DEN SUBTILA OJÄMLIKHETEN

rickardvinde

FULLTEXT01

vore otänkbart i medelklasskolorna. Detta ger såväl intervjuer med skolpersonal

och elever som observationer och fältanteckningar uttryck för. Medelklasskolorna

förser elever i Skola 1 med egna bärbara Mac-datorer medan elever

i Skola 2 i klassrummen har tillgång till bärbara Dell-datorer inom ramen

för kommunala avtal, skolans egna införskaffade Mac-datorer samt elevernas

privata smartphones som används pedagogiskt i klassrummen. Den rika

materialiteten gynnar pedagogiken, den så att säga försvagas inte av att resurser

går till andra delar av verksamheten, exempelvis elevhälsa eller elevassistenter

som i arbetarklasskolan (Skolverket 2011:38). Som empiriska exempel

på medelklasskolor illustrerar de hur gynnsam materialitet möjliggör satsningar

på objektiva villkor, medan sådana skolor som är mer ekonomiskt utsatta

i större utsträckning måste satsa på elevfokuserade insatser, exempelvis

kuratorer eller specialpedagogik (Skolverket 2011:38).

Eleverna på Skola 3 är hänvisade till ett bokningsbart klassrum med 16 stationära

Dell-datorer. Arbetarklasskolans lärare är ålagda ett individuellt ansvar

att införskaffa extra resurser till skolan. Lärare måste exempelvis ansöka

om extra resurser från kommunen för att hyra in personal som kan hjälpa till

med IKT-utrustning. Skolans bristfälliga tillgångar belyser hur ojämlika utgångslägen

begränsar möjligheter att förlösa pedagogikens potential i klassrummet,

exempelvis att göra befintliga IKT-verktyg användbara och kunskapsutvecklande

(Bourdieu 1986:247). I medelklasskolorna finns ett kollektivt

tillgångssammanhang som lärare kan lita på och nyttja för att förbättra

och hantera pedagogiken. En liknande förutsättning finns inte på arbetarklasskolan.

Smidigheten respektive friktionen i den här relationen kommunicerar

att skolplatser har olika möjligheter att befrämja framtidstillvända utbildningsbanor

(Bourdieu 1999:424). Närvaron eller frånvaron av lärandeverktyg

påverkar lärarnas undervisningsalternativ och därigenom elevers möjligheter

till lärande och kunskapsutveckling (Bourdieu 1986:247). Pedagogikens förutsättningar

i skolorna ser alltså högst olika ut beroende på vilka resurser som

finns att tillgå och vilken kvalitet de har.

För att summera, de undersökta skolornas villkor avspeglar kännetecken och

förhållanden i elevernas sociala klass som förenklar eller försvårar organiseringen

av pedagogiken (Bourdieu 1984:174; Ball, Bowe & Gewirtz 1995:71;

Reay, Crozier & James 2011). De empiriska exemplen på skillnader i lärmiljöernas

faktiska tillstånd framstår som problematiska för elevernas jämlika utbildningsmöjligheter.

Särskilt med tanke på att dagens samhälle kännetecknas

alltmer av materialiteter såsom teknologi (Selwyn & Facer 2014: 284). En

frånvaro eller bristfällig utrustning i en institution som skolan innebär att dess

elever (men även personal) undantas en förutsättning som efterfrågas och

praktiseras inom utbildning och arbetsliv (European Commission 2010;

OECD 2012).

63

More magazines by this user
Similar magazines