DEN SUBTILA OJÄMLIKHETEN

rickardvinde

FULLTEXT01

(Hsieh & Shannon 2005:1 279) vilket innebar att transkriberad text granskades

och lästes noga. Inspirerad av det teoretiska verktyget institutionell habitus

(Reay 1998; Reay, David & Ball 2001) konstruerades olika kategorier med

fokus på relationen mellan skolors habitus och materialitet. Data från observationer,

intervjuer och policydokument analyserades komparativt med inspiration

av triangulering (Ritchie & Lewis 2003).

Resultat

I Skola 1 som är en fristående skola används den betydande tillgången av ekonomiska

resurser för att renovera och framhålla skolans estetiska värden i inre

och yttre miljöer. Exempelvis är en lärare noga med att påpeka att skolbyggnadens

takmålningar restaurerats till sin ursprungliga kvalitet. På ett liknande

sätt lyfter Skola 2, en kommunal skola, fram estetiska värden och sin kulturella

profil som enligt en biträdande rektor överensstämmer väl med de preferenser

som hittas bland den kulturella och akademiska elit som bor i skolans

närområde. I Skola 3 är skolans fysiska miljö mer modest. Exempelvis menar

skolans huvudrektor att skolbyggnaden ger ett slitet intryck.

Empirin belyser hur skolornas materiella miljöer på olika sätt tas för givna och

framstår som ”naturliga”. Detta fenomen kan jämföras med begreppet hexis

som beskriver hur sociala och materiella förhållanden omedvetet förkroppsligas

av de som ingår eller deltar i en praktik (Bourdieu 1977:78). På så vis framstår

de rika miljöerna i Skola 1 och Skola 2 som logiska och rimliga för dess

personal och elever. Samma tendens hittas i Skola 3 vars mindre rika miljö

framstår som ”normal”, ”litet tråkig” och given av dess elever. Skolornas sociala

status och position i samhället blir begripliga då de relateras till symboliska

värden och objektiva villkor. Skolbyggnadernas utseende och karaktär

utgör uttryck för en viss smak och socioekonomiska villkor som illustrerar hur

sociala grupper har tillträde till och utbildas i utbildningsmiljöer med mycket

skilda förutsättningar (Bourdieu 1984: 174-175).

De fysiska objekt elever interagerar med och förkroppsligar i skolan influerar

karaktären, kvaliteteten och funktionen av kulturellt kapital (Bourdieu

1977:57). I de studerade skolorna har tillgången till materiella objekt, exempelvis

IKT-verktyg, betydande påverkan för vilka lärandeformer pedagogiken

kan erbjuda elever. I Skola 1 initieras IKT-verktyg i pedagogiken i förskolan

och dess användningsområden utvecklas fram till högstadieålder. I Skola 2

finns i likhet med Skola 1 en överensstämmelse mellan skolans och föräldrarnas

inställning att teknologi är viktigt för elevers kunskapsutveckling. Skolornas

ekonomiska bas garanterar och förklarar varför eleverna får tillgång till

bra utrustning och kompetent personal som inom ramen för pedagogiken kan

utnyttja potentialen i IKT-verktyg. I Skola 3 finns inte en liknande tillgång till

56

More magazines by this user
Similar magazines