DEN SUBTILA OJÄMLIKHETEN

rickardvinde

FULLTEXT01

Skolans habitus harmonierar med en stor grupp av elever. De elever som till

viss del bryter mot eller utmanar skolans ideal blir utpekade eller utsatta för

mer reprimander i skolpraktiken. Skolhabitus innebär alltså i det här fallet en

påverkan som sanktionerar ideal och kräver elevers och lärares anpassning

och konformitet för att hantera och navigera i skolpraktiken. Skolgång innebär

en fostran inom ett regelstyrt dominansförhållande som sanktionerar anpassning

(Bourdieu 1977). Den undersökta skolan är framgångsrik, sett till

meritvärden gällande betyg. Elever på skolan har högre behörighet till gymnasieskolor

i jämförelse med elever från andra kommunala och fristående

grundskolor i staden. Särskilt för de elever som ”förstår” och anpassar sig till

skolans habitus, framstår fördelarna med att vara elev på skolan som givna,

”naturliga”. Att skolans habitus är så tydligt kommunicerat och praktiserat

kan förklara att anpassningen till idealen är så närvarande, även för dem som

inte nödvändigtvis drar fördelar av dem.

Artikel 2

Isling Poromaa, P. (2013). ICT-practices, Social Class and Pedagogy in Swedish

Lower Secondary Schools. Education Inquiry, 4 (4), 649 – 669.

Syfte, metod och teori

Syftet med artikeln är att undersöka och jämföra skolors tillgång till IKT och

klassrummens pedagogik i tre grundskolor med olika elevsammansättningar

sett till utbildningsbakgrund, utifrån följande frågeställningar: (1) Vilka skillnader

framträder i den pedagogiska användningen av IKT i de olika skolornas

klassrum; (2) Hur och varför skiljer sig tillgången till IKT i skolorna? och (3)

Vilka konsekvenser får skolors tillgång och pedagogiska relationer till IKT för

elevers möjligheter till en jämlik utbildning?

Artikelns data samlades in under tidigare nämnda pilotstudie hösten 2010 i

Skola 1, samt under två separata fyraveckors fältstudier i Skola 2 respektive 3

under hösten 2011. Observationer av skolornas klassrum används i artikeln

för att skapa en förståelse för interaktioner och rutiner vid lärares och elevers

användning av IKT. Observationsmaterialet består av c:a 182 timmar klassrumobservationer

och utgjordes också av protokoll av händelsers tidsfrekvens,

sociogram och ljudupptagningar via digital diktafon. Enskilda intervjuer

utfördes med 49 elever, 17 lärare och 8 rektorer (totalt 74 informanter).

Det intervjumaterial som användes i artikeln var inriktat på klassrummets aktiviteter,

vad elever gör och vilka begränsningar och möjligheter de ställs inför,

liksom relationer i klassrummen, elevernas samtal och interaktioner. Frågor

47

More magazines by this user
Similar magazines