DEN SUBTILA OJÄMLIKHETEN

rickardvinde

FULLTEXT01

Resultat

De empiriska resultaten visar att skolans praktik kännetecknas av ett antal

ideal och värden som får genomslag i skolpraktiken och påverkar dels elevers

uppfattningar om skolan och dels elevers (och lärares) relationer, kommunikation

och handlingar i klassrummen. Skolans ”officiella” röst, formuleras i

umgängeskontraktet och praktiseras i klassrummen. De uppfattningar som

uttrycks och praktiseras överensstämmer, i stor utsträckning, med elevernas

uppfattningar om vilka värden som är av betydelse i skolan.

Eleverna uppfattar sin egen skola som jämlik och elevers bakgrund beskrivs

ha mindre betydelse på skolan vilket är ett exempel där skolans ”berättelse”

om sig själv får genomslag i elevers utsagor kring vad som kännetecknar skolan.

Känslan av utvaldhet och tacksamhet uttrycks av elever och relateras till

erfarenheter eller uppfattningar om att andra skolor i staden är ”sämre”, både

sett till materiella och sociala förutsättningar. Den här positioneringen av skolans

särart exemplifierar eleverna med att de har egna bärbara datorer och att

de är smartare än elever på andra skolor.

De elever som smidigast kan anpassa sig till skolans ideal och riktlinjer, ges

ett högt värde och åtnjuter också social status, både bland elever och lärare.

Den här elevkategorin har större ”frihet” i klassrummet, de kan ta initiativ,

röra sig mer och prata mer i klassrummet än andra elever. Elever som däremot

inte anses kunna hantera anpassningen till skolans ideal, ges ett lägre

värde, och riskerar enligt dem själva att inte få gå kvar på skolan. Den här

elevkategorin är mer begränsad i klassrummet, de får fler reprimander av lärare,

de blir även tillsagda av andra elever och kan inte röra sig lika fritt i klassrummet.

På skolan gäller det alltså för elever att passa in och anpassa sig.

Ett annat värde som framhålls är förmågan att vara positiv vilket likställs med

att ha en utåtriktad framtoning eller engagerad inställning till skolan och skolarbete.

För flera elever framstår förkroppsligandet av det positiva värdet som

lika eller mer betydelsefullt än att plugga mycket. Elever som inte nödvändigtvis

förkroppsligar det positiva värdet är medvetna om fördelarna med att

förknippas med det. Detta rör exempelvis sättet att tala och kommunicera i

klassrummet. När elever pratar på ”rätt” sätt utgör det ett lönsamt positivt

värde, det anses exempelvis finnas olika sätt att vara tyst på. Tysthet med en

koncentration och fokusering på skolarbete uppfattas ge goda möjligheter till

höga betyg, medan tysthet i bemärkelsen inaktivitet eller att vara alltför pratsam

uppfattas ge motsatt resultat. Att ha en tyst personlighet anses inte heller

ge elever popularitet, det är inte ett positivt värde. Beskrivna skillnader i elevers

sätt att tala anses dock i elevernas utsagor vara att föredra i jämförelse

45

More magazines by this user
Similar magazines