DEN SUBTILA OJÄMLIKHETEN

rickardvinde

FULLTEXT01

utsagor om andra men liknande skolmiljöer (de Lange 2010:86). Variationen

i de studerade skolorna rörande vilka sociala grupper de samlar i relation till

utbildningsbakgrund och närområde innebär i sig möjligheter för jämförelser

med skolor utanför studiens fokus (Olovsson 2015:63)

Avhandlingens trovärdighet handlar också om vilka val som gjorts då det empiriska

underlaget har samlats in, det som i metodlitteratur brukar kallas validitet,

eller giltighet (Merriam 1995; Hartman 2004). Att studera och forska

om mänsklig praktik innebär en process där forskaren sätter ord på komplexa

och svårtillgängliga processer. Avhandlingsarbetets giltighet kan kopplas till

den förhållandevis utsträckta fältstudietiden och omfattningen av empiriskt

material vilken möjliggör uttömmande beskrivningar av de studerade skolorna.

Empirisk information som återkom i slutfasen av datainsamlingarna

kan ses som en indikation på empirisk ”mättnad” (Glaser & Strauss 1967:61).

Avhandlingens trovärdighet relaterar också till hur de empiriska resultaten

har presenterats och hur analysen av empiriska resultat gjorts, vilket vanligtvis

kallas för reliabilitet eller pålitlighet (Merriam 1995). Användandet av flera

metoder i studiet av skolorna, så kallad triangulering, har varit ett sätt att

stärka avhandlingens pålitlighet (Cohen, Manion & Morrison 2011:195). Att

triangulera innebär att låta data, insamlade med olika metoder, interagera och

komparativt analyseras för att åskådliggöra överenstämmelser eller motsägelser

i materialen (Watt Bolsen 2007:188). Triangulering innebär i avhandlingen

att tre metoder, observationer, intervjuer och policydokument, har använts

för att studera de undersökta skolorna. Jämförandet av samtal, handlingar

och textdokument har belyst motsättningar och överensstämmelser

mellan det sagda, det gjorda och regler för skolverksamheterna. Den har alltså

utgjort ett sätt att få en övergripande bild av logiker och paradoxer mellan

handlingar, utsagor och policydokument i de studerade skolorna. Funktionen

med den här analysmetoden var att studera och försöka förstå skillnader som

uppkom i skolorna (Patton 1987:161).

Metodtrianguleringen har även möjliggjort att en bild av den enskilda skolan

kunnat konstrueras, vilket användandet av endast en metod hade försvårat

(Cohen, Manion & Morrison 2011:195). Data insamlad i de enskilda skolorna

har också jämförts. Detta jämförande sätt att hantera data brukar på engelska

definieras som triangulation across cases (Stake 2006:77). I denna process har

empirisk data från skolpraktikerna analyserats och jämförts för att skapa en

förståelse av dels den enskilda skolpraktiken, dels också för att förstå relationen

mellan skolpraktikerna samt eventuella djupare innebörder eller meningar

som den sammantagna bilden signalerar (Stake 2006:77). Avhandlingens

pålitlighet är också relaterad till transparens rörande beskrivningar av hur

data analyserats vilket redogjorts för i ovanstående avsnitt.

43

More magazines by this user
Similar magazines