DEN SUBTILA OJÄMLIKHETEN

rickardvinde

FULLTEXT01

med andra skolor där kommunikationsmönster sägs karakteriseras av elevgrupper

som ”skiter” i skolan.

Empirin från skolan belyser att elever i skolvardagen förväntas upprätthålla

de ideal som skolan formulerat och lösa problem som uppstår i skolpraktiken.

Rent konkret innebär det att elever i klassrumssituationer ”kontrollerar” och

korrigerar varandras beteenden och handlingar genom subtila gester, kommentarer

eller tillsägelser. Elever förväntas också representera och förkroppsliga

skolans ideal utåt mot allmänheten. I umgängeskontraktet formuleras

detta genom att elever ska göra sitt bästa för att allmänhetens uppfattning om

skolan ska vara positiv.

Slutsatser

Utifrån de empiriska resultaten framträder följande centrala slutsatser. Skolans

umgängeskontrakt är på många sätt en programförklaring som med uttalade

ideal utgör en förståelseram för skolframgång. Idealen kommunicerar

för elever och lärare hur de bör agera och uppfatta sin roll i skolan. Den berättelse

som skolan formulerar och levandegör genom sin praktik handlar både

om elevernas utvaldhet och tänkbara uteslutning. I förlängningen därmed en

selektion av vilka sociala bakgrunder och grupper som harmonierar med

denna gemenskap. På så vis kan jämlikhet eller att vara positiv, som värden i

umgängeskontraktet och intervjuer, lyftas fram som något attraktivt, medan

observationer från klassrummen visar att elever bedömer och blir bedömda

ojämlikt, av varandra och av lärare. Detta möjliggörs eftersom skolans ideal

respektive praktik beskriver och gör elevers misslyckande eller framgång till

ett individuellt ansvar relaterat till kapacitet, det vill säga habitus.

Skolans fokusering på värden som sanktionerar konformitet innebär i klassrummen

att elever ges olika status. De premierar välanpassade och framgångsrika

elever. På ett liknande sätt värderar skolans elever den egna skolans

framgång i relation till andra skolors bristande värden och skolresultat. Det

ligger i skolans intresse att lyfta fram sina specifika ideal och tillgångar eftersom

de värderas högt av de sociala grupper som söker sig till skolan. Formulerade

och praktiserade ideal och värden med konsekvenser för hur elever

uppfattar och agerar i och utanför klassrummet utgör skolhabitus. Det rör sig

alltså om en institutionell påverkan som formar en kollektiv berättelse, en

programförklaring om vad skolan är, hur dess elever och lärare är, sett till

handlingar och kommunikation.

46

More magazines by this user
Similar magazines