DEN SUBTILA OJÄMLIKHETEN

rickardvinde

FULLTEXT01

kommunala avtalet, förser personal med teknologi som överensstämmer med

behov och önskemål. Personalen på Skola 3 upplever att befintliga IKT-verktyg

har brister och inte fungerar enligt de behov som finns. Lärarna måste ansöka

om medel för att kunna anlita extern personal som kan hjälpa dem att

underhålla den befintliga bristfälliga IKT-utrustningen.

Skolorna har olika tillgång till förkroppsligade kompetenser inom personalstyrkan

och även hos elevgruppen. Exempelvis anställs inte lärare på Skola 1

som saknar beprövad pedagogisk kompetens inom IKT. Inga liknande krav

ställs på den personal som anställs i Skola 3. De olika förutsättningarna påverkar

hur IKT används i klassrummen och hur kunskap om IKT sprids inom

skolorna. Medan empiri från Skola 1 indikerar att det finns en tydlig pedagogik

kring hur IKT-verktyg integreras i verksamheten, saknas en liknande, tydliggörande

strategi på Skola 2 och 3. Elevers habitus och tillgängliga kunskaper

om IKT kompenserar delvis för denna brist i Skola 2 genom den gemensamma

kunskapsbas som skolan har. Skola 3 däremot saknar en kollektiv

kunskapsbank om IKT och framförallt nödvändiga datorer som krävs för att

kunskaper om IKT kan distribueras inom skolans skolpersonal och mellan elever.

Slutsatser

I Skola 1 bestämmer pedagogiken hur IKT ska användas i klassrummen. Skolans

habitus innebär att alla elever har stora möjligheter få kunskap om hur

IKT används och att elever i skolan ges goda möjligheter att forma en relation

till verktygen. Eleverna (och deras föräldrar) attraheras av och värderar skolans

kapacitet att skapa den här relationen. Detta förhållande förklarar varför

pedagogikens regler åtnjuter legitimitet bland de sociala grupper och elever

som söker sig till skolan.

I klassrummen i Skola 2 ges elever större frihet och ansvar i användningen av

såväl skolans som privat IKT- utrustning. Elevers habitus har stor betydelse

för hur IKT används i klassrummet. De elever som förstår premisserna för

denna skolhabitus kan använda exempelvis smartphones i skolarbetet. I klassrum

där lärares pedagogiska förhållningssätt ansvarar för användningen av

IKT tenderar fler elever rikta användningen mot skolarbete. Integrationen av

privat teknologi i Skola 2 utgör främst en tillgång som sprider kunskap mellan

elever men också mellan lärare och elever.

I Skola 3 används IKT i betydligt mindre utsträckning i klassrummen. Som

nämnts är den huvudsakliga förklaringen till denna situation relaterad till

bristen på IKT-verktyg i skolan. En annan faktor är relaterad till elevernas

habitus. Elevernas sociala bakgrunder innebär sannolikt att flera har mindre

50

More magazines by this user
Similar magazines