DEN SUBTILA OJÄMLIKHETEN

rickardvinde

FULLTEXT01

IKT-kapital med sig hemifrån vilket utesluter en individuell kompensation för

resursbrister i skolan. På Skola 1 och 2 finns kunskap om IKT och gemensamma

värderingar om betydelsen av teknologi som gör att relationen mellan

de sociala grupper som söker sig hit passar väl med skolornas habitus. Det

råder så att säga ”symbios” mellan strukturella, materiella villkor och kulturella

tillgångar, preferenser som bidrar till att IKT smidigt kan integreras i pedagogiken,

den är så att säga en ”naturlig” del av pedagogiken och ”varat” både

för skolpersonal och elever (Bourdieu & Wacquant 1992:127). I Skola 3 är de

strukturella, objektiva villkoren mer ansträngda. Eftersom tekniken saknas är

värderingen av och kunskapen om IKT bland skolpersonalen och skolans sociala

grupper mindre närvarande vilket försvårar integrationen av befintlig

IKT i pedagogiken. För elever från studieovana miljöer är det av särskilt vikt

att skolan utgör en miljö där pedagogiken ansvarar för att elever kan interagera

och forma en relation till teknologi som stöder lärande. För att elever ska

ges denna möjlighet krävs att pedagogiken ges goda materiella förutsättningar.

Artikel 3

Isling Poromaa, P. (2013). The School- Family Relationship in Socially Divided

Swedish Lower Secondary Schools. BARN, 4(31), 89-103

Syfte, metod och teori

Syftet med artikeln är att undersöka familjens roll och betydelse för rektorer,

lärare och elever i den dagliga verksamheten i skolan samt hur socioekonomiska

förutsättningar påverkar två skolors förmåga att navigera i förhållande

till familjen. Följande frågor undersöktes i studien: (1) Vad, enligt rektorer i

två skolor med olika socioekonomiska strukturer, karaktäriserar relationen

mellan skolan och familjen? (2) Hur avspeglas skola-familjerelationen i lärarnas

föreställningar om pedagogiska möjligheter och begränsningar i skolpraktiken?

(3) Hur kan relationen mellan skolan och familjen förstås i relation till

elevernas rätt till en jämlik utbildning?

Studien bygger på empiriskt material insamlat i Skola 2 och 3 under hösten

2011. Fältstudierna pågick under 4 veckor i varje skola. För att få en inblick i

vilken betydelse föräldrarnas utbildningsbakgrund har i de undersökta skolorna

användes enskilda intervjuer. Totalt intervjuades 61 informanter: 37 elever,

17 lärare och 7 rektorer. Det intervjumaterial som användes i artikeln fokuserade

på utbildningsbakgrund och levnadsförhållanden, erfarenheter av

utbildning, syftet med utbildning, elev- respektive skolpersonalens roller,

51

More magazines by this user
Similar magazines