DEN SUBTILA OJÄMLIKHETEN

rickardvinde

FULLTEXT01

närmare familjerelation efterfrågas av skolpersonal då bristande sociala och

materiella förutsättningar, en tvingande realitet, potentiellt kan underlättas

av engagerade och resursstarka familjer. Dock verkar långvariga relationer till

familjer vara svåra att skapa då skolans elevtillströmning fluktuerar. Det är

alltså svårare för Skola 3 i jämförelse med Skola 2 att skapa en kontinuitet i

skola – familjerelationen. Relationen här kännetecknas inte av förtroende vilket

också uttrycks i huvudrektorns syn på skolans roll som utbildningsplats

och familjen som plats för uppfostran. Studien visar att materiella, sociala och

geografiska förutsättningar påverkar vilken typ av skola- familjerelation som

formas inom skolors habitus.

Artikel 4

Isling Poromaa, P. (2015). The Significance of Materiality in Shaping Institutional

Habitus - Exploring Dynamics Preceding School Effects. British Journal

of Sociology of Education. DOI:10.1080/01425692.2015.1093406

Syfte, metod och teori

Syftet med artikeln är att undersöka skolors materiella förutsättningar med

fokus på elevers, lärares och rektorers uppfattningar och handlingar, samt hur

materialitet formar skolors institutionella habitus. Det empiriska materialet

består av observations-, intervju-, och policydokument insamlat i Skola 1-3.

Dataunderlagen användes för att undersöka hur materiella förutsättningar

påverkar skolornas utbildningspraktiker. I observationerna dokumenterades

skolmiljöernas och klassrummens utseende, kvaliteter och funktioner, samt

objekt såsom inredning, möblering eller IKT. Elevernas och lärarnas relationer

och kommunikation dokumenterades via protokoll som registrerade

händelsers tidsfrekvens, sociogram och ljudupptagningar via digital diktafon.

Detta empiriska material består av c:a 182 timmar av klassrumobservationer.

Intervjudata användes för att skapa en förståelse kring informanters uppfattningar

rörande begränsningar och möjligheter relaterat till skolmiljöerna. Totalt

utfördes 74 semistrukturerade, enskilda intervjuer med 49 elever, 17 lärare

och 8 rektorer. Intervjudata sammanfattades i 604 sidor av transkriberad

text.

Policydokument från skolorna användes för att jämföra ”officiella” normer rörande

skolmiljön med informanternas uttalanden och handlingar i klassrummen

(Hammersley & Atkinson 2007). Dokumenten beskriver hur elever förväntas

agera och interagera med skolans lokaler och objekt. Bearbetningen av

empiriskt material gjordes till föremål för en konventionell innehållsanalys

55

More magazines by this user
Similar magazines