DEN SUBTILA OJÄMLIKHETEN

rickardvinde

FULLTEXT01

Elevers utbildnings- och karriärsförväntningar kännetecknas i stor uträckning

av relationen skola-familjer (Reay 2004:434; Reay, David & Ball

2005:36). I Skola 2 diskuteras skolvalet till gymnasium ofta och vikten av att

göra ”rätt” val både rörande gymnasium, högre utbildning och yrkeskarriär.

Liknande samtal bland elever på Skola 3 är inte närvarande i empirin. Enstaka

elever tänker och planerar skolval och karriärmöjligheter. Dessa skillnader

kan kopplas till de resurser eleverna har hemifrån. De flesta elever i Skola 2

får hjälp av sina föräldrar med exempelvis läxor, medan elever i Skola 3 inte i

samma utsträckning kan räkna med en sådan resurs hemifrån. Familjebakgrunden

påverkar alltså vilka möjligheter elever får rörande betyg men också

information och uppfattningar rörande skol- och yrkesval (Ball et al., 2002:51;

Baker & Brown 2008:68). Skolor där elever med välutbildade föräldrar samlas,

utgör sannolikt en miljö där deras kunskaper enklare kan spridas och nyttjas

(Vincent et al., 2012:342; Burke, Emmerich & Ingram 2013:167).

Slutsatser

I Skola 2 harmonierar familjegruppernas värderingar med skolans om vikten

av utbildning vilket accentuerar ett kompatibelt habitus. Skolans habitus utgör

en praktik där gemensamma värden legitimerar en pedagogik där familjen

och skolans intressen och ideal sammanfaller. Skola- familjerelationen stärker

och utvecklar pedagogiken och skolpraktiken. Den ”vi-känsla” som beskrivs

av informanter är relaterad till de nära banden mellan skolan och närområdet.

Skolans rykte, standard och sociala status framstår som nära förbunden med

de materiella och kulturella värden som finns bland de sociala grupper som

bor i anslutning till och söker sig till skolan. Etablerade sociala relationer och

konforma ideal kring utbildningens värde och funktion gör att det anses viktigt

att påverka och delta i samtal kring skolans verksamhet och funktion.

Samtidigt utgör familjens inflytande och närvaro på skolan en sorts kontrollfunktion

som påverkar lärares pedagogik och formar deras förhållningssätt till

eleverna i klassrummen och kommunikationen med föräldrarna. Kontinuiteten

över tid, gällande vilka familjer som söker sig hit och vilka individer som

finns i lednings- och lärarkollegiet signalerar att skolan är en attraktiv utbildningsmiljö

och arbetsplats.

På Skola 3 finns en diskrepans i skola-familjerelationen. Värderingar om vikten

av utbildning överensstämmer inte alltid mellan skola och föräldrar vilket

accentuerar att relationen är mindre kompatibel, och ger upphov till ett diversifierat

habitus. Skolans habitus kännetecknas av sin demografiska komposition

och geografiska plats vilket innebär att olika sociala grupper med varierande

utbildningsbakgrund samlas här. Relationen till familjer kännetecknas

av en önskan från främst rektorer, att skolan ska bli och vara attraktiv, för

främst välutbildade sociala grupper och att få mer engagerade föräldrar. En

54

More magazines by this user
Similar magazines