DEN SUBTILA OJÄMLIKHETEN

rickardvinde

FULLTEXT01

IKT-verktyg. Pedagogiken kännetecknas av traditionella lärandeverktyg, till

exempel ”svarta tavlan”. De empiriska bilderna från skolorna belyser hur ekonomiska

utgångslägen möjliggör tillgänglig lärandeutrustning vilket innebär

att eleverna i Skola 1 och 2 utbildas med och lär sig hantera moderna lärandeverktyg.

Dessa skolors institutionella habitus förkroppsligar ett kulturellt kapital

som är framtidsinriktat och funktionellt i relation till de krav som väntar

i högre utbildning och på arbetsmarknaden.

Skolornas värde som en attraktiv arbetsplats handlar om de ekonomiska, kulturella

och sociala tillgångar som finns i skolan och dess geografiska närområde

(Bourdieu 1984, 2000). I intervjuerna med rektorer framkommer att

detta är faktorer som påverkar deras möjligheter att rekrytera kompetent

skolpersonal. I Skola 1 och 2 kan skolledarna anställa de lärare som skolan

behöver medan rektorn på Skola 3 inte ens med högre löner kan attrahera lärare

att söka sig till skolan. I empirin framträder även hur skolbyggnadernas

fysiska kvalitet och utrustningens funktioner påverkar hur eleverna pratar om

och interagerar med skolmiljön. I Skola 1 kommunicerar ett umgängeskontrakt

hur elever förväntas agera och uppföra sig i skolan. Reglerna beskriver

att elever ska ta hand om och vårda allmänna utrymmen inom och utanför

skolan. Att döma av observationerna följer en majoritet av eleverna de uppsatta

reglerna. Även i Skola 2 kommuniceras värden som syftar till att förmå

elever att uppskatta och vårda skolmiljön. Huvudrektorn menar att orsaken

till skolans obefintliga skadegörelse är relaterad till elevernas sociala bakgrund:

”för att vi har de elever vi har”. En annan sak som lyfts fram är skolans

”anda”. Inom detta värdekoncept formuleras vad som kännetecknar skolan

och de som studerar och arbetar här. Avsikten är att en gemensam ”anda” ska

få elever och deras familjer att engagera sig i skolmiljön. I Skola 3 finns inga

tydliga regler kring hur elever förväntas agera i och gentemot skolmiljön. Ett

policydokument om förhållningsregler i skolan finns men dess plats i skolpraktiken

är inte självklar. I intervjuer framgår att det finns en diskrepans

kring värderingen av skolan mellan elevers och skolledningens syn på skolan.

Skolan försöker själv att skapa en positiv bild och värdering av skolan bland

eleverna, men denna kommunikation fungerar inte, enligt en rektor, på grund

av vissa föräldrars missnöje med skolans arbete och bristande resurser.

I Skola 1 och 2 uttrycker flertalet av intervjuade elever att de kommer ha yrken

som kräver högre utbildning. I de fall då elever inte ser högre utbildning som

ett alternativ förväntar de sig ändå en livsstil och levnadsstandard som de är

van vid. I Skola 3 uttrycker fler elever att de inte vet vilken typ av yrken de vill

eller tror sig kunna arbeta med. Av totalt 19 intervjuade elever tror endast sex

elever att deras yrkesval kommer innebära högre utbildning. Empirin pekar

på att elevernas förväntningar på framtiden är relaterade till plats och de ob-

57

More magazines by this user
Similar magazines