DEN SUBTILA OJÄMLIKHETEN

rickardvinde

FULLTEXT01

på föräldrar än på de anställda. Skolans relation till föräldrar och elever beskrivs

som kundorienterad. I skolvardagen innebär det exempelvis att elever kan

gå direkt till skolledningen med sitt missnöje, istället för att lösa problem med

berörda lärare. Lärarna anser att föräldrars krav påverkar pedagogiken. Föräldrar

kan exempelvis organisera gemensamma krav eller klagomål som kommuniceras

till skolan. Familjens inflytande i skolan innebär att lärare måste

vara på ”alerten” och finnas tillgängliga för föräldrar.

Familjens närvaro framträder inte lika tydligt i intervjuer med lärare i Skola

3. Skolans relation till familjer beskrivs av lärare som relaterad till föräldrars

engagemang, vilket varierar mycket. Föräldrars frånvaro uppfattas som problematisk

och lärare efterfrågar familjer som är mer engagerade i elevernas

skolgång. Önskan om en närmare relation till familjerna kan relateras till skolans

bristande sociala och ekonomiska förutsättningar, som försvårar lärares

möjligheter att ge alla elever en god undervisning och utbildning. Även här

uppfattar flera lärare att närvaron av krav på pedagogisk excellens påverkar

deras professionella praktik. Dessa krav kommer primärt från skolledningen.

Kraven relateras till skolledningens önskan att vara en attraktiv skola för välutbildade

sociala grupper.

Skola- familjerelationerna i respektive skola influerar elevers möjlighet att påverka

verksamheternas praktik. I Skola 2 finns goda möjligheter för elever att

påverka skolans utveckling, exempelvis genom olika råd. Elevers möjligheter

att påverka i Skola 3 finns genom ett skolråd. Huvudrektorn eftersträvar fler

sammanhang där elever kan påverka, studentenkäter visar exempelvis att elever

upplever att de inte kan påverka på skolan, samma tendens är närvarande

i intervjuer med skolans elever.

Skola-familjerelationerna i skolorna har även konsekvenser i klassrummen.

Pedagogiken i skolorna möjliggör respektive begränsar elevers deltagande

funktion i skolpraktiken. I Skola 2 finns en uttalad ambition om att låta familjen

och elever vara en samtalspartner till skolan. Samma situation finns inte

på Skola 3, men här finns en öppenhet i pedagogiken, som uttrycks i huvudrektorns

önskan att låta elever få större inflytande i skolpraktiken. I Skola 2

finns en pedagogisk struktur där klassrummet, i flesta fall, kontrolleras av läraren.

Det finns få empiriska exempel där elever ”tar över” i klassrummen. På

Skola 3 finns fler empiriska exempel där lärare inte kontrollerar den pedagogiska

situationen. I Skola 2 har, som tidigare nämnts, föräldrar och elever stort

inflytande i skolan. Detta gäller också vilka lärare som arbetar i skolan. Intervjuer

med elever och lärare belyser att lärare kan bli av med sitt jobb om de

inte har rätt pedagogisk kompetens. En liknande situation finns inte på Skola

3, här är det istället problem med att hitta och rekrytera lärare.

53

More magazines by this user
Similar magazines