DEN SUBTILA OJÄMLIKHETEN

rickardvinde

FULLTEXT01

Förvärld som begrepp medvetandegör i likhet med Arfwedsons (1979, 1983)

studier av skolkoder hur närområdet gör avtryck på skolpraktikens ideal, värden

och generella kännetecken. Skolkoden, de generella ståndpunkter, uppfattningar

och handlingsprinciper som styr skolverksamheter, var enligt Arfwedson

ett resultat av lokala normer och förutsättningar snarare än styrdokumentens

riktlinjer. Arfwedsons studier visar att närområdets inverkan på

skolpraktiken har betydelse för att förstå hur förutsättningar förkroppsligas i

skolors habitus. Då skolkoderna undersöktes var den svenska skolan statlig,

idag är den marknadiserad vilket innebär att de ideal och värden som kännetecknar

dagens grundskolor både är och inte är kopplade till närområdet då

elevers hem och skolplats varierar. Marknadiseringen av grundskolan innebär

ett snabbt skiftande utbildningslandskap där elevers möjligheter till val eller

icke-val till skola i stor utsträckning kan relateras till de resurser som finns i

de förvärldar som sociala grupper lever i eller rör sig till eller från. Såtillvida

påverkar faktiska realiteter gruppers rörelser till olika skolhabitus där förutsättningarna

för att skapa gemensamma ideal och värden ser högst olika ut.

Skolor i arbetarklassmiljöer med en majoritet av elever från studieovana hem

har mer sällan kapitaltillgångar som kan bidra till ideal som kan vägleda och

stärka skolpraktiken, vilket inte heller är tanken med skolan. För medelklassskolorna

innebär elevsammansättningarna respektive närområdet att skolhabitus

kan fyllas av kapitaltillgångar som stärker undervisningen och utbildningen.

I arbetarklasskolan innebär närområdets tillgångar inte att skolans

uppdrag förenklas, snarare tvärtom. De ideal och värden som fäster sig i skolhabitus

har alltså olika kännetecken beroende på närområdet och dess erfarenhetsmässiga

utbildningstraditioner.

Att medelklasskolorna har ett, efter noggrann utvärdering, utvalt lärarkollegium

medan arbetarklasskolan har svårare att hitta lämplig skolpersonal kan

främst relateras till objektiva villkor. Medelklasskolornas attraktionskraft ligger

i platsens kapacitet både i symbolisk och materiell bemärkelse. De kan,

genom skolpersonalen och eleverna, koncentrera och förkroppsliga den kollektiva

sammantagna kapitalkraften som finns hos skolans invånare och närområdet,

i ett antal formulerade och praktiserade ideal och värden som underlättar

pedagogikens och utbildningsuppdragets utföranden. I arbetarklasskolan

genererar den geografiska närmiljöns kapital, förvärlden, motsträviga

eller otydliga ideal kring skolplatsens betydelse men parallellt också om utbildningens

värde. I det avseendet samspelar materialitet och geografisk position

i negativ mening, skolans närområde utgör inte en tillgång för skolans

praktik.

För att summera, förvärldar med olika förutsättningar förkroppsligar skolhabitus

där elevers och skolpersonalens erfarenheter möts i, realiseras i och

61

More magazines by this user
Similar magazines