DEN SUBTILA OJÄMLIKHETEN

rickardvinde

FULLTEXT01

Prolog

Bakgrunden till att jag ville börja forska och skriva en avhandling är relaterat

till mina yrkeserfarenheter som gymnasielärare på en förortsskola i Stockholm.

I det utbildningslandskap som den här skolan och de allra flesta skolor

i Sverige verkar i, är konkurrensen en ständigt närvarande realitet. Att rektorn

på skolan uppmanade oss lärare att undvika att ge elever låga betyg och att

skolan satsade avsevärda summor på marknadsföring bidrog till att måla upp

en bild av skolan som framgångsrik och attraktiv. Samtidigt fanns det inom

skolan ett betydande missnöje hos lärarna relaterat till sjukskrivningar och

resursbrist som påverkade elevernas lärandemöjligheter i klassrummen. Ett

illustrativt exempel på detta var när jag vid ett lektionstillfälle i samhällskunskap

delade ut rättade prov i en yrkesförberedande klass som snart skulle ta

studentexamen. Längst bak i klassrummet hördes efter en stund ett högt tjut.

En kille lutade sig bakåt på stolen och skrek ut i förtjusning. ”Jag har fått

högsta betyg! Det är mitt första någonsin!” Glädjen över betyget gick inte att

ta miste på. Min första spontana tanke var ifall jag råkat ge eleven fel betyg.

Den tanken föll dock på sin egen orimlighet, jag hade noga läst igenom proven

innan betygsättningen fastslogs. Men vad var det han egentligen sa? Han hade

aldrig under hela sin skolgång fått högsta betyg. Denna erfarenhet var för mig

ett avstamp till att fundera vidare på vad som påverkar elevers möjligheter i

skolan. Dubbelheten i vad som kommuniceras utåt och hur verkligheten i

skolvardagen faktiskt är framstår för mig, då och nu, som ett symptom på att

något inte står rätt till i utbildningssystemet. De här erfarenheterna fick mig

att vilja undersöka förutsättningarnas betydelse för skolor att hantera sitt utbildningsuppdrag.

Utbildningsdebattören Per Kornhall beskriver i boken

Barnexperimentet (2013) hur politiska reformer har lett till kommunalisering

och marknadisering av den svenska skolan och vilka problem detta har medfört.

En viktig poäng i författarens resonemang är att samtliga politiska partier

i regeringsställning, oavsett politisk färg, ansvarar för den utveckling som skolan

genomgått. Från att ha varit en av världens mest jämlika skolsystem är

svensk skola idag, i jämförelse med andra jämförbara OECD länder, det land

med tydligast fallande resultat och ökande skolsegregation. I den här avhandlingen

studeras tre grundskolor som alla existerar i ett decentraliserat och

marknadiserat skollandskap. Som empiriska exempel belyser dessa skolor hur

olika materiella förutsättningar ser ut och vilket genomslag de har för elevers,

lärares och rektorers möjlighet att utbildas respektive utbilda. På många sätt

är det beskrivna läget i grundskolan nedslående. Avhandlingen erbjuder dock

reflektioner om möjligheterna att välja en annan väg.

iv

More magazines by this user
Similar magazines