DEN SUBTILA OJÄMLIKHETEN

rickardvinde

FULLTEXT01

kommunikation och relationer i klassrummet, pedagogik i klassrummet samt

framtida förväntningar rörande utbildning och arbetsliv. Det empiriska

materialet består även av c:a 120 timmar klassrumsobservationer. Observationerna

består dessutom av protokoll över händelsers tidsfrekvens, sociogram

och ljudupptagningar via digital diktafon. I bearbetningen av empiriskt

material från intervjuer och observationer användes konventionell innehållsanalys

(Hsieh & Shannon 2005; Schreier 2012). För att stärka validiteten användes

dels metodtriangulering (Stake 2006:107; Watt Bolsen 2007:188; Ritchie

& Lewis 2003:43), och dels jämfördes och speglades data från skolorna

mot varandra. Detta tillvägagångssätt kallas i metodlitteratur för triangulation

across cases (Stake 2006:77). I analysen används de teoretiska begreppen

institutionell habitus (Reay 1998; Reay, David & Ball 2001) och familjehabitus

(Reay 1998: 525) för att skapa en förståelse för vilken betydelse familjen har

för lärare, elever och rektorer i de undersökta skolorna.

Resultat

I de två skolorna har familjen olika betydelser. I Skola 2 (i artikeln kallas den

City School) har elevernas föräldrar möjligheter att påverka skolans verksamhet

och pedagogik genom ett familjeråd. Det finns ett intresse av att ha engagerade

föräldrar eftersom det anses förbättra skolans verksamhet. Enligt skolans

huvudrektor är det viktigt att vårda sociala relationer till familjerna. Att

skolpersonal varje morgon välkomnar föräldrar och elever i skolans reception,

eller att samtal med föräldrar utanför skolan är vanliga kan ses som uttryck

för rektorns intention. Skolans strävan efter goda relationer till familjen är relaterat

till en ambition att upprätthålla och stärka skolans rykte i lokalsamhället

(en övervägande majoritet av eleverna bor i anslutning till skolan). I

rektorns beskrivningar framträder att det i skola-familjerelationen finns en

överenstämmelse kring vikten av utbildning.

I Skola 3 (i artikeln Suburban School) är familjen inte lika närvarande i skolpraktiken.

Det finns ingen officiell mötesplats där skola och föräldrar kan interagera.

Skolans huvudrektor ser fördelar med att ha en god relation till och

dialog med föräldrar. Den uppfattas som en grogrund för skolans rykte och

därmed en möjlighet till att attrahera fler elever till skolan. Målsättningen är

att nå fler elever från välutbildade familjer vilket anses förenkla skolans utbildningsuppdrag

och förbättra skolans rykte. Rektorn ser inte familjer som

partners med gemensamma mål. Skolan ska enligt rektorn utbilda och familjen

uppfostra, på så vis skiljer sig deras roller åt.

För lärarna i skolorna har familjen olika betydelser och påverkan på den pedagogiska

praktiken. I Skola 2 upplever lärarna att föräldrarnas närvaro och

krav på goda betyg och pedagogik innebär att skolledningen ofta lyssnar mer

52

More magazines by this user
Similar magazines