DEN SUBTILA OJÄMLIKHETEN

rickardvinde

FULLTEXT01

dess potential som lärandeverktyg. Observationer indikerar att den goda tillgången

till IKT i skolan gynnar elevers individuella lärandeprocesser och stimulerar

deras ”lust att lära”.

I Skola 2 finns tillgång till bärbara Dell-datorer i alla klassrum, men skolan

tillhandahåller inga personliga skoldatorer. Det finns ingen allmängiltig pedagogik

gällande IKT-användning i klassrummen men bland skolans personal

finns kompetens inom IKT. Frånvaron av riktlinjer innebär att användningen

av IKT beror på lärarens kunskap och intresse. En majoritet av skolans lärare

använder IKT som en ”naturlig” del av sin undervisning. Privat IKT såsom

smartphones utgör för elever ett komplement till skolans befintliga datorer.

Observationer visar att flera elever löser skoluppgifter med sina smartphones

men också att enskilda elever använder sina smartphones i underhållningssyften.

I klassrummen i Skola 3 finns en stationär dator som en del av lärarens arbetsbord.

Dessutom finns ett bokningsbart klassrum med 16 stationära Delldatorer.

Detta gör användningen av IKT till en kollektiv och relativt sällsynt

individuell upplevelse i klassrummen. Elevernas tillgång till IKT är begränsad

i jämförelse med de andra skolorna. Det finns ingen pedagogisk strategi eller

struktur för IKT-användning vid skolan. Observationer visar att lärare sällan

använder IKT i undervisningen. Elevernas möjligheter att i sin skolvardag använda

IKT som ett individuellt pedagogiskt lärandeverktyg är nästintill obefintliga

beroende på att det saknas datorer som eleverna kan använda individuellt.

Vanligtvis löser elever skoluppgifter med papper och penna. I klassrummen,

där det är möjligt, använder elever i betydande omfattning privat

IKT i underhållningssyften, exempelvis lyssnar de på musik. Tillgången till

IKT och den teknologiska kvaliteten på befintliga verktyg begränsar elevers

möjligheter att via datorprogram och mjukvara lösa skoluppgifter. Således är

elevers möjligheter att få kunskaper om och genom IKT begränsade.

Skillnaderna i de tre skolornas IKT användning är i stor utsträckning relaterad

till tillgång till IKT, vilket i sin tur, handlar om skolornas huvudmannaskap

och ekonomiska förutsättningar. Skola 1 är en fristående skola, vilket innebär

att skolledningen avgör vilka teknologiföretag den vill ingå avtal med. Skola 1

”äger” huvudmannaskapet och har större frihet att hantera sin budget, exempelvis

har skolan en slimmad organisation vilket innebär att ekonomiska medel

kan frigöras för satsningar på IKT. Skola 2 och 3, har inte samma utrymme

att skapa relationer med företag. Budget och avtal rörande IKT hanteras på

kommunal nivå av politiker och tjänstemän. Det avtal som båda Skola 2 och 3

innefattas av innebär att befintlig IKT inte överensstämmer med skolpersonalens

upplevda behov. En skillnad mellan dessa två skolor är att Skola 2 har

betydande ekonomiskt och kulturellt kapital, som medför att skolan, trots det

49

More magazines by this user
Similar magazines