetet med den empiri som samlades

in i dessa två skolor framkom ett behov att ytterligare precisera analysverktyget

skolhabitus. I jämförande analyser av de empiriska resultaten från

skolorna framträdde skolhabitus som en produkt av föräldrars utbildningsbakgrund

och närområdets materiella villkor. Data från observationer, intervjuer

och skolpolicydokument visade hur ojämlika materiella resurser i skolorna

påverkade såväl familje-skola relationer och tillgången till IKT-utrustning

som elevers och skolpersonals förväntningar och framtidsutsikter. Dessa

41

More magazines by this user
Similar magazines